Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

Relevanta dokument
Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12. Ex) på användning av z-transform: ljud. z-transform och TDFT, formler

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Digital signalbehandling

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

Digital signalbehandling

Föreläsning 10. Digital signalbehandling. Kapitel 7. Digitala FourierTransformen DFT. LTH 2011 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Institutionen för data- och elektroteknik samplingsvillkoret f. Den diskreta fouriertransformen ges av

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Signal- och bildbehandling TSBB03

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Signal- och bildbehandling TSBB03

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

om X har följande sannolikhetsfunktion λ λ . Då gäller a) väntevärdet E(X) = λ b) variansen σ = λ och därmed c) standardavvikelsen σ = λ

Kontextfri grammatik (CFG)

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Arkitekturell systemförvaltning

Signal- och bildbehandling TSBB03

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Investering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

ÖVERSIKTLIG ANALYS AV OLYCKSRISKER FÖR OMGIVNINGEN FRÅN NY STAMNÄTSTATION

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Digital signalbehandling Föreläsningsanteckningar Bilagor

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Spektrala Transformer

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Signal- och bildbehandling TSBB03 och TSEA70

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

Programinformation Teknikcollege Allhamra. Kinda Lärcentrum Kontakt. Teknisk utbildning, för framtida anställning

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

Digital signalbehandling

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Visst är det skönt med lite varmare

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD)

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Andra ordningens lineära differensekvationer

INTRODUKTION. Akut? RING:

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

re (potensform eller exponentialform)

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Har du sett till att du:

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Handbok. för evenemang och möten i Borås. Framtagen av Säkerhetsnålen Borås välplanerat värdskap

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Signal- och bildbehandling TSBB14

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

4.1 Förskjutning Töjning

Transkript:

Sigal- och Bildbhadlig FÖREÄSNING 6 -trasform - varför tar vi upp d? Aväds ofta vid dsig av tidsdiskrta systm. Vi ska s hur d hägr ihop md TDFT och DFT. D tas upp i alla grudkursr/böckr i sigal-bhadlig. aplac-trasform Aväds i Rglrtkik som i läsr i vår. Vi ska bara s hur d hägr ihop md Fourirtrasform. (Övrkurs här.) Tori: Dssa slids. Svärdström, Sigalr och Systm, Kap. 5.4-5.6. Formlsamlig. Maria Magusso, Datorsd, Ist. för Systmtkik, iköpigs Uivrsitt p. aplactrasform j t -trasform (dubblsidig) st Fyr-fältig, utvidgad s j Fourirtrasform TDFT t jt j Fourirsri DFT p. -trasform och TDFT, formlr p. 3 -trasform: Sätt = j TDFT: är kompl j Ivrs d -trasform: j C Ivrs j d TDFT: E) på avädig av -trasform: E avacrad hörapparat ljud AF A/D mikrofo Filtr: Ativikigsfiltr, lågpass-filtr Samplig: aalog/digital it l omvadlar DPS Digital sigal procssor, utför diskrt sigalbhadlig D/A ljud Rkostruktio: ktio digital/aalog omvadlar högtalar i örat p. 4 Dsiga gära algoritm mha -trasform + algoritm i mjukvara + lätt att utvckla, ädra + stabila gskapr + billigt - hastight

p. 5 -trasform ) j j 4 4 4 =, =-, =j, =-j är ollställ p. 6 -trasform ) 4 j j 4 4 = är kvadrupl-pol =,, =-,, =j, j, =-jj är ollställ = är kvadrupl-pol j Im 4 polr - R Fig. 5.33 -trasform md TDFT ) TDFT är tt spcialfall av -trasform. Sätt j p. 7 j Fig. 5.3 -j -trasform md TDFT ) p. 8 j TDFT är tt spcialfall av -trasform. Sätt j j Fig. 5.3 T, där T är sampligs- avståd T T

