Alkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling



Relevanta dokument
Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Alkoholberoende, diagnos

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Sven-Olov Lindahl

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

>60 medicinska?llstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Tidiga interventioner

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

fakta om alkohol och hälsa

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Sveriges Kommuner och Landsting

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

Screening och utredning av drogproblem

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Tidiga interventioner

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Alkohol och missbruk

Välkommen till Fördjupningen!

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Vad är nationella riktlinjer?

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Missbruk & psykiatri. Riskkonsumtion beräkning. Riskkonsumtion av alkohol Allmänpsykiatrisk öppenvård, Sverige

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Per 43 år. Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Fredrik, 18 år. Madelene, 50 år. Vad är vad? Jörg Rosowski distriktsläkare 1. Riskbruk Vad är det?

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Missbruk och beroende

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se

Inledning

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Transkript:

Alkoholproblematik Utredning och diagnostik Behandling UpDate 2010 Bengt Sternebring Craving Hjärtat slår snabbare, magen blir upprörd, man kan till och med känna smaken eller lukten av drogen trots att den inte finns i närheten. Och så den starka känslan av att dras till drogen Alkoholtratten 1

Screening Tidig upptäckt: riskkonsumtion Sen upptäckt: missbruk För sen upptäckt: beroende Utredningsgång Anamnes/TLFB Laborationer CAGE AUDIT ICD/DSM Akut etanolintag i ökande mängd kan leda till Eufori, ångestdämpning Aggressivt beteende Sedering Medvetandeförlust Andningsdepression Koma och död 2

Normalkonsumenten och promille 0,2-0,3 Lättare att tala, hämningslösande, avslappande, förväntningseffekter Normalkonsumenten och promille 0,2-0,3 Lättare att tala, hämningslösande, avslappande, förväntningseffekter 0,6 Värmekänsla, psykisk avspänning, minskad precision, förlängd reaktionstid Normalkonsumenten och promille 0,2-0,3 Lättare att tala, hämningslösande, avslappande, förväntningseffekter 0,6 Värmekänsla, psykisk avspänning, minskad precision, förlängd reaktionstid 0,9 Högljuddhet, vresighet, dysterhet. Slutgräns för icke alkoholiserad 3

Normalkonsumenten och promille 0,2-0,3 Lättare att tala, hämningslösande, avslappande, förväntningseffekter 0,6 Värmekänsla, psykisk avspänning, minskad precision, förlängd reaktionstid 0,9 Högljuddhet, vresighet, dysterhet. Slutgräns för icke alkoholiserad 1,2 Svårigheter att stå och gå Normalkonsumenten och promille 0,2-0,3 Lättare att tala, hämningslösande, avslappande, förväntningseffekter 0,6 Värmekänsla, psykisk avspänning, minskad precision, förlängd reaktionstid 0,9 Högljuddhet, vresighet, dysterhet. Slutgräns för icke alkoholiserad 1,2 Svårigheter att stå och gå 1,5 Raglar, faller Normalkonsumenten och promille 3,0 Närmar sig medvetslöshet 4 5 Dödlighetsgräns 4

Alkoholintoxikation Sluddrigt tal Dålig koordination Ostadig gång Nystagmus Minnesstörning/försämrad uppmärksamhet Stupor eller koma Riskkonsumtion veckokonsumtion Kvinnor 108 gram = 34 cl starksprit = 9 glas Män 168 gram = 53 cl starksprit = 14 glas 1 glas = 12 gram Med 1 glas (12 g) menas 1 flaska folköl (50cl) 1 burk starköl (33cl) 1 glas vin (10cl) 1 litet glas starkvin (8cl) 1 nubbe (4cl) starksprit 5

Riskfaktorer Högkonsumtion Ökad tolerans Dricker snabbt Tidig rökdebut Röker mycket Äter lätt Hoppar över mat Oroad Trötthet-frånvaro Vännerna dricker Fritidsaktiviteterna Stressa av med Vita veckor Svårt sluta Riskfaktorer Dags att omvärdera ålder Alkholberoendet högst vid 18-29 år Istället för ett medelålderstillstånd är det en tidig störning i utvecklingen mot att bli vuxen! NIAAA Missbruk Misslyckas i sin roll Risktagning Legala problem Sociala problem 6

Suget Positiv förstärkning drogen tas för att få belöning Negativ förstärkning drogen tas för att undvika abstinenssymtom Vad är craving? För belöning Mot abstinens Tvångsmässigt Verheul 1999 Vad är craving? En av de viktigaste komponenterna i cravingkomplexet: Zywiak 2003, Birch 2004, m.fl. 7

Yttre och inre miljön vid alkoholberoende Diagnostik Intoxikation Riskkonsumtion Missbruk Beroende Drug set - setting Drug Substansen, blandningen dosen Set Personerna Setting Omgivningen, miljön 8

Time-line follow back När senast? Hur mycket? Genomgång av de tre senaste månaderna beträffande: mängder och dryckesmönster CAGE Skära ner (Cut down)? Retat/kritiserat dig (Annoyance)? Dåligt samvete (Guilty)? Återställare (Eye opener)? 9

AUDIT Alcohol Use Disorders Identification Test Upptäcker högkonsumtion och problemdrickande Inkluderar alla (högkonsumtion-beroende) Rekommenderas av WHO Rekommenderas av Socialstyrelsen God sensitivitet och specificitet AUDIT Riskfylld 1 Hur ofta över konsumtion huvud taget 2 Volymer 3 Hur ofta hög konsumtion AUDIT Beroendesymtom 4 Kontrollförlust 5 Alkohol före annat 6 Återställare 10

AUDIT Skadligt bruk 7 Skuldkänslor 8 Black outs 9 Alkoholrelaterade skador 10 Andras oro AUDIT - observanda 1 p eller mer på 2 o/e 3 indikerar riskfylld konsumtion volymer och ofta hög konsumtion 1 p eller mer på 4-6 indikerar möjlig beroendeproblematik Kontrollförlust, alkohol före annat, återställare 1 p eller mer på 7-10 indikerar redan haft beroendeproblematik skuld, minnesluckor, skador, andras oro Poäng på 9 och 10 men inte på föregående indikerar en möjlig hög alkoholkonsumtion men inte aktuell skador, andras oro AUDIT För bästa resultat Förklara vad AUDIT går ut på Förklara varför hälsotillståndet Kolla att patienten förstår frågorna och att du tolkar svaren rätt Vänlig atmosfär Framhåll noga att det är sekretess 11

AUDIT behandlingsförslag 0 7 Information om alkohols möjliga negativa effekter 8-15 Eventuell Kort Rådgivning om risker vid hög alkoholkonsumtion 16 19 20 40 Kort Rådgivning och uppföljning (FRAMES) Fördjupad diagnostik och behandling (farmakologisk och samtalsintervention). Ställningstagande till remiss till specialist vid beroendeklinik/mottagning. Undersökningar GGT, ASAT, ALAT CDT MCV PEth 5HTOL URIN/BLOD tox-screening Beroendet Nora Volkow 1985 - PET-studie visar hjärnförändringar vid kokainintag (hjärnskador) - D2-receptorernas betydelse - Miljöpåverkan kan förändra receptorerna Gott om dopaminreceptorer = skydd mot drogmissbruk 12

Vem blir alkoholberoende? Marc Schuckit Låg respons på alkohol Stark impulsivitet Psykisk sjukdom Beroende ICD 10 Toleransökning Abstinensutveckling Kontrollförlust Behov tvång att inta drogen Ointresse för annat Fortsatt intag trots fysiska/psykiska skador Beroendet är en kroniskt recidiverande sjukdom som ska behandlas som alla andra kroniskt recidiverande sjukdomar som diabetes, astma Jörgen Engel, professor i farmakologi, Göteborg 13

Inläggningskriterier Tidigare svår abstinens Stigande puls (>115) Hög promillehalt (>3) Blandintoxikation Somatiska komplikationer Psykiatriska komplikationer Behandling av alkoholabstinens Ångest, oro Vitaminer Antiepileptika Sedering Sömn Hur gör vi? SBU Socialstyrelsen Läkemedelsverket Läkemedelsverket 14

Från riskbruk till beroende Konsekvenser Intoxikation Abstinens Ospecifik Specifik Behandling av alkoholabstinens Ångest, oro Vitaminer Antiepileptika Sedering Sömn Hur gör vi? SBU Socialstyrelsen Läkemedelsverket 15

Abstinensbehandling Theralen Atarax Haldol Imovane Stilnoct Lergigan forte Specifik abstinens Bensodiazepiner Reviews 1997, 1999, 2009: Abstinensen: bra Alkoholdelirium: bra Kramper: bra Mortalitet: ingen Biverkningar: få/inga Specifik abstinens Bensodiazepiner Stesolid, Oxascand Heminevrin Efter abstinensgrad 16

