Årsrapport 2013 Gamla Påvelundsskolan
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beskrivning av enheten... 3 1.2 Årets viktiga händelser... 3 1.3 Sammanfattning... 5 2 Mål och utvecklingsfrågor... 6 2.1 Måluppfyllelse och resultat... 6 2.1.1 Organisera arbetet och fördela resurser för att höja måluppfyllelse och resultat. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär)... 6 2.1.2 Förbättra arbetet för barn och elever med olika behov genom bla tidiga och förebyggande insatser. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär)... 7 2.2 Lärandemiljön... 8 2.2.1 Erbjuda inom- och utomhusmiljöer som stimulerar och utvecklar lärande. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär)... 8 2.3 Ledning och utveckling... 9 2.3.1 Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas.(gäller fsk-klass, grundsk, f- hem och sär)... 9 2.3.2 Utveckla den inre organisationen med fokus på uppdraget till förmån för högre måluppfyllelse på såväl grupp- som individnivå. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär)... 10 2.3.3 Förbättrad arbetsmiljö. Fysisk- och psykosocial.... 11 2.4 Rättsäkerhet och likvärdighet... 12 2.4.1 Bedriv målinriktat och systematiskt arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär)... 12 2.4.2 Kvalitetssäkra mottagandet av nyanlända elever... 13 Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 2(14)
1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Gamla Påvelundsskolan ligger i Påvelund inramad av villabebyggelse, radhusområden, skog och berg. I direkt anslutning finns Nya Påvelundsskolan (7-9 skola) och Påvelunds centrum med mataffär och några mindre butiker. Gamla Påvelund är en populär skola med fulla klasser och stort söktryck. Här finns få elever med utländsk bakgrund. Socioekonomiskt är upptagningsområdet starkt, föräldrarna är i hög grad välutbildade och området har låg arbetslöshet. Skolan har ca 340 elever och ca 40 anställda. Här finns förskoleklass,grundskola, fritidshem och grundsärskola år 1-6. Alla lärare är behöriga och bland övrig personal är behörighetsgraden mycket hög. Rektor Christel Jahncke har varit ledare för enheten sedan 2006. I direkt anslutning till området finns stora möjligheter att idrotta. Handboll, tennis, fotboll, badminton och innebandy är exempel på idrotter som erbjuds inom Påvelundsområdet. 1.2 Årets viktiga händelser Förskoleklasser Förskoleklasserna har fokuserat på samarbete över klassgränsrna mellan pedagoger och barn, och på att skapa gemenskap mellan klasserna genom storsamlingar. Fritidshem Fritidshemmen har bland annat satsat på jämställdhetsarbetet och arbetet att motverka kränkande behandling. Genom kartläggning av genuspedagoger har arbtetet analyserats och därefter har planer och aktiviteter bestämts för att utveckla jämställdheten och rättvis behandling. På fritidshemmen har elevinflytandet utvecklats och exempel på detta är bland annat de aktiviteter som leds av elever för elever. Elever i grupperna turas om att vara ledare och lära ut till varandra. Detta har varit uppskattat och väckt intresse och engagemang hos barnen. Grundsärskola Grundsärskolan har arbetat mycket sociokulturellt enligt Vygotskijs teori. Genom besök på olika ställen upplever eleverna något praktiskt, denna upplevelse talar man därefter om, skriver eventuellt något om den och återupplever därefter genom att dramatisera händelsen. Denna metod har haft en mycket god inverkan på barnen i grundsärskolan och deras utveckling. Grundskola Skolans goda resultat både på nationella ämnesprov och inom betyg är glädjande. Det krävs fortsatt arbete och utveckling för att bibehålla den höga nivån även under 2014. Under året har stort fokus legat på samarbete inom pedagogiskplanering med arbetslagen, bedömning och förbättrad arbetsmiljö. Den kompetensutveckling inom formativbedömning som pedagogerna haft har väckt idéer och tankar på utvecklade arbetssätt och bedömning av elever. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 3(14)
Allmänt Rektor har satsat på att förbättra arbetsmiljön både den psykosociala och den fysiska. Mätningar har visat på förbättrade resultat för lärargruppen vilket är glädjande. Något oroande att fritidspedagogerna och förskoleklasslärarna ligger kvar på samma resultat trots insatser. Flera i personalen har varit på kompetensutveckling utomlands via EU-medel. Det har varit mycket uppskattat och givit nya perspektiv och infallsvinklar till verksamhetens olika former. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 4(14)
