Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1
Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati 10 2.4 Enhetens egna prioriterade mål 12 3. Rektors sammanfattning 13 4. Prioriterade åtgärder 13 5. Prioriterade mål för kommande period 15 6. Underskrift 15 Sidan 2
1. GRUNDFAKTA elever: 229 st. Fördelning flickor/pojkar (%): 48/52 Andel elever med utländsk bakgrund: 24 % heltidstjänster lärare: 21,2 st. Andel lärare med pedagogisk 83,9 % högskoleexamen: Källa: SiRiS 2014-10-15 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade mål 2014 2015: - Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Enhetens mål: Att alla respekteras för den man är. Att ingen på skolan blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Resultat: Sammanställning av Trivselenkäten. Påstående: 2014-2015 2014-2015 ganska bra/ inte alls/ ganska bra/ inte alls/ helt och hållet % ganska dåligt % helt och hållet % ganska dåligt % Jag känner mig trygg i skolan 94,8 5,2 93,4 6,6 Skolarbetet gör mig så nyfiken 57,3 42,7 57,8 42,2 att jag får lust att lära mig mer Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter 71,4 28,6 79,5 20,5 Jag vet vad jag ska kunna för att 74 26 80,5 19,5 nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig 80,8 19,2 84,9 15,1 3
i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i 79,7 20,3 77,8 22,2 skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag 86 14 92,9 7,1 ska nå målen i alla ämnen Det finns arbetsro i klassrummet 61,5 38,5 59,6 40,4 Det är lugnt på rasterna 78,1 21,9 80,5 19,5 Lärarna på min skola behandlar 79,7 20,3 84 16 oss elever på ett bra vis Det finns någon vuxen som jag 73,4 26,6 72,9 27,1 kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier/kränkningar Jag trivs i skolan 87 13 84,9 15,1 89,3 % av eleverna har valt att svarat på enkäten Analys: Ett mycket stort antal elever känner trygghet och trivs på skolan. Eleverna anser även att lärarna har förväntningar på att eleverna ska nå målen i alla ämnen. Fortsatt lågt antal elever som uttrycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig samt upplever att det inte är studiero i klassrummet. Resultat skiljer sig inte så mycket från förra året. På vissa frågeställningar går procentsiffran upp och på andra frågeställningar går procentsiffran ned några procentenheter. Åtgärder: Att det är lugnt på raster är viktigt för elever Vi har till detta läsår infört rastvakts schema och årskurs 8 och 9 ger uttryck för att det är lugnare på rasterna. När vi analyserade enkäten såg vi att det främst var årskurs 7 som svarade att det inte var lugnt på rasterna. 7:ornas arbetslag beslut då att lärarna oftare skulle vara i 7:ornas korridor samt att skojbråk mellan elever inte längre skulle accepteras. Rutiner för vad som gäller vid skojbråk togs fram och har gett effekt. Personal och elever upplever att det under vårterminen varit lugnare i årskurs 7:s korridor. För att skapa trygghet finns det personal vid bussplatsen när eleverna åker hem efter skoldagens slut. För att skapa en trevlig och lugn miljö i matsalen äter personalen pedagogisk lunch med eleverna. Till kommande läsår har rektor möjlighet att besluta utifrån behoven hur mycket personal som ska äta pedagogisk lunch. Under läsåret har vi arbetat med att vara tydlighet när det gäller lektionsstart, lektionsinnehåll och avslutning av lektion. Vi upplever att studieron ökar och då vårdnadshavare under vårterminen svarat på frågan om studiero får vi betydligt bättre omdöme, se resultat under punkt 2:3. Att öka elevernas lust till att lära är något vi anser viktigt för att bl.a. öka vår måluppfyllelse. En del i detta är att under hela läsåret ha tre lärare i matematik 4
