3 (26)
4 (26) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 Vision... 9 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 10 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 13 KARTLÄGGNING... 14 kön... 14 etnisk tillhörighet... 14 religion och annan trosuppfattning... 14 funktionshinder... 14 sexuell läggning... 14 könsöverskridande identitet eller uttryck... 15 ålder... 15 kränkande behandling... 15 MÅL... 15 ÅTGÄRDER... 19 Vilket främjande arbete skall genomföras?... 19 b) Hur skall de brister som identifierats i kartläggningen följas upp, och vem är ansvarig?... 19 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 20 RESURSER... 21 KOMMUNIKATION... 22 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 23
5 (26) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kapitlet i skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. INLEDNING
6 (26) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. DEFINITIONER
7 (26) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. DISKRIMINERINGSGRUNDER
8 (26) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. DISKRIMINERINGSGRUNDER
9 (26) LEDNINGSDEKLARATION Åkraskolan ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och visar respekt och ansvar. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan och inom skolbarnomsorgen har ett gemensamt ansvar att motverka kränkande behandling. Vision Alla är trygga och ingen är utsatt för kränkande behandling. LEDNINGSDEKLARATION
10 (26) UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER. I förra årets likabehandlingsplan satte vi upp tre mål: Öka elevernas kontaktnät All personal ska vara känd för alla barn Alla barn är vårt gemensamma ansvar För att nå dessa mål planerades följande åtgärder: Presentation av personalen för eleverna i respektive klass Genomfört. Fotografier på all personal med namn och yrkesroll presenteras vid stora entrén till Åkraskolan, samt vid varje klassrum. Genomfört. För att kartlägga resultatet av denna åtgärd fick eleverna titta på bilder av personalen och redovisa vilka de kände igen, både på hösten innan bilderna kommit upp och på våren. Vid höstterminens start kände eleverna i medeltal igen 20,5 lärare, och i slutet av vårterminen 22,3. För de lägre årskurserna ökade antalet personal som eleverna kände mer. Men för eleverna i åk 5 var skillnaden inte så stor. En del individer skrev t o m färre namn i vårens undersökning. Som mest kände man igen 50 av 54 personal. Några flickor i åk 6 hade de högsta resultaten och kunde både för- och efternamn, samt arbetsuppgifter. Det lägsta resultatet fanns i f-klass och åk 1 där enstaka elever bara kände igen 3 personal. Vad man kan se är att det främst är personalen som eleverna har omkring sig varje dag som de känner igen och då kanske fotografierna inte har spelat så stor roll. Fotografierna har alltså inte gjort att vi uppfyller målet: all personal ska vara känd för alla barn, men informationen har funnit tillgänglig för eleverna ifall de vill veta vad någon heter eller jobbar med. Det har varit uppskattat. Detta år fotograferade vi och satte upp personalbilderna vid höstterminens start. Dock har det tillkommit respektive slutat personal under läsåret. Vi måste fråga oss hur vi ska göra för att bilderna ska kunna vara så aktuella som möjligt. UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.