1.3 Sammanfattning Bedömning av måluppfyllelse Mål Organisera arbetet och fördela resurser för att höja måluppfyllelse och resultat. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Erbjuda inom- och utomhusmiljöer som stimulerar och utvecklar lärande. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas.(gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Utveckla den inre organisationen med fokus på uppdraget till förmån för högre måluppfyllelse på såväl gruppsom individnivå. (gäller fskklass, grundsk, f-hem och sär) Bedriv målinriktat och systematiskt arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (gäller fskklass, grundsk, f-hem och sär) Kvalitetssäkra mottagandet av nyanlända elever Förbättra arbetet för barn och elever med olika behov genom bla tidiga och förebyggande insatser. Verksamhetens egna mål Förbättrad arbetsmiljö fysisk och psykosocial Bedömning God Viss Viss Viss God Svårbedömd Viss Bedömning Viss Kommentar till bedömning av måluppfyllelse ( friviiligt) Mycket goda resultat på Näp i år 3 och 6. 100% av eleverna har godkända betyg i år 6. Utomhusmiljöerna runt Gamla Påvelund är stimulerande och de används frekvent inom alla verksamhetsformer. Inomhus finns inte samma möjligheter då skolan ska rivas inom kort och är föremål för nybyggnation. Arbete har bedrivits under hela 2013 och vissa framsteg har gjorts. Områden som arbetsmiljö pch pedagogisk planering är idag två starka kvalitativa områden för skolan. Samarbetet över klassgränserna, den gemensamma rättning av NÄP och bedömningssamtal har varit viktiga parametrar under året. Den enskilt största framgångsfaktorn är den planering av undervisning och metodutveckling som sker inom arbetslag 1-3. Detta är en fokusfråga för skolan och ett område som rektor brinner starkt för. Arbetet vilar inte och man arbetar utvecklande och söker ligga steget före, dvs arbeta proaktivt istället för reaktivt. Ytterst få nyanlända elever kommer till skolan vilket gör att målet är mycket svårbedömt. Specialpedagoger samarbetar tätt med klass och ämneslärare för att förebygga och vara preventiva. Skolan samarbetar också med förskola och högstadie med kvalitativa överlämningar. Kommentar till bedömning av måluppfyllelse ( friviiligt) Rektor har satsat mycket på målet och matningar visar på positiv utveckling för lärargruppens arbetsmiljö medan fritidspedagogerna och förskoleklasslärarna har samma resultat som för ett år sedan. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 5(14)
2 Mål och utvecklingsfrågor 2.1 Måluppfyllelse och resultat 2.1.1 Organisera arbetet och fördela resurser för att höja måluppfyllelse och resultat. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Ett organiserat arbetssätt som förebygger och främjar insatser för elever i behov av stöd är viktigt för en modern välfungerande organisation. Arbetssätt och metoder som går utöver de vanligaste pedagogiska metoderna kan också vara lämpliga att pröva. Ökad måluppfyllelse är ett uttalat mål för samtliga kommunens skolor på så väl fullmäktige som nämndnivå. Elevens delaktighet i det egna lärandet redan från år 1 fram till år 6 har varit nyckeln till de goda resultaten. Målmedvetet arbete för att skapa medvetna elever har haft fokus under 2013. Den röda tråd som löper från F-6 med fokus på lärandeprocesserna, elevens inflytande över sitt eget lärande, med stöd av behöriga lärare och genom tillämpning av formativbedömning är nyckeln till skolans goda resultat. Fritidshemmens roll i lärandet, som en del i hela dagen-perspektivet är viktig och erbjuder möjligheter till utvecking och kunskap som skoldagen i klassrummet inte möjliggör. Detta är en otroligt viktig bit av elevens lärande och utveckling. Skolans resultat med 100% godkända betyg och höga resultat på NÄP är en utmaning att bibehålla. Det är viktigt att ha i åtanke att elevgruppen läsåret 2013/2014 inte är jämförbar med den 2012/2013. Dock måste arbetssätt och den röda tråd som undervisningen och bedömningen följer vara den samma, då skolan bedömt att det är den huvudsakliga framgångsfaktorn. Ekonomiskt går skolan mot ett nollresultat och kan se tillbaka på ett år med väl använda resurser. Åtgärder och utvecklingsområde Utveckla samarbetet och framförallt den pedagogiska planeringen för arbetslaget år 4-6. Utveckla samarbetet över gränserna på fritidshemmen. Gemensamma pedagogiska planeringar och erfarenhetsutbyte. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 6(14)