tillsammans med lärare från Stadsskogsskolan deltagit i matematiklyftet. Att fortbildningen inte bara sker inom skolan utan tillsammans med lärare från Stadskogsskolan har varit mycket positivt. Fortbildningen kommer fortsätta under läsåret 2015-2016 då även resterade matematiklärare på skolan påbörjar matematiklyftet tillsammans med lärare från Stadsskogsskolan. Ytterligare ett exempel på hur vi vill öka elevernas lust att lära är genom att utveckla våra lektioner. Sedan årsskiftet har vi startat upp ett utvecklingsarbete. Samtliga pedagoger deltar i utvecklingsarbete med träffar varannan vecka på konferens tid. Utvecklingsarbetet syftar mot att utveckas som lärare och att utveckla våra lektioner. Vi har under vårterminen redan sätt mycket positiva effekter. Ett exempel är den attitydmätning vi gör i matematik under PISA 2015 projektet. Frågan som ställts är, "Matematiklektionerna gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer." Eleverna ges fyra svarsalternativ och nedan visas hur eleverna svarat, Nästan alltid eller Ofta, på frågeställningen. Vår inriktning och ambition är att lägga fokus på främjande och förebygga arbete för att minska det åtgärdande arbetet. Vårt antimobbingteam har utökats med mer personal och bytt namn till Trygghetsteam. Teamet träffas med jämna mellanrum under läsåret. I teamet ingår lärare och elevstödjade som leds av kurator och rektor. 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Mål: BUN:s prioriterade mål 2014 2015: - Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. 5
- Genomsnittligt meritvärde för pojkar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor ska öka från föregående år. Enhetens mål: Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar. Resultat: Pojkar Flickor Totalt Riket 2015 212,9 210,8 211,8 2014 185,5 217,3 199,3 222,1 2013 174,4 213,5 191,3 213,1 2012 157,4 202,1 181,5 211,4 2011 160,4 209,3 179,5 210,6 Fr.o.m. 2013 är nyanlända och asylsökande elever medräknade om de varit i Sverige minst fyra år. Fr.o.m. 2014 beräknas meritvärdet på 17 ämnen Analys: Både pojkar och flickor når BUN:s mål att Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. Skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat och är enbart 2,1 poäng. Pojkarnas meritvärde är högra än flickornas. Pojkarnas meritvärde har höjds med 27,4 poäng, 14,8%. Flickornas meritvärde är lägre än meritvärdet för åren 2013 och 2014. Meritvärdet fortsätter att öka och har ökat med 12,5 poäng, 3,3% från 2014. Sedan 2011 har meritvärdet ökat med 32,3 poäng, 18%. I riket har meritvärdet ökat med 11,5 poäng, 5,5%. Skillnaden mellan riket och skolans meritvärde fortsätter att minska. Resultat nationella prov 2015 Engelska Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A % % % % % % elever Pojkar 34 2 6 3 9 8 24 9 26 7 21 5 15 Flickor 39 4 10 8 21 4 10 6 15 6 15 7 18 Totalt 73 6 8 11 15 12 16 15 21 13 18 12 16 Matematik Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A % % % % % % elever Pojkar 34 9 26 8 24 9 26 5 15 0 0 9 26 Flickor 34 12 35 8 24 8 24 4 12 1 3 1 3 Totalt 68 31 31 16 24 17 25 9 13 1 1 10 15 Svenska Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A % % % % % % 6
elever Pojkar 28 1 4 9 32 7 25 9 32 1 4 1 4 Flickor 26 1 4 7 27 9 35 5 19 4 15 0 0 Totalt 54 2 4 16 30 16 30 14 26 5 9 1 2 Sva Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A % % % % % % elever Pojkar 4 2 50 1 25 0 0 1 25 0 0 0 0 Flickor 4 1 25 2 50 1 25 0 0 0 0 0 0 Totalt 8 3 38 3 38 1 13 1 13 0 0 0 0 Analys: Elever som når betyget A och B 2015 Elever som når betyget A och B 2014 Ämne Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Engelska 36 % 33 % 34 % 12 % 19 % 16 % Matematik 26 % 6 % 16 % 8 % 0 % 4 % Svenska 8 % 15 % 11 % 0 % 7% 3 % Både pojkar och flickor visar betydligt bättre kunskaper i samtliga ämnen jämfört med 2014. Pojkarna har i större utsträckning högre betyg än flickorna och lyckas något bättre i engelska och