Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar



Relevanta dokument
Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Värdegrund och uppdrag

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Att bry sig om tar vi på allvar.

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för Hökåsens förskolor

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trimsarvets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/ Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Länsstyrelsen Västernorrland 2009:20. Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PETERSLUNDSSKOLAN

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

POLICY - Umeå City IBF -

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Nationella jämställdhetsmål

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Förarbete, planering och förankring

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Självbestämmande och delaktighet

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Transkript:

Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar

www.svenskavard.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Syfte 4 En gemensam värdegrund Grundteser. 4 Faktorer som påverkar vårt etiska ställningstagande. - Människovärde - Makt - Beslutstagande - Förhållningssätt 5 Barn och ungdom. 7 Övergripande etiskt ansvar. 10 Svenska Vårds etikråd. 10 Liten ordlista.. 11 Litteratur.. 12 2

POLICYDOKUMENT BAKGRUND Svenska Vård är landets största privata branschförbund inom vård, behandling och omsorg. Förbundets medlemmar har sinsemellan många olika slags verksamheter. Det som är gemensamt för alla är att man arbetar med vård, behandling, omsorg och/eller bemötande av människor i en omhändertagande situation för en kortare eller längre tid. Medlemsföretagen arbetar för närvarande inom följande områden: - Vård- och rehabilitering av psykiskt funktionshindrade - Behandlingshem - LSS-verksamhet - Äldreomsorg och demensvård Övriga verksamhetsområden är t ex missbruksvård, cancerrehabilitering, vård i livets slutskede, skola/utbildning. Till stora delar, reglerar följande lagar verksamheterna inom Svenska Vårds medlemsföretag: SOL (Socialtjänstlagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen), LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade ) samt Skollagen. Medlemsföretagens verksamheter är skattefinansierade, det är kommuner och landsting som nyttjar medlemsföretagens tjänster som ett komplement till sina egna verksamheter. Svenska Vårds medlemsföretag strävar efter att tillhandahålla hög kvalitet på sina insatser. Företagens vård-, behandlings- och omsorgsarbete skall bedrivas i enlighet med vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Förbundet anser att hög kvalitet inbegriper ett etiskt ställningstagande. Eftersom vårt arbete och vår omvärld ständigt förändras blir etikfrågorna allt viktigare för oss. Människor från olika kulturer och med olika religioner är representerade både bland brukare och personal. Dessa olikheter är viktiga att respektera. Svenska Vårds medlemsföretag skall omfattas av ett gemensamt etiskt policydokument och ett medföljande handlingsprogram. Mer information om Svenska Vård finns på hemsidan www.svenskavard.se 3

SYFTE Svenska Vård vill med detta policydokument tydliggöra företagens ansvar för de människor man möter i vård, behandlings- och omsorgsarbetet och i att vägleda personalen i sitt yrkesutövande, Svenska Vårds medlemsföretag skall förespråka ett positivt förhållningssätt och ett positivt bemötande gentemot människor i såväl ord som handling. Utgångspunkt inom alla verksamheter skall vara att göra gott gentemot individen. Medlemsföretagen inom Svenska Vård anser att det är av största vikt att etikfrågor diskuteras och att en gemensam värdegrund eftersträvas vad gäller förhållningssätt och bemötande. Policydokumentet med dess handlingsplan skall fungera som en vägledning för etikarbete inom varje medlemsföretag. Utifrån policydokumentet skall varje medlemsföretag formulera egna etiska riktlinjer. Policyn skall leda till reflektion och samtal på varje enskilt företag och med stöd av varje företags egna formulerade etiska riktlinjer skall människans oantastliga värde alltid sättas i fokus. Riktlinjerna skall efterhand utvärderas. EN GEMENSAM VÄRDEGRUND - GRUNDTESER Medlemsföretagens gemensamma värdegrund har sin utgångspunkt i den lagstiftning som utgör grund för Svenska Vårds medlemmars verksamheter. Utifrån de viktigaste lagarna har tre grundteser formulerats. 4

