Samhällsbyggnadsförvaltningen

Transkript

1 Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp finns i miljöbalken ch i förrdningen m miljöfarlig verksamhet ch hälsskydd. Där står det bl.a. att avlppsvatten skall avledas ch renas eller tas mhand på någt annat sätt så att lägenhet för människrs hälsa ch miljön inte uppkmmer. Avlppsvatten Avlppsvatten delas upp i BDT-vatten (Bad- Disk- ch Tvättvatten) samt klsettvatten (WC-vatten). Utsläpp av avlppsvatten kan påverka både ytvatten ch grundvatten, förrena egen ch grannars vattentäkter, ge upphv till störande lukt ch försumpning ch påverka bad- ch fiskevatten. Näringsämnen i avlppsvattnet bidrar ckså till igenväxning ch algblmmning i sjöar ch vattendrag. Nästan hela Munkedals kmmun avvattnas till Gullmaren sm redan idag har prblem med alltför hög näringsbelastning. Därför är det viktigt att våra avlppsanläggningar anläggs på rätt plats ch på rätt sätt! Urin är nrmalt fritt från bakterier ch virus men innehåller ungefär 98% av kvävet ch 68% av fsfrn i ett klsettvatten. Urin kan lagras ch utgör därefter, spätt med vatten, ett mycket bra gödningsmedel. Tak ch dräneringsvatten räknas inte till spillvattnet ch får inte ledas till avlppsanläggningen! Fekalier är näringsfattiga men innehåller stra mängder bakterier ch virus sm kan vara sjukdmsframkallande. Vid kmpstering dör dck bakterierna ch de multnade fekalierna kan därefter användas sm jrdförbättringsmedel. BDT-vattnet står för ungefär 50% av fsfrinnehållet ch ungefär 10 % av kväveinnehållet i ett hushållsvatten. Väljer hushållet miljöanpassade hushållskemikalier kmmer BDT-vattnets innehåll av fsfr sjunka till 5% av fsfrmängden!

2 Avlpp kräver tillstånd! Enligt miljöbalken krävs ett tillstånd från miljö ch byggnämnden för att anrdna en enskild avlppsanläggning. Även en anläggning för enbart BDTvatten kräver tillstånd i större delen av kmmunen. Om du skall ansluta vattentalett till en befintlig avlppsanläggning krävs ckså tillstånd. För att ändra en redan befintlig avlppsanläggning, exempelvis byta ut reningssteget, krävs en skriftlig anmälan till samhällsbyggnadsförvaltningen. Blanketter för ansökan ch anmälan finns på kmmunens hemsida under Blanketter, Bygga, b ch verka, Miljöskydd Avlpp i samband med bygglv/förhandsbesked I samband med bygglv eller förhandsbesked undersöker miljö- ch byggförvaltningen alltid hur avlppet är tänkt att lösas för fastigheten. 2 (6) I samband med m- ch tillbyggnad kntrlleras den befintliga anläggningens utfrmning ch funktin. Eftersm fastighetens standard höjs med byggnatinen är det naturligt att även avlppsanläggningens standard höjs. Att avlppet kan lösas på ett gdkänt sätt är en förutsättning för att bygglv skall kunna lämnas. Hur ett avlppsärende handläggs Ansökan - En ansökan m avlpp skall innehålla alla uppgifter sm finns förtryckta på miljö ch byggförvaltningens blankett. En ritning av egna ch mgivande fastigheter skall ckså ingå. På ritningen skall det markeras vart anläggningen skall ligga, fastighetsgräns ch vägar, byggnader samt alla vattentäkter inm 50 meter uppströms ch 200 meter nedstöms den planerade avlppsanläggningen. Om anläggningen till någn del placeras utanför egna tmten krävs servitut. Kntakta lantmäteriet för närmare infrmatin. Beslut - I ett beslut från miljö ch byggnämnden ges tillstånd (eller avslag) till anläggningen. Här står hur anläggningen skall utföras för att senare kunna gdkännas. Tillståndet är tidsbegränsat, anläggningen skall påbörjas inm 2 år från beslutsdatum ch vara färdigställd inm fem år, annars förfaller tillståndet. Det är förbjudet att utföra en avlppsanläggning utan beslut från miljö ch byggnämnden. Slutbesiktning - Innan anläggningen läggs igen eller slutligt installeras skall den slutbesiktas av samhällsbyggnadsförvaltningen. Ta kntakt i gd tid, minst två dagar innan grävning så att vi kan kmma ut under pågående arbete, så slipper du vänta. Telefnnummer finns på sista sidan. Vid slutbesiktningen kntrlleras att anläggningen är gjrd i enlighet med tillståndet. Fastighetsägaren är sedan ansvarig för anläggningens funktin ch skötsel.

