RAF, EUCAST och brytpunkter
|
|
- Ellen Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAF, EUCAST och brytpunkter Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 8 december 2010
2 RAF Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) SMI SVLS
3 Referensgruppen för antibiotikafrågor Funnits sedan 1976 Metodgruppen (RAF-M): sedan 1986 Sammansättning RAF: Två representanter från SMI 3 representanter vardera från infektion och mikrobiologi (inklusive RAF-Ms ordförande) 1 representant från följande föreningar: barnmedicin, klinisk farmakologi, ÖNH, allmänmedicin 2 auskultanter (ST-läkare) från infektion och mikrobiologi Strama utser en representant (under revision efter omorganisering på SMI) Gruppen kan även utse en vetenskaplig koordinator Mandatperiod: 3 år Gruppen utser inom sig ordförande och vetenskaplig sekreterare
4 RAF-M - metodgruppen Består uteslutande av mikrobiologer Jobbar med metodfrågor inom resistensbestämning Lappdiffusionsmetoden (översätta MIC-brytpunkter till zonbrytpunkter) Påvisande av särskilda resistensmekanismer Kvalitetskontroll Organisering av årlig workshop för laboratorierna Från och med 2011: Ersätts av Nordic Antimicrobial Susceptibility Testing (NordicAST) Liknande uppdrag som RAF-M, men med representation från Sverige, Danmark och Norge
5 RAFs verksamhet Europeiskt samarbete (EUCAST) RAF Policy T ex behandling eller dosering Brytpunkt Utredning Uppdrag från SMI (Strama) eller SVLS
6 Christian G. Giske 10 september
7 Christian G. Giske 10 september
8 10 september 2010 Christian G. Giske 8
9 Christian G. Giske 10 september
10 10 september 2010 Christian G. Giske 10
11 10 september 2010 Christian G. Giske 11
12 10 september 2010 Christian G. Giske 12
13 Christian G. Giske 10 september
14 10 september 2010 Christian G. Giske 14
15 Christian G. Giske 10 september
16 Brytpunkter Traditionellt: nationella brytpunktsgrupper fastställde SIRgränser (eller brytpunkter) I Sverige var detta en mycket viktig del av RAFs arbete Andra länder med nationella brytpunktsgrupper var Norge, England, Frankrike, Tyskland, Nederländerna Övriga länder i Europa följde i huvudsak amerikansk standard (Clinical and Laboratory Standards Institute, CLSI)
17 Minste hämmande koncentration (MIC) MIC
18 Hur mäter laboratoriet antibiotikakänslighet? PCR
19 MIC-distribution: normalfördelning
20 Bristande harmonisering av brytpunkter internationellt Enterobacteriaceae & cefotaxim S< / R> BSAC United Kingdom 1 / 1 CA-SFM France 4 / 32 CRG The Netherlands 4 / 16 DIN Germany 2 / 8 CLSI (NCCLS) USA 8 / 32 NWGA Norway 1 / 4 SRGA Sweden 0.5 / 1 EUCAST ( bildad 1997, omstrukturerad 2002 Finansieras av ESCMID och ECDC Huvuduppgift: harmonisera brytpunkter i Europa (på uppdrag från EMA) RAF förpliktad att följa brytpunkter fastställda av EUCAST RAF representerade i EUCASTs ledningsgrupp (10 personer)
21 Definitioner av S-I-R
22 EUCASTs definition av vildtyp/nativ population
23 Wild type The wild type MIC-distribution is defined by the bug, the drug and the methodology used but does not otherwise change with varying circumstances such as time, geography or host species.
24 Hur fastställs brytpunkter? (I) 1. Data gällande doseringar, administrationsformer, kliniska indikationer och målorganismer bedöms och evt skillnader som kan påverka brytpunkterna diskuteras Dosage BSAC UK CA-SFM France CRG Netherlands DIN Germany NWGA Norway SRGA Sweden Most common dose 500 x 2 oral 400 x 2 iv 500 x 2 oral 200 x 2 iv 250 x 2 oral 200 x iv 500 x 2 oral 200 x 2 iv x 2 oral 400 x 2 iv 500 x 2 oral 400 x 2 iv Maximum dose schedule 750 x 2 oral 400 x 3 iv 750 x 2 oral 400 x 3 iv 750 x 2 oral 400 x 3 iv 750 x 2 oral 400 x 2 iv data pending 750 x 2 oral 400 x 3 iv Available formulations oral, iv oral, iv oral, iv oral, iv oral, iv oral, iv
25 Hur fastställs brytpunkter? (II) 2. Multipla MIC-fördelningar samlas in och vildtypsdistributionen definieras Vildtypspopulationen slutar: WT<0.064mg/L
26 Hur fastställs brytpunkter? (III) 3. Existerande nationella brytpunkter jämförs Breakpoints prior to harmonisation (mg/l) S< R> BSAC CA-SFM CRG DIN NWGA SRGA NCCLS General breakpoints ND 1/2 1/2 1/ /2 1/2 Species related breakpoints not yet no Enterobacteriaceae 1/1 0.12/2 0.12/1 1/2 Pseudomonas spp. 1/4 ND 1/1 1/2 Acinetobacter spp. 1/1 1/2 Staphylococci 1/1 0.12/2 0.06/2 1/2 Streptococci 1/1 excluded 0.12/2 0.12/2 excl S. pneumoniae 2/2 (I)* excluded 0.12/2 (I)* 0.12/2 (I)* excl Enterococci excluded excluded 0.12/2 0.12/2 1/2 Haemophilus/Moraxella spp. 1/1 0.12/ /0.25 1/- Corynebacteria excl N. meningitidis 1/1 0.06/ /0.25 N. gonorrhoeae 0.06/- 0.06/1 0.06/ / /0.5 P. multocida ND ND 0.12/0.25
27 Hur fastställs brytpunkter? (IV) 4. Med hjälp av tillgängliga farmakokinetiska (Pk) och farmakodynamiska (Pd) data utförs en sk Monte Carlo simulation och en Pk/Pd brytpunkt kalkyleras baserat på konventionellt doseringsregim Target beror på antibiotikum T>MIC (betalaktamer) AUC/MIC (kinoloner) C max /MIC (aminoglykosider) 5. Kliniska data som relaterar terapiresultat till MIC-värden, vildtyp och resistensmekanismer bedöms i relation till den tentativa brytpunkten
28 Hur fastställs brytpunkter? (V) 6. Pk/Pd brytpunkt sammanhålls med vildtypsdistributionsdata för att undvika att brytpunkter klyver populationen (reproducerbarhet) the breakpoints were set at S and R>2 mg/l, rendering wild type S. pneumoniae intermediate in susceptibility to ciprofloxacin. Epidemiological cut off: WT<2.0 Splitting the wild type must be avoided to permit reproducible susceptibility testing <2 mg/l
29 Wild type Andelen stammar som inte tillhör vildtyp ökar med tiden resistensutveckling. MEN hur definierar vi brytpunkter för att på bästa sätt mäta andelen som beskriver resistensproblemet?
