Direkt resistensbestämning
|
|
- Rolf Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Direkt resistensbestämning (Direct Antimicrobial usceptibility Testing, D-AT) Martin undqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro
2 Varför? Ökande resistens Antibiotic stewardship (NNT 4, Klein Breteler JID 11) Kostnadsbesparande (Garcia-Vazquez JID 13) För att matcha snabb artbestämning För patienten
3 Två nivåer av D-AT 1. Direkt från provmaterial a) Urin b) år (Malmö modellen) c) putum (Kontopidou et al Int J Antimicrobial Agents 11) d) Likvor? e) Alla material med total dominans av en art? f) Kammarvätska? (NEJ, Gupta et al Retina 4) 2. Direkt från anrikningsbuljong/blododling a. Disk Diffusion b. Gradient-tester c. Automatiskt
4 Hur kan D-AT användas? om preliminär metod Begränsat antal antibiotika Man gör standardiserad AT dag 2 + Ger snabbare information + Kräver mindre validering Ger mer jobb Ökad kostnad? Kan innebära utmaning för LI
5 Hur kan D-AT användas? om definitiv metod Fler antibiotika testas Ingen ny resistensbestämning + Ger snabbare information + Ger alla AT data direkt Måste valideras noggrant Kan innebära slöseri
6 Vad säger EUCAT om D-AT Ett icke standardiserat inokulat Risk för Blandkultur och ph effekter EUCAT rekommenderar inte DAT Om man gör det ska man Validera Upprepa från ren koloni Om tunn växt rapportera inte Inget stöd för kort inkuberingstid EUCAT DAT guidelines February
7 Grattis Danmark!
8 D-AT från blodkultur De flesta lab i verige gör AT direkt från pos blododlingsflaska. nabb D-AT (inkubation -h) gör 5 av 25 svenska lab (sept )
9 Vilket stöd har vi för D-AT från positiv odlingsflaska Direkt från odlingsflaska Mirrett JCM :1 från flaskan inkuberades 1h, sedan spädning till.5 McF Early reading Coyle et al JCM 194 Utan spädning, 4 och h Etest, (Leegaard et al ECCMID? ) DD MH-F (undqvist et al ECCMID, )
10 EUROTAR RAPID DIK Metod.5 McF, kort inkubation h h E.coli K.pneumoniae Enterokocker P.aeruginosa.aureus 93% av isolaten kunde läsas efter el h Lab Växjö manuell avläsning Hvidovre kamera med justering AMC kamera med justering. Avläsning varje timma.
11 Tidig avläsning, h vs 1h undqvist et al ECCMID 13
12 Konklusion A method for rapid susceptibility testing ( or h) was calibrated to EUCAT disk diffusion methodology and EUCAT clinical breakpoints. MRA (h) and resistance to 3 rd generation cephalosporins due to EBLs in E.coli and K.pneumoniae (h) were readily detected by all three laboratories. A panel of ciprofloxacin, cefotaxime, ceftazidime, meropenem and gentamicin in Enterobacteriaceae and cefoxitin, erythromycin, clindamycin in.aureus can be used for rapid susceptibility testing with disk diffusion. undqvist et al ECCMID 13
13 Hur utvecklas en zon? C. Hodiamont, ECCMID 13
14 På gång Haemophilus influenzae Pneumokocker Validera direkt från Blod Testa nytt protokoll tillsammans med MALDI Lysering Centrifugering Inoculum-beredning Anna Åkerlund 13
15 D-AT från urin Många gör detta töd i litteraturen Olika screening Relativt små serier (- pat) Johnsson JCM 1995 Kombinerat med direkt artbestämning med MALDI?