3 Tänk på att det är du sm ansöker m avlpp sm ansvarar för att tillståndets anvisningar följs även m du anlitat en entreprenör. Hur anlägger man ett avlpp? Om du själv inte har kunskaper m hur ett avlpp skall anläggas bör du kntakta en entreprenör sm hjälper till med anläggningsarbetet. I telefnkatalgen kan man söka på entreprenadmaskinarbeten. Entreprenören kan sedan hjälpa till med ansökan, planeringen, beställning av material ch grävning. 3 (6) Vart skall jag placera min avlppsanläggning? När man bestämmer sig för anläggningens placering finns lika avstånd att ta hänsyn till, varav det viktigaste är avståndet till intilliggande vattentäkter. Jämför punkterna nedan med en karta över din egen tmt. Avstånd från behandlingsanläggning till: Väg, stig > 5 m Fastighetsgräns > 5 m Ytvatten > m Dike > m Vattendrag > m Vattentäkt > m (berende på lutning m.m.) Avstånd från typgdkänd slamavskiljare till: Bstadshus > 10 m Fastighetsgräns > 10 m Vattentäkt > 20 m Uppställningsplats för slamtömningsfrdn < 25 m Slamavskiljarens btten får inte ligga mer än 6 meter lägre än uppställningsplatsen eftersm pumpens sughöjd då överskrids. Grundvattenströmmen sammanfaller ftast med marklutningen ch avlppsanläggningen bör därför alltid placeras nedströms en vattentäkt (tänk även på planerade vattentäkter). Hårdare reningskrav när man anlägger ett nytt avlpp! Om man anlägger ett nytt avlpp, till exempel när man bygger ett nytt hus eller man vill kppla in ett WC i ett befintligt hus, finns krav på hur mycket av näringsämnena i avlppsvattnet sm skall renas brt. Kraven i krthet innebär att: - Anläggningen skall förväntas uppnå minst 90% reduktin av rganiska ämnen mätt sm BOD7 - Anläggningen skall förväntas uppnå minst 90% reduktin av fsfr - Anläggningen skall förväntas uppnå minst 50% reduktin av kväve - Fsfatfria tvättmedel skall användas För att klara kraven på rening krävs en miljö-anpassad lösning eller ett minireningsverk med kemisk fällning (se lösningar nedan). En traditinell reningsmetd med slamavskiljare ch markbädd klarar inte kraven på rening.

4 Vad skall jag välja för avlppsanläggning? 4 (6) 1. En miljöanpassad lösning I första hand skall man välja en avlppsanläggning sm medför att näringsämnen i avlppsvattnet tas tillvara, d.v.s. en miljöanpassad lösning. Det gäller framförallt för klsettvattnet eftersm det innehåller största mängden näringsämnen. 2. Reningsmetd Om man inte har möjlighet att välja en miljöanpassad metd väljer man en reningsmetd sm innebär att avlppsvattnet renas, d.v.s. att bakterier ch näringsämnen samlas upp i en reningsanläggning innan vattnet leds vidare. 3. Slutet system Sm sista alternativ, m förutsättningarna på fastigheten inte medger någt annat alternativ, kan man välja ett slutet system, d.v.s att vattnet samlas upp i en tank ch transprteras till kmmunens reningsverk. Innan man bestämmer sig för hur avlppsfrågan skall lösas bör man tänka på att det fta kan vara både eknmiskt ch miljömässigt fördelaktigt att lösa vatten ch avlppsfrågrna tillsammans med en eller flera grannar. Nedan ges förslag på några av de vanligaste avlppslösningarna med de lika metderna. 1. Miljöanpassade metder Urinseparerande taletter I en urinseparerande talett avskiljs urin från resten av avlppsvattnet ch kan efter lagring i en nedgrävd tank (ca 10 grader för att förhindra tillväxt av bakterier ch för att inte kvävet skall mbildas till illaluktande ammniak) användas sm gödningsmedel. Lagring sker under minst sex månader. För ett åretrunthushåll krävs två tankar sm man använder växelvis. Störst miljönytta blir det m man använder urinet i jrdbruket sm ersättning för knstgödsel. Då behövs ett spridningsavtal med en jrdbrukare sm kan hämta urinet. Om man har en str tmt med växande gröda kan man själv använda urinet sm gödning. En tumregel är då att det behövs ungefär 500 m 2 yta per persn i hushållet för spridning. Innan man sprider urin skall det spädas med vatten ungefär 1:10. Multrum/trrtalett I stället för vattentalett kan man välja någn frm av trr lösning. Fekalierna kan då kmpsteras (med eller utan urin) ch användas sm jrdförbättringsmedel. Fekalier skall kmpsteras i minst sex månader för att bakterier skall dö. En variant av trrtalett är ett sk. multrum där en str behållare placeras i källare eller liknande ch där avlppet kmpsteras ch sedan är färdigt att användas. Det finns ckså mindre lösningar där avlppet samlas upp i en behållare direkt under taletten. Om man har en trr lösning krävs en separat avlppslösning för BDT-vattnet. För mer infrmatin se Knsumentverkets översikt av trrtaletter.

