Rengsjö fritidshem Kvalitetsredovisning läsåret 2010-2011 2011-08-24 Gun-Marie Tyve Rektor 1
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem och skola varje år en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är en viktig del i skolornas kvalitetsarbete i strävan mot ökad måluppfyllelse. Kvalitet inom samtliga skolverksamheter är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen, skolplan, lokal arbetsplan och arbetslagens prioriterade mål. Det gäller även hur väl verksamheten svarar mot nationella krav och riktlinjer. Läroplan för grundskolan gäller även fritidshemmen för de avsnitt som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet samt normer och värden. För bedömning av måluppfyllelsen har Bollnäs kommun valt att använda sig av Skolverkets verktyg BRUK som bygger på 6 kriterier: 1. Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 2. Inledande diskussioner om hur man ska arbeta för att nå detta har inletts 3. Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5. Skolan kännetecknas till stor del av detta 6. Denna egenskap kännetecknar skolan 1. INLEDNING Fritidshemmet är inrymt i den nyrenoverade skolan i Rengsjö. Skolan ligger nära naturen och skogen och det betyder mycket eftersom skolgården ibland kan kännas liten då alla barn ska samsas där. Själva fritidslokalen består av ett stort rum plus några mindre lekrum. När tillfälle ges utnyttjar fritids andra klassrum i skolan och nästan dagligen används gympasalen. 2. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNING Kvalitetsredovisningen har arbetats fram av personal och rektor. Den bygger på personalens upplevelse av verksamheten som i sin tur utgår från diskussioner och intervjuer med barnen. 3. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR På fritids arbetar utbildad personal, fritidspedagoger och förskollärare, med erfarenhet. Man utnyttjar hela huset och äter alla mål i skolans matsal. På skolgården finns en fotbollsplan som också används som skridskoplan under vintern. Antal personal är helt beroende av antal inskrivna barn eftersom personaltätheten styrs av barnomsorgspengen. 3.1 ARBETSORGANISATION OCH LEDNING AV VERKSAMHETEN Rektor för fritids är i grunden utbildad fritidspedagog med vidareutbildningar i ledarskap. Genom kontinuerliga möten med personalen diskuteras aktuella frågor t.e vid informationsmötet varannan fredag och arbetsplatsmötet på kvällstid en gång i månaden. Spontana besök görs lite då och då. 2
3.2 BARN Den 15 oktober var det 47 barn inskrivna på fritids. Mot jul hade några fler barn börjat och under senare delen av våren slutade några av de äldre barnen. Två barn med tyska som modersmål hade plats på fritids. Antal inskrivna barn per 15 okt, 2010 Antal elever Flickor Pojkar Förskoleklass 7 4 3 År 1 16 10 6 År 2 13 7 6 År 3 7 4 3 År 4 3 2 1 År 5 0 0 0 År 6 1 1 0 Totalt 47 28 19 3.3 PERSONAL År Antal barn per Antal pedagoger heltidstjänst 2010 12.27 5 2009 11.84 6 2008 SCB 15 okt, 2010 3.5 EKONOMI Barnomsorgspengen styr antal personal. Det finns en grundbemanning, men vid särskilt hög belastning kan etra personal sättas in. I Rengsjö innebär de socioekonomiska faktorerna en lägre barnomsorgspeng. 3.6 LOKALER OCH MATERIELLA RESURSER Lokalerna är inte anpassade efter det stora antal barn som går på fritids. Klassrummen för övrigt utnyttjas så fort det finns möjlighet. Fritids har gott om förbrukningsmaterial, spel och leksaker. Utomhusmiljön är lite torftig trots nyrustad skola. 3
3.4 PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING Fritidspersonalen har gått en dagsutbildning Skogen i skolan i Järvsö på rovdjurscentret. Utbildningen handlade om hur man kan använda skogen i sin verksamhet och hur barnen på ett lekfullt sätt lär sig i naturen. Rengsjö fritidshem 2010-2011 Uppföljning av förbättringsområden i föregående års kvalitetsredovisning. 5:1 Normer och värden Personalen vill gå en utbildning i drama/rollspel för att kunna använda till konflikthantering i verksamheten. 5:2 Barns delaktighet och inflytande Vi ska fortsätta utveckla månadsmötena under hösten 2010. Vi förbereder också ett nytt sätt att få veta barnens intressen, genom att göra måbra solar. 5:3 Fritidshemmets uppdrag Vi kommer att fortsätta att erbjuda barnen alternativ, dock färre än tidigare. 