Räka md -trasform a) Ädlig skvs sätt bara i i forml b) Ädlig skvs: gomtrisk summa ) Gomtrisk sri 3) Tabllslagig Räka md ivrs -trasform 4) Partialbråksuppdlig (vid bhov) och tabllslagig 5) (Sriutvcklig) (it i TSBB4) 6) (Ivrstrasformrig mha forml) (it i TSBB4) p. 9 Faltigstormt t t Om och y Y så gällr y Y A.8 : 4) llr formlsamlig p. Räka md -trasform: a) Ädliga skvsr trasformras lätt y 3 diskrt diracpuls : 3 Y 3 y 3 6 5 3 p. 3 4 Y 3 6 5 3 Räka md -trasform: b) Gomtrisk summa... N N N N... p., Y, Kovrgsområd:, Y, Kovrgsområd:

Räka md -trasform: ) Gomtrisk sri stgt p. 3, : u, Dtta gällr om >. Kovrgsområd : - Im R Räka md -trasform: ) Gomtrisk sri u Dtta gällr om >. Kovrgsområd : j I ta fall ka vi sätta och få TDFT. - Im p. 4 R E) =.7 Högr- och västrskvs p. 5 Högrskvs: []= för < Skvs är j oädligt låg till västr. Västrskvs: []= för > Skvs är j oädligt låg till högr. Dubblsidig skvs: Skvs är oädligt låg åt båd högr och västr. Varför dssa kovrgsområd (KO)? p. 6 Om ma vill gå till TDFT, så måst hts-cirkl ligga i KO (aars istrar it TDFT). KO bstämmr hur ivrstrasform sr ut, d ka bli atig högrskvs llr västrskvs. u u,,

Traslatiostormt Y y 3 3 3 y m 3 m m m m 3 Y Alltså: Mult md vid västrskift Mult md - vid högrskift p. 7 Om -trasforms gskapr: s formlsamlig ijäritt Skifttormt, (traslatiostormt) Faltigstormt Etc Tabll övr valiga -trasformr: s formlsamlig p. 8 p. 9 Räka md ivrs -trasform: 4) Partialbråksuppdlig och tabllslagig l E) på avädig av -trasf. p. E) E EKG-sigal (t) samplas md f s =H. D är störd av tt ätbrum på 5H. f, s TDFT där f s är sampligs- frkvs 5 Im Vi gör tt filtr som tar j dubblbort 5H mha -trasform. j pol j j R H

p. E) -trasform-aväd. forts. H Vi får dirkt: h Isigal p. Sätt : H j j H j j cos h y j j k t j D D Rkostr y k t Filtrt p. 3 Utsigal p. 4

aplac-trasform (övrkurs) Övrkurs fr o m här. Aväds i Rglrtkik som i läsr i vår. Vi ska bara s hur d hägr ihop md Fourirtrasform. p. 6 aplac- och Fourirtrasform, formlr s är kompl aplactrasform: s t Sätt s=j Fourirtrasform: t Ivrs Fourirtrasform: t j j st jt j t d Ivrs st t s ds aplactrasform: j aplac-trasform, ) s.5 s.5 j. 5 j s=-.5-j och s=-.5+j är polr: p. 7 aplac och Fourir ) st t t ) Fourir är tt spcialfall av aplac. Sätt s=j! jt p. 8 s=-.5 är tt ollställ: s Fig. 4.7 Fig. 4.7

aplac och Fourir ), 3) p. 9 aplac och Fourir 4), 5) p. 3 ) Faltigar bräkas lätt md båda: h h Fourirtr. t H t aplactr. s H s 3) (s) är -dimsioll och lämpar sig it för datorbräkig. (ω) är -D och bräkas approimativt och ffktivt md FFT. 4) Dt fis aplactrasform till, d klsidiga t st som ka avädas för att lösa diffrtialkvatior md bgylsvärd. Fourir och d dubblsidiga aplac klarar bara diffrtialkvatior uta bgylsvärd. Vrkligt ) Klarar tt filtr h(t) md uppladdad d kodsator vid tid. 5) Vissa fuktior går att aplactrasformra, m därmot it att Fourirtrasformra, t t t, Hur omvadlar ma mlla aplac- och Fourirtrasform?. Alla polr till (s) liggr i västra halvplat: s s j. Alla polr till (s) liggr på jω-al och v. i västra halvplat (Y (s)) ligt: s Y s K / s j / polr s K s j polr 3. (s) har polr i högra halvplat: (ω) istrar it. p. 3