5 5 (6) För en mer detaljerad beskrivning av reningsanlägningars utfrmande se Narurvårdsverkets allmänna råd m enskilda avlppsanläggningar SNV 88:1. 2. Reningsmetder Slamavskiljare För de flesta reningsmetder krävs en slamavskiljare sm samlar upp ch avskiljer fasta partiklar sm papper ch fekalier. Den största delen (över 90%) av näringsämnena ch mikrberna passerar dck slamavskiljaren. Slamavskiljaren fungerar sm ett säkerhetssteg för reningsanläggningen sm annars snabbt skulle bli tät. Slamavskiljaren skall vara en trekammarbrunn med en vlym på minst 2 m 3 m klsettvatten leds till brunnen. Om enbart BDT-vatten leds till avlppsanläggningen räcker det med en tvåkammarbrunn med en vlym på 1 m 3. Alla slamavskiljare skall vara typgdkända. Slamavskiljaren skall tömmas årligen av kmmunens entreprenör Infiltratin I en infiltratinsanläggning renas avlppsvattnet i markens naturliga jrdlager ch avleds genm anläggningens btten till grundvattnet. För att infiltratinsanläggningen skall fungera måste det finnas ett tillräckligt avstånd till högsta grundvattenstånd eller berg (minst 1 meter) för vattnet att renas. Jrdlagren måste ckså ha rätt krnstrlek för att vattnet skall kunna infiltrera så att vatten inte blir stående i, eller rinner för snabbt igenm anläggningen utan att renas. För att veta m marken är lämplig för infiltratin måste marken undersökas, först ch främst grävs en prvgrp där man tänkt placera sitt avlpp. En sådan grp bör vara kring 2 meter djup. För att bedöma grvleken på jrdkrnen kan det ibland krävas en sk. skiktanalys på jrden, ett sådant prv visar m marken är lämplig för infiltratin eller inte. Det är den sm söker avlpp sm ansvarar för en sådan prvtagning ch för analyskstnaden. Om klsettvatten leds till avlppsanläggningen skall ytan på infiltratinsbädden vara minst 20 m 2. Om anläggningen bara belastas av BDT-vatten räcker det med 15 m 2. Markbädd Om jrdlagren inte passar för infiltratin kan man göra en markbädd. Då renas vattnet i en speciell markbäddssand. Det vatten sm gått igenm reningsanläggningen samlas upp i btten av anläggningen ch leds vidare till exempelvis ett dike i närheten. Vatten blir därför aldrig stående i btten av anläggningen. Ytan på bädden är densamma sm för en infiltratinsbädd. Minireningsverk I ett minireningsverk kan reningen av vattnet göras på en liten yta med hjälp av kemikalier ch filter med bilgisk rening. Resterande vatten avleds därefter till ett dike i närheten. För att minireningsverket skall fungera skall ett serviceavtal slutas med leverantören. Sm minireningsverk räknas även enklare varianter av verk sm anpassats för enbart BDT-vatten. Det finns en str mängd lika varianter av minireningsverk i lika prisklasser. Ett urval med beskrivning ch prisuppgifter finns i rapprten Småskaliga avlppsreningsanläggningar (se under mer infrmatin)

6 6 (6) 3. Slutet system Sluten tank - Om mrådet helt saknar möjligheter att ha en reningsanläggning kan det vara nödvändigt att ha en sluten tank till avlppsvattnet. Vattnet hämtas då av kmmunens renhållningsentreprenör ch körs till Munkedals reningsverk. För att begränsa vattenmängden skall en snålsplande talett anslutas ch BDT-vattnet måste tas mhand på annat sätt. Avgift Samhällsbyggnadsförvaltningens handläggning när det gäller tillstånd ch anmälan för enskild avlppsanläggning är avgiftsbelagd enligt en av kmmunfullmäktige fastställd taxa. Länkar till mer infrmatin Mer infrmatin m lika avlppslösningar finns på internet, ex.: - allmän infrmatin m avlpp en marknadsöversikt över småskaliga reningsanläggningar med beskrivningar, prisuppgifter ch reningsgrad. under tester ch avlppslösningar en översikt över stckhlm vattens test av åtta reningsanläggningar. Hela testet Bra små avlpp finns på under avlpp, PDFarkiv/rapprter. Har du ytterligare frågr eller funderingar kring avlpp? Kntakta samhällsbyggnadsförvaltningen! Telefn: MUNKEDAL Tfn växel Fax Bankgir Pstgir