Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Relevanta dokument
Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Betygsgränser: För (betyg Fx).

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Analys av polynomfunktioner

Stokastiska variabler

Tentamen i Envariabelanalys 1

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Matematisk statistik

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

Binomialsatsen och lite kombinatorik

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Multiplikationsprincipen

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

dt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.

Svar till tentan

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen


SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Ett system är asymptotiskt stabilt om det efter en övergående störning återgår till sitt begynnelsetillstånd.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

101. och sista termen 1

Inklusion och exklusion Dennie G 2003

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Kompletterande kurslitteratur om serier

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Räkning med potensserier

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

3-fastransformatorn 1

TATA42: Föreläsning 8 Linjära differentialekvationer av högre ordning

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

1 Föreläsning 14, följder och serier

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Andra ordningens lineära differensekvationer

Föreläsning 10: Kombinatorik

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Trigonometriska polynom

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:

Lösningar till Matematisk analys

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

3 Samplade system. 3. Samplade system. Vad är ett samplat system? I ett tidskontinuerligt system är alla variabler x (t), y (t)

Universitetet: ER-diagram e-namn

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Partiella differentialekvationer och randvärdesproblem Separabla PDE Klassiska ekvationer och randvärdesproblem

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Sätesventiler (PN 16) VF 2-2-vägsventil, fläns VF 3-3-vägsventil, fläns

Transkript:

VÅGEKVATIONEN Vi betratar följade PDE u( u( x t, där > är e ostat, x, t (ev) Evatioe (ev) a besriva vågutbredig, trasversella svägigar i e sträg och adra fysialisa förlopp Radvärdesproblemet består av (ev ) och fyra villor exempelvis: Villor : u (,, för alla t, V illor : u (, för alla t, u Villor 3: u( ) f ( för x, Villor 4: g( t t för x För att lösa ett sådat radvärdesproblem aväder vi följade tre steg: Steg Med hjälp av variabelseparatio bestämmer vi alla produtlösigar u( X ( Y( Steg Blad lösigar som vi får i steg, väljer vi de som uppfyller giva homogea villor, (sådaa betecar vi med u ( ) Steg 3 Slutlige bildar vi e oädlig summa u( u ( av lösigar i steg och bestämmer oefficieter så att u( uppfyller det ice-homogea villoret (eller de icehomogea villore) =============================================================== Amärig Futioe u( är e lösig (de triviala lösige) till evatioe och homogea villor me ite till ice-homogea villor Dessutom de bidrar med i summa som vi bygger i Fouriermetode I fortsättig atar vi att mist ett villor är icehomoge; därmed förastas lösige u ( ===================================================== av 7

Uppgift (Samma som 4 i ursboe, med i stället a i evatioe ) ös följade radvärdesproblem: u( u( x t där > är e ostat, x, t (ev), Villor : u (,, för alla t, Villor : u (, för alla t, u Villor 3: u( ) x( för x, Villor 4: 4 t ösig: Vi börjar med produtasatse och variabelseparatio åt u( X ( Y ( (P) Vi substituerar P i (ev) och får X ( Y ( Y ( X ( eller t för x X ( Y ( X ( Y ( (*) Eftersom västerledet beror av x och högerledet ebart av t, måste de vara ostata och ha samma värde som vi betecar med (Vi betecar ostate med för att efterlia betecig i ursboe, aars a vi aväda ) Alltså X ( X ( Y ( Y ( (**) där är ett reellt tal (just u vilet som hels Frå (**) får vi två ela ODE med ostata oefficieter: Frå X ( X ( och Y ( Y ( får vi X X (ev a) och Y Y (ev b) Vi betratar tre fall, och av 7

