Kvalitetsredovisning Verksamhetsåret 2008-2009 Särskolan Slestadsskolan Linköpings kommun Evy Stenkvist 09-08-30 1
Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Slestadsskolan... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning... 4 Särskola förutsättning för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål... 5 Mål för den aktuella tidsperioden i verksamhetsuppdraget, särskola... 7 Insatser för att nå målen... 7 Resultat och måluppfyllelse... 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse... 8 Insatser för att nå målen... 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse... 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse... 10 Uppföljning av likabehandlingsplan... 11 2
Sammanfattning av läsåret 2008/2009 Särskolan har under läsåret arbetat med att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper bland annat genom att anpassa undervisning och arbetsmetoder efter varje elevs förutsättning. Exempel på detta är valet av litteratur- lättlästa böcker, enkla instruktioner både muntligt och med hjälp av pictogrambilder. Vi har även använt oss av vårt skolbibliotek samt stadsbiblioteket för att utveckla läsningen och väcka ett läsintresse. Vidare har vi använt oss av PBL, där eleverna själva fått söka efter fakta om ett tema som de varit intresserade av. Vi har märkt att eleverna varit nyfikna och engagerade i sitt forskningsarbete. Vi tycker oss också märka att den muntliga framställningen gått bättre och bättre efter varje redovisning. För att ge ökad kunskap och större förståelse har vi i möjligaste mån arbetat ämnesövergripande. Ett exempel är ämnesområdet havet/fiskar. Där ingick SO/NO, BILD, SV, IDROTT och HEMKUNSKAP. I träningsklassen har vi på ett tydligt och inspirerande sätt arbetat med fjärilens livcykel. Det skedde ämnesövergripande i SV,SO/NO och bild. Det vi såg när vi studerade larver,puppor och fjärilar var ett ökat intresse för naturen, miljön och andra djur/insekter. Slestadsskolan Slestadsskolan stod klar 1981 och den ligger i stadsdelen Lambohov, ca 6 km från Linköpings Centrum. Skolan ingår i ett geografiskt område, Område Ryd, och upptagningsområdet är blandad bebyggelse hyreshus, bostadsrätter och villor. Det fanns, och finns fortfarande, en väl genomtänkt idé med Lambohov, den att alla barn oavsett boendeform, ska mötas i samma förskola och skola. Vår skolgård ger rika möjligheter till olika sorters lek och naturen ligger tätt inpå knutarna. Lambohov är ett område som växer det byggs som aldrig förr! Slestadsskolan tar emot elever från förskoleklass upp till år 6. På skolan finns också en grundsärklass och en träningsklass och totalt antal elever under läsåret har varit 320 stycken. Skolan har fyra fritidshem med totalt 160 barn inskrivna. Våra barn kommer från hela världen och på skolan finns 30 språk representerade och 41 % av eleverna har annat modersmål än svenska. Vi upplever att det är mycket positivt med en mångkulturell skola en spegling av samhället i stort! Under året har vi haft 52 personer anställda på skolan, 40 kvinnor (77 %) och 12 män (23 %). Yrkesfördelningen har varit: 27 lärare, 6 förskollärare, 3 fritidspedagoger, 1 vaktmästare, 6 elevassistenter och 9 barnskötare/fritidsledare. Skolan har också del i en administrativ assistent. Rektor har ansvaret för skolan och till sin hjälp har hon en ledningsgrupp med fyra personer, som tillika är arbetslagsledare. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Arbetsgrupper har arbetat fram relevanta frågeställningar ämnesvis, som sedan har legat till grund för diskussioner i arbetslagen. Under en studiedag i maj arbetade de fyra arbetslagen med frågeställningarna och med den mall (kommunledningskontoret) som vi fått som stöd i arbetet. Personalen har tillsammans analyserat insatser och resultat. 3