5:4 Samarbete med andra verksamheter Vi öppnar och stänger på fritids. Vi har kontinuerlig planering med de lärare vi samarbetar med. 5:5 Hälsa och livsstil Vi fortsätter att vara ute varje dag som förut och vi fortsätter med massagen. Vi ska göra måbra solar Vi ska gå till vindskyddet när barnen vill. Vi vill göra mera spontana saker. 5:6 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Vi kommer att även i fortsättningen dela i tjej-och pojkgrupper. Vi ska också titta på vilka aktiviteter och sysselsättningar som erbjuds utifrån ett genusperspektiv. 5:7 Särskilt stöd Vi kommer att fortsätta jobba för att ha kontinuitet när det gäller personal. Ej genomfört Barnen har stort inflytande. Deras åsikter dokumenteras i minnesanteckningar fråm månadsmötena.(de skriver själva). Barnen kommer med mycket egna förslag. Alla som har velat har gjort måbra solar Vi har haft lika många alternativ som tidigare, men vi har haft längre teman t.e. gips. Vi öppnar och stänger på fritids, eftersom det blev rörigt för de barn som skulle vandra emellan fritids och förskolan. Planeringarna har inte alltid fungerat som vi önskat, mycket p.g.a. yttre omständigheter. Vi har haft mycket samarbete med Kometen. (5-årsgruppen) Vi är ute varje dag. Massagen är uppskattad och ger lugn och ro. Måbra solar genomfört. Ht var vi i skogen ofta. Vt blev ditt lite mindre. Vi har delat gympan i flick- och pojk grupper. Det har visat sig att barnen provar mer nya saker då de inte är i blandade grupper, men de väljer ändå väldigt traditionellt. De blyga törs ta mer plats. Det har inte lyckats fullt ut, då det varit endel längre frånvaro då personal reagerat på bl.a. fuktskador i huset. Vi fick också färre barn under våren vilket innebar färre personal. 6 Samarbete mellan fritidshem och hem Fungerar bra. Fortsätta med vårt arbetssätt och hålla i detta då vi ser att det ger resultat. 4
5. ARBETET I FRITIDSHEMMET 5:1 NORMER OCH VÄRDEN Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi vill hjälpa till att ge barnen självkänsla och bli självständiga. De ska kunna leka och ha gemensamma aktiviteter trots blandade åldrar. Sociala gemenskapen är viktig. Vi värnar om den fria leken där barnen använder de kunskaper de fått och lär sig samtidigt nya saker. Vi har nolltolerans mot fula ord, kränkningar och våldsamheter mot varandra. All personal ingriper om något händer och pratar med barnen. Vi ser varje barn varje dag t e genom att tilltala med namn. Process: Vi uppmuntrar barnen att klara av så mycket som möjligt själva med vårt stöd och inflytande. I största möjliga mån får barnen lösa sina egna konflikter utan att vi vuna rycker in. Vi tillrättavisar barnen om de säger fula ord, kränker varandra eller är våldsamma. Analys av måluppfyllelsen: Vi gör medvetna satsningar och har kommit en bit på väg. Vi har inga samlingar efter skolans slut då vi upplevde att det blev mycket konflikter och bråk när barnen kom trötta till fritids och redan hade suttit stilla en hel del. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Personalen vill gå utbildning i konflikthantering. 5:2 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi vill att barnen skall vara engagerade i verksamheten och känna att deras röst hörs. Månadsmöte med barnen då vi diskuterar aktuella frågor, aktiviteter, rutiner och regler. Detta bidrar till att barnen känner större grupp tillhörighet. Visa hänsyn genom att lyssna på varandras åsikter och vänta på sin tur. Vi har enskilda samtal med alla barn där de får möjlighet att prata om fritids och hur de upplever tiden där. 5
Process: Vi har månadsmöte en eftermiddag i månaden där barnen och personalen diskuterar kommande aktiviteter. Barnen kan lämna önskemål om vad de vill göra på fritids, men vi diskuterar förslagen under månadsmötet. Vi har en tavla där barnen kan välja på 3 olika aktiviteter per dag. (4 dagar i veckan) Den 5:e dagen erbjuder vi bara en aktivitet. Analys av måluppfyllelsen: Vi har genomfört mycket av vad barnen har önskat t.e. talangjakt, kuddkrig, vernissage. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vi ska fortsätta att ha ett möte i månaden. Vi ska skicka hem minnesanteckningarna för att involvera föräldrarna och tydliggöra verksamheten på fritids. Vi ska sträva efter att flera barn vill och törs lämna förslag på aktiviteter. 5:3 FRITIDSHEMMETS UPPDRAG Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi ska erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen. Process: Vi har erbjudit barnen olika aktiviteter under eftermiddagarna t.e gympsalen, utelek eller pyssel. I fritidslokalerna kan barnen rita, läsas, spela spel, leka i dockvrån, bygga med lego eller kapla eller mysa i soffan. Vi har haft månadsmöten med barnen där deras tankar och åsikter kommer fram. Vi har också börjat skriva minnesanteckningar som vi skickar hem till föräldrarna. Vi har haft ett projekt som vi kallat fritidstalangerna. Det var ett önskemål från barnen. Vi har haft vernissage där barnen har fått visa upp sina jobb för sina familjer och andra intresserade. Barnen kan också få lähjälp på fritids. Vi värnar om traditioner som jul, påsk o.s.v. Analys av måluppfyllelsen: P.g.a. skolans fysiska miljö och hög personalfrånvaro har vi inte alltid kunnat erbjuda barnen mer än en aktivitet. Grupperna innebär en lugnare fritidsmiljö och att barnen får möjlighet att prova många olika saker. Månadsmötena skapar bra relationer mellan barn och personal. Vi lyssnar på varandra. 6
Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vid frånvaro är det viktigt med kompetenta vikarier. Vi ska fortsätta utveckla månadsmötena och koppla aktiviteterna till vad som barnen önskar. Det är viktigt att vi hinner prata ihop oss inför eftermiddagarnas aktiviteter så att de fungerar bra. Barnen har kort på sig själva som de sätter upp vid den aktivitet de väljer och för att det ska fungera måste vi vara bra förberedda. 5:4 SAMARBETE MED ANDRA VERKSAMHETER Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi har ett nära samarbete med skolan där vi arbetar gemensamt kring barnen. I skolan ansvarar fritids för fria aktiviteter, ute dagar, elevens val, massage, tema, åker med på både slöjd och simskola. En gång i månaden skall vi på skolan träffas gemensamt all personal för att främja samarbetet. Vid öppning och stängning samarbetar vi med förskolan. Samarbetar med förskolan under hela året med tyngdpunkt på våren för att underlätta barnens överskolning, genom att träffas ute på gården eller på annat sätt ha gemensam aktivitet. Process: Vi har haft egna öppningar och stängningar. På de längre loven samarbetar vi med förskolan och på de kortare loven har vi samarbetat med Kometen. Under skoltid har vi bl.a. haft SUJ och Charliegrupper. (SUJ är en förkortning av Sara, Ulla, Jeanette som har ansvarat för temaarbete vid två tillfällen i veckan såsom Rede, massage och bild.) Rede är djurinriktat värderingsunderlag för att arbeta med bl.a. empati. Rede betyder respekt, empati, djur och etik. Analys av måluppfyllelsen: Det har varit bra och mindre stressande med egna öppningar och stängningar för både barn, personal och föräldrar. Vi hade gärna samarbetat mer med Hertsjö innebandy, men deras projektpengar tog slut och i och med det också samarbetet. SUJ har blivit rent skolarbete efter jul och det var inte meningen från början. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vi måste sänka ambitionsnivån på SUJ så att det inte blir rent skolarbete och införa lite mer fria aktiviteter under styrda former. Mer planering tillsammans med lärarna. Mer samarbete med Kometen för att underlätta överskolningen mellan förskola och fritids. 7
5:5 HÄLSA OCH LIVSSTIL Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi har daglig utevistelse då vi uppmuntrar lek och fysisk aktivitet så som fotboll, brännboll och pulka åkning. Vi utnyttjar närheten till naturen då vi ofta är ute. Vi har tillgång till gymnastiksalen där vi både har styrda aktiviteter och där barnen får välja fritt. Massagen är en del av god hälsa, då den ger lugn och ro, samt skapar bra grund för bättre relationer mellan barnen. Vi äter både frukost och mellanmål i matsalen, där det serveras god och näringsriktig mat. Vi arbetar mycket kring de olika årstiderna och vad dessa har att erbjuda. Högtider så som jul, påsk, alla hjärtans dag, halloween mm innebär pyssel, bak och annat kul. Process: Vi är ute varje dag oavsett väder, på skolgården, Kometens gård eller i skogen. Vi uppmuntrar till lek och fysiska aktiviteter (kubb, brännboll, hoppa hopprep o.s.v.) Under vintern åkte barnen ofta pulka i Majas backe. I gympasalen får barnen välja själva eller också har vi styrda aktiviteter. Fritids har haft massage och yoga under skoltid. Det är en del av god hälsa då det ger lugn och ro och skapar en god grund för bättre relationer mellan barnen. Vi äter både frukost och mellanmål i matsalen, där det serveras god och näringsriktig mat. Analys av måluppfyllelsen: Våra mål har till stor del genomförts. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vi fortsätter att göra måbra solar med de nya barnen. Vi ska fortsätta vara ute varje dag och vi ska fortsätta med yoga och massage. 5:6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi jobbar för att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i verksamheten, genom att erbjuda aktiviteter som ökar nyfikenheten att prova något nytt. Ibland delar vi barnen i tjej/kill grupper för att de skall få utrymme att göra andra saker än de gör i miade grupper. Diskuterar vad som är pojk/flick aktiviteter och saker. 8
Process: Vi delar barnen ibland vid olika aktiviteter i tjej- och killgrupper och vi pratar och diskuterar också med dem om jämställdhet. Analys av måluppfyllelsen: Ibland tappar vi genustänket, men vår ambition är att det ska genomsyra vår verksamhet. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vi kommer även i fortsättningen att dela in i tjej och killgrupper emellanåt. Barnen har önskat detta vid ett månadsmöte. Vi ska utvärdera och diskutera på månadsmötet hur det går. Vi ska prova leklotteri någon dag i veckan. Där får barnen prova på aktiviteter som de kanske inte provar på annars. 5:7 SÄRSKILT STÖD Målen i fritidshemmets arbetsplan: Att varje barn ska få det de behöver utifrån sina förutsättningar. Process: vilka Vi försöker se till att vara tillräckligt med personal och också ha samma personal så långt det går. Analys av måluppfyllelsen: Etra personal har bokats vid behov. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vi kommer att fortsätta att jobba för att ha kontinuitet när det gäller personal 6 SAMARBETE MELLAN FRITIDSHEM OCH HEM Målen i fritidshemmets arbetsplan: Vi stävar efter att ha en öppen dialog med hemmet och att föräldrarna skall känna att de har insyn i verksamheten och känner sig välkommen. Föräldrar har flera möjligheter att påverka verksamheten och kontakta oss, telefon, mail eller samtal vid hämtning/lämning. Vill man kan någon av oss på fritids medverka vid utvecklingssamtal. Vi strävar efter att öka deltagandet i trivselenkäten som görs i kommunen varje år, den är ett bra alternativ för föräldrarna att tycka till anonymt. 9
Process: Vi tar oss tid och möter barn och föräldrar när de kommer. Vi informerar om fritids via brev hem och anslag på fritids. Personal och föräldrar har möjlighet att nå varandra genom barnens kontaktbok. Vi har börjat skicka hem minnesanteckningar från månadsmötena så att föräldrarna får insikt vad vi pratar om med barnen. Analys av måluppfyllelsen: Det har inte gjorts någon trivselenkät i år. Föräldrarna har inte efterfrågat vår medverkan i utvecklingssamtalen. Vi har haft två välbesökta öppethus för föräldrarna med talangjakt och vernissage. Det verkar som föräldrarna känner sig välkomna in på fritids, många stannar en stund och pratar. Åtgärder för förbättringar och ökad måluppfyllelse: Vi fortsätter att arbeta på samma sätt och gör det vi gör ännu bättre. 7 LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplanen som upprättades hösten 2010 och finns på Rengsjö skola/fritids hemsida. Planen ska revideras under hösten 2011. 8 INFORMATIONSSKYLDIGHETEN webb Det finns en samlad beskrivning av fritidshemmets verksamhet med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress till rektor) Fritidshemmets profil, (pedagogisk inriktning), värdegrund, arbetssätt etc) presenteras I presentationen framgår var fritidshemmet ligger geografiskt Det finns information om fritidshemmets öppethållande Det finns information om stängningsdagar Det finns information om fritidshemmets kosthållning Resultat av fritidshemmets enkätundersökningar finns tillgängliga Kvalitetsredovisningen finns tillgänglig Arbetsplan finns tillgänglig tryck 10