I) Om blir ovaståede evatioer X och Y som ger X Ax B och Y Ct D Därmed blir u( X ( Y ( = ( Ax B)( Ct D) II) Om a vi av pratisa säll beteca där är ett positivt tal Frå (ev a) får vi X X som gör X x x Ae Be Frå (ev b) har vi Y Y som ger Y Ce t De t Därmed u( X ( Y ( =( Ae III) Om a vi beteca Be )( Ce x x t t De ), där där är ett positivt tal Frå (ev a) får vi X X som gör X Acos( Bsi( Frå (ev b) får vi Y Y som ger Y C cos( Dsi( Därmed u( X ( Y ( =( Acos( Bsi( )( C cos( Dsi( ), där Sammafattigsvis har vi fått följade produtlösigar till (ev): I) u( ( Ax B)( Ct D) (om ) II) u ( = ( Ae Be )( Ce x x t t De ), där III) u ( ( Acos( Bsi( )( C cos( Dsi( ), där (just u vilet som helst positivt tal) Fråga är vila av ovaståede lösigar uppfyller ocså villore V,V,V3 och V4 ( Vi sa sart visa att edast fall III är itressat för oss i detta problem eftersom I och II leder till de triviala lösige u ( ) Vi börjar med s homogea villor V och V (som har i högerled) Först apassar vi V och V till vår produtlösig Eftersom u( X ( Y ( a vi sriva V: u (,, för alla t, som X ( ) Y ( för alla t 3 av 7

Detta ger X ( ) eller Y ( Me, eftersom Y ( ger u ( varstår att X ( ) På samma sätt drar vi slutsats att V: u (, för alla t, medför X ( ) Y ( och därmed X ( ) Nu udersöer vi vila produtlösigar som uppfyller V : X ( ) och V : X ( ) I) Om X Ax B då får vi frå V och V att B= och A= Därför blir X som ger de triviala lösige u ( Därmed utesluter vi typ I lösigar II) På liade sätt a vi visa att typ II lösigar ocså leder till u ( eftersom A B Ae Be medför A, B som ger X och u ( Därför utesluter vi fall II III) Kvarstår lösigar av typ III dvs X Acos( Bsi( Vi sa bestämma alla värde på så att X uppfyller både V och V V : Frå X ( ) har vi A cos( ) Bsi() A Alltså X Bsi( V : Frå X ( ) har vi Bsi( ) Härav si( ) (eftersom B= leder till triviala lösige), och därför där,,3,4, (otera att eligt atagade) Därför är X Bsi(, där,,3,4, och B e ostat Villor V4 är ocså homoge som vi aväder att förela Y C cos( Dsi( (där ) u Frå t t har vi X ( Y () dvs Y ( ) (Om X ( då u ( ) Alltså V4 leder tilly ( ) 4 av 7

Eftersom Y C si( D cos( får vi D= och därmed blir Y C cos( C cos( Alltså är u ( XY c si( cos( där,,3,4, lösigar till (ev) och homogea villor V, V och V4 Vi sa udersöa om vi a bilda e oädlig serie (med obestämda oefficieter c ) u( c si( cos( så att serie uppfyller villor 3 Substitutioe av serie i villoret u( ) f ( för x, får vi c si( 4 x( (ev) Frå (ev) ser vi att c är Fourieroefficieter vid utveclig av f ( i siusserie på itervallet [,] (Notera att och T ) Med adra ord bestämmer vi c T 4 4 f ( si( dx x( si( dx x( si( dx = T 4 Först itegral x( si( dx (Tips: Dela i två delar x si( dx 3 ( ( ) x( si( dx 3 3 Därmed c x( si( dx ) x si( dx ( ( ) ) 3 3 och aväd BETA) Slutlige är 5 av 7

u( ( ( ) 3 3 lösige till problemet ) si( cos( ================================================ Uppgift gåge) (Samma som uppgift förutom villor 3 som är elare att hatera de här ös följade radvärdesproblem: u( u( x t där > är e ostat, x, t (ev), Villor : u (,, för alla t, Villor : u (, för alla t, 3 6 u Villor 3: u( ) 5si( 3si( för x, Villor 4: t t för x ösig: Vi upprepar ovaståede resoemag upp till avädig av villor 3 Alltså har vi serie u( c si( cos( där oefficietera villoret c bestäms så att serie uppfyller villor 3 Substitutioe av serie i u( ) f ( för x, får vi c si( 3 6 5si( 3si( (ev) De här gåge har vi trigoometrisa basfutioer på båda sidor så att vi edast behöver idetifiera oefficieter framför si( på båda sidor Vi ser att c 3 5, c 3 6 och att alla adra c 6 av 7

Därmed summa och =6) : u( c si( cos( iehåller edast två termer (för =3 3 3 6 6 u ( 5si( cos( 3si( cos( Svar: 3 3 6 6 u ( 5si( cos( 3si( cos( 7 av 7