11 (26) En modell över skolan med alla dess medarbetare tillverkas och placeras vid entrén. Ej genomfört, då arbetet varit för omfattande och en av de ansvariga utöver sin tjänst gått en utbildning under läsåret och den andra varit tjänstledig under vårterminen. Byta rastvärd mellan stadiernas skolgårdar. Ej genomfört. Som skäl anger lärarna stadierna har olika rasttider och att man inte tror att det skulle fungera eftersom man inte känner eleverna. Gemensamma friluftsdagar med blandade grupper. De friluftsdagar och temadagar vi planerat under året har fungerat mycket bra och genom de blandade grupperna har elevernas kontaktnät ökat. I mars hölls också en gemensam temadag med särskolan, en s k vänskapsdag, då personal från grundskolan och särskolan planerade aktiviteter tillsammans för blandade grupper. Dagen var mycket uppskattad och kommer att bli ett stående inslag två gånger om året, på höst- respektive vårterminen. En av orsakerna till det lyckade upplägget kan ha varit att planerings- och uppföljningstid avsattes av rektorerna. Träna färdigheter samt diskutera samspel utifrån ARTmodellen. Det har inte blivit några 30 minuter ART i veckan som det var planerat. Personalen upplever att de inte kunde hitta något gemensamt att arbeta kring. De handfasta idéer och tips man sökte fanns inte där. Det var dessutom svårt att ha samma mål på t ex lågoch mellanstadiet. Upplägget man tänkt sig fungerade inte. Det har inte heller funnits avsatt tid för gemensam planering och utbyte av idéer. Angående målet: Alla barn är vårt gemensamma ansvar För att bli effektiv i detta mål behövs att alla drar åt samma håll. Därför skrevs Värderingsarbete i personalgruppen. in som en kompetensutvecklingsresurs. Det värdegrundsarbete som genomförts är några korta diskussioner utifrån dilemmafrågor tillsammans med särskolan. Det upplevs inte som tillräckligt. En större samsyn önskas, framförallt på mellanstadiet. Det behövs tid att prata ihop sig för de olika stadierna, att utvärdera och reflektera UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.
12 (26) tillsammans. Det handlar inte bara om värderingsfrågor i allmänhet utan att ha en samsyn på de situationer som uppkommer på en skola. Hur ser våra regler ut? Hur tolkar vi reglerna och vad får de för konsekvenser? Rutiner för akuta situationer Vi följer åtgärdstrappan men känner att den måste revideras. Det känns t ex otydligt med vem som ska ta kontakt med hemmet vid regelbrott. Den behöver också vara grafiskt tydlig. Vi anmäler i Flexite i den mån vi hinner med. Allt kommer tyvärr inte med. Presentation av likabehandlingsplanen en har presenterats delvis för eleverna. Framför allt har man jobbat med åtgärdstrappan. Personalen har fått likabehandlingsplanen både i pappersform och på mejl. Åkraskolans likabehandlingsplan har inte kommit ut på skolans hemsida. Ansvaret för spridningen av likabehandlingsplanen till vårdnadshavare har varit otydligt. UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.
13 (26) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Samverkan med elever har skett indirekt genom att eleverna har svarat på enkäter och genom diskussioner i klassråd och elevråd. Att diskutera likabehandlingsplanen direkt har förekommit i mycket liten omfattning. Elevernas bidrag till årets kartläggning har främst skett genom enkäten om trakasserier och kränkningar. Även föräldrar har bidragit med åsikter till årets kartläggning genom att svara på en enkät. Se under kartläggning. sgrupp, åk 5-6 Eleverna i likabehandlingsplansgruppen träffades endast en gång under året för att diskutera aktiviteter inför vänskapsdagen. Elevråd På elevrådet tas ständigt arbetsmiljöfrågan upp och aktualiseras. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER
14 (26) KARTLÄGGNING KÖN I vår enkätundersökning finns fortfarande en skillnad på flickor och pojkar på frågan om de känner att de har någon vuxen att prata med på skolan. Pojkarna svarar oftare nej på den frågan. Det behöver utredas om pojkarna som svarar nej, ser det som ett problem, alltså har ett behov av mer vuxenkontakt, eller inte. ETNISK TILLHÖRIGHET I kommunikationen med vårdnadshavare upplever vi att vi behöver se över vilken information som måste översättas till andra modersmål än svenska så att alla kan ta del i samarbetet med skolan. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING FUNKTIONSHINDER SEXUELL LÄGGNING På Åkraskolan finns en elev som för sina vårdnadshavare inte får gå in i en kyrka. Vårdnadshavaren hänvisar till familjens trosuppfattning. Detta hindrar eleven från att ta del av konserter och samlingar där skolan använder sig av kyrkor när det råder brist på andra lämpliga lokaler. Dock är vi alltid noga med att inte ha ett religiöst innehåll i skolans verksamhet. Kartläggningen visar att det inte finns något akut behov av likabehandlingsarbete utifrån diskrimineringsgrunden funktionshinder. Personal som arbetar med elever med olika funktionshinder får utbildning och information så att man kan bemöta eleven och anpassa undervisningen på bästa möjliga sätt. Det förekommer könsord och nedlåtande ord om sexuell läggning bland eleverna när de retas eller bråkar med varandra. Eleverna är dock inte alltid medvetna om vad de säger, men det visar på negativa värderingar i kulturen. Vi upplever att språket har blivit sämre och att kränkande ord och uttryck kryper ner i åldrarna. Detta är något vi behöver ta tag i. KARTLÄGGNING
15 (26) KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Kartläggningen visar att det inte finns något akut behov av likabehandlingsarbete utifrån diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck. ÅLDER Kartläggningen visar att det inte finns något akut behov av likabehandlingsarbete utifrån diskrimineringsgrunden ålder. KRÄNKANDE BEHANDLING Elevenkät om kränkningar och trakasserier Även detta år genomförde vi enkäten om kränkningar och trakasserier på Åkraskolan. Frågorna var desamma och svaren skilde sig inte mycket åt från året innan. (bilaga 1) Personalen har fått ta del av resultatet i bilagan 1, men även hur eleverna i varje klass svarat, för att se klimatet i klassen och kunna identifiera om en enstaka elev känner sig extra utsatt. Fråga 1: Trivs du i skolan? På lågstadiet var det stor skillnad från fjolårets undersökning. Trivseln var helt enkelt sämre detta läsår, medan trivseln på mellanstadiet ökade. Så den totala siffran för skolan blev i princip densamma. Det stämmer också med lärarnas iakttagelser, att det varit rörigare på lågstadiet och lugnare på mellanstadiet detta läsår. Framförallt handlar det om att det är stökigt runt vissa elever. Fråga 2: Har du några kompisar i skolan? 99 % av eleverna på Åkraskolan har en eller flera kompisar i skolan. Fråga 3: Känner du dig ensam? 3 % känner sig nästan alltid ensamma. Det är viktigt att klasslärarna tittar igenom resultaten för sin klass för att se om dessa barn mår bra och trivs i skolan eller inte. Fråga 4: Känner du att du har någon vuxen att prata med på skolan? Fler elever tycker att de har någon vuxen att prata med detta läsår. Förändringen är störst bland flickor på lågstadiet och bland pojkar på mellanstadiet. Detta är en viktig fråga med tanke på de mål vi satte upp för läsåret 2010/2011. Vi kan konstatera att det går åt rätt håll, men att vi inte är framme än. KARTLÄGGNING