GRUNDTESER Ett respektfullt bemötande och förhållningssätt Den enskildes värdighet och integritet Den enskildes självbestämmande Vår gemensamma ambition är att låta dessa grundteser bli ett övergripande rättesnöre för bemötande och förhållningssätt människor emellan inom medlemsföretagens verksamheter. FAKTORER SOM PÅVERKAR VÅRT ETISKA TÄLLNINGSTAGANDE Svenska Vård vill framhålla några områden där det är av särskilt stor vikt att personal tillsammans diskuterar med varandra för att gemensamt ta fram riktlinjer för sin verksamhet. Dessa områden är följande: - Människovärde - Makt - Beslutstagande - Förhållningssätt MÄNNISKOVÄRDE Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för hur samhället skall utformas. Alla människor har kunskaper, erfarenheter och förmåga som är viktiga för samhället. Det är en gemensam angelägenhet för alla, att samhället utvecklas på ett sådant sätt att orättvisor undanröjs, att människor får jämlika levnadsförhållanden och att alla kan medverka i utvecklingen och nå delaktighet i samhällsgemenskapen. Varje människa betyder något för sig själv och andra och har möjligheter att utvecklas utifrån sin erfarenhet, kunskap och förmåga. Varje människa vill något med sitt liv och har möjlighet att utvecklas och förändras. Varje människa vill ta eget ansvar och lära sig av egna misstag och erfarenheter. Varje människa vill vara aktiv och göra saker för sig själv och tillsammans med andra. Varje människa har en uppfattning om sig själv, som skall respekteras. 5

MAKT Trots att SOL, LSS och HSL bygger på frivillighet finns det ett beroendeförhållande mellan personal och brukare, som gör att brukaren kan känna sig i underläge, eftersom personalen i de flesta fall har en maktposition. Maktpositionen förstärks av att personalen är utbildad för att tillhandahålla vård eller omsorg. Den professionella intentionen tydliggör det ojämlika förhållandet mellan den som tar emot insatsen och den som tillhandahåller den. Den enskilde är i behov av en stödjande, vårdande insats och personalen skall utföra ett arbete. Dessa olika förutsättningar hamnar ibland i kollision med varandra. BESLUTSTAGANDE Inom vård- och omsorgsarbetet ställs personalen ofta inför situationer där de måste göra ett eget ställningstagande, vara beslutsmässiga. Det kan vara alltifrån små frågor till mer omfattande, svårhanterliga och komplexa frågeställningar. Arbetssituationen medger inte alltid tid för eftertanke utan personalen måste i stunden vara handlingskraftig. Personal måste agera, för att den enskilde, p. g. a. sin ungdom, sitt funktionshinder, eller sin sjukdom, inte förstår konsekvenserna av sitt handlande. Ibland går det att rådfråga en kollega eller chef. Andra gånger måste beslut fattas på egen hand. Det är lätt att hamna i konfliktsituationer, i etiska dilemman, då olika hänsynstaganden måste göras. Genom att de anställda diskuterar svåra ställningstaganden som de har i sitt arbete, kan ett gemensamt synsätt - en etik - växa fram. De anställda ges då möjlighet att lära av erfarenhet och att utvecklas och mogna i sitt professionella arbete. FÖRHÅLLNINGSSÄTT Dialogen har stor betydelse för vårt förhållningssätt. Forskare hävdar att man kan se dialogiskt på etiska beslut. Den äkta dialogen kännetecknas av: - Uppmärksamhet En fokusering på vad som är viktigt och på vad vi kan bortse från. - Öppenhet En beredskap att låta sig förändras och utvecklas med hjälp av andras perspektiv. - Respekt Att låta många röster komma till tals och att uppskatta olika uppfattningar. - Lyhördhet Att leva sig in i vad den andre säger och i reflektion och gensvar visa att man förstår. Medlemsföretagen inom Svenska Vård förespråkar ett positivt förhållningssätt och ett positivt bemötande till människor i såväl ord som handling: Ett förhållningssätt som gäller i mötet med brukaren, i förhållande till anhöriga, arbetskamrater emellan samt förhållandet mellan ledning och de anställda. 6

Brukaren: Det är viktigt att man som personal har ett professionellt förhållningssätt till brukaren: Att man - Är sann - Är realistisk - Håller sig till överenskommelser - Är tålmodig Anhöriga: Anhöriga har rätt att bemötas med hänsyn och respekt. De har, när så är tillämpligt, rätt att få information och delta på träffar och i samråd. Den anställde: Inom Svenska Vårds medlemsverksamheter har den anställde rätt till ledningens och arbetskamraternas respekt och lojalitet, men aldrig på bekostnad av brukarens eller vårdtagarens väl. Den anställde har rätt till tid för reflektion och samtal om etiska frågor med anknytning till verksamhetens innehåll eller etiska problem som uppstått eller kan uppstå i konkreta situationer. BARN och UNGDOM Att arbeta med barn och ungdom kräver särskilt stor hänsyn. Människovärde Ett barn har lika stort människovärde som en vuxen och är sårbart och behöver särskilt skydd. Människovärdet är inte kopplat till funktionsförmåga, mognad eller ålder utan är förankrat i varje barns existens. Barn har behov av omvårdnad och skydd, av att få respekt för sin integritet och sina behov, tankar och känslor, av att få kärlek och bli accepterade. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart. Respekt för barnet lägger grunden för att barn utvecklar empati och respekt för andra. Förhållningssätt Barn har rätt till liv och utveckling dvs. rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Barn har rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet, rätt till att utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans och att få lära sig sätta gränser för sitt handlande. Den som har omvårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda. Barns rättigheter skall prägla medlemsföretagens arbetssätt och hållning. Barn har rätt att kunna påverka sin situation och deras behov av kontinuitet och förutsägbarhet skall tillgodoses. 7