betydligt bättre i matematik. I svenska visar flickorna på bättre kunskaper. Elever med betyget F 2015 Elever med betyget F 2014 Ämne Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Engelska 6 % 10 % 8 % 10 % 4 % 14 % Matematik 26 % 35 % 31 % 31 % 7 % 20 % Svenska 4 % 4 % 4 % 12 % 7% 10 % Jämfört med 2014 har pojkarna lyckats bättre och det är färre pojkar som har betyget F. Fler flickor har betyget F i engelska och framförallt i matematik. Engelska Det vanligaste betyget för pojkar är C. För flickor är det betyget E. Matematik Lika många pojkar har betygen F, C och A. Det vanligast betyget för flickorna är F. Svenska E och C är de vanliga betygen för pojkar. D är det vanligast betyget för flickorna. 7
Måluppfyllelse Årskurs 7 Totalt Måluppf Måluppf % p fl p fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl 35 21 35 21 100,0 100,0 100,0 En 34 21 32 18 94,1 85,7 90,9 Hk M spr 23 14 23 14 100,0 100,0 100,0 Id 35 21 34 21 97,1 100,0 98,2 Ma 35 21 29 19 82,9 90,5 85,7 Mu Bi 34 21 34 21 100,0 100,0 100,0 Fy 34 21 34 21 100,0 100,0 100,0 Ke 34 21 33 20 97,1 95,2 96,4 Ge Hi 35 21 34 20 97,1 95,2 96,4 Re 35 21 34 18 97,1 85,7 92,9 Sk Sv 34 21 30 19 88,2 90,5 89,1 Sl 35 21 35 20 100,0 95,2 98,2 Tk 35 20 34 20 97,1 100,0 98,2 Årskurs 8 Totalt Måluppf Måluppf % p fl p fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl 32 34 32 34 100,0 100,0 100,0 En 32 33 30 29 93,8 87,9 90,8 Hk 32 34 32 32 100,0 94,1 97,0 M spr 19 20 18 20 94,7 100,0 97,4 Id 32 34 30 31 93,8 91,2 92,4 Ma 33 35 31 32 93,9 91,4 92,6 Mu 33 34 29 30 87,9 88,2 88,1 Bi 32 34 32 32 100,0 94,1 97,0 Fy 32 34 32 27 100,0 79,4 89,4 Ke 32 33 29 28 90,6 84,8 87,7 Ge 32 35 32 33 100,0 94,3 97,0 Hi 32 34 32 32 100,0 94,1 97,0 Re 32 34 32 32 100,0 94,1 97,0 Sk 32 34 32 34 100,0 100,0 100,0 Sv 32 34 32 33 100,0 97,1 98,5 Sl 32 33 31 33 96,9 100,0 98,5 Tk 33 34 32 30 97,0 88,2 92,5 8
Årskurs 9 Totalt Måluppf Måluppf % p fl p fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl 30 29 28 29 93,3 100,0 96,6 En 30 30 26 24 86,7 80,0 83,3 Hk 30 30 30 29 100,0 96,7 98,3 M spr 19 20 18 19 94,7 95,0 94,9 Id 30 29 30 29 100,0 100,0 100,0 Ma 31 30 25 27 80,6 90,0 85,2 Mu 30 30 28 29 93,3 96,7 95,0 Bi 30 29 26 29 86,7 100,0 93,2 Fy 30 28 26 27 86,7 96,4 91,4 Ke 28 28 27 27 96,4 96,4 96,4 Ge 30 30 28 27 93,3 90,0 91,7 Hi 30 30 26 29 86,7 96,7 91,7 Re 30 30 27 30 90,0 100,0 95,0 Sk 30 30 27 29 90,0 96,7 93,3 Sv 29 31 27 28 93,1 90,3 91,7 Sl 30 30 30 29 100,0 96,7 98,3 Tk 30 30 28 30 93,3 100,0 96,7 Årskurs 7-9 MÅLUPPFYLLELSE FRÖVISKOLAN 7-9 (Elever med minst betyget E) fl Måluppf Måluppf % p fl Pojkar Flickor Totalt p Ämne Bl 97 84 95 84 97,9 100,0 98,9 En 96 84 88 71 91,7 84,5 88,3 Hk 62 64 62 61 100,0 95,3 97,6 M spr 61 54 59 53 96,7 98,1 97,4 Id 97 84 94 81 96,9 96,4 96,7 Ma 99 86 85 78 85,9 90,7 88,1 Mu 63 64 57 59 90,5 92,2 91,3 Bi 96 84 92 82 95,8 97,6 96,7 Fy 96 83 92 75 95,8 90,4 93,3 Ke 94 82 89 75 94,7 91,5 93,2 Ge 62 65 60 60 96,8 92,3 94,5 Hi 97 85 92 81 94,8 95,3 95,1 Re 97 85 93 80 95,9 94,1 95,1 Sk 62 64 59 63 95,2 98,4 96,8 Sv 95 86 89 80 93,7 93,0 93,4 Sl 97 84 96 82 99,0 97,6 98,3 Tk 98 84 94 80 95,9 95,2 95,6 * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst fyra år. 9
Analys: Enbart ett fåtal ämne (årskurs 7 bild, språk, biologi och fysik, årskurs 8 bild och samhällskunskap, årskurs 9 Idrott) har 100% måluppfyllelse och ett fåtal ämnen (årskurs 7 matematik och svenska, årskurs 8 musik, fysik och kemi, årskurs 9 engelska) har under 90% måluppfyllelse. Inget ämne på skolan har 100% i alla årskurser. Två ämnen engelska och matematik ligger straxt under 90% måluppfyllelse när man tittar på årskurs 7-9. Pojkar i årskurs 8 har högre måluppfyllelse än flickorna. I årkurs 7 och 9 är det inte så. Skolans måluppfyllelse är något högra än föregående år. Åtgärder: Systematisk uppföljning