16 (26) Fråga 5: Brukar du berätta hemma om det händer något som gör att du mår dåligt i skolan I år svarade fler barn att de nästan aldrig berättar hemma, 22 % mot 15 %. När lärare ställt följdfrågor har det bl a framkommit att problemet som gjorde att man mådde dåligt redan är utrett och att känslan är förbi. Fråga 6: Har någon fått dig att må dåligt på skolan genom att: och Fråga 7: Har du trakasserat någon genom att: retas. säga fula saker, göra miner och gester, skratta, knuffas, ta saker, hota, slåss, prata illa om eller frysa ut. Det är inga större förändringar i svaren på dessa frågor mot tidigare läsår. Möjligen kan man urskilja en viss ökning av retsamhet och hot. Fråga 8: Vad gör du när du ser att någon blir trakasserad? Tittar på! Retas jag med! Säger ifrån! Säger till en vuxen! 5 % av eleverna hänger ofta eller alltid på när någon blir trakasserad. 14 % säger aldrig ifrån när de ser att någon blir trakasserad. Detta är något som sticker i ögonen och något som vi måste titta vidare på. Föräldraenkät Vi skickade också en enkät hem till föräldrarna, som har fått svara på fyra frågor. (bilaga 2) Även här har lärarna fått ta del av resultaten och även de synpunkter som föräldrar lämnat. Detta har diskuterats i personalgruppen. Fråga 1: Trivs ditt barn i skolan? På den frågan var föräldrarnas svar betydligt positivare än barnens, speciellt på lågstadiet. En tanke om det kan vara att föräldrarna gör en helhetsbedömning medan de yngre eleverna skriver vad de känner i stunden. Fråga 2: Känner du att du har någon att vända dig till på skolan ifall ditt barn har problem? I föräldragruppen svarade 13 % nej på frågan, medan 8 % i elevgruppen svarade nej på motsvarande fråga i sin enkät. Bland övriga synpunkter kom åsikten att man saknade en kurator på skolan fram. Den höga nej-siffran kan bero på att man inte tänker på klassläraren, utan att det ska finnas en speciell problemansvarig som man vänder sig till. KARTLÄGGNING
17 (26) Fråga 3: Brukar ditt barn berätta hemma om det händer något som gör att han/hon mår dåligt i skolan? På frågan om barnet brukar berätta hemma eller inte fick föräldrarna bara två alternativ. En del kryssade mellan ja och nej. Dock tror föräldrarna att eleverna berättar mer än de själva tycker att de gör, om man jämför de båda enkäterna. Fråga 4: Har du fått information om skolans rutiner när man bryter mot regler? 29 % upplever att de inte fått någon information om vad som är skolans rutiner när man bryter mot reglerna. Tyvärr var det en låg svarsfrekvens på föräldraenkäten, totalt 79 %. Ett av skälen till det låga deltagande kan ha varit att många invandrarföräldrar inte förstår svenska tillräckligt bra för att kunna svara på frågorna. Rutiner för akuta åtgärder Under läsåret har det framkommit att vi saknar rutiner att dokumentera hur vi åtgärdar akuta problem. Detta är något vi behöver se över. KARTLÄGGNING
18 (26) MÅL Förankra skolans regler hos personal, elever och vårdnadshavare. Förankra skolans åtgärdstrappa hos personal, elever och vårdnadshavare. Alla elever och vårdnadshavare ska känna sig trygga med att kunna ta kontakt med någon på skolan vid behov. MÅL
19 (26) ÅTGÄRDER Vilket främjande arbete skall genomföras? Samarbetet med Grundsär utökas till vänskapsdagar både höst och vår, i november samt mars. b) Hur skall de brister som identifierats i kartläggningen följas upp, och vem är ansvarig? Åtgärd Uppföljning Ansvarig Diskussioner runt skolans regler för att få en samsyn hos skolans personal. en sammanställs i kortform, tillsammans med skolans regler och åtgärdstrappa till ett häfte. Häftet som nämns ovan skickas hem till alla vårdnadshavare Häftet översätts till olika modersmål som finns på skolan Nyanställd personal och nyinflyttade elever ska få informationshäftet Formulera om fråga 4 i elevenkäten så att svaret blir tydligare Starta en stödgrupp för att arbeta med bl a mobbingfrågor samt utveckla rutiner runt akuta situationer. Föräldramöten för Svenska som andraspråkselever Vid medarbetarsamtal + i samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 I samband med utvärderingen vt 2012 Rektor Magdalena Sundström Klasslärare SvA-lärarna Personal: Rektor Elever: Klassläraren Magdalena Sundström Rektor SvA-lärarna ÅTGÄRDER
