Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Relevanta dokument
SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1


ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

13 Generaliserade dubbelintegraler

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

1.1 Sfäriska koordinater

Sammanfattning, Dag 9

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

10. Tillämpningar av integraler

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Diskreta stokastiska variabler

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Tavelpresentation grupp 5E

Topologi och konvergens

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

24 Integraler av masstyp

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

9. Bestämda integraler

Kapitel Gränsvärden: inledande exempel. Example 2.1. Tänkpåattdubehöverskissautseendetfört.ex.funktionenf(x,y) = xy. kx 2 x 2 +k 2 x 2 = k

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Lösningsförslag till fråga 5

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Matematiska uppgifter

Om stationära flöden och Gauss sats i planet

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Läsanvisningar till kapitel

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Envariabelanalys. Tomas Ekholm. Institutionen för matematik

Generaliserade integraler

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

SF1625 Envariabelanalys

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Komplexa tal. j 2 = 1

Matris invers, invers linjär transformation.

TATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym

Tillämpning av integraler

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

1 Inledning 2. 2 Måttet av en öppen mängd 3. 3 Integralen av en kontinuerlig funktion 9. 4 Jämförelse med Riemannintegralen 14

Om konvergens av funktionsföljder

Exponentiella förändringar

Linjär Algebra, Föreläsning 9

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

Finaltävling den 20 november 2010

MA002X Bastermin - matematik VT16

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Kap Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva. Gränsvärden, kontinuitet.

Föreläsningsanteckningar i analys I januari 2009

Stokastiska variabler

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

14 Trippelintegraler integration av funktioner av tre variabler

9. Vektorrum (linjära rum)

9 Dubbelintegralens definition

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4. Masscentrums x-koordinat för den sammansatta kroppen är allmänt. 1 g1 2 g2 3 g3 4 g4.

Projekt Analys 1 VT 2012

Sfärisk trigonometri

Transkript:

Kpitel 1 Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.1. Euklidisk rummet R n : geometri Som vnligt betecknr vi med R n mängden v ll reell n-tiplr = ( 1, 2,..., n ) med origo (nollvektorn) = (,,...,) Vektorern och är prllell,, om det finns ett reellt λ så tt = λ eller = λ R n blir ett Euklidiskt rum om vi definierr en sklärprodukt: = 1 1 + 2 2 +...+ n n. längden eller beloppet v en vektor är = Avståndet melln två punkter och är: = ( ) ( ) = ( 1 1 ) 2 +...+( n n ) 2 Cuch-Schwrz olikhet: för godtcklig vektorer i R n gäller: Tringelolikheten: I R n gäller: Vinkeln melln två vektorern och är:. (1.1) + +. (1.2) cosθ = Obs. tt (1.2) cosθ 1, lltså är vinkeln θ väl definierd. Vektorern och klls ortogonl om = 1

2 1. Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.2. Viktig delmängder till R n z En linje in R 3 genom punkten = (,,z ) med riktningsvektor v = (,b,c) på prmeterform ges v (,,z) = +vt = ( +t, +bt,z +ct), t R v Ett öppet klot i R n är mängd som kn skrivs z B(;r) = B (r) = { R n : < r} Vi kllr klotets meddelpunkt eller centrum och r klotets rdie. I R 1 resp. R 2 ger det intervllet r < < +r resp cirkelskivn ( 1 1 ) 2 +( 2 2 ) 2 < r. En sfär in R n är mängden v punkter { R n : = r} Enöppen kvdrtir 2 medsidn2bochmeddelpunkten = (, ) är mängd v punkter som uppfller m{, } < b. En ellips i R 2 med meddelpunkten och hlvellängdern resp. b ges v ekvtionen ( ) 2 2 + ( ) 2 b 2 = 1. En hperbol i R 2 med meddelpunkten i origo ges v ekvtionen 2 2 = c, c

1.3. Topologi i R n : öppn och slutn mängder 3 1.3. Topologi i R n : öppn och slutn mängder Vi behöver ge uttrcken ligg i närheten och omgivningen konverger en rigorös mening för tt senre definier begreppen gränsvärde och derivt. Idé: är ekvivlent tt säg tt (vståndet, beloppet) är litet. Definition 1.1. Mängden U R n är en omgivning till pukten R n om U innehåller något öppet klot med centrum i. Eempel 1.1. Olik omgivningr till punkten = 1 i R 1 i form v resp. mängdbeskivining, olikhet och bild: U =] 2,5[ U = [,2] U = [, [ 1 < < 2 2 > 1 1 2 1 1 2 1 1 2 Eempel 1.2. Olik omgivningr till punkten = (2,2) i R 2 : en kvdrt en sluten cirkelskiv den först kvdrnten { R 2 : 1 < < 3,1 < < 3} { R 2 : ( 2) 2 +( 2) 2 1} { R 2 : >, > }... Definition 1.2. Låt M vr en mängd i R n. En punkt R n klls inre punkt till M om det finns ett öppet klot kring som ligger helt i M; ttre punkt till M om det finns ett öppet klot kring som ligger i komplementet M c = R n \M till M; rndpunkt till M om vrje öppet klot innehåller punkter från såväll M som M c Eempel 1.3. Betrkt Q = { R 2 : 1 2,1 < < 2}, se bilden. mängden rnden inre punkter ttre punkter Q