Ledningsgruppen har granskat sammanställningarna från arbetslagen samt omarbetat och sammanställt textmaterialet. Kvalitetsredovisningen har diskuterats i varje arbetslag och handlingsplaner upprättats för kommande läsår. Rektor ansvarar för innehållet i kvalitetsredovisningen och den finns tillgänglig på Slestadsskolans hemsida: http://www.linkoping.se/slestadsskolan. Vidtagna åtgärder sedan föregående kvalitetsredovisning KUNSKAP Eleverna har arbetat med flera fördjupningsområden under året ex. världens 7 underverk (SV,SO, bild), lära sig mer om ett djur (NO, BILD, MA, SV ). För att variera skrivövningarna har eleverna bland annat använt sig av: Loggböcker Veckans ord/meningar Händelseböcker Skrivstilsböcker Egna lästal i matematik Ambitionen var större med laborativ matematik än det blev. Vi har dock jobbat med vägamäta (NTA), utematte och vi har använt material från matteverkstan. Vi har delvis arbetat årskursrelaterat och då i mindre grupper ex. år 3-4 och år 5-6. Undervisningen har varit och är alltid anpassad till varje elevs utveckling/behov. Vi använder olika sätt för att etablera en djupare föräldrakontakt ex. föräldramöten, samtal, öppet hus, kontaktböcker mm. TRYGGHET OCH ARBETSRO När en situation uppstår agerar personalen direkt. Ofta används rollspel för att tydliggöra ansvar, känslor, orsak och verkan. Olika material har använts som beskriver osämja/kränkningar och kopplingar till verkligheten. Böcker som använts är ex. Pricken och Den fula ankungen. Eleverna påvisas konsekvenser av sitt eget handlande. Vi har fortsatt med den vuxenstyrda fritiden (raster etc.) Vi har dock släppt lite och gett eleverna förtroende att reda ut vissa saker på egen hand eller tillsammans. Klassvärdar och kamratstödjare har fått större ansvar ex. att ingen är ensam på rasten. Vi går alltid igenom regelstyrda lekar för att undvika konflikter mellan eleverna. Vi fortsätter att ha vuxna närvarande på vissa platser för styrning och stöd. Personalen har haft handledning under året. 4
Särskola förutsättning för verksamhetens måluppfyllelse Alla lärare (2 st) är behöriga i sina ämnen. Åldersspridningen bland personalen är 33 57 år. Skolan har tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog, talpedagog, specialpedagog och ett resursteam. Under året har vi haft kontakt/fått rådgivning av Habiliteringen och syncentralen. Vi har tillgång till det material, som vi behöver och till en matteverkstad (laborativt material). Lokalerna är ändamålsenliga. Under året har 11 elever varit inskrivna i grundsärskolan och 4 elever i träningsklass. Förutom 2 lärare har 3 assistenter arbetat i de två klasserna. Av de 15 eleverna har 60 % annat modersmål än svenska. Ingen av eleverna har haft modersmålsundervisning. Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 2006 2007 2008 14.5 14.5 13.5 Kommunsnitt 24,1 18 21,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen 2006 2007 2008 100 100 100 Kommunsnitt 93 87 90 Andel lärare (heltidstjänster) med specialpedagogisk högskoleexamen 2006 2007 2008 57 57 57 Kommunsnitt 52 57 48 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Vi har ofta diskuterat värdegrundsfrågor såsom handikapp, människors olikheter, etnicitet och religion. I vårt arbete har vi varit lyhörda för kränkande uttryck såsom nedsättande kommentarer och kroppsspråk gentemot varandra. På skolan finns en anti-mobbningsgrupp ALMA (Aldrig Mobba Andra) som arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och förebyggande mobbning. Arbetet med värdegrundsfrågor har underlättat för eleverna att spontant ifrågasätta och diskutera. Vi tycker oss se att flera elever har visat ökad kunskap och förståelse i värdegrundsfrågor. 5
Elevers ansvar och inflytande Eleverna har fått ett större eget ansvar genom att delvis själva planera sitt arbete. De har också fått vara delaktiga i lektionsplanering och sin egen individuella utvecklingsplan allt utifrån sin egen förmåga. Eleverna har tränats i social kompetens genom att bussträna, gå till affären, vara ute utan vuxna och att få egna uppdrag. Genom att delta i elevrådet lär sig eleverna vad medbestämmande och demokrati innebär. Eleverna är även rastvärdar och kamratstödjare, vi märker att de lärt sig ta ett större ansvar för kamraterna i klassen och på övriga skolan. Vi upplever att eleverna har ökat sin lust till skolarbetet. Vi tycker oss se en ökad självkänsla och en större självkännedom. I klassrumsituationer har vi märkt att flertalet elever tar ett eget ansvar genom att inte vid något tillfälle