Smörstekt sikfilé med chili och vårlök 1 hel sik ½ chilifrukt stjälken från 1 vårlök 2 msk smör salt Rensa och filéa siken och skär bort skinnet. Skiva upp chilifrukten och vårlöken.
Värm upp pannan, salta och stek sikfiléerna i rikligt med smör. Vänd filéerna och avsluta med vårlöken och chili. Servera gärna med nystekt tunnbröd och sallad. Recept av Anders Klint. Friluftsomelett bacon med stekt
Minst 2 portioner. 1,5 dl heläggspulver (motsvarar 5 hela ägg) 2 msk mjölkpulver (motsvarar 1 dl mjölk när det blandas med 1 dl vatten) 2,9 dl vatten 30 g torkad grönsaksmix (motsvarar 300 g färska grönsaker) 20 g torkade potatistärningar (motsvarar 175 g potatis) 1 pkt bacon olja eller smör salt och peppar efter smak Om du använder pulver, blötlägg grönsaksmixen och potatisen i vatten 15 30 minuter. Vispa ihop äggpulver och mjölkpulver med vattnet, salta och peppra. Sila av de blötlagda grönsakerna. Värm upp en stekpanna och stek snabbt upp grönsaks- och potatismixen i smör. Häll över äggmixen och stek färdigt på låg värme. Under tiden ni väntar på omeletten steker ni baconet. Lägg upp maten och ät. Recept av Anders Klint.
Tunnbröd i stekpanna (Grundrecept, ca. 10 bröd) Detta bröd går utmärkt att förbereda innan ni ger er iväg. Blanda alla torra produkter i en zippåse och tillsätt endast vatten när ni är på plats. Använd som frukostbröd, wrap eller till förrätt. 5 dl vetemjöl
4 msk mjölkpulver 2 dl vatten 1 ½ msk olivolja salt ev. favoritbrödkrydda Blanda alla ingredienser i en bunke, arbeta till en jämn deg. Kavla, tryck ut degen så tunt ni kan under tiden stekpannan hetas upp. Stek till gyllenbrun färg på båda sidor. Lägg bröden ovanpå varandra för att hålla dem mjuka. Recept av Anders Klint. Ett hav av växter och blommor
I Sundom i Vasa bor trädgårdsentusiasterna Marita Risku och Lars-Ole Barkar. I slutet av 1990-talet fanns det bara skog runt deras hus men i dag reser sig där en stor och ståtlig trädgård. Paret har ett stort trädgårdsintresse och deras trädgård har fått utmärkelsen Årets öppna trädgård 2012. Mitt i trädgården finns dammen som utgör hjärtat av trädgården. Där brukar Marita och Lars-Ole sitta och njuta under varma sommardagar och ta en paus från trädgårdsarbetet som upptar en stor del av deras tid. Katten Bosse springer ofta runt i trädgården och håller ett vakande öga på alla växter. Paret beskriver sin trädgård som en stenig skogsträdgård där de låter naturen växa bland rabatterna. Det finns till exempel blåbär bland de olika växterna. Går man runt i Maritas och Lars-Oles trädgård hittar man bland annat 200 olika sorters klematis, närmare 100 olika vivor och 100 olika pioner. Trädgården är indelad i zoner enligt vilka växter som kräver mycket solljus och vilka som klarar sig med mindre sol. En trädgård ska blomma från vår till höst och därför måste det vara en blandning. På våren är förväntningarna alltid stora. Då går vi ut hela tiden för att se om växterna börjat blomma, säger Marita.
Trädgården är vacker då den växer upp, vilket betyder fram till mitten av juli. Från midsommar och de följande veckorna efteråt är den nog som vackrast, fyller Lars-Ole i. Trädgården är ungefär 3 000 kvadratmeter stor och där ryms ungefär 2 000 olika växter. Lars-Ole flyttade in hos Marita för ungefär tio år sedan, men redan innan han hade flyttat in började han planera trädgården. Vårt första projekt var att ta ner elva träd som fanns längs vägen. Lars-Ole pratade direkt om att odla rosor men det tog ett tag innan vi började med dem. Lars-Ole kände till många olika växter och vi åkte runt och köpte växter som vi kunde börja med, säger Marita. I början vill man ha stora färggranna växter som är lättodlade men efterhand ser man att utrymmet är begränsat. Då blir växterna bara lägre och lägre. Man brukar försöka styra trädgården så länge det finns utrymme. Men då utrymmet sinar blir det kaos, säger Lars-Ole. Läs mer om Marita och Lars-Oles trädgård i Kuriren nummer 7/14. Text och foto: Carl-Magnus Långkvist
Påsktraditioner Påskharen som kommer med chokladägg, memma och påskkärringarna inte att förglömma det är vad många förknippar med påsken. Är de fantasifigurer, eller varifrån kommer egentligen exempelvis påskharen? Under påsktiden finns det vissa traditioner som speciellt barnen tycker om. Egentligen hamnar en stor del av traditionerna jag själv förknippar med påsk i kategorin barnpyssel-påskpyssel. Till exempel att måla ägg i fina färger och att odla påskgräs som man pryder med harar och små kycklingar. Känner du till historien om påskens olika gestalter vad vet vi om påskharen, påskäggen och påskkärringarna egentligen? Varför firas påsken och varifrån kommer våra traditioner? Påsken infaller vid en tidpunkt då vintern närmar sig sitt slut och ger plats åt våren som med solen väcker upp naturen igen. Påsken är en stor kyrklig helg, men har det kyrkliga budskapet fallit i glömska i dagens påskfirande håller även påsken på att bli kommersiell? Påsken firas på olika sätt runt om i världen, t.o.m. på olika sätt i landet. Det är inte överallt i Finland det eldas påskbrasor, inte heller visar sig påskkärringar överallt.
Påskmaten I påsktider njuter vi av god mat med familjen. En viktig påskmattradition är utan tvivel memma. Sedan är det förstås väldigt omdiskuterat om memma är gott eller inte det är antingen eller antingen gillar man den eller hatar den. Kanske törs inte turister smaka på memman på grund av utseendet. Men de flesta av oss är vana med den lite speciella smaken sedan barnsben. Efterrätten är gjord av rågmalt, rågmjöl och sirap. Memman smakar bäst med grädde och socker på. Personligen hör jag till memmagillarna. Men det spelar nog ingen roll om man gillar memma eller inte så är de flesta eniga om att det inte blir en finländsk påsk utan memma på bordet. Andra typiska maträtter under påsken är lammkött och självfallet ägg. Också efterrätten pasha (som egentligen är rysk) förekommer. Påskkärringar I gammal folktro var det på skärtorsdagen påskkärringarna flög till Blåkulla där de festade med djävulen och sedan kom hem igen på påskafton. På påskafton gällde det att hålla sig inomhus, så att man inte kom i vägen för kärringarna. Det sägs att man förr ställde in både brödspaden och kvasten så att häxan inte skulle ha något att flyga på till Blåkulla. Kärringarna flög på kvastar och med på färden fick ofta katten och kaffepannan följa. Från barndomen kommer jag ihåg min mammas gamla farmor Elvi. Hon berättade för oss hur man kunde skydda sig på från häxorna man ritade kors på alla ingångar till hus och stall. Detta gjorde man för att skydda både folk och fä. Man fick också akta sig för att hänga ut tvätt den dagen, för då kunde man bli beskylld för att tvätta kärringarnas särkar. Dagens besök av påskkärringarna är av ett helt annat slag: små söta utklädda påskkärringar, både flickor och pojkar, med sjalar, långa kjolar och målade kinder som kommer på besök och önskar glad påsk.
