From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 28 augusti 2015 17:35:39 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by k.daude@isfas.uni-kiel.de 8/28/2015 5:35:39 PM (02:28:55) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Christian-Albrechts-Universität Institutionens namn: Institut für Skandinavistik, Frisistik und Allgemeine Sprachwissenschaft Stadens namn: Kiel Namn på rapportförfattaren: Karl-Axel Daude E-post till rapportförfattaren: k.daude@isfas.uni-kiel.de Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 vinterterminen 13/10 2014-21/2 2015 sommarterminen 30/3 2015-25/7 2015 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 650 Antal biämnesstuderande: Antal extraämnesstuderande: Antal doktorander: 4 med svenska som huvudspråk [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 654 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 3 svensklärare 3 professorer 6 assistenter Ange lärarnas namn: Karl-Axel Daude lektor Suse Bretthauer timanställd Benjamin Werner timanställd Prof. Lutz Rühling Prof. Klaus Böldl Prof. Steffen Höder Julia Anrecht Henrike Fürstenberg
Franziska Groß Milena Kulik Beider Katharina Preißler Katja Bethke-Prange Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Kommentar Sedan hösten 2007 finns Bachelor (BA) i skandinavistik. BA-studierna omfattar tre läsår och fem språkkurser; Svenska 1-4 och en temakurs. Efter BA är det möjligt att bygga på med en Masterutbildning på ytterligare två år. Där ingår två kurser i svenska. Vid institutionen finns lärarutbildning i danska och det är även möjligt att läsa svenska som extraämne i en lärarexamen med två andra skolämnen. Det är inte så vanligt att studenterna läser svenska för att bli lärare eftersom svenska som vanligt skolämne endast finns i delstaten Mecklenburg-Vorpommern. I Schleswig-Holstein kan svenska endast undervisas som Arbeitsgemeinschaft (extra frivillig undervisning). Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Det finns ett fortsatt stort intresse för att läsa svenska och skandinavistik. Kurserna Svenska 1-2 är ofta överfulla. Det finns en gräns på max 40 studenter i varje grupp men vi brukar inte skicka bort folk när det kommer fler. Svenska 3-4 är vanligtvis mindre. På nybörjarnivå finns det alltid två parallellkurser men vi försöker även att dela på Svenska 2 om ekonomin tillåter det. Dessutom brukar vi dela på Svenska 3 på sommarterminen och på Svenska 4 på vinterterminen. Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? Studenterna läser svenska eftersom de vill veta mer om svensk litteratur, kultur, svenska språket och om landet. De har ofta inga konkreta yrkesplaner när de börjar studera men många av dem hamnar inom arbetsområden som tex förlagsbranschen, muséer, journalistik, turism och undervisning. Ett fåtal stannar inom universitetet och forskar i ämnet. Många tänker sig också en framtid i Sverige, inte minst gäller detta de studenter som kommer från andra fakulteter och t.ex. läser medicin eller ekonomi som huvudämne. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Sedan BA infördes har studenterna två huvudämnen. Då väljer de ofta tyska, engelska, pedagogik, etnologi, politikvetenskap men också företagsekonomi. Sedan finn det studenter från alla fakulteter som endast deltar i språkkurserna. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Studenterna hamnar ofta i branscher där de drar nytta av sina språkkunskaper. En del söker också jobb i Sverige. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Undervisningens uppdelning Årskurs 1: Svenska 1-2 Kurserna har fyra timmar i veckan. Som läromedel används i Svenska 1 eget material och i Svenska 2 använder vi första delen av Rivstart B1+B2 av Scherrer/Lindemalm. Visserligen är den lite avancerad när vi börjar med den efter en termins studier men studenterna kommer snabbt i kapp när det gäller grammatiken och ordförrådet. Boken har en mängd roliga övningar och texter. Den är verkligen kommunikativ och fungerar utmärkt hos oss. Dessutom kan den även köpas i Tyskland via ett tyskt språkförlag vilket gör det mycket lättare för läraren. Efter Svenska 2 bör studenterna ha uppnått A2 ( Europarådets skala för språkundervisning) på alla nivåer. Årskurs 2: Svenska 3-4 Svenska 3
Studenterna läser fyra timmar per vecka och vi fortsätter med Scherrer/Lindemalm: Rivstart B1+B2. Under den tredje språkkursen läser vi alltid en roman eller dylikt. Under vintern blev det Jonas Karlssons novellsamling Den perfekta vännen och under sommaren Tove nssons Sommarboken, men den tyckte studenterna var för svår. Under Svenska 3 börjar studenterna skriva längre texter på svenska och varje student håller även ett kort föredrag om ett valfritt sverigerelaterat ämne. Det får sedan bilda diskussionsunderlag för gruppen och samtidigt lär studenterna känna många olika svenska teman. Kursen avslutas med ett skriftligt prov. Studenterna bör uppnå nivå B1. Svenska 4 Studenterna läser två timmar per vecka. Kursen är den sista av de egentliga språkkurserna och ska ge fördjupade kunskaper i skriftlig och muntlig språkfärdighet. Under kursen läser studenterna romaner och texter som bildar presentations-och diskussionsunderlag för gruppen. Under vinterterminen lästes Hummelhonung av Torgny Lindgren och God dag mitt barn! Berättelsen om August Strindberg och under sommarterminen lästes En man som heter Ove av Fredrik Backman. Referatteman som presenterades var t.ex. författarpresentation, mat och traditioner, massmedia, nutidshistoria, finlandssvenska, slangspråk m.fl. Romanläsningen varvades med grammatikundervisning, översättning och uppsatsskrivning. Kursen avlutades med ett skriftligt prov. Efter Svenska 4 bör studenterna ha uppnått B2 när det gäller nivåerna tala och förstå, C1 när det gäller läsförståelse. Årskurs 3-5 Studenterna har två temakurser ett välja mellan, en i litteratur och en i realia samt vissa terminer även en tredje språkfärdighetskurs. Alla kurser erbjuds inte varje termin. P.g.a. att de flesta ämnestudenter numera börjar på hösten måste vi i stället lägga in parallellkurser i de lägre språkkurserna och kan därför inte alltid erbjuda lika många kurser för de avancerade studenterna. Ämnena i temakurserna växlar varje termin eftersom många går dessa kurser flera gånger. Målet är att studenterna ska nå C1 på alla nivåer när de slutar sina studier. I praktiken gör naturligtvis inte alla det, men jag tycker att många blir mycket duktiga i svenska framför allt de som har möjlighet till en utbytestermin vid ett svenskt universitet. Litteraturkurs Vinterterminen 2014/2015: I litteraturkollokviet som jag kallade för Män och kvinnor tittade vi på litterära texter som visar förhållandet mellan kvinnor och män innan jämlikheten mellan könen blev ett tema för politiken. Vi läste bl a texter av August Strindberg, Victoria Benedictsson och andra författare. Realia Vinterterminen 2014/2015: Realiakollokviet hette Kvinnor och män och handlade om mansrollen och kvinnorollen idag, om hur språket påverkas, hur man ser på icke klassiska parförhållanden mm. Vi läste bl a Jonas Gardells torka aldrig tårar utan handskar del 1 och Jessica Schiefauers Pojkarna och andra texter som jag hade sammanställt som ett kompendium. Sommarterminen 2014: Litteraturkursen handlade om svenska romaner. Vi läste Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist, Håkan Nessers Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi. Realiakursen under sommarterminen 2014 hette Det litterära Stockholm. Vi läste bl a Hjalmar Söderbergs Doktor Glas, Antologin röster i Stockholm och andra texter. Undervisningens innehåll Se även 7 undervisningens uppdelning. Vi har möjlighet att läsa DN på nätet eftersom universitetsbiblioteket har ett abonemang som är gratis för alla i Tyskland. g använder mig gärna av SI:s sidor men tyvärr finns det inte så mycket på svenska. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Alla som undervisar i svenska, d.v.s. tre personer, delar arbetsrum men i praktiken är det mest lektorn som använder rummet. Arbetsrummet har en dator med laserskrivare, OH-projektor, CD-spelare och storbildsprojektor med DVD. Här finns också ett handboksbibliotek och skönlitteratur. Institutionsbiblioteket har under årets lopp till stor del överförts till centrala universitetsbiblioteket. Bibliotekslokalerna kommer att byggas om inom ett par år och i samband med detta har man beslutat en omstrukturering. Universitetsbiblioteket i Kiel har ansvar för inköp av skandinavisk litteratur i Tyskland och därför har vi tillgång till mycket litteratur från Sverige. En person är anställd på UB bara för att ta hand om inköp av svensk litteratur. När det gäller undervisningslokalerna är standarden inte särskilt hög jämfört med Sverige. Rummen renoveras nu efterhand och vi har delvis fått bättre teknisk utrustning. Bl a finns det smartboard i ett rum. Helrenoveringen av lokalerna ska alltså ske inom ett par år. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? (om ja, skriv en kommentar)
Institutionen har ca 7000 euro för inköp av böcker, material och externa föreläsare. Summan ska täcka alla skandinaviska språk och de tre avdelningarna, dvs både avdelningen för nyare litteraturvetenskap, den äldre avdelningen för fornisländska och den språkvetenskapliga avdelningen. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. Under läsåret 2014/15 har vi haft besök av poeten Claus Høxbroe från Danmark och författaren Niviaq Kornelissen från Grönland.Desssutom har vi haft besök av språkvetarna Malene Monka från Köpenhamn och Toril Opsahl från Oslo. Erik Petzell från Göteborgs universitet har varit här som gästdocent under hela vinterterminen 2014/15. Likaså från Göteborgs universitet kom Camilla Håkansson och talade om svenskstudier i Sverige. Samma dag berättade Alexander Seidlich hur det är att arbeta på IKEA när man har studerat skandinavistik och geografi och skandinavisten Sigrid Engeler berättade om arbetslivet som översättare. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Ganska mycket kontakt Ambassaden hjälper ofta till när vi har större arrangemang. Stort tack! Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? (om ja, skriv en kommentar) Vi brukar uppträda med vårt luciatåg på IKEA i Kiel. Dessutom har vi goda kontakter till Svenska klubben Kiel och Deutsch-Schwedische Gesellschaft Kiel. Vi samarbetar även med Kieler Stadt- und Schiffahrtsmuseum och biografen Studio. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Vi har sokratesutbyte med universiteten i Göteborg, Växjö, Karlstad. Vt 2014/15 hade vi en gästdocent från Göteborgs universitet. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: Vi har sokratesutbyte med universitetet i Åbo. Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Prof. Klaus Böldl har ett forskningsprojekt om skandinaviska medeltida ballader (Skandinavische Balladen im Kontext der hochmittelalterlichen Frömmigkeitsmedien. I samband med detta höll både han och Katharina Preißler ett föredrag på konferensen Balladenwelten i München. Dessa publiceras inom kort.
Prof. Steffen Höder som just har fått stipendium för postdoktorala språkforskare av Svenska Akademien och Katja Bethke-Prange deltog i Nordiska språkmötet i Roskilde. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Båda konferenser i München och Stockholm har varit fantastiska. Ett stort tack till er på svenskundervisningsavdelningen på SI!!! Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Det är fortfarande svårt att hitta praktikplatser när studenterna vill komma till Sverige. Det är tydligen inte så lätt att locka svenska studenter till Kiels universitet vilket gör att vi har problem att få kontakter till svenska universitet när våra studenter vill ha en utlandstermin i Sverige. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats?