Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST
|
|
- Vilhelm Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Extern och intern kvalitetskontroll Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST
2 Kvalitetskontroll Nödvändigt för att kunna lita på sina resultat!
3 Extern kvalitetskontroll Att provocera laboratoriets rutiner med stammar med kända resistensmönster ( färdighetstestning ) Oberoende utvärdering där man kan jämföra utfallet Mellan laboratorier Över tid
4 Extern kvalitetskontroll Belyser ofta problemområden Organismer som normalt förekommer på laboratoriet (men ibland med ovanliga resistensmönster) Provet ska behandlas som övriga prover på laboratoriet
5 Extern kvalitetskontroll Resultaten analyseras och värderas Hur vanligt är ett visst problem? Tekniska svårigheter? Relaterat till tolkning?
6 Problem som kan upptäckas med extern kvalitetskontroll Fel lappstyrka Mupirocin 5 µg istället för 200 µg Avvikelser för svåra test HVISA VRE (vanb) Skrivfel!
7 Egen extern kvalitetskontroll 1. Omtestning av isolat genom ommärkning 2. Isolat delas och processas parallellt Möjliggör snabb återkoppling Bra underlag för diskussioner på laboratoriet Tätare kontroller än externa kvalitetsutskick
8 Intern kvalitetskontroll Rutinmässig kvalitetskontroll på laboratoriet säkerställer kontroll av Metodik Material (lappar, MH-agar mm) Inkubatorer
9 Intern kvalitetskontroll Bör utföras dagligen, särskilt för antibiotika som används rutinmässigt Resultaten från de senaste 20 konsekutiva mätningarna analyseras. Var uppmärksam på: Trender Zoner som upprepade gånger hamnar över eller under målvärdet Om två eller fler av 20 mätningar ligger utanför intervallet krävs felsökning
10 Avvikande resultat 2 icke-konsekutiva / 20 mätningar Rapportera resultat, men gör felsökning 2 konsekutiva / 20 mätningar Gör felsökning innan rapportering > 2 antibiotikalappar på samma dag Gör felsökning innan rapportering Kontrollstam förlorat resistensegenskaper Rapportera ej resultat, undersök och gör om
11 Zondiameter (mm) Övervakning av kvalitetskontroll Enstaka mätningar utanför QC-intervallet Alla mätningar inom intervallet men på samma sida om målvärdet. Övre gräns Målvärde (target) Nedre gräns Konsekutiva mätningar utanför intervallet på samma sida om målvärdet Dag
12 Kontrollstammar för intern kvalitetskontroll E. coli ATCC P. aeruginosa ATCC S. aureus ATCC E. faecalis ATCC S. pneumoniae ATCC H. influenzae NCTC 8468 (CCUG 23946)
13 Kontrollstammar med resistensmekanismer E. coli ATCC TEM-1 β-laktamas K. pneumoniae ATCC ESBL (SHV-18) S. aureus NCTC MRSA (meca-positiv) E. faecalis ATCC HLAR, VRE (vanb-positiv) H. influenzae ATCC β-laktamas-negativ, PBP-mutation
14 Escherichia coli ATCC (NCTC 12241, CIP 76.24, DSM 1103, CCUG 17620) Mueller-Hinton agar, McFarland 0.5, air, 35±1ºC, 18±2h. Read zone edges as the point showing no growth from the back of the plate against a black background illuminated with reflected light. MIC Disk content Inhibition zone size Antimicrobial agent (mg/l) (µg) (mm) Target 1 Range 2 Target 1 Range 3 Amikacin Amoxicillin-clavulanic acid 4/2 2/1-8/4 20/ Ampicillin Aztreonam Cefadroxil Cefepime Cefotaxime Cefoxitin Cefpodoxime Ceftazidime Ceftibuten Cefuroxime Chloramphenicol Ciprofloxacin Doripenem Ertapenem Gentamicin Imipenem Mecillinam Meropenem Moxifloxacin Nalidixic acid Nitrofurantoin Norfloxacin Piperacillin-tazobactam 2/4 1/4-4/4 30/ Tetracycline Tigecycline Tobramycin Trimethoprim Trimethoprim-sulfamethoxazole 0.5/ /
15 Streptococcus pneumoniae ATCC 49619*/** (NCTC 12977, CIP , DSM 11967, CCUG 33638) * Penicillin-intermediate strain ** Zone edges for S. pneumoniae on MH-F are often accompanied by α-haemolysis. Read inhibition of growth and not inhibition of haemolysis. Tilt the plate to easier differentiate between haemolysis and growth. There is usually growth in the whole area of α-haemolysis but on some MH-F media, there is additional α-haemolysis without growth. Mueller-Hinton agar + 5% horse blood and 20 mg/l β-nad, McFarland 0.5, 5% CO 2, 35±1ºC, 18±2h. Read zone edges as the point showing no growth viewed from the front of the plate with the lid removed and with reflected light. MIC (mg/l) Disk content Inhibition zone diameter (mm) Antimicrobial agent Target 1 Range 2 (µg) Target 1 Range 3 Amoxicillin Ampicillin Azithromycin Benzylpenicillin unit Cefaclor Cefepime Cefotaxime Cefpodoxime Ceftaroline IP IP Ceftriaxone Cefuroxime Chloramphenicol Ciprofloxacin Clarithromycin Clindamycin Daptomycin Doripenem Doxycycline Ertapenem Erythromycin Imipenem Levofloxacin Linezolid Meropenem Minocycline
16 Inhibition zone diameter (mm) E. coli ATCC with cefotaxime 5 µg Övre gräns Nedre gräns
17 Inhibition zone diameter (mm) 40 S. aureus ATCC with erythromycin 15 µg
18 Inhibition zone diameter (mm) 40 S. pneumoniae ATCC with erythromycin 15 µg
19 Inhibition zone diameter (mm) 40 H. influenzae NCTC 8468 with tetracycline 30 µg
20 Inhibition zone diameter (mm) 40 H. influenzae NCTC 8468 with trimethoprim-sulfamethoxazole 25 µg Tymidininnehåll i agarn Fukthalt Avläsning 0
21 Inhibition zone diameter (mm) 40 S. pneumoniae ATCC with trimethoprim-sulfamethoxazole 25 µg
22 Inhibition zone diameter (mm) 30 P. aeruginosa ATCC with gentamicin 10 µg
23 Inhibition zone diameter (mm) 30 P. aeruginosa ATCC with gentamicin 10 µg
24 Kontroll mot referensdistributioner Analysera egna distributioner mot referensdistributioner på Kan användas både för kvalitetskontrollstammar och kliniska isolat
25 Antal isolat (%) isolat E. coli Mecillinam Zondiameter (mm) EUCAST 5504 isolat 2 datakällor
26 Antal isolat (%) isolat E. coli Mecillinam Zondiameter (mm) EUCAST 5504 isolat 2 datakällor
27 % isolates 35 E. coli vs. cefotaxime 5 µg svenska laboratorier ResNet 2010 EUCASTs referensdistribution Inhibition zone diameter (mm)
28 23-31 mm Median: mm
29 21-31 mm Median: 26 mm
30 21-33 mm Median: 27 mm
31 21-35 mm Median: 27 mm
32 Potentiella felkällor (1) Förvaring av plattor Ej följt instruktioner vid tillverkning av plattor Medium Variation mellan batcher eller byte av leverantör Tillsatser (variation mellan batcher, fel mängd eller passerat utgångsdatum) ph Agardjup/Agarvolym Passerat utgångsdatum Test- förhållanden Ej följt minutersregeln (använd slamning inom 15 min, applicera lappar inom 15 min, inkubera inom 15 min) Inkubering (temperatur, miljö och tid) Felaktig inokulering (för tjockt, tunt eller ojämnt inokulat) Avläsning med fel belysning eller bakgrund Avläsning av zoner
33 Potentiella felkällor (2) Fel antibiotikalapp (fel antibiotika eller fel lappstyrka) Antibiotikainnehåll (felaktig förvaring, känsliga antibiotika, passerat utgångsdatum) Lapparna inte rumstempererade när behållaren öppnats För många lappar på plattan (interaktion mellan lappar) Antibiotikalappar Kontrollstammar Fel kvalitetskontrollstam Mutation Kontamination För gammal kultur
34 Följ metodbeskrivningen! Konfluerande inokulat (McFarland 0,5) Rätt styrka på antibiotikalappar Följ minutersregeln Inkubera h varken mer eller mindre! Följ instruktioner för avläsning
35 Felsökning vid problem Skicka plattor till Växjö för diagnostisering MH-agar Agardjup Antibiotikalappar Avläsning
Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Kvalitetskontroll och felsökning Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Rutinmässig kvalitetskontroll Kontrollera material och utrustning Agarplattor Antibiotikalappar Inkubatorer mm Kontrollera utförandet
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Snabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Resistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015
Resistensbestämning enligt EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Februari 2015 Innehåll Media Inokulatberedning Inokulering av plattor Antibiotikalappar Inkubering Avläsning Tolkning Kvalitetskontroll
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)
Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL) Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte, Karlstad, 2018 EUCASTs utvecklingslaboratorium
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Direkt resistensbestämning
Direkt resistensbestämning (Direct Antimicrobial usceptibility Testing, D-AT) Martin undqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro Varför? Ökande resistens
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015 Regionala Strama Västra Götalandsregionen (mars 2016) Sammanfattning Bakgrund Vid tolkning av
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter:
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Nyheter i resistensbestämning 2014-2015. Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory
Nyheter i resistensbestämning 2014-2015 Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Receptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2
Receptförskrivning och rekvisition av antibiotika inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR till och med 2018-kv 2 Strama Västra Götaland (september 2018) Sammanfattning Rekvisition (inneliggande användning)
BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F)
BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-257491.01 Reviderad: Augusti 2016 BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) AVSEDD ANVÄNDNING BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) (BD Mueller Hinton-agar för
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014-kv 3 till och med 2016-kv 2
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014-kv 3 till och med 2016-kv 2 Regionala Strama Västra Götalandsregionen (september 2016) Sammanfattning
Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017
Antibiotikaanvändning Lasarettet i Enköping T o m juni 217 Datakällor och måttenheter i denna presentation Källa är ehälsomyndigheten: data över läkemedelsförsäljning via recept och rekvisition. Presenteras
Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
DDD, PDD, Behandlingsdygn
DDD, PDD, Behandlingsdygn Mätenheter för antibiotikaförbrukning Annika Edholm Gunnar Jacobsson 20180418 Quiz Barn och DDD Barnkliniken vid ditt sjukhus har tagit fram antibiotikastatistik. DDD är Y/100
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Antibiotikaanvändning
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m 2014 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J01 inkl rifampicin)* Akademiska sjukhuset 2008-2014 Källa: ehälsomyndigheten 350 000 300 000 250 000
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Internmedicin, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Internmedicin, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 Avd 3 E, 35 D och 65 B Antibiotika (J1+rifampicin), Internmedicin, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på recept, 28 - juni
Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset (78 B, 78 C, Hospiceavd. i Uppsala och Sjukvårdsteamet onkologisk hemsjukvård.) T o m juni 213 Antibiotika (J1*+rifampicin), Onkologi, Akademiska sjukhuset,
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande
av MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015
Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015 Vad är Nordicasts motivering till att ligga kvar med den ganska krångliga algoritmen med cefaklor när man
Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Undersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden
1 / 5 Undersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden 1 Metodreferenser och avvikelser CLSI. Performance Standards for Antimicrobial Disk and Dilution Susceptibility Tests
Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 180323 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Antibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Geriatriken, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion
Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset
Kommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens
BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens 8840621 2007/11 Om produkten är CE-märkt framgår det av etiketten. Svenska AVSEDD ANVÄNDNING Dessa lappar är avsedda för semikvantitativ resistensbestämning
BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens
BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens 8840621JAA(02) Om produkten är CE-märkt framgår det av etiketten. 2014-03 Svenska AVSEDD ANVÄNDNING Dessa lappar är avsedda för semikvantitativ
Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA
Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution
Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset 7 G CIVA (och venportmottagningen, 79 G, öron-, brachyterapi-, käk-, plastik, barn-, neuro-, gyn- och förlossningsanestesin samt gynuppvaket)
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Instruktion för standardrapport. Andel bredspektrumantibiotika (karbapenemer, cefalosporiner och kinoloner) av antibiotikaordinationerna
Instruktion för standardrapport Andel bredspektrumantibiotika (karbapenemer, cefalosporiner och kinoloner) av antibiotikaordinationerna 1. Logga in på Infektionsverktygets rapportverktyg via https://infektionsverktyget.sjunet.org/
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
BD Mueller Hinton II Agar BD Mueller Hinton II Agar 150 mm BD Mueller Hinton II Agar, Square
BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-254032.08 Reviderad: Februari 2017 BD Mueller Hinton II Agar BD Mueller Hinton II Agar 150 mm BD Mueller Hinton II Agar, Square AVSEDD ANVÄNDNING BD Mueller Hinton
Antibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2015-03-13 Olle Aspevall 2015-03-13 Syften Underlag empirisk behandling. Underlag för revidering av farmakopé. Kartlägga burden of disease.
Resistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare
Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar
Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar HUVUDOMRÅDE: Biomedicinsk laboratorievetenskap FÖRFATTARE: Johanna
Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Avd 5 F, 5 G och Arytmilaboratoriet 28 H1 212 Antibiotika (J1+rifampicin), Kardiologen, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på
Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning
Svebar SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens Hanna Billström Enheten för övervakning och samordning Svebar - SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens Kort beskrivning av Svebar Folkhälsodata och Folkhälsostudio
Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens
Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens Gunnar Kahlmeter Bias i resistensövervakning Det går inte att definiera vad som är absolut rätt men kanske kan man undvika att göra
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...