Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska uppstå behövs två personer, en sändare och en mottagare. Kommunikation består av tre olika delar; form, innehåll och användning. Form svarar på frågan hur en person kommunicerar. Det kan till exempel vara med tecken, bilder, ljud, blick, tal eller något annat sätt. Innehåll svarar på vad kommunikationen handlar om. Det kan till exempel vara om känslor, behov, miljön, aktiviteter eller andra ämnen. Användning beskriver syftet med kommunikationen. Det kan till exempel vara att skapa kontakt, att be någon annan om något och så vidare. Dessa tre delar är ömsesidigt beroende av varandra. Kommunikationen kan vara medveten och avsiktlig men den kan också vara omedveten och oavsiktlig. Många forskare menar att grunden till kommunikation och språk finns inneboende hos människan. Barnet föds med en önskan om att vara en del i en social helhet. De anser att motivationen är den viktigaste drivkraften för kommunikation och språkinlärning. För att lära sig kommunicera behövs förebilder. Barnet lär sig att kommunicera bland annat genom imitation. Imitation är en av grundstenarna för språktillägnandet. Processen kring imitation består av flera delar. För att imitera behöver barnet både förstå vad andra förmedlar med både orden och kroppen, och sedan komma ihåg det, för att till slut kunna göra eller säga det själv. Varför ska du använda ditt modersmål? Omkring en och en halv miljon människor som bor i Sverige har andra modersmål än svenska. De har flyttat hit från i stort sett alla delar av världen. Många barn växer upp med minst ett annat modersmål vid sidan av svenskan. Dessa barn lär sig svenska framför allt i förskolan. Alla barn som har ett annat modersmål har enligt svensk lag rätt att utveckla både svenska och sitt modersmål. Modersmålet är viktigt för att barnen ska känna sig trygga i sig själva och sin identitet. Modersmålet är den språkliga basen som varje barn lär sig under de första levnadsåren. Den basen lär sig barnet med känslan och genom att lyssna och vara tillsammans med sina föräldrar och familj. Det bästa för föräldrarna är att alltid tala med barnet på det språket som man är bäst på. Då kan man använda alla sina känslor och förmedla tankar om vad man tycker är viktigt på bästa sätt. Modersmål och inlärning av svenska Att ge barnet en stark grund i sitt modersmål är det bästa sättet att hjälpa det att lära sig svenska. Man kan få en bra språkbas på flera språk om barnet behöver det. Det är lusten och viljan att kommunicera som driver barnet att lära sig språk. Därför kan barn lära sig flera
språk om det behöver göra det för att kommunicera. Detta gäller både barn som har funktionsnedsättning och de som inte har det. Kan man använda modersmålet med barn som har svårt att prata? Om ett barn har problem med att uttala, förstå eller använda det talade språket så beror inte detta på att barnet har växt upp med flera språk. Barn med flera språk börjar inte tala senare än enspråkiga barn. Det kan ta lite längre tid att utveckla ett ordförråd på mer än ett språk, men detta gäller alla flerspråkiga barn. En språkstörning innebär att barnet kan ha problem med uttalet och grammatiken, med att lära sig att använda nya ord och att förstå vad andra säger. Ibland hänger språkproblemen ihop med en annan diagnos som t. ex kognitiva funktionsnedsättningar eller cerebral pares (cpskada) och ibland är det bara språkstörningen som är problemet. En språkstörning beror aldrig på att barnet är flerspråkigt. Ibland kan man som förälder vara rädd för att det ska bli för svårt för ett barn med en funktionsnedsättning att möta två eller fler språk. Man är orolig för att barnet kan bli språkligt förvirrat och ha svårare att lära sig svenska. Den forskning som finns och erfarenheter från föräldrar visar att barn som har en språkstörning visst kan lära sig flera språk. Språkutvecklingen är långsam på grund av språkstörningen och inte på grund av att barnet möter flera språk. Om man tar bort ett språk går språkutvecklingen fortfarande långsamt, fast på ett språk i stället för två. Vad behövs för att ett barn ska kunna utveckla två eller fler språk? Det som krävs är att barnet får höra och använda båda språken i så många situationer som möjligt. Man kan lätt tappa ett språk som inte används. Barn med språkstörning behöver höra nya meningar många fler gånger för att lära sig jämfört med barn som har en vanlig språkutveckling. Det betyder att både föräldrar, personal på förskolan eller skolan, modersmålslärare och andra personer som barnet träffar behöver hjälpas åt för att utveckla barnets båda språk. Är det skillnad på hur man lär sig olika språk? Känslan för ett språk kommer från människorna och situationerna som hjälpte oss att lära det språket. Känslan för den person som talar språket kan avgöra om barnet vill lära sig det eller inte. Att vilja förstå och kommunicera med viktiga personer och i viktiga situationer är en stor motivation för att lära sig ett språk. Det finns en stor variation mellan olika kulturer i synen på hur barn lär sig språk. Forskningen har visat på två huvudsakliga sätt i denna syn, men variationen är stor.
