Sida 1(9) Kkbk till mdul 14U Underhåll av diken KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla ett öppet eller täckt dike för att bibehålla den vattenavledning sm behövs för prduktin på fältet ch att få råd kring hur detta görs för att minimera påverkan på miljön. Observera att underhåll inte innefattar fördjupning, breddning av dike eller att byta en täckt ledning mt en större dimensin. Öppna ch täckta diken är vattenanläggningar inm jrdbruket sm hör till huvudavvattningen. BILDER OCH UNDERSTÖDSMATERIAL: Material i kurspärm eller på www.greppa.nu/adm/, dkumentatin av rådgivarkurser, underlagsmaterial till mdul 14U samt angivet material i tabellen nedan.
Sida 2(9) Hjälplista Förslag på arbetsgång Bilder ch underlagsmaterial A. Före besöket Samtal/brev/e-pst till lantbrukaren innan besök Innan fältbesöket behöver både rådgivaren ch lantbrukaren förbereda sig. Du bör sm rådgivare kntakta lantbrukaren innan besöket. Då kan du gärna berätta m vad du kmmer att kunna hjälpa till med vid rådgivningen samt ta reda på lite m gårdens specifika prblem vad gäller avvattningen. Det är ckså bra m du kan förklara vad lantbrukaren behöver förbereda: Lantbrukaren behöver fundera över vilken del av diket/ena sm ska besökas. Sträckan bör inte överstiga 1 000 m. Den utvalda sträckan bör ligga på lantbrukarens egen fastighet. Lantbrukaren har möjlighet att bjuda in 1-4 persner sm inte tillhör fastigheten. Lantbrukaren ska ckså ta fram en del underlagsmaterial, detta material kan täcka även andra delar av fastigheten än den sm ska besökas. Skicka gärna ut en lista på underlagsmaterial sm lantbrukaren ska ta fram i förväg: Eventuella akter från markavvattningssamfälligheter, inkl kartr. Lantbrukaren bör ha kll på läge för täckdikningsögn. En skiss eller täckdikningsplan kan tas fram. Uppgifter/dkumentatin från senast utförda underhåll av diket. Eventuella uppenbara utsläppspunkter till diket. Markkarteringskartr m lantbrukaren har sådana. Kunskap m förändringar i närmrådet, explateringar, nyanlagda trummr m.m. Se vidare vad sm finns i listan med underlagsmaterial För ytterligare kunskapsfördjupning rekmmenderas att man skickar lantbrukaren en länk till brschyrerna: Äga ch förvalta diken Underhåll ditt dike för ett rikare dlingslandskap Lerhaltskarta: http://www.markdata.se/ Rådgivarens förberedelse Rådgivaren ska inför besöket kmplettera lantbrukarens uppgifter: Läs på m gården så du känner dig förberedd. Ta reda på den infrmatin sm finns m gården i Greppas administrativa system GNW-adm, såsm gårdsbeskrivning, rådgivningsplan ch utförda rådgivningsmduler. Ta fram andra relevanta kartr över gården (T ex tpgrafisk karta eller blckkarta från SAM-ansökan). Arkivkll länkar Lantmäteriets Arken företag innan ca 1920, http://histriskakartr.lantmateriet.se Vissa Länsstyrelser har kartmaterial ch handlingar m samfällda diken sm kan nås
Sida 3(9) Ta reda på m det finns en aktuell markkarta (ej äldre än 10 år). Ta eventuellt med infrmatin m markkartering. Om lantbrukaren saknar markkarteringskarta, kan en jrdarts- eller lerhaltskarta tas fram. Rådgivaren behöver kntrllera ägandefrm på diket m lantbrukaren inte känner till det. Ansvar för underhåll ligger hs ägaren av diket: Kntrllera m diket/dikena mfattas av någn frm av markavvattningssamfällighet (diknings-, invallnings-, ch sjösänkningsföretag). Handlingar kan finnas hs någn av deltagarna