Tiamin vid alkoholberoende Allvarlig vitaminbrist leder till bestående hjärnskador (Wernicke-Korsakoff) Tiamin ska alltid ges till beroende med abstinens craving Positiv förstärkning drogen tas för att få belöning Negativ förstärkning drogen tas för att undvika abstinenssymtom Farmakologisk behandling Disulfiram (Antabus) Akamprosat (Campral) Naltrexon 17

Evidensbaserad kunskap Det finns få läkemedel som har så bra effekt som Naltrexon och Campral Det finns få evidensbaserade läkemedel som används så lite! Att fundera på Depression och alkoholberoende är lika omfattande sjukdomar 70 ggr fler individer behandlas för depression Prediktorer Akamprosat - Svår abstinens(?) Naltrexon - hereditet - kraftfull craving 18

Naltrexon/prediktorer Verkningsmekanismerna börjar skönjas Krävs en speciell gentyp Vad säger patienten? Ingen skillnad Campral/Naltrexon Upplever inget minskat sug Campral För många tabletter Få rapporterade biverkningar Naltrexon Fler biverkningar än Campral Campral och Naltrexon Compliance Motiverad patient 19

Läkemedel och Nya forskningsdata för såväl Naltrexon som Akamprosat talar för att Kort Intervention räcker KBT eller andra beteendeterapier förstärker inte farmakaresultatet Huvudeffekt Akamprosat Reducering av allvarligt återfall Naltrexon Reducering av allvarligt återfall Akamprosat och naltrexon Behandlingsperiod Behandlingen bör pågå minst 6 12 månader Vid terapisvikt byte till annat alternativ Behandlingen kan bli livslång (kronisk sjukdom) Alla kan kombineras! Disulfiram kan kombineras med akamprosat eller naltrexon. Akamprosat och naltrexon kan kombineras. 20

Säkerhet och tolerabilitet Akamprosat och naltrexon Båda har god säkerhetsprofil och begränsade biverkningar som obetydligt skiljer sig från placebo. Antabus Motiverad patient Motiverad behandlare Intas under övervakning Titrera fram dosen Campral Behandlingsresultat Färre dryckesdagar Längre helnyktra perioder Minskar suget 21

Naltrexon Behandlingsresultat Mindre sug efter alkohol Färre dryckesdagar Färre återfall Alkoholeffekten mindre Möjliga prediktorer: hereditet och kraftigt alkoholsug Konsten att undvika initiala biverkningar På gång Ondansetron Baklofen Tiaprid Topiramat Gabapentin Pregabalin? 22

Orsaker till bättring Mognad, rollfördelningar Åldrande Sjukdom Partner, barn Skilsmässa, död Legalt Ekonomi Arbetssituationen Nya vänner Religiösa upplevelser Behandling Brief Intervention Kort Rådgivning Togs fram för 20 år sedan Välundersökt Behandlingseffektiv Kostnadseffektiv Jonathan Chick Kort Rådgivning Närsjukvård Företagshälsovård 23

Kort Rådgivning Målsättning Högkonsumenter Beroendepatienter KR kan vara inledningen för en beroendepatient att nå djupare insikt och fullfölja behandlingen vid specialistklinik Målsättning Total nykterhet Ofarlig acceptabel konsumtion FRAMES Feedback of Personal Risk Riskerna för patienten vid fortsatt alkoholkonsumtion Responsibility of the Patient Patientens val och ansvar för att uppnå behandlingsmålet 24

FRAMES Advice to change Råd om hur lågriskkonsumtionen ser ut Meny of Ways to Reduce Drinkning Olika möjligheter och strategier för att få ner alkoholkonsumtionen FRAMES Empathic Counseling Style Varm, reflekterande och förstående attityd Self-Efficacy or Optimism of the Patient Egentillit och positivt tänkande Kort Rådgivning Besök 1 (v.1) Sjuksköterska: AUDIT, provtagning Besök 2 (v.2) Läkare: Diagnostik, Målsättning, Timing Besök 3 (v.7) Sjuksköterska: Provtagning Besök 4 (v.8) Läkare: FRAMES Besök 5 (v.24) Läkare: FRAMES Besök 6 (v.52) Läkre: FRAMES, avslutande samtal 25

Uppföljning Ytterligare möten under första året Ytterligare möten efter behandlingsår Alkoholberoende Diagnostiska instrument Bra behandlingsmodeller Forskningsframsteg Motiverad patient Att läsa 26