Barn skall skyddas mot alla former av diskriminering. Barns kulturella och etniska behov och intressen skall så långt det är möjligt tillvaratas oavsett kön, samhällsställning, religion eller politiska åsikter. Makt Barn har rätt att säga sin mening, få den respekterad och rätt att få ta ansvar och påverka sin situation i relation till ålder och mognad. Barn har rätt till utbildning som förutom att ge barnet färdigheter också ger barnet möjlighet att utveckla sina personliga anlag och sin fysiska och psykiska förmåga. Beslutstagande Barnets bästa skall sättas i främsta rummet. Arbete med barn skall genomsyras av barnets bästa vilket också skall prägla beslut och förhållandet mellan föräldrar och barn. Barn som är skilda från sina föräldrar har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till föräldrarna om det inte strider mot barnets bästa. HANDLINGSPROGRAM ETISKA RIKTLINJER Med tanke på att Svenska Vårds medlemsföretag har ett så skiftande innehåll i sina respektive verksamheter är etikpolicyn med dess värdegrund en viktig gemensam nämnare. Med utgångspunkt från policyn skall etikdiskussioner föras och bilda underlag för etiska riktlinjer inom vart och ett av medlemsföretagen. Riktlinjer vars uppgift blir att fungera som en vägledning för personalen och ge en trygghet i de svåra situationer som uppstår. Som en hjälp att ta fram dessa riktlinjer presenteras förslag till frågeställningar inom vart och ett av de områden som riktlinjerna skall omfatta. De etiska riktlinjerna skall gälla i förhållande till brukare, anhöriga, arbetskamrater emellan samt mellan ledning och personal. MÄNNISKOVÄRDE Vad menas med: - Ett respektfullt bemötande och förhållningssätt? - Hur skall en person hos oss bemötas med värdighet och integritet? - Den enskildes bestämmanderätt. Skall den enskilde alltid få bestämma, även om det skadar honom själv eller hans anhöriga? Tänk efter vad som är speciellt viktigt för oss att tänka på inom vår egen verksamhet, t ex att tala till någon och inte om någon eller över huvudet på någon. 8

BESLUTSTAGANDE Beskriv olika svåra situationer, etiska dilemman, du ställts inför i ditt arbete. Vilka övervägande har du gjort, på vilka grunder. Ta hjälp av nedanstående när du funderar på vad som styrt dig i ditt ställningstagande. Olika typer av övervägande vid beslutstagande: Göra gott för personens bästa Göra gott och inte skada Göra det pliktmässigt Göra det i god tro Etiska principer som påverkar vårt ställningstagande: Autonomiprincipen - Måste respektera varandras självbestämmande och rätten att bestämma sig för att inte själv bestämma. Integritet - Rätt att ha sin integritet Lidandeminimering - Man skall inte tillföra skada eller lidande Godhetsmaximeringsprincipen - Man skall göra gott inom möjliga gränser Vad tycker du är viktigt att utgå från, vad tycker övriga i personalgruppen? MAKT Diskutera: Begreppet makt, betydelsen? Tycker du att det är ett negativt eller positivt laddat begrepp? Ditt utövande av makt gentemot brukare? Diskutera olika situationer som kan förekomma på din arbetsplats. Hur kan man på bästa sätt hantera maktsituationer? - Makt föder motmakt, - Har man mycket makt har man även ett stort ansvar, som kan brukas respektive missbrukas. Hur långt tillåter vi oss gå? Grader av makt Respektera integritet Kränka integritet Inre reflektion Saklig info Råd Övertalning Manipulation Hot Tvång FÖRHÅLLNINGSSÄTT Diskussionspunkter: Diskutera förhållningssätt till brukare, anhöriga, arbetskamrater emellan och mellan ledning och personal på din arbetsplats. Hur ser den etiska arbetsmiljön ut? Tänk igenom olika konkreta vardagssituationer - vad är viktigt att tänka på. Kan vi formulera enkla vardagsregler som handlar om bemötande och förhållningssätt på vår arbetsplats. Vad skall vi lära ut till nyanställd personal. 9

ÖVERGRIPANDE ETISKT ANSVAR Svenska Vårds ansvar som förbund: En gång om året, i samband med förbundsstämman, görs en översyn av det etiska dokumentet. Styrelse/kansli och medlemsföretag skall vara väl förtrogna med dokumentet och följa det. Företagsledningens ansvar: Ledningen har att ansvara för att arbetet kontinuerligt sker med att definiera, konkretisera verksamhetens målsättning med utgångspunkt från de etiska riktlinjer som företaget kommit fram till. Detta är en del av företagets kvalitetsarbete. Den anställdes ansvar: Att följa de etiska riktlinjer som det egna företaget ställt upp för verksamheten. SVENSKA VÅRDS ETIKRÅD Övergripande syfte: Att stödja och stimulera till en kvalitetssäkring av bemötande och värdefrågorna inom medlemsföretagens verksamheter. Detta görs genom: - Att ge råd och stöd till enskilda medlemmar och till styrelse under tystnadsplikt. - Att arbeta vidare med förslag på diskussions- eller utbildningsmaterial som belyser och fördjupar utvecklandet av en etik som grundar sig på gemensam värdegrund inom Svenska Vård. Uppgifterna består av: Massmediabevakning. Bevakning av nyheter inom området. Medlemsservice och medlemsvård Etikrådet finns till som ett stöd för enskilda medlemsföretag. Ordförande, vice ordförande, kansli samt regionombud tipsar medlemsföretag som kan behöva stöd och förmedlar kontakt med rådet. Kan, om företaget önskar, granska och lämna synpunkter på enskilda medlemsföretags etiska riktlinjer och arbete med dessa. Etikrådet skall ge synpunkter vid diskussion om eventuell uteslutning från Svenska Vård. Ansvara för årlig revidering av policydokumentet. Årligen anordna ett utbildningstillfälle, eller motsvarande, för att ge idéer, stöd och inspiration i arbetet med de etiska frågeställningarna. 10

Arbetsformer - Träffas regelbundet göra en agenda efter förbundsstämman - Lyfta fram aktuella frågeställningar på vår- och höstkonferenser - Etikrådet skall kunna anlita extern representant vid behov Val av ledamöter till etikrådet Etikrådet lämnar förslag på ledamöter till Svenska Vårds styrelse. Styrelsen beslutar. Mandattiden är två år. Förändringar gällande etikrådets medlemmar meddelas i samband med Svenska Vårds förbundsstämma. Kontakt med etikrådet fås genom Svenska Vårds kansli: Svenska Vård Smultronvägen 7, 816 91 Jädraås info@svenskavard.se, 0771-222 888 Etikrådet skall vara representativt när det gäller; - olika inriktningar inom medlemsföretagens verksamheter - geografiskt - olika storlekar på medlemsföretagen LITEN ORDLISTA Dialog, dia logos = genom talet; tänkande, förnuft Orden etik och moral finns som grundbegrepp i alla etiska diskussioner och är hämtade från antikens filosofer Platon och Aristoteles med flera. Etik ordet kommer från grekiskan och betyder, vana; tradition och sedvänja. Moral ordet kommer från latinets moralis och betyder, sedlighet; förmåga att hålla modet uppe; lärdom av något. Moralutveckling, Människans medfödda förmåga att kunna värdera sitt handlande och välja mellan olika handlingsalternativ. Normer och regler talar om hur vi skall handla. Normer; normer = föreskrifter, utgöra el. fastställa regel el. rättesnöre för, reglera Regler bestämmelser för vårt handlande som vi skapar för att förverkliga handlandet ge regler för; ordna; avpassa, inställa, rätta till; vara avgörande för, bestämma Principer en princip kan motsvara ett grundläggande värde. Principer är värden som man formulerat som etiska riktmärken 11

LITTERATUR Lagar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) Hälso- och sjukvårdslag (HSL 1982:763) Socialtjänstlag (SoL 2001:453) Skollagen (1985:1100) Kvalitetssystem SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2006:11 Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:5 Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:12 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2008:4 Ändring i allmänna råden om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Anmälningsskyldighet SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria SOSFS 2008:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av 14 kap 2 SoL SOSFS 2008:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av 24a LSS Övrig litteratur FN:s Standardregler, 1993 Lena Edlund; Metoder för etik, Uppsala Publ. House 1999 Stefan Einhorn, Konsten att vara snäll, Forum 2005 Jenny Gren; Etik i socialt arbete, Liber utbildning 1996 Maria Modig; Etik i vardagen, Forum 2000 Socialstyrelsen; Utan fast punkt, Modin Tryck 2001 Håkan Thorsén/Carl Eber Olivestam; Etik och livsfrågor i vård och omsorg, Liber AB 2003 2010-09-23/utgåva 3 Svenska Vård, Smultronvägen 7, 816 91 Jädraås, 0771-222 888, E-post: info@svenskavard.se 12