Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens

Relevanta dokument
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Resistensläge i öppenvård:

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensrapport Västernorrland 2016

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Snabb standardiserad resistensbestämning

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Antibiotikaresistensövervakning

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Antibiotikaresistensövervakning

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Information från Strama

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Antibiotikaresistens

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Världen i Norden och Norden i världen

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Aktuellt från Nationella Strama

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Multiresistenta bakterier

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Strama för sjuksköterskor

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

av MDR gramnegativa bakterier

Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Infektioner hos äldre

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Transkript:

Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens Gunnar Kahlmeter

Bias i resistensövervakning Det går inte att definiera vad som är absolut rätt men kanske kan man undvika att göra fel!

Undlåtenhet 1. De prover vi inte tar 2. De bakterier vi inte resistensbestämmer 3. De antibiotika vi inte testar 4. Beslutsbias (se nästa bild) 1. De prover vi inte tar - screening vid utbrott, - odling av bensår, KAD-urin, hud-och mjukdelsodlingar i primärvård 2. De bakterier vi inte undersöker - blandfloror i UVI och bensår - salmonella, campylobacter, m fl 3. De antibiotika vi inte testar - vankomycin på enterokocker i urin eller bensår - korta antibiotikapaneler på enkla prover

Prevalence of MRSA among 422 emergency units across USA. SSTI. Emergency dept, severe SSTI: MRSA 59% (97% USA300) S. aureus isolated from 320 of 422 pts 7/13 (54%) 11/28 (39%) 4/20 (20%) 24/47 (51%) 26/42 (62%) 18/30 (60%) 32/58 (55%) 43/58(74%) 17/25 (68%) 23/32 (72%) 46/69 (67%) Moran GJ et al. N Engl J Med 2006;355:666-74.

ESBL incidens i Sverige (länsvis) 2012-2016 Sweden

Övertro och dålig motståndskraft Mikrobiologer vill gärna försöka motsvara kraven från kliniska kolleger och lokala STRAMA-grupper att presentera lokala resistenssiffror for action : IVA Neonatalavdelningen Urologi etc Mycket sällan räcker underlaget för lokal resistensövervakning (nivå, trend), och ofta blir årssammanställningen 8/13 eller 4/10 etc. Däremot räcker en bakterie för early warning (omedelbar action vid fynd av spektakulär resistens).

Olika typer av bias För få isolat vida konfidensintervall För många isolat döljer intressanta temporala eller geografiska skeenden.

20 15 E.coli v s trimethoprim Resi stan ce rates fo r 100, 200, 500 an d 1000 co n secu ti ve cl i n i cal i so l ates. 100 200 500 1000 Olika typer av bias - För få isolat vida konfidensintervall - För många isolat döljer intressanta temporala eller geografiska skeenden. 10 5 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 13000 14000

12 10 8 S.pyogenes v s. eryt hromycin 1990-2006 Resi stance rates based on 100, 200 and 500 consecuti ve i sol ates. 100 200 500 Olika typer av bias - För få isolat vida konfidensintervall - För många isolat döljer intressanta temporala eller geografiska skeenden. 6 4 2 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000

20 15 S.pneumoniae v s. penicillin 1995-2006 Resistance rates based on 100, 200 and 500 consecutive clinical isolates. 100 200 500 Olika typer av bias - För få isolat vida konfidensintervall - För många isolat döljer intressanta temporala eller geografiska skeenden. 10 5 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

50 Streptococcus pneumoniae Penicillin MIC >0.125 mg/l Kronoberg county (% ) Lagan (No of isolates) 25 40 30 Two contingents of refugees August 1992, May 1993. 20 15 20 10 10 5 0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 0

Olika typer av bias För få isolat vida konfidensintervall För många isolat döljer intressanta temporala eller geografiska skeenden. Repeat isolates Samma patient PNR-exklusion (1 mån, 1 år) Samma familj nästan omöjligt att kontrollera för. Samma avdelning/sjukhus kan inte åtgärdas. Samma utbrott screen-odlingar kan undantas (alla screenodlingar på en viss lab-sektion).

S.aureus / clindamycin All isolates total 7 days 14 days 30 days 45 days 90 days 180 days 270 days 365 days 6% resistance rate 5% 4% 3% 2% 1% 0% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 year Martin Sundqvist &, 2005

E.coli / ampicillin Isolates from GP total 7 days 14 days 30 days 45 days 90 days 180 days 270 days 365 days 25,00% resistance rate 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 year Martin Sundqvist &, 2005

Olika typer av bias För få isolat vida konfidensintervall För många isolat döljer intressanta temporala eller geografiska skeenden. Repeat isolates Samma patient PNR-exklusion (1 mån, 1 år) Samma familj nästan omöjligt att kontrollera för. Samma avdelning/sjukhus svårt. Samma utbrott screen-odlingar kan undantas (alla screenodlingar på en viss labsektion), men många klarar inte detta (jmfr ResNet). Representativitet den äkta resistensen Primärvård/Sjukhusvård hur stora skillnader är det egentligen? Idag större skillnader mellan vård av olika typer än mellan öppen och sluten vård. Gamla och unga finns det skillnader? Kliniska odlingar överskattar resistens? Analys-bias (algoritmer) Direkt: Ciprofloxacinresistens bestäms endast på nalidixin-resistenta isolat. Direkt: Cefotaxim-resistens bestäms endast på cefadroxilresistenta isolat. Indirekt: om primärt många R utökas resistensbestämningen. Indirekt: vissa antibiotika undersöks endast på allvarliga infektioner.

Bias: Korsresistens och associerad resistens Antibiotikaresistens i ciprofloxacinkänsliga (blå) och ciprofloxacinresistenta (röd) E.coli Ciprofloxacin - E.coli in ECO-SENS Sensitive (n=2422) Resistant (n=56) 100 90 80 Frequency (% 70 60 50 40 30 20 10 0 Ampicillin Amoxyclav Mecillinam Cefadroxil Trimethoprim Sulfamethoxazole TrimSulfa Nalidixic acid Ciprofloxacin Nitrofurantoin Fosfomycin Gentamicin

Associerad resistens resultat S. pneumoniae S. pneumoniae, n=1604 n PCV CLI ERY DOX TSU PCV-S 1559 0% 1% 1% 2% 7% PCV-R 45 100% 9% 18% 24% 80% CLI-S 1591 3% 0% 1% 2% 8% CLI-R 13 31% 100% 100% 85% 62% ERY-S 1573 2% 0% 0% 2% 8% ERY-R 31 26% 42% 100% 55% 42% DOX-S 1562 2% 0,1% 1% 0% 8% DOX-R 42 26% 26% 40% 100% 45% TSU-S 1466 1% 0,3% 1% 2% 0% TSU-R 138 26% 6% 9% 14% 100% Tot 1604 3% 0,8% 2% 3% 9%

Algoritmer av denna typ..ger mycket större felaktigheter än oförmågan att utesluta repeat samples

Algoritmer Konklusion Algoritmen bör läggas på rapportering, inte på testning Åtgärd En bakterie bör alltid undersökas mot samma antibiotika-panel istället ändras svaret efter provtyp och antal R Konsekvens + Bättre resistensövervakning (mindre bias) + Fler bakterier med svår resistens upptäcks (smittskydd) - Mer arbete, ökad kostnad

Vi gör olika det ger bias i övervakningssystem

AC BD Indikation för smittspårning runt barn med penicillinresistent S. pneumoniae 1990-tal Indikation för smittspårning Z Y I samtliga fall W X Barn <7 (10) år el sådana i omgivningen O N S P R T F G U D E H C AB I Dagisbarn el. sådana i omgivningen Flera sjd.fall i omgivningen Aldrig L M K

Npx-odlingar/100 000 inv 2002 8000 7000 7043 ( 25) 6000 5000 4000 3000 2000 1000 284 0 Blek Dlrn Gotl Gävl Hall Jkpg Jmtl Kalm Kron Nbtn Skån Sthm Södm Uppl Vbtn Vgöt Vnrl Vrml Vstm Öreb Östg

Bias pga utbrott - Utspädnings- respektive koncentrationseffekter Snabbt inflöde av känsliga eller resistenta isolat ger snabb resistensökning eller minskning inflödet av många flyktingar från tidigare jugoslaviska länder på 90- talet gav plötsligt ökad penicillin-resistens hos pneumokocker och tetracyklinresistens hos S.pyogenes Ett stort utbrott med erytromycinkänsliga S.pyogenes gav momentant minskad erytromycinresistens i Kronobergs län utbrott av bullös impetigo med en FURSA på 90-talet gav snabbt ökande fusidinsyreresistens hos S.aureus I hela Sverige och Norra Europa.

50 Streptococcus pneumoniae Penicillin MIC >0.125 mg/l Kronoberg county (% ) Lagan (No of isolates) 25 40 30 Two contingents of refugees August 1992, May 1993. 20 15 20 10 10 5 0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 0

Streptococcus pyogenes Quarterly and yearly (red) rates Kronoberg county, Sweden 25 Erythromycin resistance (%) 20 15 10 5 0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 mfr22000:22 2006-02-01

Bias - blododlingar Nämnarproblem vi har olika uppfattningar om vad en blododling är: Flaskorna numreras parvis och besvaras parvis med bakterieart och resistens. Nämnaren: antal blododlingstillfällen. Flaskorna numreras parvis och besvaras parvis med bakterieart och resistens; men det händer säkert frekvent att man vid samtidigt och i samtidigt tagna blododlingar med identiska fynd bara rapporterar från ett flaskpar och refererar från övriga. Nämnaren: Antal blododlingstillfällen, men en exklusion av repeat sample -på basen av PNR eller PNR+provtyp kommer att ge fel resultat. Varje flaska (numreras individuellt) betraktas som och rapporteras som en odling om S.aureus växer i båda flaskor rapporteras de separat med resistens. Nämnaren: antal flaskor; om systematiskt och antal divideras med två får man vanligen antal blododlingstillfällen. Varje flaska numreras individuellt, betraktas som en odling men på den ena flaskan refererar man till den andra för bakteriefynd och resistens. Nämnaren: antal flaskor; om systematiskt och antal divideras med två får man vanligen antal blododlingstillfällen Enkel repeat sample -algoritm som bara tillåter PNR att uppträda en gång per tidsperiod riskerar sålla bort positiva. osv

Konklusioner Frestas inte att raportera resistens på små material (<100 isolat). Blanda inte material Cefotaxim-resultat från blododlingar får inte blandas med cefotaxim-resultat från urinodlingar om inte cefotaxime ingår i primärresistensen. Undvik algoritmer (cefotaxim undersöks endast på cefadroxilresistenta E.coli) favorisera breda paneler och modifiera istället vad som svaras ut (Svebar samlar upp alla resultat, oavsett om utsvarade). Uteslut om möjligt repeat samples (välj tidsperiod efter rapport period).