av samfälligheten, men de kan ckså finnas i myndighetsarkiv, främst hs länsstyrelsen eller lantmäteriet. Ta gärna fram kpir av plankartr ch prfilritningar från markavvattningssamfälligheter m lantbrukaren inte har tillgång till dessa. Om diket inte ingår i en markavvattningssamfällighet ch inget annat har överenskmmits betraktas den sm tillbehör till fastigheten där den fysiskt ligger. Ligger diket i en fastighetsgräns delar de båda fastigheterna lika på ansvar ch kstnader för underhåll. Finns det flera fastigheter längst med dikessträckan används ftast längden på dikessträckan man äger i relatin till vad andra äger sm en andel. Ta gärna fram kartr sm visar: Vattenskyddsmråde Natura 2000 Naturreservat i anslutning till aktuellt mråde Statusklassificering av sjö/vattendrag när det gäller växtnäring Förbered relevant underlagsmaterial att ta med. Detta kan bland annat finnas med digitalt vid inledningen av besöket då man ftast är inmhus vid köksbrdet. via länsstyrelsens WebbGIS, https://www.lansstyrelsen.se/ VISS, viss.lst.se Ritningsbeteckningar markavvattningsföretag, Greppa Näringens hemsida B. Vid besöket Mtivera Förklara betydelsen av huvudavvattningens funktin (både för ökad prduktin samt minskat växtnäringsläckage ch växthusgasavgång), men ckså av vikten av dess legala utfrmning samt skötsel, rensning ch underhåll. Dräneringen på fälten är berende av att huvudavvattningen fungerar ch ett väldränerat fält ger högre ch jämnare skördar, mindre utsläpp av lustgas till Dränering ch växtnäringsförluster, Greppa Näringens hemsida
Sida 4(9) Fältbesöket atmsfären ch mindre risk för fsfrläckage. Att ta brt sediment från diket minskar ckså läckaget av näringsämnen då dessa annars riskerar att dras med nedströms vid höga flöden. Ha grödan i fkus i de diskussiner du för. För rtutvecklingen är dräneringen en av grundförutsättningarna. Att markavvattningen fungerar ch att markstrukturen är gd är viktiga mål. Mtivera åtgärder med både miljö, klimat ch eknmi det är viktigt att försöka illustrera hur mycket man tjänar på att göra en åtgärd. Diskutera krt alternativ till underhåll, men gå inte in på detaljer m inte lantbrukaren själv ser ett behv eller funderar i de banrna. Vid besöket innan man går ut i fältet: Börja med att bekanta dig med lantbrukaren ch kntrllera att gårdsbeskrivningen frtfarande är aktuell. Låt lantbrukaren presentera sig. Avsätt tid för den sciala delen då det är en förutsättning för att bygga upp ett förtrende för dig sm rådgivare. Anpassa bakgrundsinfrmatinen m dränering ch markavvattning utifrån lantbrukarens kunskapsläge. Underlagsmaterial finns tillgängligt på röda sidrna. Visa exempelbilder på vattenprblematik ch diken med lika status. Att ha kartr sm underlagsmaterial gör diskussinen mer knkret trts att man sitter inmhus. Det gör det lättare att kppla ihp terin med praktiken. Gå igenm var lantbrukare bedömer att prblemet finns. Ta reda på frågr sm; hur fta prblemet uppstår? Har prblemet ökat? Vad trr lantbrukaren själv att prblemet är? Hur ser diket ut? Checklistan för mdulen bör användas. Diskutera ägande ch ansvar, underhåll med miljöhänsyn samt kpplingen mellan täckdikningen på fältet ch statusen på diken nedströms. Ta upp bestämmande sektin. En bestämmande sektin utgör ftast av en tröskel eller förhöjning i btten sm fungerar dämmande på mrådet uppströms. Underlagsdkument Checklista 14U
Sida 5(9) För att hålla tidsramen är det bra att avsluta rådgivningsbesöket med en gårdsvandring. Gå tillsammans med lantbrukaren ch eventuellt 1-4 andra ch titta på en utvald sträcka av en vattenanläggning, t ex ett öppet eller ett täckt dike. Sträckan bör inte överstiga 1 000 m. Diskutera behvet av eventuellt underhåll på sträckan ch vilka delar sm är viktigast att börja med. Dkumentera hur det ser ut med ftn ch anteckningar. Om det är en rörledning (täckt dike) är det viktigt att inte missa att titta ner i de brunnar sm finns. Se m du under fältbesöket kan urskilja någn bestämmande sektin. Förutsättningar Gå igenm vad sm gäller, rättigheter ch skyldigheter, ch risk för skadr på 3:e man. Läs i aktuell lagstiftning på ntisum.se Diskutera krt Miljöbalken, främst då rättigheter ch skyldigheter, men även hänsynsreglerna i kap 2. Det finns ett visst mtstånd mt att göra förbättringar av diken ch dränering ch även kalkning på jrdbruksmark sm är arrenderad. Samfälligheter: Det är inte alltid så att alla grannar eller delägare i en markavvattningssamfällighet längre är lantbrukare, eller av annan anledning känner till behvet av att underhålla diken. Det finns dck mycket att vinna på att uppmuntra till en diskussin mellan delägare/grannar. En samfällighet kan behöva aktiveras ch en styrelse väljas. Är ansvaret delat med en granne kan det vara bra att båda för höra samma infrmatin kring dikens juridik ch anledningen till att vi dränerar. Det är inte vanligt att arrendatrer är med på möten, eventuellt sm fastighetsägares representant ch de sitter ckså fta med i styrelsen. De har dck inte egen rösträtt.
Sida 6(9) Dkumentatin av underhållsbehv Upplys i krta drag m vad sm bör ingå i en underhållsplan. Det är viktigt att dkumentera eventuella prblem, underhållsbehv samt planerade ch utförda åtgärder. Fältbesöket blir en dkumentatin av underhållsbehvet ch eventuella prblem. Rekmmendera lantbrukaren att: Gå över resterande anläggningar på samma sätt ch dkumenterar detta. En gång per år se över brunnar, täckdikningsögn, diken m.m. ch krt dkumenterar detta. Underhållsplanen bör ckså uppdateras när åtgärder utförs eller nya prblem uppstår. Aktivera en eventuell inaktiv samfällighet. Dimensinering Har lantbrukaren sett vid tidigare underhåll att dräneringen är fullgd eller har det trts underhåll varit frtsatta prblem? Klimatförändringar, marksjunkning ch explateringar kan göra att dikets nuvarande dimensin (utifrån tillståndet) inte räcker till. Lantbrukaren kan då behöva fundera på m endast underhåll ger tillräckligt bra effekt för att vara eknmiskt mtiverad, eller m någt behöver förändras. Det är dck någt sm går utanför denna rådgivning, men kmmer frågan upp så bör lantbrukaren infrmeras m att det krävs tillstånd för att anlägga våtmark ch att ändra dikens/trummrs dimensinering. C. Förbered underhållsplan Kartr Beskriv på översiktliga kartr var brister finns i underhållet, t ex behv av brttagande av sediment, växtlighet m.m. Juridik vid underhåll Infrmera m juridiska begränsningar för underhåll av diken. I några fall kan man behöva söka dispens eller anmäla underhållet till Länsstyrelsen. I några färre fall kan det ckså krävas tillstånd. Allmänna hänsynsregler, MB kap 2 Artskyddsförrdningen, SFS 2007:845 Bitpskydd, MB 7 kap. 11