av elevernas frånvaro och elever med extra anpassningar. Närvaron följs upp var 4:e veckan och elever med extra anpassningar 2 gånger/termin. Samtliga matematiklektioner i varje årskurs kommer ligga parallellt. Fler matematiklärare vid dessa lektioner möjliggör gruppdelningar. Fortbildning som påbörjades under vårterminen är en långsiktig satsning som kommer fortgå hela läsåret och kommande läsår. Fortbildnings syfte är att utveckla lektionerna och göra eleverna mer delaktiga. Något vi anser kommer leda till öka måluppfyllelse. Samtliga matematiklärare fortbildar sig i Matematiklyftet. 2.3 Elevinflytande och demokrati (inkl samverkan skola-hem) Mål: Enhetens mål: Elever upplever att de ges inflytande över sin utbildning Resultat: Sammanställning av Nöjdhetsenkäten. 25,8 % (59 vårdnadshavare) har svarat på enkäten. Vad anser föräldrarna om: 2014-2015 Ofta eller alltid % 2014-2015 Sällan/ aldrig % Ofta eller alltid % Sällan/ aldrig % Barnets trivsel 94,7 5,3 84,9 15,1 Arbetsglädje 86,4 13,6 66 34 Arbetsro 72,9 27,1 51 49 Personalen bryr sig om mitt barn 98,3 1,7 90,6 9,4 Stämningen mellan personal och 93,2 6,8 90,6 9,4 barn Personalen är goda förebilder 93,3 6,7 90,6 9,4 10
Bra bemötande av skolans 100 0 94,3 5,7 personal Info om målen som styr 88,2 11,8 84,9 15,1 verksamheten Hur barnet stimuleras till 89,9 10,1 84,9 15,1 utveckling och lärande Hur barnets utveckling och 96,6 3,4 96,2 3,8 lärande dokumenteras och följs upp Info om mitt barns utveckling och 86,4 13,6 84,9 15,1 lärande Jag känner mig delaktig i mitt 69,5 30,5 67,9 32,1 barns skolarbete Nöjd med informationen 83,1 16,9 84,9 15,1 Kommer på föräldramöten 91,5 8,5 84,9 15,1 Nöjd med föräldramötena 83,1 11,9 77,4 22,6 Nöjd med mitt barns skola 89,9 10,1 84,9 15,1 Kan rekommendera skolan till andra 79,7 20,3 79,3 20,7 Analys: Fortsatt lågt antal vårdnadshavare som svara på enkäten. 2014-2015, 25,8%, 22,6% 2012-2013, 52,6% 2011-2012, 29,6% 2010-2011, 17,8% I och med att något fler än var 4:e förälder valt att svara på enkäten är det svårt att veta om detta är den allmänna åsikten som framkommit. Dock ser man att en mycket stor andel av de som svarat är nöjda eller mycket nöjda. Stora förändringar hur vårdnadshavare upplever arbetsro, arbetsglädje samt att deras barn trivs på skolan. Vidare anser man att man får ett mycket gott bemötande av skolan personal då samtliga svarat att bemötande alltid eller oftast är bra. Större andel föräldrar går på föräldramöte och man är i större grad även nöjd med föräldramötena. Vi behöver anstränga oss ännu mer för att hitta vägar som gör att föräldrar svara på enkäten. Sammanställning av Trivselenkäten. Påstående: 2014-2015 2014-2015 ganska bra/ inte alls/ ganska bra/ inte alls/ helt och hållet % ganska dåligt % helt och hållet % ganska dåligt % Jag känner mig trygg i skolan 94,8 5,2 93,4 6,6 Skolarbetet gör mig så nyfiken 57,3 42,7 57,8 42,2 11
att jag får lust att lära mig mer Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter 71,4 28,6 79,5 20,5 Jag vet vad jag ska kunna för att 74 26 80,5 19,5 nå målen i de olika ämnena Lärarna i min skola hjälper mig 80,8 19,2 84,9 15,1 i skolarbetet om jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i 79,7 20,3 77,8 22,2 skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag 86 14 92,9 7,1 ska nå målen i alla ämnen Det finns arbetsro i klassrummet 61,5 38,5 59,6 40,4 Det är lugnt på rasterna 78,1 21,9 80,5 19,5 Lärarna på min skola behandlar 79,7 20,3 84 16 oss elever på ett bra vis Det finns någon vuxen som jag 73,4 26,6 72,9 27,1 kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier/kränkningar Jag trivs i skolan 87 13 84,9 15,1 Analys: Sett till hela enkäten är andelen elever som svarat helt och hållet/stämmer ganska bra ungefär lika stor som tidigare år. Skillnaden är några procentenheter uppåt eller nedåt. Överlag ligger resultat lågt förutom på frågan om elever känner sig trygga på skolan. En mycket stor andel, som även ökar något, av eleverna ger uttryck för att de känner sig trygga på skolan men även trivs. Åtgärder: Nöjdhetsenkäten och Trivselenkäten bör göras under samma tidpunkt. Efter det att elevenkäten gjort på hösten har ett flera åtgärder och förändringar gjorts. Vi anser att det är mycket viktigt att föräldrar och elever upplever att det är studiero i klassrummet. För att komma dit behöver vi under hela läsåret hålla fast vid ett gemensamt förhållningssätt samt även stärka läraren i dennes ledarskap i klassrummet. Att stärka lärarens ledarskap i klassrummet kommer vara ett fortgående utvecklingsarbete som kommer fortgå hela läsåret. Allt för många elever anser att det inte finns vuxna som man kan berätta för när man själv eller någon annan utsatts för kränkningar. Viktigt att vi informera eleverna och synliggör att vi har ett Trygghetsteam och vad Trygghetsteamet gör. 2.4 Enhetens egna prioriterade mål (som inte har redovisats ovan) På vår skola: Upplever eleverna att de ges inflytande över sin utbildning Påstående: 2014-2015 2014-2015 12
ganska bra/ inte alls/ ganska bra/ inte alls/ Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i skolan ta hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena helt och hållet % ganska dåligt % helt och hållet % ganska dåligt % 57,3 42,7 57,8 42,2 71,4 28,6 79,5 20,5 74 26 80,5 19,5 Analys: Enkäten visar på att antalet elever som känner att de har inflytande över sin utbildning minskat. Åtgärder: Fast tider då eleverna ges möjlighet till klassråd. Skolans matråd som gått på sparlåga kommer tillsammans med ny personal i köket att ha möten under läsåret. Fortbildningen som personalen påbörjade under vårterminen med inriktning bl.a. på att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen fortsätter under hela läsåret. Handledarsamtal med eleverna för att stödja eleverna in sin utveckling och sitt ansvartagande för sin utbildning. Har vi arbetsro på lektionerna Målet finns redovisa under punkt 2. Ökar pojkarnas måluppfyllelse så att skillnaden mellan pojkar och flickor minskar Målet finns redovisa under punkt 2.2 3 Rektors sammanfattning Flera av BUN:s och skolan egna mål som vi haft under läsåret har vi uppnått. Elever på skolan känner sig i mycket stor utsträckning trygga och trivs på skolan. Det gör att vi med tillförsikt kan se fram emot ett nytt läsår. Under ett flertal år har målet varit att eleverna som slutar årskurs 9 ska ha ett genomsnittligt meritvärde på minst 210 poäng. Under läsåret har vi kunnat se hur elevernas ambition och vilja att lära sig vuxit. Det har medfört att vi nått målet och har ett meritvärde på lite över 210 poäng. En stor utmaning för oss blir nu fortsätta att inspirera och motivera våra elever så att vi fortsätter att höja skolans meritvärde. Ett av skolan egna mål har varit att minska skillnaden mellan pojkar och flickornas meritvärde. För att lyckas med det behöver vi göra förändringar i 13
vissa delar av vår undervisning. Under våren påbörjade vi en internutbildning Bedömning för lärande. Ett nätbaserat material som vi anpassar utifrån våra behov och där vi är. Varannan vecka träffas lärarna i ämnesgrupper för att diskutera texter/filmer lektionsplaneringar o.s.v. Detta har varit mycket givande och inspirerat lärarna till att utveckla sin undervisning. Då vi sammanställer betygen ser vi att pojkarna har högre meritvärde än flickorna samt att det i stor sett inte är någon skillnad mellan pojkarnas och flickornas meritvärde. Meritvärdet har höjts med vi har fortfarande ett allt för stor antal elever som inte når minst betyget E i alla ämnen eller saknar behörighet för ett gymnasieprogram. Vi ser att det framför allt är i matematik