16 Inhibition zone diameter (mm). DT-U D-AT Urin 5 cfu/ml Renkultur 177 prover, 3 E.coli EUCAT BP DAT från urin gav fler resultat än från pellet Ciprofloxacin Ciprofloxacin 5 µg R I I R Inhibition zone diameter (mm). tandard AT Olafsson ECCMID 13
17 D-AT urin i praktiken Örebro 47 prover april prov 53% negativa Gram pos 9% % blandflora Direktresistens avläst på 25% 9 E.coli (7%) 2 ME (TRI och MEC) 2/2 EBL hittades Proteus spp 1 me Övriga koliforma bakt Inga fel nabb artbestämning viktig! undman 13
18 nabb D-AT från Urin, pilot 5 cfu/ml Renkultur 72 prover ynlig växt på Uriselect (29 med färg) Zoner kunde läsas på 4 (42 E.coli) efter h på MH Byhlén, Växjö 13
19 Vad är viktigt att tänka på? DAT Hitta screeningmetod för att få fram de sannolikt positiva Allvarliga fel är ovanliga om man: Endast accepterar renkultur Är hård mot inokulatet Kort inkubation Registrera zonstorlek Alla bakterie/antibiotika kombinationer fungerar inte Resultat precis intill brytpunkten bör tolkas med försiktighet.
20 Vad krävs för att få ut mest klinisk Patientfokus nabb artbestämning (Chromogena medier, MALDI- TOF) Elektroniska svar Förlängda öppettider Blododlingsskåp tillgängliga 24/7 jukvård som är beredd på snabbare svar nytta av D-AT?
21 Tack Växjö Hvidovre Pia Littauer Jenny Dahl Knudsen Emma Jonasson Gunilla Cederbrandt Robert myth tina Bengtsson Jonas Olafsson Liselott Byhlén Åsa Johansson Erika Matuscheck Gunnar Kahlmeter AMC Caspar Hodiamont Caroline Visser Nijmegen Johan Mouton BD/Kiestra Gerard Muller Martin van der Kaap
22 if the density of the suspension used are not measured by some fixed standards, exact repetition either by the experimenter himself or by those who try to repeat his work will be impossible McFarland 197
23
24 Vad behövde vi göra? kapa QC-gränser Escherichia coli ATCC 25922, Enterococcus faecalis ATCC 292, taphylococcus aureus ATCC and Pseudomonas aeruginosa ATCC to 7 test per stam target value (median) och range (min-max) beräknad
25
26 Results part 2 (ATCC) Escherichia coli ATCC Eurostar (h) EUCAT (1h) (n=44/4) Target Range Target Range Cefotaxime Ciprofloxacin Meropenem Ceftazidime Piperacillin/tazobactam Trimethoprim Nitrofurantoin Tobramycin Gentamicin Enterococcus faecalis ATCC 292 Eurostar (h) EUCAT (1h) (n=55/5) Target Range Target Range Ampicillin Vancomycin Gentamicin 3* Linezolid Nitrofurantoin * 39/4 tested isolates
27 Results part 2 (ATCC) Ps. aerugionosa ATCC (n=4/4) Eurostar (h) EUCAT (1h) Target Range Target Range Piperacillin/tazobactam Tobramycin Meropenem Ceftazidime Imipenem Ciprofloxacin Gentamicin taphylococcus aureus ATCC (n=4/4) Eurostar (h) EUCAT (1h) Target Range Target Range Clindamycin Erythromycin Linezolid Norfloxacin Cefoxitin
28 Vad behöver vi göra? kapa QC-gränser Escherichia coli ATCC 25922, Enterococcus faecalis ATCC 292, taphylococcus aureus ATCC and Pseudomonas aeruginosa ATCC to 7 test per stam target value (median) och range (min-max) beräknad kapa vildtypsdistributioner (med enstaka resistenta isolat) Kliniskt betydelsefulla antibiotika 5 välkarakteriserade E. coli, E. faecalis /E. faecium,.aureus och P.aeruginosa Jämföra både IR kategorisering och zon-zon korrelat med EUCAT metoden (-h incubation).
29 No of isolates No of isolates E. coli and cefotaxime 5µg Cefotaxime 5 µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates 1 R I 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 1 Cefotaxime 5 µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates 1h CBP 21 R<1 4 2 R I Inhibition zone diameter (mm)
30 No of isolates E. coli and cefotaxime 5µg Cefotaxime 5 µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates 1 R I 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 1h CBP 21 R<1
31 No of isolates No of isolates E. coli and ceftazidime µg h Ceftazidime µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates R I 4 2 Inhibition zone diameter (mm) Ceftazidime µg, h incubation E. coli, 55 clinical isolates 1h CBP 22 R< h R I Inhibition zone diameter (mm)
32 No of isolates No of isolates E. coli and piperacillin-tazobactam Piperacillin-tazobaktam 3 µg, hours incubation E. coli, 5 clinical isolates 1 I 4 2 Inhibition zone diamter (mm) Piperacillin-tazobaktam 3 µg, hours incubation E. coli, 5 clinical isolates 1 1h CBP 1 R< I Inhibition zone diameter (mm)
33 Vad behöver vi göra? kapa QC-gränser Escherichia coli ATCC 25922, Enterococcus faecalis ATCC 292, taphylococcus aureus ATCC and Pseudomonas aeruginosa ATCC to 7 test per stam target value (median) och range (min-max) beräknad kapa vildtypsdistributioner (med enstaka resistenta isolat) Kliniskt betydelsefulla antibiotika 5 välkarakteriserade E. coli, E. faecalis /E. faecium,.aureus och P.aeruginosa Jämföra både IR kategorisering och zon-zon korrelat med EUCAT metoden (-h incubation).
34 No of isolates.aureus och cefoxitin 3µg 25 Cefoxitin 3 µg, hours incubation. aureus, 5 clinical isolates 15 R 5 1h CBP 22 R<22 Inhibition zone diameter (mm)
35 1 No of isolates 1 No of isolates E. faecalis/faecium och gentamicin 3 µg Gentamicin 3 µg, h incubation Enterococcus, 47 isolates h HLAR R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) Gentamicin 3 µg, h incubation Enterococcus, 47 isolates HLAR mm 1h h HLAR R 4 2 Inhibition zone diameter (mm)
36 1 No of isolates 1 No of isolates E. faecalis/faecium and vancomycin 3 Vankomycin 5 µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates R 5 Inhibition zone diameter (mm) Vancomycin 5 µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates h CBP R< 15 5 R Inhibition zone diametre (mm)
37 lutsats Det är möjligt att standardisera resistensbestämning på h (E.coli och Enterokocker) eller h (.aureus och P.aeruginosa) för de flesta antibiotika Vissa antibiotika/resistensmekanismer kommer inte att passa Fler specifika resistenskombinationer ska testas. törre kollektion av konsekutiva kliniska isolat ska testas
38
39 MH-F agar CO2.pneumoniae (h) n= oxa ery kli tet cdr amp gen van pcg lin rif gen tsu nor
40 MH-F CO2 Beta hem trept GA (n=42) GC (n=4) GG (n=) oxa ery kli tet cdr amp gen van pcg lin rif gen tsu nor
41 tructure 1. Pilot studies 2. Quality control strains Escherichia coli ATCC 25922, Enterococcus faecalis ATCC 292, taphylococcus aureus ATCC and Pseudomonas aeruginosa ATCC to 7 repeated tests target value (median) and range (min-max) 3. Clinical isolates 5 well characterised isolates of E. coli and E. faecalis /E. faecium Compared to IR categorisation, using EUCAT methodology (-h incubation) and breakpoints.
42 Pilot studies (1) Reading from front and back of the plates. (n=9) Reading direct after incubation and after storage in fridge. (n=9) Preincubated plates. (n=45)
43 Results (1) Reading from the front (open lid) were a prerequisite for short incubation Pre-heating not decrease the time to readable zones No significant difference between direct measurements and after storage in fridge
44 Conclusions (1) It is possible to get valid QC of the methodology based on hours of incubation for E. coli and E. faecalis h incubation for. aureus and P. aeruginosa The target values were - mm lower than standardised EUCAT QC targets The range was typically 5 mm (EUCAT -).
45 Methods (2) Isolates from overnight cultures. uspension of McFarland,5-, in NaCl. Rotator (Biomerieux) used for spread. Two suspensions prepared and h 1h Plates read directly or within 2 days after storage in fridge.
46 Methods part 3 (EUCAT collection) Isolates from overnight cultures McF.5-. Rotator Zone measurements by two technicians from the front using a slide gauge (direct or after storage in fridge) Good light and dark background
47 Ni of isolates No of isolates E. coli and ciprofloxacin 5µg Ciproloxacin 5 µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) Ciproloxacin 5 µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates 1h CBP 21 R< R Inhibition zone diameter (mm)
48 No of isolates E. coli and ciprofloxacin 5µg Ciproloxacin 5 µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm)
49 No of isolates No of isolates E. coli and meropenem 25 Meropenem µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates 15 5 Inhibition zone diameter (mm) 25 Meropenem µg, hours incubation E. coli, 55 clinical isolates 15 1h CBP 22 R< 5 Inhibition zone diameter (mm)
50 No of isolates No of ioslates E. coli and mecillinam Mecillinam µg, hours incubation E. coli, 54 clinical isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) Mecillinam µg, hours incubation E. coli, 54 clinical isolates 1h CBP 15 R< R Inhibition zone diameter (mm)
51 No of isolates No of isolates E. coli and trimethoprim 1 Trimethoprim 5 µg, hours incubation E. coli, 54 clinical isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 1 Trimethoprim 5 µg, hours incubation E. coli, 54 clinical isolates 1h CBP 1 R< R Inhibition zone diameter (mm)
52 1 22 No of isolates 1 22 No of isolates E. coli and gentamicin 25 Gentamicin µg, hours incubation E. coli, 5 clinical isolates 15 R 5 Inhibition zone diameter (mm) 25 Gentamicin µg, hours incubation E. coli, 5 clinical isolates 15 1h CBP 17 R< 5 R Inhibition zone diameter (mm)
53 No of ioslates No of isolates E.coli and nitrofurantion 1 Nitrofurantoin µg, hours incubation E. coli, 54 clinical isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 1 Nitrofurantoin µg, hours incubation E. coli, 54 clinical isolates 1h CBP 11 R< R Inhibition zone diameter (mm)
54 No of ioslates No of ioslates E. coli and tobramycin Tobramycin µg, hours incubation E. coli, 5 clinical isolates 1 R I 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 25 Tobramycin µg, hours incubation E. coli, 5 clinical isolates 1h CBP R< R I Inhibition zone diamter (mm)
55 No of isolates No of isolates E. faecalis/faecium and ampicillin 1 Ampicillin 2 µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 1 Ampicillin 2 µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates 1h CBP R< 4 2 R Inhibition zone diameter (mm)
56 No of isolates No of iosolates E. faecalis/faecium and linezolid 25 Linezolid µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates 15 R 5 Inhibition zone diameter (mm) 25 Linezolid µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates 15 1h CBP 19 R<19 5 Inhibition zones diameter (mm)
57 1 22 No of isolates 1 22 No of isolates E. faecalis/faecium and nitrofurantoin 1 Nitrofurantoin µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates R 4 2 Inhibition zone diameter (mm) 1 Nitrofurantoin µg, h incubation Enterococcus, 4 isolates nitrofurantoin 1h CBP 15 R< R Inhibition zone diameter (mm)
58 h vs 1 h incubation Escherichia coli ATCC after h incubation. Escherichia coli ATCC and 1h incubation.
59 h vs 1 h incubation Enterococcus faecalis ATCC 292 after h incubation. Enterococcus faecalis ATCC 292 after 1h incubation.
60 ImagA -results ATCC ATCC Very unstable reading with the camera Our conclusion It is a software problem not a cameraproblem Manual adjustment of zones using the same pictures gives OK results
61 Conclusion It seems possible to standardise AT for - hours on MH agar. All species/antimicrobial combinations will probably not respond equally to a shorter incubation time and time-related zone diameter breakpoints might be needed. A standardised rapid AT method is now developed within the Eurostar project. P9
Snabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST
Extern och intern kvalitetskontroll Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST Kvalitetskontroll Nödvändigt för att kunna lita på sina resultat! Extern kvalitetskontroll Att provocera laboratoriets rutiner
Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Kvalitetskontroll och felsökning Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Rutinmässig kvalitetskontroll Kontrollera material och utrustning Agarplattor Antibiotikalappar Inkubatorer mm Kontrollera utförandet
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro Hur funkar det? Vad gör mass-spektrometern? Laser bombarderar
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010
Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015
Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015 Vad är Nordicasts motivering till att ligga kvar med den ganska krångliga algoritmen med cefaklor när man
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa
Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)
Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL) Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte, Karlstad, 2018 EUCASTs utvecklingslaboratorium
Resistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015
Resistensbestämning enligt EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Februari 2015 Innehåll Media Inokulatberedning Inokulering av plattor Antibiotikalappar Inkubering Avläsning Tolkning Kvalitetskontroll
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö Klinisk Mikrobiologi Växjö-Karlskrona Bruker Microflex Karlskrona 2010 Växjö 2011 MALDI-TOF Artbestämning Subtypning Resistens
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk
Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Nyheter i resistensbestämning 2014-2015. Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory
Nyheter i resistensbestämning 2014-2015 Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus
Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens
Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens Gunnar Kahlmeter Bias i resistensövervakning Det går inte att definiera vad som är absolut rätt men kanske kan man undvika att göra
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?
Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta? Christian G. Giske, MD, PhD Docent/Överläkare Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, 10 mars 2016 Sepsisdiagnostik
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Håkan Hanberger SIR- IVA-Strama 2009-11-25 Informationsväg Mikrobiologi SIR Intensivvårdsdata Inrapporteras till
av MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Dagordning Stramamöte
Dagordning Stramamöte 18228 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 3. Programråd Strama. Planerade aktiviteter 218 4. Satsning på ssk på sjukhus, rondkort, minskad
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning
Svebar SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens Hanna Billström Enheten för övervakning och samordning Svebar - SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens Kort beskrivning av Svebar Folkhälsodata och Folkhälsostudio
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar
Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar HUVUDOMRÅDE: Biomedicinsk laboratorievetenskap FÖRFATTARE: Johanna
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 180323 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd! Diagnostisk ASP Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, med dr Skaraborgs Sjukhus Skövde Strama VGR Hjälper eller stjälper svar? 1 Nuoevo influenza
ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER
ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER En kraftig ökning av ampicillinresistenta enterokocker och en oroande hög nivå av cefalosporinresistens hos gramnegativa tarmbakterier har konstaterats vid en
RAF, EUCAST och brytpunkter
RAF, EUCAST och brytpunkter Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 8 december 2010 RAF Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) SMI SVLS Referensgruppen
Strama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Världen i Norden och Norden i världen
Världen i Norden och Norden i världen Björn Bengtsson Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige Oslo 27 maj 2015 Antibiotikaresistens i Norden Läget i Norden i ett globalt perspektiv humanmedicin
High throughput pipeline for rapid antibiotic susceptibility testing and ID of bacteria from blood cultures
UPTEC X 19032 Examensarbete 30 hp Juni 2019 High throughput pipeline for rapid antibiotic susceptibility testing and ID of bacteria from blood cultures Linnea Flinkfeldt Abstract High throughput pipeline
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
DDD, PDD, Behandlingsdygn
DDD, PDD, Behandlingsdygn Mätenheter för antibiotikaförbrukning Annika Edholm Gunnar Jacobsson 20180418 Quiz Barn och DDD Barnkliniken vid ditt sjukhus har tagit fram antibiotikastatistik. DDD är Y/100
Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog/SU Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SKAS Strama VGR www.vgregion.se/strama
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala Johan Kaarme Smittskydd i förskolan Folkhälsomyndigheten 28 nov 2017 Disposition Bakgrund Studie I-IV Resultat Slutsatser och betydelse Ref:
Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv. Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset
Antibiotikaresistens ur ett lokalt Stramaperspektiv Tinna Åhrén Strama VGR RAF+ NordicAST Sahlgrenska Sjukhuset christina.ahren@vgregion.se Vad ska vi ha resistensdata till? Underlag för empirisk behandling
Neurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion
Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier Thomas Tängdén Malin Vading Infektionsveckan i Karlskrona 170519 www.strama.se Handläggning av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA
Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare
BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test
Bästa VITEK 2-kund, 2 BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test, Göteborg 12 april, 2011 Med detta brev vill vi informera er som använder VITEK 2 AST-kort innehållande Piperacillin/Tazobactam
Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3
Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriacae 10 g 16 13-15 12 Pseudomonas aeruginosa 10 g 16 13-15 12 Häst Enterobacteriacae 10 g 16 13-15
BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE (P/N ) VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test
BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE (P/N 410874) VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test Bästa VITEK 2-kund, Göteborg 27 september, 2010 Med detta brev vill vi informera er som använder VITEK 2 AST-kort innehållande
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015 Regionala Strama Västra Götalandsregionen (mars 2016) Sammanfattning Bakgrund Vid tolkning av
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Antibiotikaanvändning
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m 2014 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J01 inkl rifampicin)* Akademiska sjukhuset 2008-2014 Källa: ehälsomyndigheten 350 000 300 000 250 000
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++