4 1. Mängder i R n. Funktioner från R n till R p Definition 1.3. En mängd M R n klls öppen om ll dess pukter är inre punkter. Den klls sluten om ll dess rndpukter tillhör M. Mängden Q i Eempel 1.3 är vrken oöppen eller sluten. Här kommer tterligre eempel: Slutn mängder i R 2 : Slutn mängder i R 2 : en godtcklig linje den först kvdrnten { >, > } en sluten cirkelskiv (kvdrt) hel plnet tomm mängden en öppen cirkelskiv (kvdrt) hel plnet tomm mängden Definition 1.4. Mängden M R n klls begränsd om det finns ett tl C sådnt tt C för ll M. {(,) : 2 +( 2) 2 < 1} Begränsd {(,) : 2 } Obegränsd Definition 1.5. Mängden M R n klls kompkt om den är både sluten och begränsd. Eempel 1.4. Den slutn cirkelskivn ovn är kompkt, medn prbeln är inte. 1.4. Funktioner v fler vribler Tänkpålinjärlgebr:enlinjärvbildingärenmpfrånR n tillr p gesvplinjärsmmnkoppldefunktioner. Viktig speciell fll: n = 2, p = 1: reellvärd funktioner v tvåvribler, t. e. f(,) = 2 + 2 n = 3, p = 1: reellvärd funktioner v tre vribler, t. e. f(,,z) = z n 2, p = 1: reellvärd funktioner v fler vribler, t. e. f( 1,..., n ) = 1 +...+ n n = 1, p = 2: kurvor i R 2, t. e. f(t) = (cost,sint) (tänk på t som tiden) n = 1, p = 3: kurvor i R 3, t. e. f(t) = (cost,sint,t) (s, t) sinscost n = 1, p = 3: tor i R 3, t. e. (s, t) = sinssint z(s, t) coss ( ) ( )( ) ( ) f(,) 1 2 +2 n = 2, p = 2: vbildningr, t. e. = = g(, ) 3 4 3+4

1.5. Reellvärd funktioner och dess nivåmängder 5 1.5. Reellvärd funktioner och dess nivåmängder För en reellvärd funktion z = f(,), (,) D, v två vribler och definierr vi grfen v f = {(,,z) R 3 : z = f(,), (,) D} Grfen v en funktion v två vribler kn betrkts som en t i R 3 som ges prmetriskt v = = (,) D z = f(,) En nivåkurv för en funktion v två vribler f(,) är mängden i -plnet f(,) = c, där c är ett godtckligt reellt tl. Likdnt, en nivåt för en funktion v tre vribler f(,,z) är mängden i z-rummet f(,,z) = c. En viktig prktisk fråg: hur funktionstn kn tänks se ut dels med ledning v nivåkurvorn? Eempel 1.5. Observer tt grfen v funktion v en vribel f() = 2 är smtidigt -nivåmängd v funktion g(,) = 2 v två vribler. Alterntivt, den är också 1-nivåmängd v funktionen h(,) = 2. Eempel 1.6. Bertkt f(,) = 2 + 2. Grfen till f är en (ellitpisk) prboloid. Nivåkurvor är cirklr: 2 + 2 = c v rdien r = c med centrum i origo: 1 c = 1 c = 4 5 2 2 2 2 Eempel 1.7. Bertkt f(,,z) = 2 2 z. Nivåtor f = c är fmiljen v prllell (hperbolisk) prboloider som ges i R 3 v en grf v funktionen z = 2 2 c, c R. Se nivåtn f = : 2 2 5 4 2 2 4 5

6 1. Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.6. Smmnstt functioner Eempel 1.8. Kn f(,) skrivs med hjälp v en function g = g(t) v en vrible enligt nedn? ) f(,) = 2 + 2 = g( ). Svr: j, 2 + 2 = + = t+ 1 t, där t =, lltså g(t) = t+ 1 t. b) f(,) = + = g( ). Svr: nej, t t.e. (,) = (1,1) och (2,2) ger smm t = 1 men olik f (1 resp. 1 2 ). 1.7. Plnpolär koordinter i R 2 (,) ρ = ρsinϕ α = ρcosϕ Vribelbtre { = ρcosϕ = ρcosϕ definierr en bijektiv vbildning v området { ρ > ϕ 2π på området (,) (,) i -plnet R 2 Obs! 2 + 2 = ρ 2. 1.8. Rmdpolär koordinter i R 3 z θ P Vribelbtre = rcosϕsinθ = rsinϕsinθ z = rcosθ φ definierr en bijektiv vbildning v området r > ϕ 2π < θ < π på området (,,z) utn z-eln i z-rummet R 3 Obs! 2 + 2 +z 2 = r 2.