vi inte lyckas. Där kommer i prioritera mer resurser samt göra schematekniska förändringar. Med fokus på matematik har tre av skolan sex matematiklärare under läsåret gått matematiklyftet. Dessa lärare kommer fortsätt som fortbildning under kommande läsår påbörjar även resterade matematiklärare matematiklyftet. Enkäten i årskurs 8 visar att eleverna i mycket större utsträckning, ökning från 15% till 60%, anser att matematiklektionerna är intressanta och att man får lust att lära sig mer. De organisatoriska förändringar vi kommer göra, fortbildning i matematik samt att vi ser att eleverna får med sig stabila grunder från tidigare år gör att vi tror att måluppfyllelsen i matematik kommer öka. Att elever och föräldrar har så olika uppfattning om att vi har studiero i klassrummet kan finnas många orsaker till. Enkäterna är inte gjorda vid samma tidpunkt utan det skiljer 4-5 månader. Åtgärder som vi gjort efter höstens elevenkät har påverkat studieron så att föräldrar upplever en bättre arbetsro vid vårens utvecklingssamtal då föräldrar ges möjlighet att svara på enkäten. Dock tycker jag att det är lite bekymmersamt att det är så få föräldrar som svara på enkäten. Vi behöver bli tydligare och bättre på att informera föräldrar att svaren i enkäten hjälper oss och ger oss vägledning vad vi behöver förändra och förbättra. Under läsåret har antalet elever med annat modermål en svenska ökat kraftigt. Vi tar emot elever från flyktingförläggningarna i Fellingsbro och Vedevåg samt Vågen som är ett boende i Vedevåg för ensamkommande barn. Detta har varit en mycket stor utmaning för oss men jag anser att vi haft en väl fungerade verksamhet för dessa elever. Dock ser vi att det är mycket svårt för dessa elever att under läsåret visa kunskaper som leder till betyg som gör att man kommer in på ett gymnasieprogram, men vi har även elever som efter mycket kort tid deltar i klassundervisning och blivit behöriga att söka till ett gymnasieprogram. Prognosen är att antalet barn som är asylsökande/flyktingar kommer öka vilket innebär att vi hela tiden måste utveckla och förändra för verksamhet. Vi har en systematisk uppföljning av elever med hög frånvaro. Det vi upplevt under läsåret är att elever på mycket kort tid blir hemmasittare. Vi har en väl fungerade elevhälsa och sammarbetet med bl.a. BUP i Örebro är bra vilket ger oss hopp om att vi snabbt kan få hemmasittare tillbaka till skolan. Skolan personalen har visat ett mycket stort engagerad i den fortbildning som vi bedriver på skolan. Vi har på mycket kort tid skett förändringar och vi sett många positiva effekter i klassrummet och i övrigt på skolan. Fortbildningen har 14
gjort att vi samarbetar mer och bättre i ämnen och mellan arbetslagen samt att vi känner att vi är ett gemensamt kollegium som för skolan framåt. 4. Prioriterade åtgärder Fortbildning Bedömning för lärande: Samtliga lärare deltar Matematiklyftet: Samtliga matematiklärare deltar Undervisning Ökad studiero: Tydligt ledarskap och gemensamt förhållningssätt Elevinflytande/ansvar Utveckla lektionerna så att eleverna lockas till att ta större ansvar Samarbete skola-hem Utveckla skolan hemsida och vara mån om att ha och skapa goda relationer med föräldrarna. Förberedelseklass Planera så att vi kan ta emot fler elever. Förbättra övergången från att vara i förberedels klass till klass. 5 Prioriterade mål för kommande period Skolans egna mål tas fram i början på höstterminen. BUN:s prioriterade mål Kunskap Genomsnittligt meritvärde för ungdomar som slutar årskurs 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng. Skillnaden i mertivärde för pojkar och flickor minskar genom att pojkarnas meritvärde ökar. Värdegrund Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap. 6. Underskrift Lars Botvidsson Lars Botvidsson Rektor Fröviskolan 7-9 15