Det ena sättet innebär att barnet växer upp språkligt och innebär att barnet framförallt lyssnar och observerar samtalen som sker runtomkring dem bland vuxna eller äldre barn. Vuxna samtalar inte alltid direkt med barnet, och när det händer så är den vuxne som initierar och leder samtalet och barnet förväntas anpassa sig. Barnets språkliga utveckling sker till största delen genom barngruppen där de flesta samtal äger rum. Det andra huvudsakliga sättet innebär att barnet uppfostras språkligt eftersom det anses att det är de vuxnas ansvar att barnet utvecklas språkligt. Framförallt föräldrarna berättar för barnet hur föremål benämns och vad som händer. Barnet får också frågor kring namn, färg och form på föremål, man ber det återberätta saker som alla vet har hänt, för att barnet ska få visa vad det kan. De flesta samtal sker mellan den vuxne och barnet, samtidigt som den vuxne anpassar sig till barnets språknivå t ex genom att förenkla sitt språk. Denna syn på språkutveckling är vanlig i Sverige, och är det sättet som skolpersonal, logopeder och talpedagoger använder och också föreslår att föräldrarna ska använda med barnet för att stimulera språkutvecklingen. För barn som är sena i sin utveckling av språket, har det visat sig att det är viktigt att den vuxne anpassar sitt sätt att prata efter barnets förmåga. Bra sätt att underlätta kommunikationen är t ex att använda korta meningar, vänta på barnets svar, läsa av barnets kroppsspråk och att använda kompletterande kommunikation(exempelvis bilder eller tecken). Vad är Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation? Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) betyder att man använder andra vägar än talet för att kommunicera. När personen använder tecken som alternativ eller komplement till kommunikationen benämns det ofta Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (Tecken som AKK). Tecken som AKK är inget eget språk utan ett stöd till talat språk. Tecknen som används är samma som i svenskt teckenspråk. Eftersom tecken är visuella kan de vara mer konkreta och lättare att förstå än bara talspråk. Handrörelsen och tecknet minns personen lättare än bara ljudet. Tecken som AKK används för att förtydliga, förstärka och utveckla talspråket, men många som använder Tecken som AKK har svagt utvecklat eller inget tal alls. Det betyder att de personerna använder tecken som ett komplement till sin övriga form av kommunikation som kan vara mimik, blick, ljud etc. Tecken kan fungera som ett verktyg för att bygga språket. Genom att använda Tecken som AKK både hör, ser och känner barnet språket. Eftersom barnet får flera olika sinnesintryck samtidigt blir inlärningen ofta mer effektiv. Vilka personer använder Tecken som AKK? Det finns många olika anledningar till att människor använder eller behöver Tecken som AKK. Många personer med kommunikations- och språkproblem har lättare att lära sig handtecken och symboliska gester än att tala. Många människor som har intellektuell funktionsnedsättning använder Tecken som AKK.