2.1.2 Förbättra arbetet för barn och elever med olika behov genom bla tidiga och förebyggande insatser. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Grundskola, särskola och fritidshem har ett gemensamt lärandeuppdrag som ska utvärderas och analyseras årligen. Sammanställningar görs för analys och resultatförståelse av verksamhetens olika delar enligt en årlig plan. Särskolan ska utvecklas från ett omsorgs- och förberedelseuppdrag till en lärandekultur för kunskaper och lärande inom skolans alla områden. Skola och bra utbildning är den viktigaste faktorn för barns långsiktiga utveckling. Ett utökat samarbete i nya former mellan skola och socialtjänst ska på ett tidigt stadium uppmärksamma de barn som är i behov av stöd och erbjuda insatser. Elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande. Fler kultur och fritidsaktiviteter ska erbjudas i skolan och på fritiden. Skolan skall själv kartlägga och uppmärksamma de elever som har behov av stöd. Insatser ska komma tidigt och verka preventivt. Skolan har, relativt sett, få elever med åtgärdsprogram. Här arbetar vi tidigt med insatser för att förebygga svårigheter och stötta elever med inlärningssvårigheter samt behov av socialt stöd. Trygghetsteamet och fritidshemmen arbetar aktivt med social kompetens och grupparbeten vilket bedöms bidrar till elevernas kunskapsutveckling på ett positivt sätt. Specialpedagog och klasslärare för löpande dialog om alla elever vilket öppnar upp för tidiga insatser i preventivt syfte. Grundsärskolan har under hösten 2013 arbetat mycket med Vygotskijs teori vilket mycket förenklat innbär att de dramatiserar händelser/besök som de genomfört och därefter skrivit om. I genom att skriva och dramatisera utvecklas elevernas förmåg att uttrycka sig och att interagera med andra socialt. Metoden har varit framgångsrik och elevernas utveckling har varit mycket positiv. Åtgärder och utvecklingsområde Skolan kan bli bättre på att arbeta preventivt. Elever med liknande kunskapsnivåer kan arbeta i grupper, större eller mindre, beroende på behov av stöd. Detta arbetssätt skulle kunna öka möjligheterna att möta elevers individuella behov och mer tid och stöd till elever som kräver det. Grundsärskolan kommer att fortsätta arbeta med dramatisering då detta varit mycket lyckat men också fokusera mer på ämnesträning. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 7(14)
2.2 Lärandemiljön 2.2.1 Erbjuda inom- och utomhusmiljöer som stimulerar och utvecklar lärande. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Lärandet stimuleras genom inspirerande och lustfyllda miljöer. Detta ska vi erbjuda elever i alla åldrar. Lärande kan ske inomhus likväl som utomhus. Nytänkande och gränsöverskridande undervisning är ett steg på vägen mot en mer kvalitativ och utvecklad skola. Gamla Påvelundsskolan använder sig av utomhusmiljön regelbundet inom flera ämnesområden. Det är framförallt f-klasser och fritidshemmen som använder utomhusmiljön mer i lärande och lekaktiviteter. Grundsärskolan är också utomhus ofta och använder sig av olika miljöer för att skapa förståelse för olika moment inom inlärningen. Utomhusvistelse och undervisningen där främjar tematiskt arbetssätt hos eleverna, de får flera verktyg att använda i sin inlärningsprocess vilket ger möjlighet för fler elever att utveckla och gå framåt i snabbare takt då alla elever inte lär på samma sätt. De rastaktiviteter som Gamla Påvelundsskolan har satsat på har varit framgångsrika. Elelverna leker mer och med andra barn än den vanliga kretsen. Lekdagar med faddrar ökar elevernas kontaktytor åldersmässigt. Detta skapar större trygghet och bredare kontaktytor för eleverna vilket i sin tur kan minska kränkningar och öka trivsel. Åtgärder och utvecklingsområde Grundskolan, framförallt inom år 4-6 kan bli bättre på att använda utomhuspedagogik inom fler ämnen. Idag är det ofta knutet till NO-ämnen och i vissa moment idrott o hälsa. Här kan vi utveckla vårt tankesätt och därigenom nå högre måluppfyllelse samt öka trivseln. Inomhusmiljön är inte tillfredställande framförallt i A-huset (stora huset) men då ombyggnation/nybyggnation kan komma att påbörjas så tidigt som till sommaren 2014 är detta inte föremål för några åtgärder. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 8(14)
2.3 Ledning och utveckling 2.3.1 Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas.(gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Varje skola ska utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Detta ska ske genom att varje process på skolan skall kartläggas, analyseras och därefter kvalitetssäkras. En utökad systematik leder till högre kvalitet inom de verksamhetsformer som vi har. Detta i sin tur leder till bättre undervisning och bättre aktiviteter inom så väl fritids som skola. Förhoppningen är ett naturlig arbetssätt som innehåller planering-- genomförande-- utvärdering--återkoppling/planering ånyo. De satsningar som vi planerade för året inom F-klass, grundsär och fritidshem har endast delvis genomförts. Detta beror på flera faktorer, bland annat personalomsättning men också på att andra insatser prioriterats. Arbetet måste bli mer strukturerat och uthålligt för att ha kraft att bidra på det sätt som avses inför framtiden. Under 2013 har det inte varit tydligt och kraftfullt nog. Samtliga yrkesgrupper måste involveras på ett tydligare sätt för att skapa kraft i processen. Det arbete vi genomfört har givit goda resultat och påverkat skolan positivt. Bland annat har pedagogisk planering, arbetsmiljö och arbetet mot kränkande behandling utvecklats. Administrativa rutiner för betyg, rutiner, handlingsplaner och inrapporteringar har upprättats och fungerar bra. Det ger lugn och ro, minimerar den stress som annars kan prägla dessa moment. Åtgärder och utvecklingsområde Utveckla systematisk planering, genomförande och uppföljning på fritidshemmen. Vidareutveckla det arbete som påbörjats inom arbetslag 1-3 med området Delaktighet och inflytande. Samtliga yrkesgrupper måste involveras i processen på ett tydligare sätt. Om inte alla medarbetare förstår och vill delta i arbetet är det svårt att genomföra. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 9(14)
2.3.2 Utveckla den inre organisationen med fokus på uppdraget till förmån för högre måluppfyllelse på såväl grupp- som individnivå. (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Kartlägg den inre organisationen. era kartläggningen och fokusera på synliggörandet av resurser, utvecklingsområden och framgångsfaktorer för en framgångsrik skola. Tag fram förslag på nya organisationsformer som bättre stöder det nuvarande uppdraget. Högre måluppfyllelse och nöjda elever bör vara två parametrar som väger starkt när nya organisationsformer ska föreslås. Minskad administration ger bättre arbetsklimat, minskad stress och nöjdare medarbetare totalt. Ett gemensamhetstänk leder till utveckling av gruppen och man ställer upp för varandra på ett bättre sätt. Personal täcker upp vid frånvaro, ökad arbetsbelastning osv. Förhoppningen är att detta kan frigöra resurser för skolan som kan disponeras vid behov. Samarbete mellan lärare, inom arbetslagen och över yrkesgränserna ökar stabiliteten på skolan. Det ger minskad stress och minskar arbetsbelastningen. Arbetslaget 1-3 har satsat på detta och skolan kan se att deras utveckling är något att ta efter för fler arbetslag och enskilda. Den höga måluppfyllelse som skolan har indikerar att organisationen fungerar och till och med fungerar bra. Resultat på betyg visa på mycket goda resultat både vårtermin 2013 och hösttermin 2014. Elevernas resultat på NÄP visar också på mycket hög måluppfyllelse. Åtgärder och utvecklingsområde Skolan måste utveckla samarbetet mellan medarbetare och inom arbetslag för att få en mer stabil situation inom arbetsmiljö, framförallt psykosocial. De resurser som skolan har är knappa och samarbete är ett måste för att få dess att räcka till verksamhet med hög kvalitet. Här kan skolan utvecklas och prioritera smartare. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 10(14)
2.3.3 Förbättrad arbetsmiljö. Fysisk- och psykosocial. Utifrån nya lagstiftningen har administrativa arbetsuppgifter blivit fler och tar mycket tid i anspråk. Det systematiska kvalitetsarbetet är också krävande och har ställt nya krav. Detta tillsammans med skolans ålderdomliga utformning har givit en icke tillfredställande arbetsmiljö. I skolans arbetsmiljöundersökning kan man utläsa att lärargruppen mår bättre och känner sig mindre stressade. Förhoppningsvis är det ett resultat av de satsningar som skolan gjort. Fritidspedagogerna och förskoleklasslärarna har inte samma positiva utveckling. Men, de har inte heller haft samma negativa utveckling föregående år varför läget där inte är lika oroande. Genomförda insatser under året Lärargruppen prioriterar 30 minuters rast efter att läraren ätit i bamba. Ibland kan det bli mer än 30 minuters rast vilket är bra. På förmiddagen ska man ta 20 minuters rast. Samarbeta inom lärargrupperna och samla Pedagogiska planeringar på HJT för effektivisering och återanvändning. Omdömen för år 6 togs bort under våren 2013 och hösten 2013. IUP skrivs istället. Lärare på skolan och rektor skapar tillsammans ett lärarkalendarium som visar tidsplan och struktur för nationella prov och betygssättningsprocessen. Detta ger möjlighet att planera på ett bra sätt. Nationella prov samrättas på skolan och extra svårbedömda prov samrättas mellan 3- skolors nätverk. Tom-timme tas ut då extra tid behövts användas till arbetsuppgifter. Åtgärder och utvecklingsområde Satsningen på detta mål kommer att fortsätta under 2014 eftersom rektor anser frågan prioriterad för samtliga yrkeskategorier. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 11(14)
2.4 Rättsäkerhet och likvärdighet 2.4.1 Bedriv målinriktat och systematiskt arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (gäller fsk-klass, grundsk, f-hem och sär) Kartlägg status på likabehandlingsarbetet på varje fritidshem, förskola och skola. Kvalitetssäkra likabehandlingsplaner både utifrån förebyggandearbete och utifrån hantering av ärenden. Skapa strukturer för kontinuerlig uppföljning och systematik kring de åtgärder som vidtas. Arbetet mot kränkande behandlig är ständïgt pågående. Även då rutiner fungerar och handlingsplaner finns uppstår det situationer som är svåra och nya. Därför är det av största vikt att arbete alltid är aktivt och prioriterat. Skolans uppfattning är att former och upphov till kränkningar ständigt muterar något och därför måste det förebyggande arbetet alltid utvecklas och vara på sin spets. Aktiviteterna på rasterna genom trivselledarna (barn i mellanstadiet som utbildats på aktiviteter) är ett bra inslag som medfört ökade elevkontakter över klassgränserna och lek med barn som man inte alltid leker med annars. Detta i sin tur bidrar till att eleverna utvecklar kontakt och känslor för varandra vilket leder till ökad förståelse och kamratskap. Skolan har förbud mot telefonanvändning under skoltid vilket lett till att eleverna leker och umgås mer direkt med varandra under skoldagen. De allra flera elever upplever att telefonförbudet medfört något positivt. Skolans preventiva arbete kan alltid utvecklas. Dock bedöms arbetet mot kränkande behandling hålla god kvalitet. Det baseras på bland annat: - Elevundersökningar som visar att skolan är en trygg plats för de allra flesta. - Antalet incidenter på raster och under skoldagen har minskat. - Observationer av elevernas förhållningssätt till varandra i undervisnings- och leksituationer. Åtgärder och utvecklingsområde Kränkningar via smarttelefoner och datorer är på uppåtgående i samhället generellt. Här måste skolan ligga i framkant och utveckla sitt arbete. Detta kräver ett tätt samarbete med vårdnadshavarna då det kan ske både på skol- och fritid. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 12(14)
2.4.2 Kvalitetssäkra mottagandet av nyanlända elever Följa upp/ säkerställa nyanlända elevers rätt till studiehandledning och språkförstärkningar. Skolan har inga nyanlända elever i skolgång. I slutat av 2013 har skolan fått veta att två nyanlända elever bor inom skolans upptagningsområde. Dessa båda elever är i dagsläget på Välkomsten och kommer därefter att komma till en förberedelseklass. Först efter det kan det bli aktuellt att gå på Gamla Påvelundsskolan. Således är det omöjligt att analysera något resultat. Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 13(14)
Gamla Påvelundsskolan, Årsrapport 2013 14(14)