LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 5 Kartläggning... 5 Nulägesanalys... 6 Mål 2012-13... 7 Fortbildningsbehov... 8 Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 8 Om lagen... 10 Barnkonventionens grundläggande principer... 10 Förklaringar av begrepp... 11 1

Skolledningens ställningstagande Skolledningen tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Vi har ett övergripande ansvar för att arbetet drivs i riktning mot vår vision Alla som arbetar på förskolan har ett gemensamt ansvar för att alla barn ska kunna känna sig trygga och bli bemötta och behandlade med respekt. Planen ligger till grund för vårt ständigt pågående värdegrundsarbete och för att skapa en positiv arbetsmiljö där varje elev är unik och okränkbar. Maria Sandell, rektor Marie Gustafsson bitr. förskolechef Vimarområdets vision Alla, barn, elever och vuxna inom Vimarområdet skall uppleva en trygg, säker och positiv miljö. Verksamheten skall präglas av en öppen attityd, respekt för människors lika värde och förståelse för deras olikheter. Mål och syfte med planen Vi vill främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling av både barn och vuxna. Genom planen tydliggör vi hur enheten arbetar förebyggande för att främja likabehandling av barn och vuxna och hur vi skall agera när barn eller vuxna blir utsatta för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling Om planen Aktivitet/Åtgärd Förskolan upprättar årligen en likabehandlingsplan som ska innehålla aktiva åtgärder för att motverka all form av kränkande behandling. Planen gäller för ett år i taget och utvärderas i maj/juni eller december. Planen ingår i områdets kvalitetsutvärdering. Personalen kartlägger, analyserar och upprättar mål, arbetar med de planerade metoderna, utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen i samarbete med rektor, barn och vårdnadshavare. Vid diskriminering eller annan kränkande behandling kontakta förskolechef eller bitr. förskolechef, kartlägga/utreda och se till att åtgärder genomförs. Ansvarig Förskolechef Bitr. förskolechef Arbetslagen och respektive arbetsledning Arbetslaget och rektor Personalen kontaktar Förskolechef eller Bitr.förskolechef 2

Vi har fortlöpande värdegrundsdiskussioner i arbetslagen och för att hålla likabehandlingsarbetet aktivt. Planen förankras hos vårdnadshavarna och aktualiseras vid föräldramöte på höstterminen. Planen finns väl synlig på förskolan. Planen finns tillgänglig på områdets hemsida. Förskolechef Bitr. förskolechef Arbetslaget Arbetslaget Förskolechef Bitr. förskolechef All personal känner till och är förtrogen med likabehandlingsplanen. Förskolechef Bitr. förskolechef Främjande arbete För att främja likabehandling krävs ett långsiktigt arbete med att skapa goda och demokratiska relationer och miljöer. En verksamhet där barnen upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet, det främjar vänskap och förebygger kränkningar. Detta arbete ska omfatta individ, grupp och verksamhetsnivå och integreras som en naturlig del i vardagsarbetet. Verksamhet Förskolans skolutvecklingsgrupp förankrar arbetet med likabehandling på var och ens förskola. Varje förskola har en representant i genusgruppen. På personalkonferenser diskuteras kontinuerligt värdegrundsfrågor (t.ex. arbetsklimat, värderingar, attityder, förhållningssätt, relationer, normer, regler, struktur och arbetssätt, gränssättning, material och miljö.) Vilket utmynnar i att personalgruppen utvecklar gemensamt förhållningssätt, verkar för att vara goda förebilder och agerar vid aktuella situationer. Grupp Trygghet och gemenskap skapas genom tydliga, trygga vuxna, bestämda rutiner och tydlig struktur på dagen. Personalen ansvarar för att skapa ett öppet och demokratiska klimat där varje barn får uppleva sitt eget och andras värde. Alla ska ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är. 3

Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter demokratiska principer bl.a. genom att tyda barns signaler och lyssna till deras önskemål. Vi låter barnen delta i processen att ta fram gemensamma regler. Lära barnen att säga ifrån, att säga Stopp! Individ Genom det dagliga arbetet ska det enskilda barnets självkänsla och identitet stärkas. Personalen ansvarar för att alla barn varje dag blir sedda och bekräftade. Vi betraktar varje barn som kompetent och med många förmågor Personalen tar alla konflikter på allvar och samtalar med barnen om det inträffade. Vårdnadshavare Personalen ansvarar för att varje barn tillsammans med sin/sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan genom en bra inskolning. Personalen har fortlöpande samtal med vårdnadshavaren om barnets dag vid lämning och hämtning. Det är förbjudet att diskriminera ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Ett främjande och förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. Kön Förskolan har enligt läroplanen i uppgift att skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Det handlar bland annat om att synliggöra och bejaka mångfalden och variationen bland pojkar och bland flickor. Vi bekräftar barn som bryter mot könsnormen. Alla barnen har tillgång till all sorts lekmaterial, utklädningskläder utan könsrelaterade åsiktsnormer och förhållningssätt. Manligt - Kvinnligt Aktivt arbete sker genom att visa att alla kan leka med alla och att alla duger som de är oavsett kön. Förskolan verkar för att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Alla barn ska vara delaktiga i vardagssysslor oavsett kön. Det finns en genusansvarig på varje förskola som också ingår i ett kommunalt nätverk, förskola och skolbarnomsorg. Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Förskolan bör systematiskt arbeta för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och samtidigt respektera andra. 4