20 (26) RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Vi använder åtgärdstrappan som arbetsgång när ordningsreglerna inte följs. Vi har också utarbetat en handlingsplan som vi följer ifall en elev avviker från skolan utan lärares vetskap/tillåtelse. Dokumentation sker genom att protokoll/minnesanteckningar skrivs. Åtgärdsprogram kan upprättas. Vid behov görs anmälan i Flexite. 6. Kontakt tas med instanser utanför skolan för att få hjälp, t ex Socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen 5. Skolteamet anlitas. Det övergripande syftet med teamet är att samordna arbetet kring elever som har en problematisk situation. 4. Elevvårdskonferens. Rektor kallar till ett möte med vårdnadshavare/ familjehem, elev och pedagoger. 3. Möte på skolan. Pedagoger kallar till möte med vårdnadshavare/ familjehem och elever för att diskutera problemet och möjliga lösningar. Handlingsplan/åtgärdsprogram upprättas. 2. Kontakt med hemmet. Vid upprepat oacceptabelt beteende/vid ogiltig frånvaro/ sena ankomster kontaktas hemmet. 1. Tillsägelse alt allvarssamtal Personal upptäcker att en elev uppträder oacceptabelt, påtalar detta för eleven och uppmanar henne/honom att följa ordningsreglerna. Klassföreståndare informeras och har i vissa fall ett samtal med eleven och vårdnadshavaren/familjehemmet. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
21 (26) RESURSER Åkraskolan har flera konferenser då likabehandlingsplansarbetet diskuteras. Vi har även avsatt tid för att diskutera förhållningssätt, ordningsregler och åtgärdstrappan. Vi har en lärare som har i uppgift att leda likabehandlingsplansarbetet som en del av sin tjänst. Den nybildade stödgruppen kommer att träffas regelbundet för att utveckla likabehandlingsarbetet ytterligare på skolan. RESURSER
22 (26) KOMMUNIKATION en, skolans regler och åtgärdstrappa skrivs ner i kortform i ett litet häfte som presenteras och diskuteras med eleverna. Häftet kommer också att delas ut till vårdnadshavare och personal. För att alla ska kunna ta del av innehållet i häftet kommer det att översättas till de modersmål vi har på skolan. Personalen får dessutom ta del av hela den oförkortade likabehandlingsplanen och de vårdnadshavare som önskar kan få den hemskickad. Den kommer också att finnas i PDF-form på skolans hemsida. KOMMUNIKATION
23 (26) UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Utvärdering och uppföljning i mars/april 2012. Vi kommer att göra om enkäten om kränkningar och trakasserier, både till elever och vårdnadshavare. Frågor om man känner till regler och åtgärdstrappa kommer att läggas till enkäterna. Augusti September Oktober November Februari Mars April Arbetet med likabehandling årsplanering Gå igenom planen i hela personalgruppen; klargöra de nya målen och planerade åtgärder. Ansvarig: rektor En förenklad version skrivs i broschyrform och skickas hem till alla elever. Ansvarig: Magdalena/Anna + klasslärarna Klasslärarna går igenom planen, alt. broschyren med eleverna. Ansvarig: klasslärarna Lämna in planen till förvaltningen. Ansvarig: rektor FN-dagen Ansvarig: Klasslärare år 6 onsdag v.46 Schemabrytande temadag för hela skolan: Barnkonventionen, vänskap, demokratiska värderingar och återkoppling till målen i likabehandlingsplanen. Ansvarig: Magdalena/Anna Samma eftermiddag hålls en konferens med terminsavstämning: Är vi på rätt väg? Ansvarig: rektor Gemensam konferens kring likabehandlingsfrågor. Ansvarig: rektor Slutet av mars: Schemabrytande temadag för hela skolan: Vänskap, demokratiska värderingar och återkoppling till målen i likabehandlingsplanen. Ansvarig: Magdalena/Anna UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
24 (26) Maj Juni Enkätundersökning för alla elever, samt föräldrar. Ansvarig: Magdalena/Anna Konferens med utvärdering av det likabehandlingsarbete vi gjort, fjolårets mål och åtgärder vi genomfört. Ansvarig: rektor Kartläggningsarbete genom analys av enkätsvar, intervjuer, elevråd mm. Ansvarig: Magdalena/Anna Konferens med diskussioner utifrån kartläggningsresultatet, sätta upp nya mål. Ansvarig: rektor Revidering av likabehandlingsplanen. Ansvarig: Magdalena/Anna UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA