SKRIFTLIG UTVÄRDERINGSRAPPORT 121031 Förskolorna i Örkelljunga Kommun



Relevanta dokument
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Arbetsplan läsåret

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Mjölnargränds förskola

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan Violen Ht 2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan för Violen

Förskoleklass. (Skolverket )

Avdelningsplan! för! Solstrålen/! Regnbågen!

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsplan för Ängen,

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Systematiskt kvalitetsarbete

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsbeskrivning för

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Innehå llsfö rteckning

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Mjölnargränds förskola

Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

MÅNEN Verksamhetsplan

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

SÄTERS KOMMUN

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Förskolan Skogsgläntan

Kvalitetsarbete. Lilla Paletten

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Transkript:

SKRIFTLIG UTVÄRDERINGSRAPPORT 121031 Förskolorna i Örkelljunga Kommun Inledning Under första delen av hösten har förskolorna valt att utvärdera : Barns ansvar och inflytande Matematik I detta dokumentet ser ni en sammanställning av de olika förskolornas utvärdering. Sammanfattningsvis ser vi, att barnen på de förskolor som utvärderat barns ansvar och inflytande, har visat en ökad förståelse för vikten av gemensamma regler och att i vardagen leva upp till dem. De har också utvecklat en större förmåga att respektera andras önskemål. Barnen på de förskolor som utvärderat matematikmålet, har utvecklat en ökad förståelse för bl.a. de olika matematiska begreppen störst, minst och mellan. De har även lärt sig sortera och kategorisera, men även känna igen mönster och de olika geometriska formerna i vardagen.

UTVÄRDERING Förskola: Skogsbrynet Avdelning: Regnbågen och Regndroppen MÅL/TEMA/PROJEKT Vid terminens start lyssnar vi av barnens behov, intresse och tankar för att forma verksamheten. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Barnen väljer själva vad de vill leka med. De uppskattar rörliga lekar. Vi upplever att barnen genom sina egna val funnit ro i sina lekar. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort Så här har det gått Vi erbjuder en bra "lekmiljö". Genom att var lyhörda för barnens önskningar leder detta till att de är aktiva och sysselsatta. Vi har lyssnat på barnen och tittat efter vad de har för intresse. Vi har skapat olika stationer där barnen kan välja vad de vill göra utifrån sina intresse. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått Vi ser att barnen just nu uppskattar att pussla. Det är också mycket doktorslek och övriga rollekar. Vi ser att barnen är sysselsätta med något som intresserar dem och att de kan stanna kvar en längre stund i aktiviteten. UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt Vi har observerat barnen i deras aktiviteter. Genom att använda ett observationsschema ser vi deras val av aktiviteter. Vi har tittat efter vilka intresse barnen har, vi har även intervjuat en del av barnen.

UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse Vi ska göra ytterligare ett observationsschema, för utevistelsen och aktiviteterna där. Vi fortsätter att lyssna på barnen och ta tillvara på deras intresse och på så vis skapa bra miljöer för barnen lek och utveckling.

UTVÄRDERING Förskola: Rapphönan MÅL/TEMA/PROJEKT Avdelning: Myran, Nyckelpigan och Humlan Under läsåret 12/13 utvecklas barnens förmåga att använda matematiken i vardagen. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Barnen börjar hitta lösningar på problem med hjälp av oss vuxna. Barnen har ökat sin förståelse för matematik. De har utvecklat sin förmåga till problemlösningar. De är nyfikna och gör upptäckter i vardagen. Barnen frågar och diskuterar både med varandra och vuxna. Intresset för mattehyllan är stort, man kan se att de tänker efter först när de arbetar med materialet. Barnen har ökat sin förståelse för antal, mängder, talbegrepp samt läges- och riktningsord. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort Så här har det gått Vi har jobbat med att benämna de matematiska begreppen. Vi har sorterat leksaker. Vi sätter ord på när barnen försöker lösa problem och hjälper dem att komma vidare. Formtavlor med barnens hus och familj av cirklar, kvadrater, rektanglar, trianglar. Måttband i barnens längd till att jämföra med annat och andra. Kims lek med logiska block. Barnen har gjort former med sina egna kroppar som vi fotograferat och hängt i hallen. Mattespel på datorer och ipad. Form och lägeslekar. Ökat barnens intresse att själva upptäcka matematiken i vardagen. Inrättat en mattehylla där barnen kan välja olika aktiviteter. Den kan t.ex. välja parövning, kategorisering, läggspel med olika längder och geometriska figurer. Vi har även laddat ner matematiska spel på I-paden. Arbetat med läges- och riktningsord. Tränat antal, mängder, talbegrepp, samt mönsterläggning. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått I vår nästan helst nya småbarnsgrupp (1-2 år) är processen igång. Barnen upptäcker och använder matematiska begrepp i vardagen tillsammans med varandra och vuxna. Upptäcker och urskiljer likheter och olikheter, sorterar och kategoriserar I leken använder de sig av läges- och riktningsord. Barnen samtalar om mängder, storlekar och former. Intresset för att lägga mönster har ökat.

I leken använder de sig av läges- och riktningsord. Barnen samtalar om mängder, storlekar och former. Intresset för att lägga mönster har ökat. UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt Avstämning vid veckoplanering Dokumenterat genom foto. Bevispärmen. Avstämning och utvärdering vid varje planeringstillfälle. Vi har kontinuerligt observerat och dokumenterat barnens lek, samtal och resonemang. Följer upp och diskuterar vid avdelningsplanering. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse Vi fortsätter att benämna matematiska begrepp och efterhand sorterar vi och kategoriserar mer. Underhåller barnens intresse genom nya utmaningar. Arbeta vidare med läges- och riktningsord. Introducera hastighet, tid och avstånd i barnens fria lek utomhus.

UTVÄRDERING Matematik 2012-10-29 Förskola: Trollbacken Avdelning: Björnbäret och Hallonet MÅL/TEMA/PROJEKT Vårt mål är att barnen ska lära sig olika matematiska begrepp. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: En del av barnen är nyfikna och tycker det är spännande att räkna och se färger. Märks framförallt när man har max två tre barn som man sitter med. Barnen tycker de är roligt att duka och känner sig viktiga när de får hjälpa till. Barnen har blivit duktiga på att hålla koll på vilka kompisar som inte är på förskolan. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort Så här har det gått Vi har lekt med ipaden, vi pratar i allmänhet när tillfällen och situationer uppstår (dagliga situationer som mat, ute och innelek, på och avklädnad ) När vi dukar räknar vi hur många som ska sitta vid varje bord, hur många knivar, gafflar och glas som behövs. Veckostapeln varje pärla representerar ett barn. Det finns två färger, en för de barn som är här och en för de som inte är här. På så vis uppmärksammas alla. Barnen tränar sig på att sortera och göra egna mönster. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått Några av de större (tvååringarna) barnen har tagit till sig, medan de andra inte har något intresse men de har hört begreppen. Barnen använder sig av räkning i den fria leken. Barnen har viss uppfattning om färg och form. Vi har fått höra att vissa barn gärna dukar hemma. Barnen frågar gärna efter pärlor och pärlplattor för att kunna skapa sina egna mönster.

UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt Diskussion i arbetslaget. Vi skriver på almanackan i hallen vem som varit matvärd för dagen för att synliggöra för föräldrarna. Vi har samlingar med barnen där vi iakttar dem för att se vad de kan och vilket område som behöver arbetas mer med men också vad barnen tycker är roligt. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse Vi fortsätter att använda begreppen i vår dagliga verksamhet. Vi kan använda oss av experiment för att väcka barnens intresse men också de tekniska hjälpmedel som till exempel ipad och smartboarden. Vi vill baka med barnen. Vi vill prova använda oss av femkompisarna..

UTVÄRDERING Förskola: Solrosen Avdelning: Fröna, Kottarna, Rönnbären och Bokollonen MÅL/TEMA/PROJEKT Målet är att verksamheten ska utformas så att barnen får möjlighet att upptäcka matematiken i meningsfulla och lekfulla sammanhang. Arbetslagen erbjuder barnen olika former av matematik. Vi ska ha samtalet i fokus och använda de rätta begreppen. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: En del av barnen är nyfikna och tycker det är spännande att räkna och se färger. Märks framförallt när man har max två tre barn som man sitter med. Fler barn ramsräknar och några har fått begrepp om räkneorden. De flesta barnen kan begrepp som på, under, vid sidan om samt grundfärger och några former. När vi delar frukt kan de flesta barnen aktivt välja ifall de vill ha en fjärdedel eller en halv. Barnens intresse för matematik har ökat. De räknar spontant, ser mönster och diskuterar matematik i vardagen. Barnen har utvecklat sitt logiska tänkande. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort Så här har det gått Ramsräknar barnen Vid delning av frukt: halv och fjärdedel Vid påklädning exempelvis två par skor Vid matsituationerna exempelvis två paprikabitar Rumsuppfattning i vardagssituationerna exempelvis ställ dig bakom Pelle Vi har räknat i olika sammanhang t.ex. barn, frukt I gruppens tema sagorna om lilla Anna: använder vi matematikbegrepp t.ex. likheter, olikheter, storlek, antal och mängd utvecklas rumsuppfattning t.ex. på, över, under, framför, bakom och vi använder sorteringsövningar Barnen uppmuntras till att lösa uppgifter på olika sätt.

MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått Flera barn är med vid ramsräkningen Flera barn kan tala om hur stor frukt de vill ha Flera barn har en föreställning om rumsuppfattning Barnen har samtalat och fått en förståelse för störst, minst och mellan. Barnen har fått en förståelse för gul, blå och röd. UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt Vi utvärderar genom samtal med barnen. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse? Vi fortsätter att arbeta på olika sätt med matematiken i vardagen. Vi bygger vidare på det som vi startat med mönster. Fortsätter på samma sätt med att använda de rätta matematiska begreppen för t.ex. störst, minst och mellan. Vi arbetar med att ge barnen tid att tänka logiskt och försöka dra egna slutsatser inom matematiken.

UTVÄRDERING Barns ansvar och inflytande Förskola: Kotten Avdelning: Granen och Tallen MÅL/TEMA/PROJEKT Barnens tankar och idéer och intresse ska påverka utformningen av inredning, material och verksamhet. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Vi ser och hör att barnen gör aktiva val i verksamheten. De kommer med önskemål om aktiviteter och vilka material de vill arbeta med. Många barn är fortfarande influerade av varandra: gör kompisen den aktiviteten, ska jag också göra det. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort. Så här har det gått. Vi har varit och är lyhörda för barnens idéer och önskemål. Försöker i möjligaste mån tillhandahålla de material och de aktivteter de önskar. Vi har gjort ett kojrum efter barnens önskemål. En gång i veckan har vi gått till skogen där barnen fått samarbeta kring olika aktiviteter som de själva valt. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått. Det känns som att vi har kommit en bra bit på vägen, att barnens intresse ligger till grund för verksamheten. Vi utökar ständigt det material och de aktiviteter barnen önskar. UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt. Observationer. Samtal med barnen. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse. Barnintervjuer. Enkäter. Fortsatt stor lyhördhet.

UTVÄRDERING Barns ansvar och inflytande Förskola: Högkullen Avdelning: Stjärnan, Solen och Månen MÅL/TEMA/PROJEKT Alla barn på förskolan har varit delaktiga i att tillsammans göra överenskommelser om hur vi vill ha det på vår förskola. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Vi har tillsammans med barnen skapat gemensamma regler och vi har sett att barnen fått en förståelse för det de har varit med och bestämt. Flertalet av barnen visar respekt gentemot varandra och mot pedagogerna. Barnen har efterhand vågat ta mer plats i gruppen och göra sina röster hörda. De visar glädje och växer med nya aktiviteter. I våra tre grupper har vi sett att barnen har utvecklat en god gruppkänsla och vi hör ofta ordet samsas. De har fått påverka verksamhetens innehåll och kommer ofta med egna förslag på aktiviteter och därmed fått uppleva hur det känns att bestämma och bli lyssnade till. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort. Så här har det gått. Barnen har delats in i smågrupper där de har diskuterat fram gemensamma regler för gruppen och gjort olika samarbetsövningar. Utifrån olika forumspel har barnen fått diskutera om den gyllene regeln och värdegrundsfrågorna. Ämneslådorna har varit abstrakta och innehållit lekar, forumspel och samtal i smågrupper. Barnen har fått komma med förslag till lekar och presenterat egen vald sång. Vi vuxna använder tecknet för vänta för att respektera det barn man pratar med. Påbörjat ett projekt med grundfärgerna utifrån barnens visade intresse. I detta projekt har vi gjort samarbete kring olika skapande aktiviteter. Rollspel barn/vuxna där våra regler synliggjorts. Introducerat lekar där turtagning ingår. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått. Barnen lyssnar på varandra och på vuxna. De visar varandra respekt genom att sitta bredvid varandra under samling och kan förstå hur det känns om någon blir avvisad Barnen har fått presentera idéer och aktiviteter och på sätt känna stolthet och fått påverka verksamheten. De förstår tecknet vänta. Många av barnen visar större samarbetsförmåga i leken. UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt. Vi har observerat barnen med hjälp av olika observationsmallar. Vi har intervjuat barnen. Reflektion med hjälp av powerpoint. Använt bevispärmen.

UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse. Vi fortsätter att sitta i smågrupper där barnen få delta aktivt genom att få två valmöjligheter utifrån vad pedagogerna har planerat. Vi fortsätter att återkoppla till tidigare aktiviteter både auditivt och visuellt. Vi är lyhörda för barnens behov och måna om att alla i gruppen ska vara betydelsefulla och delaktiga, var och en efter sin förmåga.

UTVÄRDERING Barns ansvar och inflytande Förskola: Bering Avdelning: Fjärilen och Draken MÅL/TEMA/PROJEKT Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98). Vårt mål är att barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter på förskolan (Arbetsplan). PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Vi ser i vardagen att de stora barnen är duktiga på att hjälpa och visa hänsyn gentemot de små. I samtal med vuxna uttrycker barnen sina känslor, tankar och åsikter och vi vuxna tar till vara på deras åsikter och spinner vidare på dessa i planeringsarbetet. Vi har många små barn som har inskolats i augusti 2012 och vi märker att de har börjat smått utforska förskolans olika omgivningar och vågar ta för sig i de planerade aktiviteterna samt spontana aktiviteter. Eftersom vi har haft väldigt många inskolningar med barn som bara är 1 år har mycket tid och kraft gått åt att få barnen ska känna sig trygga. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort. Så här har det gått. Vi har dagliga samtal med barnen och vi vuxna är lyhörda för deras åsikter och tankar och försöker i största mån ta tillvara på deras intressen under hela dagen. Barnen är delaktiga i val av aktiviteter och vi vuxna försöker ta tillvara på tillfällen i vardagen och hjälpa barnen till det de önskar. Vi påminner varandra att säga ja istället för nej. Vi har i planeringsarbetet fokuserat på att uppmuntra de tysta barnen att våga uttrycka sina åsikter. Barnen har visat stor nyfikenhet för EQ-kort och Ipad och vi har använt oss av den och olika applikationer för att prata om känslor. Vi har delat barnen i olika grupper, ibland i mindre och ibland jobbat hela förskolan tillsammans för att ge barnen möjlighet att kunna välja sin lekmiljö. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått, Barnen har lättare att muntligt berätta om sina känslor samt att uttrycka sina önskemål.

UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt. Vardagliga samtal med barnen. Observationer när barnen leker. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse. Vi kommer att göra barnintervjuer, fortsätta att använda Ipad både inne och ute. Planerade situationer där barnen får välja aktivitet och därigenom få inflytande. Samtal och reflektioner i vardagen. Vi vuxna kommer att tänka på vilka invanda mönster som finns och jobba med dessa.

UTVÄRDERING Matematik Förskola: Valthornet Avdelning: Blå, Gul, Grön och Röd MÅL/TEMA/PROJEKT 2012.10.31, har barnen lärt sig känna igen några geometriska former såsom cirkel, rektangel, kvadrat och triangel (Arbetsplan förskolan Valthornet s 14) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö 98/10, s.12.) PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Vi vill att barnen skall bli nyfikna på våra vanligaste geometriska former och bli medvetna om att de finns runtomkring oss. När vi började temat visade några av barnen kunskaper om de geometriska formerna. Vi anser nu att de flesta av barnen visar nyfikenhet på våra vanligaste geometriska former. Flera av de äldre barnen kan också namnge de olika formerna. Några av barnen kan berätta om saker hemma med olika geometriska former. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort. Så här har det gått. Barnen har fått spela instrument, vilket har en av de geometriska formerna. T.ex. triangel. sjungit sånger med geometriska former t.ex. min hatt den har tre kanter. leta efter geometriska former inomhus och utomhus. trycka de geometriska formerna på papper. gå på en stig av geometriska former.fått göra olika figurer av geometriska former som hänger synligt på väggen, t.ex. en gubbe och båt. tillverka mobiler och piprensare. gemensamt limma höstlöv på en stor triangel. göra cirkelformade tallriksunderlägg. bygga med kaplastavar. MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått? Barnen ser och använder korrekt benämning när de beskriver formerna runtomkring sig. Vi blir påminda i den dagliga verksamheten då de själv uppmärksammar former i inne och ute miljö. Alla barnen har deltagit i aktiviteterna och stärkt sina kunskaper. Många av barnen nämner och finner själva geometriska former såsom cirkel, triangel, rektangel och kvadrat.

UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt. Vi har samtalat om temat tillsammans med barnen, vi har ritat och fotograferat de olika aktiviteterna och använt detta material för att reflektera kring temat. Arbetslaget har utvärderat varje aktivitet och slutligen hela temat. Observationer. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse. Vi anser att målet är nått, men vi planerar att introducera fler geometriska former för barnen för att fördjupa deras kunskaper. Vi fortsätter att arbeta vidare och utvecklar fler aktiviteter inom matematiken.

UTVÄRDERING Barns ansvar och inflytande Förskola: Skogsgläntan Avdelning: Ekorren, Vitsippan MÅL/TEMA/PROJEKT 2012-10-31 har barnen en vilja, och tar ansvar för, att påverka vardagen. Arbetslaget ska ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen (Lpfö 98, reviderad 2012, sid. 12). PROJEKT: Barnens val, Veckans hjälte, Synliggörande av barnens erfarenhetsoch intressevärld. PROCESS: Detta ser vi har hänt med barnen: Barnen visar ökad acceptans för att majoriteten gjort ett val i Barnens val, även när inte deras önskan av aktivitet gick i uppfyllelse. Ett lugn infinner sig i gruppen över att majoriteten har beslutat och att detta beslut inte går att förändra. Barnen har även visat uppskattning och glädje över medvetenheten att de fått bestämma dagens aktivitet. De talar om och ser fram emot Barnens val. Barnen visar även glädje över födelsedagshuset och grenen över soffan med deras konst och bilder. Även om det i denna, för tillfället hänger målade pinnar, så pass långt ner att de kan dra i dem, visar de respekt för deras gemensamma gren av bilder och konst. Barnen ser fram emot att bli veckans hjälte och visar glädje och stolthet över uppdraget. På småbarnsavdelningen visar flertalet av barnen vad de är intresserade av och vill sysselsätta sig med och har ett tydligt kroppsspråk för att tala om vad de vill. ÅTGÄRDER OCH INSATSER: Detta har vi gjort. Så här har det gått. Varje fredag har vi Barnens val där barnen får välja mellan 3 alternativ som förmiddagens aktivitet. Barnen får stå i kö till valbåset där de gör sitt val. Senare meddelas resultatet för barngruppen och majoritetens val beslutar dagens innehåll. Målet är att alla barn ska få förståelse för vad demokrati är och utvecklas socialt, dels i att våga och vilja påverka sin vardag på förskolan och dels genom att ta ansvar för gjorda val, vare sig de fick sin vilja igenom eller inte. Genom detta arbete strävar vi efter att barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Vi har ett födelsedagshus på väggen där ett foto på barnen placerats i en egenvald figur, exempelvis Batman, Bamse eller Mimmi Pigg. Varje vecka lottas 2 barn fram att vara Veckans hjältar. Dessa hjälper exempelvis till med att hämta maten, duka fram på borden, samla namnlappar samt att dela ut frukt vid fruktstund.

MÅLUPPFYLLELSE: Så här långt har vi nått. Barnen står fast vid sina val i Barnens val och trots att vi har en grupp med många, vad vi anser, självcentrerade barn, har vi märkt en acceptans av att acceptera majoritetens beslut. De klarar fint av turtagning i väntan på att få rösta. De tar med glädje ansvar för sitt uppdrag som Veckans hjälte och visar även stolthet och respekt för sina födelsedagsfigurer samt konsten i grenen ovanför soffan. På småbarnsavdelningen har barnen utvecklat en trygghet och vågar ta för sig mer. UTVÄRDERING: Dessa utvärderingsmetoder har vi använt. Vi har använt oss av blanketten Avstämning tema/projekt, vid varje planering, haft löpande samtal om hur barnen utvecklats genom projekten samt dokumenterat bland annat i bevispärmen. Dagliga observationer i barngruppen där vi ser och lyssnar på barnens beteende. Bilddokumentation. UTVECKLING: Så här arbetar vi vidare för att nå full måluppfyllelse. Vi hade planerat att arbeta med Barnens val i 4 veckor, men eftersom vi sett en sådan positiv inverkan på barngruppen har vi beslutat oss för att fortsätta med detta terminen ut. Vi har även beslutat oss för att ha Barnens val även på andra veckodagar, eftersom vissa barn alltid är lediga på fredagar. Veckans hjälte är en kontinuerlig del av verksamheten. Även att låta barnens intressevärld styra i framtida teman och projekt.