De vandrar från dörr till dörr med en videkvist eller påskris. Dessa små kärringar vill gärna bli bjudna på något i godisväg eller få en liten peng som tack för besöket. Läs hela artikeln i Kuriren nummer 6/14 Text och foto: Maria Rosenqvist Grekiskt påskbröd I Grekland med dess ortodoxa tradition, firas påsken passionerat och grundligt. Gudstjänster är en naturlig del av påskfirandet, liksom högtidliga processioner och naturligtvis god mat i glada vänners lag. Det här brödreceptet har jag fått av en grekisk väninna och det är ett fantastiskt gott och luftigt bröd som passar lika bra till påsklammet som till det klassiska svenska påskbordets sill- och äggrätter! 50 g jäst 1 dl kallt vatten 3½ dl naturell yoghurt (gärna grekisk)
2 msk olivolja 1 msk salt 12 13 dl vetemjöl 4-5 råa ägg, noggrant tvättade 1 uppvispat ägg ev. sesamfrön Rör ut jästen i det kalla vattnet och tillsätt sedan yoghurt, olivolja, salt och nästan allt mjöl. Spara 2 3 dl till utbakningen! Arbeta ihop till en smidig deg och jäs under bakduk i ungefär 1½ timme. Vält ut degen på mjölat bakbord och knåda in resten av mjölet. Dela degen i tre lika stora delar och rulla till längder, 2 3 cm i diameter. Gör en stor fläta om du vill kan du vrida ihop den till en krans. Du kan också, om du vill, göra det lite enklare: rulla en enda tjock längd av degen och vrid sedan ihop den till en vacker snäcka. Hur du än gör blir det snyggt när det blir gräddat! Dekorera flätan/kransen/rulllen med ägg genom att baka in dem i degen på valfritt sätt till exempel mellan flätorna eller kanske i ett vackert mönster mitt i brödrullen. Låt jäsa under bakduk i ca 30 minuter. Värm ugnen till 225 grader. Pensla det färdigjästa brödet med uppvispat ägg (och strö över sesamfrön om du vill), och ställ in plåten i mitten av ugnen. Sänk samtidigt värmen till 175 grader. Grädda brödet 30 40 minuter tills det fått vacker färg och är helt genomgräddat. Låt kallna på galler. Tips! Om du vill göra brödet lite mer färgglatt kan du färga äggen. Mest autentiskt är att använda röd äggfärg. Du kan också, om du vill, baka ut degen till fyra mindre bröd
placera då ett ägg i mitten av varje bröd! Traditionellt påsklamm Lamm är verkligen ett måste på påsk, och jag vill gärna ha mitt riktigt vitlöksdoftande, gärna också bestrött med fräscha örtkryddor som rosmarin och salvia. Lamm är inte bara oerhört gott det är också så enkelt att tillaga. Det sköter sig självt i ugnen medan du lägger sista handen vid
påskpyntet! ca 1½ kg lammstek 2 msk olja, gärna olivolja 6 8 vitlöksklyftor salt och svartpeppar färsk rosmarin, färsk timjan och salvia (ev. 1 paket skivat bacon, ca 140 g) Gnid in lammsteken med olja. Strö på salt, peppar och färska örter och gnid in ordentligt runt om. Skala vitlöken och halvera varje klyfta. Skär små snitt i köttet och stoppa in vitlöksskivorna. Lägg lammsteken i en ganska liten ugnsfast form den ska nätt och jämnt få plats och stick i en köttermometer. (Vira eventuellt baconskivor runt om köttet.) Lägg på extra kvistar av rosmarin och salvia. Tillred lammsteken i nedre delen av ugnen i 175 grader tills termometern visar 60 70 grader, beroende på hur genomstekt du vill ha köttet ca 1½ timme. Servera kall i tunna skivor till påskbordet, eller varm som huvudrätt med potatis, skysås och grönsaker.
Crème Caramel Crème Caramel är en klassisk efterrätt som smakar ljuvligt. Inte är den särskilt svår att göra heller, bara man är omsorgsfull när man kokar karamellmassan så att den inte bränns vid. Om du vill dubbla satsen är det bättre att laga den i två omgångar än att dubbla den! 6 1 1 3 dl mjölk vaniljstång, delad på längden dl strösocker stora ägg + 2 äggulor Karamellsås: ¾ dl vatten 1½ strösocker Gör såsen först. Värm vatten och socker tills sockret löst sig. Koka blandningen till en gyllenbrun karamellmassa. När bubblorna sjunkt är det dags att hälla den heta såsen i fyra portionsformar. Vrid formarna så att karamellmassan blir jämnt fördelad över botten och sidor. Låt svalna och stelna.
Gör sedan puddingen. Sätt ugnen på 175 grader och koka upp mjölken med vaniljstången. Låt stå och dra under lock cirka 15 minuter så att mjölken får fin vaniljsmak. Tillsätt sedan socker och rör om tills det lösts upp. Vispa ägg och de extra äggulorna och rör ner dem i mjölken. Häll blandningen i de karamellklädda formarna och grädda i vattenbad i ugnen i 20 25 minuter, tills krämen stelnat. Ta upp formarna ur vattenbadet och låt kallna. Lossa puddingarna med en kniv och stjälp upp på assietter. Servera gärna med färska bär eller frukt.