Aktivt arbete sker genom att visa att alla kan leka med alla och att alla duger som de är oavsett etnicitet. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Funktionshinder Förskolan kan främja lika rättigheter för barn med funktionshinder genom att anpassa sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Genom attityder och handlingar visar personalen att alla barn är lika mycket värda. Vi anpassar innehåll och arbetssätt efter den befintliga barngruppens behov och intressen. Olika aktiviteter utformas så att alla barn ska kunna delta på sina villkor. Det kan handla om att hitta sätt att kunna hänga med i leken eller på utflykter. Ingen ska behöva känna sig utanför för att hon eller han inte kan delta i samma aktiviteter som övriga barn. Vi använder kompensatoriska hjälpmedel Sexuell läggning Förskolan kan främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning genom att se till att homo- och bisexualitet blir en lika självklar och integrerad del i verksamheten som heterosexuella normer och förebilder är idag. Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer för att varje barns ska kunna känna stolthet över sin familj och känna tillit i den vardagsmiljö på förskolan som är deras. Vi har barnböcker som synliggör olika typer av familjer. Se det som naturligt att pojkar och flickor är vänner Sedan 1 januari 2009 skyddas även barn i förskolan mot diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Verksamheter som generellt sett har lägre förekomst av kränkningar kännetecknas av att de har ett väl utvecklat förebyggande arbete som grundar sig på den kartläggning, analys och de konstaterade problem man gjort i den egna verksamheten. Kartläggning För att planen ska fungera så bra som möjligt måste den utgå från verksamhetens egna behov därför måste en kartläggning göras av den egna verksamheten göras. Insats När Ansvarig Vid varje utvecklingssamtal samtalar vi om trivsel, trygghet och delaktighet tillsammans med vårdnadshavarna. Deras uppfattningar vårterminen Barnansvarig pedagog 5

dokumenteras och diskuteras i personalgruppen. Vi följer varje barns utveckling. Kontinuerligt Barnansvarig pedagog Barngenomgångar som dokumenteras och sammanfattas. Höstterminen Specialpedagog Reflekterande samtal i personalgrupperna. Kontinuerligt Förskolechef Bitr. förskolechef. Pedagogerna. Spec.pedagog Dokumentera vad som händer i barngrupperna. kontinuerligt Pedagogerna Samtal med barnen Kontinuerligt Pedagogerna Observera verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Observation av miljön: Hur ser det ut inne/ute? Finns platser, lokaler där det är mer stök och bråk? Under en viss period observerar vi verksamheten utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. I år inriktar vi oss på genus. Kontinuerligt Pedagogerna Förskolechef Bitr. förskolechef Pedagogerna Daglig kontakt med vårdnadshavare Vid lämning och hämtning Pedagogerna Utbildning i INCITO som möjliggör att mäta föräldrarnas upplevelser av barnets situation. Vi genomför enkäter som vi kan använda till diskussioner vid föräldramöte och som underlag för att förbättra verksamheten. Pedagogerna Nulägesanalys Kartläggningen av den egna verksamheten behöver analyseras för att uppmärksamma förhållanden som bidrar till att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår. Med utgångspunkt ur analysen upprättas sedan mål för det kommande året. 6

Efter kartläggning görs en sammanställning på varje förskola, ansvarig för det är rektor. Efter kartläggning och analys av materialet ser vi vad vi behöver för förebyggande arbete och prioriterade mål och vad ska vi arbeta med när det gäller organisation, grupp och individnivå. Nulägesanalys efter höstens barngenomgångar visar att de flesta barngrupper har ett gott klimat och fungerar bra. Det kan finnas enstaka barns som av olika anledningar inte är riktigt delaktiga i barngruppen. Vi har uppmärksammat dem gemensamt i och med barngenomgången och vi jobbar extra med att stödja dem för att de ska bli delaktiga. En tydlig dokumentation görs också på dessa barn och följs upp tillsammans med vårdnadshavare. Flera av de förskolorna inom vårt område arbetar med reflekterande samtal och har en process igång i huset som påverkar deras arbete med likabehandlingsfrågor. Efter utvecklingssamtalen under vårterminen sammanställer varje personalgrupp behovet på sin avdelning/förskola. Arbetslaget ansvarar för att åtgärder sätts in och för att rektor blir informerad. När vi gör kalendariet för likabehandlingsarbetet ska vi under 2011 arbeta fram rutiner för när de olika momenten i kartläggningen ska ske och hur vi ska få alla delaktiga i arbetet. Skogsbackens analys: Vi har gjort en enkätundersökning där vårdnadshavare i stort är nöjda med vår verksamhet. När det uppstår konflikter eller kränkande behandling, tar vi pedagoger det på stort allvar. Vi tar alltid reda på hur konflikten uppkommit och löser det tillsammans med barnen där empati är mycket viktigt. Ex. I höstas hade vi det stökigt bland barnen med hårda ord och lite hårda tag. Personalen reagerade med att sätta sig ner med barnen. De fick tänka till, diskutera och känna efter hur de ville ha det på förskolan. Barnen kom på att vi kunde rita två figurer som de döpte till Molle, en glad och en ledsen. Vi skrev på den glada Molle vad som gör barnen glada, och på den ledsna Molle vad som gör barnen ledsna. Dessa satte vi upp synligt för barnen så att de lätt kunde reflektera kring detta i sin fortsatta lek. Det blev ett jätte bra verktyg för oss och barnen i vår fortsatta verksamhet och som vi fortfarande använder. Vi personal diskuterar kontinuerligt kring barnens lek och lekmiljöer, ändrar lekmaterial och miljöer efter barnens behov. Detta är något vi prioriterar och är bra på. Mål 2010-11 Utifrån den sammanställda analysen av kartläggningen prioriterar vi under 2012-13 följade mål och arbetsområden. Prioriterade mål Metod/aktivitet Ansvarig Likabehandlingsplanen är förankrad hos all personal på förskolorna Vi diskuterar det på arbetsplatsträffarna Förskolechef, bitr.förskolechef 7