Vilken betydelse har omgivningen? Alla nyfödda barn har förberetts i sin hjärna att utveckla ett språk, barnet imiterar och härmar det språk som finns i omgivningen. För att språket ska utvecklas är det helt nödvändigt med en omgivning där alla deltar och att språket uppmuntras och används i så många situationer som möjligt. Personen med kommunikationssvårigheter behöver förebilder som visar hur man kommunicerar med tecken som Akk eller med bilder, på precis samma sätt som alla barn behöver förebilder för att lära sig tala. För att ett barn ska lära sig tecken är en tecknande miljö förutsättningen. Ibland tecknar inte omgivningen för att personen själv inte uttrycker sig via tecken men ju fler som tecknar runtomkring personen, desto snabbare kommer teckenanvändningen igång hos den. Idag är språkforskare överens om att alla språkliga uttryck befruktar varandra vilket innebär att ett uttryckssätt aldrig står i vägen för ett annat. Ett exempel på det är tecken som AKK som kompletterar talet och är ett stöd för att talet ska utvecklas om de är så att barnet har förutsättningar för det. Är det bra för talutvecklingen att använda TAKK (Tecken som alternativ och kompletterade Kommunikation)? Ibland kan man tro att barnet kommer att välja bort talet om det lär sig att använda tecken. Så är det inte. Barnet uppmuntras av att ha hittat ett sätt att kommunicera med andra. Motivation och självförtroende till att våga använda andra kommunikationssätt kommer också att öka. Det är viktigt att ha tålamod och fortsätta teckna till barnet även om barnen inte själv använder tecken. Barnet behöver tid på sig för att lära sig tecknen och vad de betyder. Det kan ta flera månader innan barnet gör sitt första tecken, men det kommer förr eller senare. Även om barnet inte själv tecknar, underlättas förståelsen hos barnet om omgivningen tecknar. Fortsätt att använda tecken även efter att barnet har börjat prata. Eftersom tecken är enklare att ta till sig än ord, är tecken ett bra sätt för barnet att utveckla sin förmåga att uttrycka sig och ta initiativ till samtal. Dessutom kan talet som utvecklas vara svårt att förstå, och då blir tecknet ytterligare ett sätt för barnet att förklara vad det vill säga. Blir barnet inte förvirrat om jag tecknar på svenska och pratar modersmålet? Föräldrar som har använt svenska tecken tillsammans med modersmålet berättar att tecknen fungerar som en bro mellan barnets två olika språkvärldar. Att använda samma tecken hemma och i skolan men med olika språk, ger barnet en bekräftelse på att tecknet finns och på vad tecknet betyder. Barnet kan skilja mellan två språk och tecknet blir ett sätt att få kontakt mellan språken.
Tips att tänka på vid användning av Tecken som AKK Ge ditt barn tid! Att vänta ut och ge förutsättningar för ditt barn att teckna är viktigt. Vi tar alla olika lång tid på oss att uppfatta, förstå och sen använda tecken. Ge rätt tecken! Om ditt barn tecknar fel tecken för ett ord, rätta inte, utan ge det rätta tecknet tillbaka. Tecken och tal följer samma utveckling och barnet kan inte alla tecken eller ord direkt utan behöver pröva sig fram. Bekräfta ofta! Upprepa både tecken och tal ofta och ge bekräftelse till ditt barn. Ge gärna bekräftelse tillsammans med ett föremål eller en bild så skapar du bra förutsättningar för att förstå tecknet och dess betydelse. Luz Solano och Maria Krafft Helgesson, Projekt TAKK för Språket, 2011-08-12. Referenser Calderon, L.(2006).(Red). Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för skolutveckling. Jederlund, Ulf (2002) Musik och språk Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling Stockholm: Runa förlag Johansson, Iréne (1988) Språkutveckling hos handikappade barn Lund: Studentlitteratur Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik & Språk. Landberg, G.(1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Stockholm, Pedagogik & Språk. Landh, Söderholm, C.( 2004). Med språket i bagaget. Örebro, Specialpedagogiska Institutet. Lindö, Rigmor (2009) Det tidiga språkbadet Lund: Studentlitteratur Salameh, E-K. (2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning nr 2, 4-13, utgiven av SCIRA (Swedish Council of the International Reading Association). Tisell, Anneli (2009) Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling Stockholm: Hatten Förlag Von Tetzchner, Stephen (2005) Utvecklingspsykologi Barn och ungdomsåren Danmark: Narayana Press