sitta sysslolösa (t.ex. tar upp ett annat arbete efter avslutad uppgift). En del uppdrag och förtroenden har misslyckats men i gengäld lett till kunskap och diskussion. Hälsa och livsstil I hemkunskapen har vi arbetat med att förtydliga kostens betydelse för en hälsosam livsföring. Vi har försökt ge eleverna en positiv syn på och vikten av att idrotta och att röra på sig dagligen. I diskussioner har vi väckt tankar om klädvård, hygien, samt årstid och åldersadekvat klädsel. Vi ser att flera elever har blivit medvetna om sitt utseende och hur de klär sig. Alla elever har kunskap om goda matvanor och vikten av att röra sig kontinuerligt. Vi har bland annat använt oss av Rörisprogrammet från FriskisoSvettis. Vidare använder vi oss av olika motorikbanor i närområdet. Det vi märker är att eleverna spontant rör sig på ett mer aktivt sätt än tidigare. Beskrivning och värdering av lärandet/undervisning Vi har reflektions och utvärderingstid spontant och schemalagd i klassarbetslaget samt tillsammans med eleverna. På grundsär deltar eleverna i IUP utvecklingen och på utvecklingssamtalen. I träningsklass deltar eleverna efter egen förmåga i IUP utvecklingen men de deltar ej på utvecklingssamtalen. Åtgärdsprogram skrivs enbart vid extraordinära insatser. 6
Mål för den aktuella tidsperioden i verksamhetsuppdraget, särskola Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. LOKALA MÅL Varje elev ska bemötas med respekt för den individ de är. De ska kunna se både sina starka och svaga sidor. Eleverna ska erbjudas möjlighet att påverka delar av sin skoldag. Insatser för att nå målen Arbetsmetoderna har varit anpassade efter elevernas förutsättningar. Exempel på olika arbetsmetoder: lättläst litteratur, muntliga genomgångar, grupparbeten, internetforskning och egen kunskap. Vi har haft olika ämnesövergripande temaarbeten. Exempel på olika temaarbeten: världens 7 underverk, detta var intressestyrt och redovisades på anslagstavla och som muntlig redovisning i helklass. Havet/fiskar arbetade vi ämnesövergripande i bild, hemkunskap, svenska, so och idrott. Andra temaarbeten som vi arbetat med under läsåret har varit kattdjur, häxprocesser m.m. Träningsklassen har arbetat med fjärilens livscykel samt forskning om elevernas hemländer. Arbetet har bedrivits ämnesövergripande i svenska, bild, no och so. Vi har haft kontinuerliga besök på biblioteket där bibliotekarien läst sagor och berättelser för eleverna. Vi vill genom detta väcka intresse för litteratur på svenska och modersmålet. Svenska Under detta läsår har vi haft en tyngdpunkt på svenska. Att kunna läsa och förstå vad man läser har varit en önskan som framkommit i IUP. Träningsklassen har arbetat med olika dataprogram, munmotorik, lästräning efter egen förmåga, daglig högläsning m.m. Där använder man sig också av bl.a. Overhead - bilder för att utveckla elevernas kommunikation. Grundsärskolan har dagligen högläsning och/eller tystläsning. Under kortare perioder har eleverna i samarbete med föräldrarna haft läsning - en kvart om dagen hemma. Vi har använt oss av olika svårighetsgrader på böcker, anpassat efter varje elevs förmåga. Vi har arbetat med att utveckla läsförståelsen och att få en positiv läsupplevelse. Vi har gjort bokrecensioner både muntligt och skriftligt efter att ha läst en bok. Vi har arbetat med läsförståelse samt olika läs och skrivövningar. Ca 60 % av våra elever har ett annat modersmål än svenska vilket gör att vi använder oss av en del SVA-material. Ibland får eleverna skriva fritt utifrån den ordkunskap de har för att sedan diskutera i mindre grupper i syfte att öka ordförrådet. Vi märker att ordförrådet har ökat radikalt hos de flesta eleverna när vi har diskussioner och muntliga framställningar. Förmågan att bilda meningar med en röd tråd har också gett resultat, det ser vi i de skriftliga arbeten eleverna presterar. Läs och skrivövningar har bidragit till att stavning och skrivregler kan användas i praktiken. Viljan och förmågan att tala inför en grupp har utvecklats. 7
Matematik I matematiken inom särskolan har vi arbetat vidare med de fyra räknesätten, pengars värde, klockan, geometri och praktisk matematik. Vi har använt oss av utomhusmatte, pengar, måttband, mätinstrument m.m. Vi integrerar matematiken i bland annat ämnena slöjd, hemkunskap och idrott. I träningsklassen används praktiska räknesagor. Eleverna har fått en ökad förståelse för pengars värde och en bättre tidsuppfattning. Föräldrasamverkan Vi har haft en kontinuerlig kontakt med föräldrar för att få ett ökat intresse för det egna barnets skolarbete. Det har skett genom kontakt/loggböcker, veckobrev, telefonkontakt samt föräldramöten. Kompetensutveckling Läraren på grundsär har gått på metodverkstaden kring elever med neuropsykiatriska svårigheter. Personalen går på teckenkommunikation. Arbetslaget har läst specialpedagogisk litteratur. Resultat och måluppfyllelse G Grundsärskolan och träningsklass har inte gjort någon enkätundersökning ej heller prov d där elever jämförs med varandra utan enbart prov där elevens egen framgång mätts. A Analys och bedömning av måluppfyllelse I särskolans kursplaner står det, efter var och ens förmåga, och utifrån detta tycker vi att vi har uppnått goda resultat. Vi anser att det är viktigt att utvärdera och analysera valet av arbetsmetoder, material och förhållningssätt, detta för att kunna gå vidare i vårt arbete med att stärka elevernas utveckling. Resultatet påverkas i hög grad av följande förutsättningar: personal, lokaler, gruppsammansättning, dagsform och att flertalet eleverna har ett annat hemspråk. Vi anser att de flesta faktorer går att påverka. Det är berikande och lärorikt att ha en mångkulturell skola, där vi får inblick och kunskap om andra länder och kulturer. Vi försöker hjälpa eleverna att acceptera och förstå sin egen och andras situation. I vårt arbete på särskolan har vi i de flesta ämnen gruppindelat efter kunskap, ålder, social förmåga samt intresse. Vi strävar efter att varje elev ska uppnå sin proximala utvecklingsnivå. Genom en intensiv daglig kommunikation, individanpassat material samt lyhördhet för elevernas frågor och intresse anser vi oss ha kunnat påverka vårt resultat. En ytterligare åtgärd för att uppnå det önskvärda resultatet har varit att vi använt oss av teckenkommunikation för att förstärka och förtydliga undervisningen. Andra hjälpmedel som underlättat och förstärkt undervisningen är användandet av pictogrambilder och OH-bilder. 8
I våra klasser har vi haft flertalet elever med ett annat modersmål och en annan kultur. Detta har inneburit att vi har prioriterat svenska språket. Vi ser att satsningen har gett eleverna bättre ordförståelse, större ordförråd, självkänsla och självförtroende. Vi har hjälpt eleverna genom att vara lyhörda och varierat undervisningen samt anpassat gruppindelningen efter den målgrupp vi haft. För att få eleverna att delta aktivt i samhället har vi använt oss av vår närmiljö, besökt bibliotek, apotek m.m. Vi har också använt oss av allmänna kommunikationsmedel, besökt hemmiljöer, gått på olika kulturevenemang samt gjort restaurangbesök. Vi anser att utifrån särskolans kursplan och efter varje elevs förutsättning har vi uppnått målen generellt. Då det gäller utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder känner vi att det är en ständig process för vår målgrupp. För att öka elevernas självkänsla, självförtroende och för en ökad förståelse, ska vi arbetaför ettökat samarbete med grundskolan Alla elever ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. LOKALA MÅL Eleverna ska förstå innebörden av regler och vikten av att följa dem. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och med rätt stöd. Insatser för att nå målen Vi har lyssnat på och tagit till oss vad eleverna har att säga, för att skapa tillit, respekt, förtroende och trygghet. Vi har blivit bättre på att skapa seriösa, öppna, ärliga och uppmuntrande samtalstillfällen. Vi har regelbundet pratat om skolans ordningsregler och regler i samhället. Detta för att få en kunskap om vad som är rätt och fel. Vi har arbetat mycket med att eleverna ska stå för sin åsikt, känna stolthet för den han/hon är och att våga prata i en grupp och inför andra. Vi har haft en representant i elevrådet och som kamratstödjare. Eleverna har deltagit i skolans gemensamma idrottsdagar Analys och bedömning av måluppfyllelse Varje morgon möter vi eleverna när de kommer till skolan och finns i deras närhet fram till dess att lektionen börjar. Vi ser varje elev varje morgon genom att ha ögonkontakt och hälsa på var och en med namn. I klassrumssituation finns flera vuxna som kan hjälpa och stötta eleverna. Vid behov finns möjlighet att ta en promenad, samtala och arbeta enskilt. Vi upplever att vi har fått mer frimodiga och mer frispråkiga elever som kan ta för sig och kommunicera kring de regler vi har. 9