Vi har ett kalendarium för likabehandlingsarbete Förskolorna arbetar med reflekterande samtal/värdegrundsdiskussioner Under våren får vi utbildning i social emotionell träning, SET Vi uppmärksammar diskriminering på strukturell nivå. Under läsåret 10/11 är genus i fokus. Skogsbackens egna mål: Att se och bekräfta barnet för deras egen person. Att minska negativ uppmärksamhet och markera att alla barn är lika mycket värda. Vi diskuterar fram ett sådant i skolutvecklingsgruppen Arbetslagsträffar och vid andra tillfällen. Anne-Catherine Ingström utbildar oss under några kvällar. Vi läser boken SET i förskolan Vi observerar verksamheten utifrån ett genusperspektiv. Vi läser boken Modiga prinsessor och ömsinta pojkar Att vi påminner varandra och observerar så att vi ser barnet som det är. Vi är med barnen i deras lek så mycket som möjligt för att kunna observera. Då kan vi se vad som hänt och ev. konflikter kan lättare lösas. Vi tar regelbundet upp detta på AVD- möten och personal möten. Förskolechef, bitr.förskolechef Förskolechef, bitr.förskolechef Pedagoger Förskolechef, bitr.förskolechef Pedagoger Förskolechef, bitr.förskolechef Pedagoger Förskolechef, bitr.förskolechef Fortbildningsbehov En genusgrupp har bildats i kommunen där vår lokala skolutvecklingsgrupp finns med, arbetet i den gruppen påbörjas under våren 2011. Alla förskolor har köpt boken SET i förskolan och Modiga prinsessor och ömsinta pojkar, som all personal ska läsa. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling 8

Barn/grupp barn Åtgärder sker stegvis: Vi markerar och säger STOPP. Vi pratar och tar reda på fakta kring fallet med berörda parter Vi gör en kartläggning av fallet på individ-, grupp- och miljönivå. Vi genomför åtgärder efter kartläggningen. Samtal med övrig berörd personal och vårdnadshavare. Informera rektor Samtalen dokumenteras skriftligt enligt mall (se bilaga 1). Rektor förvarar dokumentationen. Uppföljning och utvärdering sker inom en månad med rektor, personal och vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs ett åtgärdsprogram. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personal barn Åtgärder sker stegvis: Vi markerar och säger STOPP. Vi tar kontakt med rektor. Rektor samtalar med berörda och tar reda på fakta. Samtalen dokumenteras skriftligt. Rektor förvarar dokumentationen Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. Rektor vidtar lämpliga åtgärder. Uppföljning inom en månad. Diskriminering Huvudman/Personal - grupp Utreda omständigheterna Vidta åtgärder Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla ett barn annorlunda och då är det inte diskriminering. Det är förskolans ansvar att visa det finns sakliga skäl. 9

Om lagen De allmänna råden behandlar innebörden i två olika lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.1 Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i 14 a kap. skollagen, dels i de delar av diskrimineringslagen som rör utbildningsområdet. Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Diskrimineringslag (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen förbjuder direkt eller indirekt diskriminering, trakasserier, instruktion att diskriminera och repressalier. 5 I denna lag avses med kön: att någon är kvinna eller man, även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, religion och annan trosuppfattning: funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och ålder: uppnådd levnadslängd. Barnkonventionens grundläggande principer Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Konventionen om barns rättigheter) 10

Förklaringar av begrepp Likabehandling: Alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller barnomsorg. Personal: Anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativa och kränkande behandling av individer eller grupper av individer enligt diskrimineringsgrunderna (se nedan). Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, Trakasserier: Kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder Mobbning: En form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag. Kränkande behandling: Handlingar som kränker personers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga eller dolda. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande 11

Datum Bilaga 1 Dokumentation ärende kränkande behandling/diskriminering Plats Inblandade Händelseförlopp Åtgärder Kontakt Ansvarig Uppföljning Avslut Dokumentationen förvaras hos Förskolechef, bitr.förskolechef 12