Rengsjö förskola Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Rengsjö förskola Kvalitetsredovisning läsåret Gun-Marie Tyve Rektor 1

2 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem och skola varje år en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är en viktig del i förskolornas kvalitetsarbete i strävan mot ökad måluppfyllelse. Kvalitet inom samtliga skolverksamheter är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen, skolplan, lokal arbetsplan och arbetslagens prioriterade mål. Det gäller även hur väl verksamheten svarar mot nationella krav och riktlinjer. För bedömning av måluppfyllelsen har Bollnäs kommun valt att använda sig av Skolverkets verktyg BRUK som bygger på 6 kriterier: 1. Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 2. Inledande diskussioner om hur man ska arbeta för att nå detta har inletts 3. Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5. Skolan kännetecknas till stor del av detta 6. Denna egenskap kännetecknar skolan 1. INLEDNING Förskolan i Rengsjö har fyra avdelningar. Tre avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år och en avdelning med 5-åringar. 5-års gruppen har sin verksamhet i ett eget hus. (Kometen) Förskolans gård är kuperad och där finns både skog och asfalterade ytor, men med alla barn ute samtidigt kan det kännas lite trångt. Då är det bra att förskolan har skogen inpå knuten. I närheten finns också ett vindskydd med grillplats som utnyttjas flera gånger i veckan. Skogen ger rika möjligheter till lek. Det är en medveten pedagogik på Rengsjö att vara ute i skog och natur. Detta ger utrymme för lek som ständigt ger nya utmaningar och främjar fantasin. Lek i naturen främjar också jämställdhetsarbetet då naturen är en könsneutral lekplats. 1. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNING All personal arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet. Under året gör vi nedslag i något område som vi tittar etra på och vid ett personalmöte på våren skriver vi kvalitetsredovisningen. Vid detta tillfälle delar vi upp personalen i grupper med representanter från varje avdelning. Varje grupp diskuterar och svarar på några av frågorna i kvalitetsredovisningen. På så vis får vi en helhetsbild av verksamheten. Kvalitetsredovisningen bygger på personalens uppfattning av verksamheten, där också barnens och föräldrarnas synpunkter vävs in. Det är framförallt i den dagliga kontakten med föräldrarna och i utvecklingssamtalen som föräldrarnas och barnens uppfattningar kommer fram. Centralt har det också gjorts en nöjdhetsenkät. Resultatet kommer att finnas på hemsidan. 2

3 3. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ARBETSORGANISATION OCH LEDNING AV VERKSAMHETEN Rektor som ansvarar för förskolan har lång erfarenhet av att leda förskoleverksamhet. Rektor träffar representanter för arbetslagen varannan vecka på husmötet och all personal en gång i månaden på arbetslagsträff. IUG-gruppen träffas 2-3 gånger per termin. Det är en utvecklingsgrupp med en personal från varje avdelning, specialpedagogen och rektor. Därutöver gör rektor spontana besök. Vid arbetslagsträffarna och husmötena tas gemensamma frågor upp och det görs gemensamma planeringar. Viss tid avsätts också för information. Därutöver planerar arbetslagen för sin avdelning och personalen har också enskild planering. Kvalitetsredovisningen är en av de viktigaste utvärderingsinstrumenten plus att personalen gör kontinuerliga utvärderingar, muntligt och skriftligt. 3.2 BARN Den 15 oktober gick det 73 barn på Rengsjö förskola. Av dessa hade 8 allmän förskola och 5 barn hade 15 timmarsplats på grund av att föräldrarna var arbetslösa eller föräldralediga. Åldersfördelningen var enligt följande: 7 st 1-åringar 13 2-åringar 17 3-åringar 16 4-åringar 20 5-åringar Av de 73 barnen var 34 pojkar och 39 flickor. Vi har haft ett barn med annat modersmål. 3.3 PERSONAL Av förskolans personal är 75% förskollärare och 25% barnskötare. En specialpedagog är knuten till förskolan. Specialpedagogen gör kontinuerliga besök, är med vid barngenomgången och kan också anlitas för uppdrag som gäller enskilda barn. Barngenomgången görs en gång per termin. Då träffas personalen från en avdelning, specialpedagogen och rektor. Detta görs för att se vad gruppen och det enskilda barnet behöver för stöd. År Antal barn per Antal förskollärare heltidstjänst SCB 15 oktober

4 3.4 PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING Behovet av kompetensutveckling diskuteras på medarbetarsamtalet. Under våren har all kompetensutveckling handlat om den nya läroplanen och den nya skollagen. Det har varit centralt ordnade träffar runt läroplanen. Förskolan har också haft en egen heldags kompetensutveckling i nya läroplanen. Dagen handlade helt och hållet om föräldrasamverkan och mynnade bl.a. ut i två nya dokument som ska användas dels vid utvecklingssamtalet och vid inskolning. Två personal har gått förskollärarlyftet. 3.5 EKONOMI Personaltätheten bestäms av barnomsorgspengen som utgår från barnens ålder och närvaro. I Bollnäs kommun har man bestämt att 10% av barnomsorgpengen ska vara viktad. Dessa 10% påverkas av socioekonomiska faktorer som antal pojkar, föräldrarnas utbildning och antal barn med invandrarbakgrund. Detta kallas för SALSA värden. För Rengsjö förskola betyder det att 10% av barnomsorgspengen är lägre än 100%. (0,76%) 3.6 LOKALER OCH MATERIELLA RESURSER Förskolan är väl utrustad med lekmaterial och förbrukningsmaterial. Spel och annat lekmaterial köps in till alla och får sedan cirkulera mellan avdelningarna. Det finns en sovaltan där många barn sover dagligen. Utemiljön är fantastisk med skogen nära intill. 4 UPPFÖLJNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN I FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Sammanställning av beslutade åtgärder utifrån kvalitetsredovisning Förbättringsområden i års Vad har hänt? kvalitetsredovisning 5:1 Normer och värden Normer och värden diskuteras ständigt. Hålla diskussionen levande. Ta upp Togs delvis upp på föräldramötet. förhållningssätt på ett föräldramöte i höst. 5:2 Barns inflytande 1-4 år. Strukturera upp vilka som ska vara matvärdar så att vi inte missar någon, men vi måste samtidigt tänka på att inte störs de barn som är inne i en lek. 5-års. Vi tänker utveckla verksamheten i riktning mot att barnen får ännu mer frihet under ansvar. 5:3 Utveckling och lärande 5-års. Vi vill jobba mer med matte och teknik. 1-4 år. Barnen har medvetet fått göra fler egna val om att vara inne/ute eller mellan olika aktiviteter. Inga matvärdar. 5-års. Barnen har fått mer inflytande och kan ofta välja efter eget intresse. Matte och teknik ingår varje dag i den pedagogiska verksamheten.. Vi har grupper med matte och teknik minst en gång i veckan. 4

5 5:5. Hälsa och livsstil Fortsätta utveckla utomhuspedagogiken. 5:6 Jämställdhet mellan pojkar och flickor Vi måste bli bättre på att dokumentera det vi observerar. Hur vi ska dokumentera måste vi diskutera. 5:7 Barn med funktionshinder och barn i behov av särskilt stöd Fortsätta att ge varje barn det stöd de behöver utifrån varje barns förutsättningar. Vi har utvecklat utomhuspedagogiken och har nu heldagar utomhus. Vi upplever att skogen är neutral plats för lek och eftersom vi vistas mycket utomhus främjar det jämställdheten. Vi behöver fortfarande bli mer medvetna och dokumentera mer. Vi har en levande diskussion för att ge varje barn stöd och de bästa förutsättningarna att utvecklas. 5. ARBETET I FÖRSKOLAN 5:1 NORMER OCH VÄRDEN Målen i förskolans arbetsplan: Tillsammans med barnen hjälper vi dem att synliggöra deras förmågor. Vi lär barnen att värna om miljön. Vi vill att barnen ska vara vänliga och visa respekt för varandra i ord och handling. Genom att vara en närvarande och uppmärksam vuen försöker vi se när konflikter uppstår och då ta tag i det direkt. Vi tar med barnen i diskussionerna och dokumenterar, på detta sätt hjälper vi barnen att se sina och deras kamraters förmågor. Genom ett medvetet arbetssätt att synliggöra processer. Vi sätter ord på det vi gör genom dokumentation. Viktigt att alltid hålla värdegrundsdiskussionen levande. 5:2 BARNS INFLYTANDE Målen i förskolans arbetsplan: Vi utgår från barnen genom att lyssna och ta reda på deras behov och intressen. Vi vill att barnen ska få leka mycket och utveckla sitt lärande i leken. Vi har teman, aktivitetskort, grupper i gruppen. Barnen kan välja ute eller innelek. 5

6 I samlingen har barnen ett bra tillfälle för frågor och funderingar. Det kan i sin tur bli utgångspunkten till ett längre temaarbete. Vi har t.e. jobbat med bondens år, ormar och vulkaner. Genom leken får barnen bestämma mycket själva, vad och hur de vill leka. Personalen finns med och tillför idéer och stöttar då det uppstår problem. Barnen kan också välja bort. I vintras ledsnade de på att åka skidor, trots personalens entusiasm, och då gjorde man andra vinteraktiviteter i stället. Vi fotograferar mycket och har kort som underlag när vi pratar med barnen om vad de gjort och hur de upplever vad de gör på förskolan. Det är lätt att minnas när man tittar tillsammans på korten. Barnen är väldigt entusiastiska när de får vara med och bestämma. De lär sig mer när de tycker att det är roligt. Vi har jobbat mycket med barnens inflytande detta år och tänkt på detta i alla situationer, vilket i sin tur inneburit att vi organiserat om en hel del. Vi vill arbeta med mer temaarbeten utifrån barnens önskningar och intressen. 5:3 UTVECKLING OCH LÄRANDE Målen i förskolans arbetsplan Vi ska arbeta för att barnen ska känna trygghet i sin egen identitet och trygghet i gruppen. Vi vill att barnen ska visa varandra respekt och hänsyn. Barnen ska få utveckla sin fantasi och kreativitet genom skapande verksamhet, sång och dans. Vi ska stimulera barns språkutveckling och väcka deras nyfikenhet för bokstäver och ord. Vi ska också hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att lyssna och berätta. Vi ska arbeta medvetet med begreppsbildning i matematik. Vi har varit mycket i skogen där barnen verkligen får använda sin fantasi. Möjligheterna i skogen är oändliga. Gården inbjuder också till mycket lek och fantasi. Vi använder barnen och gruppen medvetet genom att vi t.e. mäter och räknar dem. Vi sorterar utifrån färger på kläder, längd, ålder, kön o.s.v. Det ger barnen konkreta bilder av olika begrepp och matte. Vi använder mattekort, vilket innebär att vi ger barnen olika uppdrag. Vi har rytmik, rörelsesånger, koordinationshopp och disco. Vi pratar mycket med barnen om känslor t.e att man får vara arg, ledsen, glad o.s.v. Vi vill också att barnen ska lyssna på varandra och att de ska lösa konflikter genom att prata. De ska också träna på att visa hänsyn, genom att hjälpa varandra. Vi arbetar mycket med olika 6

7 grupperingar vilket gör att barnen lär sig fungera i olika konstellationer och de lär sig också att varje individ är viktig för gruppen. Vi blir mer och mer medvetna om hur viktigt det är att stärka varje barn och hur det i sin tur har betydelse för gruppen. Vår medvetenhet om hur grupperna utvecklas och förändras ökar, likaså vår medvetenhet att använda gruppens positiva påverkan. Vi vill fortsätta på vår inslagna linje, att anpassa verksamheten efter gruppens behov, mognad och intressen. 5:5 HÄLSA OCH LIVSSTIL Målen i förskolans arbetsplan: Att utnyttja och använda oss av vår utemiljö i den dagliga verksamheten. Att använda musik och rytmik som fyller oss med glädje och ger energi. Vi vill att barnen ska få goda matvanor och positiva matupplevelser. Vi erbjuder barnen många olika aktiviteter med mycket rörelse, som t.e. skridskoåkning, skidåkning, hinderbana i skogen, cykling, gymnastik/idrott, sångsamling med rörelse. Både skogen och gården är utmanande och det utnyttjar vi varje dag. Vi dokumenterar enligt ett schema och gör intervjuer för att se det enskilda barnet. Vi tar vara på vad varje årstid har att erbjuda. Vi uppmuntrar barnen att smaka av maten och att de ska bli medvetna om hur mycket mat de ska ta för att inte slänga för mycket. Vi vill att barnen ska förstå att maten är kroppens bränsle och att det hänger ihop med hur mycket man orkar. Vi har kommit långt i måluppfyllelsen, vi har bra förutsättningar och engagemang. Vi tar tillvara de möjligheter som ges. 7

8 Fortsätta att utveckla utomhuspedagogiken. Mer musik och rytmik. Servera mer frukt och grönsaker. 5:6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN POJKAR OCH FLICKOR Målen i förskolans arbetsplan Vi ska utnyttja skogen som är en könsneutral plats för utvecklande lek. Alla barn ska ha tillträde till alla rum på förskolan. Uppmuntra barnen att våga kliva över könsgränserna och prova nytt. Vi vuna ska bli mer medvetna i jämställdhetsarbetet. Vi är mycket ute i skogen och naturen. Vi använder aktivitetskort som främjar till att prova nya saker med nya kompisar, vilket stärker barnets självförtroende. Vi blir mer och mer medvetna och försöker att hålla diskussionen om jämställdhet levande. Vi fortsätter att diskutera och lära oss att se i den dagliga verksamheten vad som händer ur jämställdhetssynpunkt. 5:7 BARN MED FUNKTIONSHINDER OCH BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Målen i förskolans arbetsplan: Vårt mål är att vi ska erbjuda alla barn en trygg miljö som lockar till lek och utveckling oavsett den enskildes förutsättningar. Vi anpassar den pedagogiska verksamheten utifrån barnens förutsättningar, det gäller i alla situationer. 8

9 Vi är bra på att se till varje barns förutsättningar. Fortsätta att ge varje barn det stöd de behöver. 5:8 INSATSER FÖR BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Målen i förskolans arbetsplan: Vi vill tillgodose barnens behov utifrån mognad och möjligheter. Vi har använt teckenspråk och kroppsspråk när det behövts, det kommer man långt med. De barn som kommer från andra länder ges möjlighet att prata om sitt hemland och sina traditioner, vilket har gett andra större förståelse. Vi har inte haft och har inte många barn från andra länder, men de gånger vi har det tycker vi att mottagandet fumgerat bra och både barn och föräldrar verkar nöjda. Vi fortsätter att vara nyfiken på det vi inte känner till. 6 LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Likabehandlingsplanen upprättades i september 2010 och gäller 1 år. Den ska revideras under hösten Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida. 7 ÖVRIGT 7:1 FÖRETAGSAMHET Genom förskolans pedagogik uppmuntras barnen alltid till att tro på sig själva och att våga prova nya saker. Detta hoppas vi ska ge kreativa, öppna och spontana barn som i vuen ålder har ett bra självförtroende med en inre styrka att även då våga göra det som de själva kan och inte bara följa den stora massan. Vi har inte arbetat med företagssamhet som ett eget mål utan vi tror att grunden ändå finns i den pedagogik vi står för. 7:2 FÖRSKOLA OCH HEM Efter varje ny inskolning har vi, efter någon månad ett uppföljningssamtal med föräldrarna. Vi har utvecklingssamtal minst en gång per år. Då pratar vi om hur barnet trivs och utvecklas och föräldrarna har då också möjlighet att i lugn och ro få information, fråga eller framföra 9

10 åsikter och önskemål. Genom utvecklingssamtalet får vi personal också en möjlighet att få veta mer om det enskilda barnet utifrån förälderns synvinkel. Vi dokumenterar mycket med bilder, där man kan följa barnens vardag och deras utveckling. Genom att barnen hämtas på förskolan blir det naturligt en daglig kontakt med föräldern. På förskolan finns ett föräldraråd som träffas någon gång per termin. Då deltar rektor och representanter för personalen. Minst en gång per år har vi föräldramöte, med både information och diskussion i grupper. 7:3 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET När det är möjligt hjälps fritids och förskolan åt vid öppningar och stängningar. Vi samarbetar också vid lov. Samarbetet underlättas av att alla enheter ligger nära varandra. Det är lätt att springa över och prata vid behov. Under två års tid har vi haft rull på att en personal från 5-årsgruppen följt med till förskoleklassen. Detta är en stor trygghet för barnen och främjar samarbetet på ett mycket positivt sätt. 7:4 LOKAL ARBETSPLAN MM Vår arbetsplan bygger på de förbättringsåtgärder vi kommit fram till i kvalitetsredovisningen. 7:5 INFORMATIONSSKYLDIGHETEN webb tryck Det finns en samlad beskrivning av förskolans verksamhet med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress till rektor) Förskolans profil, (pedagogisk inriktning), värdegrund, arbetssätt etc) presenteras I presentationen framgår var förskolan ligger geografiskt Det finns information om förskolans öppethållande Det finns information om stängningsdagar Det finns information om skolans kosthållning Resultat av förskolans enkätundersökningar finns tillgängliga Kvalitetsredovisningen finns tillgänglig Arbetsplan finns tillgänglig 7:6 TRAS Vi använder TRAS schemat som bas för våra observationer. Då uppmärksammar vi bl.a. barnens språkutveckling, hur de kommunicerar med varandra och hur de utvecklas socialt. I utvecklingssamtalet har vi TRAS som underlag för att se hur vi kan stödja barnet i sin fortsatta utveckling. TRAS är framförallt ett material för personalen att få en uppfattning om vad vi på förskolan ska förändra och utveckla för att ge barnen så bra förutsättningar som möjligt i deras utveckling och lärande. 10