Sida 7(9) Artskyddet gäller över tillstånd. Om det finns skyddade arter i mrådet eller i anslutning till diket sm kan påverkas av underhållet, så behöver man ansöka m dispens. Skyddade mråden. Här kan du behöva ta särskild hänsyn, se mrådets föreskrifter. Om det finns risk för att fisk, musslr eller kräftr kan skadas så krävs en anmälan (MB 11:15). När det gäller Natura 2000-mråden kan det behövas tillstånd för att få underhålla. I naturreservat kan det finnas särskilda naturvårdsavtal sm behöver följas. I samtliga fall van så behövs en kmmunikatin med Länsstyrelsen sm kan ge tips ch råd. Om det är ett enskilt dike sm ägs av flera fastighetsägare Om det ingår i en markavvattningssamfällighet Kstnader ch nytta D. Underhållsplan För enskilda diken eller rörledningar sm ligger i fastighetsgräns delas ansvaret lika mellan fastighetsägarna. Finns det flera fastigheter på en eller båda sidr längst med diket så beräknas kstnadsandelarna efter längd dike per fastighet. Om det inte finns någn aktiv styrelse för markavvattningssamfälligheten diskutera möjligheten att aktivera det. Diskutera översiktligt kstnader för ch nytta av underhåll. Äga ch förvalta diken Äga ch förvalta diken Gör en underhållsplan Sammanfatta prblem ch åtgärder sm kmmit fram under fältbesöket genm text ch eventuella bilder i en underhållsplan. Ge förslag på förbättringar ch underhåll av huvudavvattningen, t ex öppna diken. Dkumentera de delmråden där specifika prblem finns ch de åtgärder sm föreslås med hjälp av ftgrafering ch markeringar på kartr.
Sida 8(9) Infrmera översiktligt m juridik ch miljöhänsyn. Observera att den legala (diken med ch utan tillstånd sm utförts på lagligt sätt) utfrmningen ska underhållas enligt miljöbalken, avsett andra intressen. Rekmmendera att lantbrukaren tillsammans med deltagande grannar tydliggör ansvaret för diket. Föreslå vid behv kmpletterande rådgivning inm Greppa Näringen: 14D, översyn av dränering 14A, våtmarksplanering 11B, fsfrstrategi (t ex vid prblem med ytersin) 12A, markpackning 12B, Mullhalt ch bördighet F. Rapprt Rådgivningsbrev ch rapprtering Rådgivningsbrevet ska innehålla: En krt beskrivning av diket. En krt beskrivning av eventuella markavvattningssamfälligheter med kmmentarer till hur några av de föreslagna åtgärderna kan beröra En krt beskrivning av föreslagna åtgärder för underhåll av det öppna diket. Våga frmulera de verkliga prblemen! Var pedaggisk men rak i din kmmunikatin. Bilder från gården gör rådgivningsbrevet mer intressant för lantbrukaren. De viktigaste punkterna ska stå först i rådgivningsbrevet, gärna krtfattat ch i punktfrm. Vilka åtgärder sm behöver göras. Därefter kan man ge mer detaljerade infrmatin kring juridik, ägande ch miljö. Försök att kppla åtgärderna till lantbrukets eknmi. Om lantbrukaren redan gör allt rätt ge beröm. Rekmmendatin m att aktivera inaktiva markavvattningssamfälligheter. Tipsa m brschyren Äga ch förvalta diken. Underhållsplan med föreslagna åtgärder. Åtgärderna beskrivs med hjälp av text, kartr eller skisser. Specificera vilka åtgärder sm är akuta respektive långsiktiga.
Sida 9(9) Om någt sm föreslås kan kräva tillstånd, dispens eller anmälan enligt Miljöbalken ska detta anges. Rekmmendatin till lantbrukaren m att utföra ch dkumentera översyn av resterande delar av fastigheten mtsvarande det sm gjrts under rådgivningsbesöket. I rådgivningsbrevet eller vid uppföljningskntakten finns det möjlighet att kmplettera med tips eller idéer sm man har glömt att förmedla vid gårdsbesöket.