Vi tycker även att eleverna ifrågasätter och argumenterar oftare. Detta märker vi genom att eleverna diskuterar mer med oss och med varandra. Vi tycker oss också kunna se att eleverna är mer ärliga både mot sig själva och mot andra. Vi upplever att det finns en ökad tillit elever emellan samt mellan elever och vuxna. På rasterna har vi märkt att våra elever tar mer kontakt med andra elever. De tar egna initiativ och ställer mer frågor. Vi tycker vi uppnår arbetsro, trygghet och respekt för eleverna i sin vardag. Då vi har en ökad tillit mellan elever - och elever och vuxna har resultatet blivit att vi har en lugnare arbetsdag och tryggare elever. Om man ser till särskolans kursplan och till varje individs förutsättning, är vi nöjda med det resultat vi uppnåt. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Handlingsplan för läsåret -09/10 Kunskap Vad? Ge eleverna ökad kunskap om hälsa och livsstil. Hur? Eleverna i grundsärskolansk få mer information om ANT. Ansvarig klassläraren. Ge eleverna mer kunskap om samhället. Möta elevguppens olika behov av kunskapsinhämtning. Behålla intresset för lästräning. Fortbildning i svenska. Fortsatt stimulering av elevernas matematikintresse. Anordna mer studiebesök på olika serviceinrättningar i vår närmiljö. Ansvariga hela klassarbetslaget. Vara flexibla och ändra arbetsmetoder utifrån varje elevs behov. Anpassa undervisningen efter elevunderlag och dagsform, förkunskaper, mognad och biologisk ålder. Ansvariga hela klassarbetslaget Besöka Lammobhovs bibliotek regelbundet. Ansvarig klassläraren. Fortsätta med både högläsning och tyst läsning i klassrummet. Ansvarig klassläraren. Gemensamma diskussioner kring lästa texter. Ansvariga hela klassarbetslaget. All personal deltar i en SVA-utbildning under hösten. Variera matematikundervisningen utifrån elevernas kunskaper, där praktik och teori varvas. Inlämma matematiken i andra ämnen. Ansvariga - hela klassarbetslaget 10
Trygghet Utöka elevernas förmåga att i möjligaste mån klara sig själva. Eleverna ska känna samhörighet med övriga skolan. Öka förståelse och kunskap för elever med funktionshinder Öka självkänsla och självförtroende hos eleverna Ökad föräldrasamverkan Ge eleverna svårare uppdrag än tidigare. Tränas i att själv använda allmänna kommunikationsmedel. Särskolan ska i möjligaste mån delta i elevens val. Ansvarig - klassläraren Särskolan ska i möjligaste mån delta i skolans friluftsdagar. Ansvarig idrottsläraren. Särskolan ska vid något/några tillfällen organisera en bjudning/mingel/fika för en grupp på skolan. Ansvarig hemkunskapsläraren. Grundsärskolan ska även fortsättningsvis delta aktivt i elevråd, att vara kamratstödjare och att ha ett rastvärdsuppdrag. Ansvarig klassläraren. Ge tid för reflektion och spontana samtal i klassen. Ansvarig klassläraren. Att vuxna tar sig tid för enskilda samtal, diskussioner och frågeställningar. Ansvariga hela klassarbetslaget. Bevaka elevernas rättigheter och skyldigheter. Ansvariga alla i klassarbetslaget. Vara en vuxen förebild med rakt och ärligt sätt. Ansvariga alla i klassarbetslaget. Särskolan anordnar en egen Öppet Hus dag under skoltid. Ansvariga hela arbetslaget. Uppföljning av likabehandlingsplan Slestadsskolan har en likabehandligsplan som senast revideras i oktober 2008. Planen kommer att åter revideras hösten 2009 för att bättre stämma överens med ny lagstiftning. Ett stort TACK till Er alla, som gjort ett fantastiskt arbete med barnen på Slestadsskolan. Det är väldigt roligt att vara rektor på en skola där utvecklingstankar flödar och där också tankarna omsätts i klasser och barngrupper. Evy Stenkvist rektor 11
12