30 Tidigt varningssystem Kliniska brytpunkter Terapeutisk vägledning Epidemiologiska brytpunkter Detektion av resistens Patientbehandling Kliniska data, Pk/Pd, MIC-fördelningar Resistensövervakning MIC-fördelningar FÖRUTSÄTTNING FÖR TIDIGT VARNINGSSYSTEM (EWS): EPIDEMIOLOGISK BRYTPUNKT
31 Tidigt varningssystem Epidemiologisk brytpunkt Klinisk brytpunkt
32 0,002 0,004 0,008 0,016 0,032 0,064 0,125 0,250 0,500 1,000 2,000 4,000 8,000 16,000 32, E.coli vs. Ciprofloxacin in EARSS 2002 EARSS data Germany from Germany and Sweden and Sweden Per cent resistance with the various R-breakpoints >0.125 mg/l = 8.3 % >1 mg/l = 4.3 % >2 mg/l = 3.9 % WT <0.064 mg/l = 12.7 %
33 Antal isolat K. pneumoniae och meropenem Meropenem MIC hos isolat med KPC och MBL WT CO S MP KPC MP MBL ,032 0,064 0,125 0,25 0, >=32 MIC
34 Christian G. Giske, Strama apotekarnätverksträff,
35
36
37
38
39
40
41
42
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Flukloxacillin - dosering
Flukloxacillin - dosering Dosering av flukloxacillin vid behandling av infektioner orsakade av Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes (GAS) och Streptococcus agalactiae (GBS) Sammanfattning RAF
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
av MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Snabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro Hur funkar det? Vad gör mass-spektrometern? Laser bombarderar
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa
Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet
Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens hos tarmbakterier Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet Ökning av resistens mot 3:e generationens
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Implementering av en ny ESBL-definition
Supplement 2 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Implementering av en ny ESBL-definition Bakgrund I Stramas förslag till åtgärdsprogram för att begränsa förekomsten
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier Thomas Tängdén Malin Vading Infektionsveckan i Karlskrona 170519 www.strama.se Handläggning av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Klinisk evidens för behandling av multiresistenta Acinetobacter
Klinisk evidens för behandling av multiresistenta Acinetobacter Rapport av ST-projekt Sammanställt för Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Författare: Inga Fröding ST-läkare, RAF-praktikant 2010-2011
PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS
PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad.
Resistens hos Haemophilus influenzae. NordicAST Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö
Resistens hos Haemophilus influenzae NordicAST 2014-05-27 Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö Historik och kliniskt sammanhang Haemophilus influenzae 103 år på en bild 1892 1929 1931 1995 Haemophilus
Lite nytt om antibiotika
Lite nytt om antibiotika Mårten Prag 25 Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1987-2007 total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag 20 DDD/1000 invånare/dag 15 10 5 Island Finland Sverige Norge Danmark
(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT
(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT Johan Petersson Med Dr, Överläkare CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna johan.petersson@karolinska.se Antibiotikadosering vid njursvikt/crrt Livsviktig
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)
RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra
Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen
Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till
Rekommendation för laboratoriediagnostik och bärarscreening av karbapenemasproducerande gram-negativa stavar
Rekommendation för laboratoriediagnostik och bärarscreening av karbapenemasproducerande gram-negativa stavar Rekommendationsarbetsgrupp: Rekommendationsgruppens ordförande: Martti Vaara HUSLAB Ansvarig
Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens
Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens SILFs höstutbildning Högberga gård 171023 Daniel Bremell och Thomas Tängdén 2017-10-24 1 KPC-producerande Enterobacteriaceae Modern
Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015
Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015 Vad är Nordicasts motivering till att ligga kvar med den ganska krångliga algoritmen med cefaklor när man
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset
Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset Upplägg HAP/VAP - Agens Varför inhalationsbehandling? Vilka antibiotika? Klinisk evidens? Biverkningar?
ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007
ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007 Innehåll Stramas uppdrag...3 Sammanfattning...4 Definition av ESBL...7 Diagnostik av ESBL...8 Anmälan enligt smittskyddslagen...
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN 3303 FSCA - ETEST XM256 (Cefuroxime) Foam (Ref ) Referens Beskrivning Lotnummer Utgångsdatum
biomérieux NORDICS Customer Service Department Direct no.: +46 31 68 58 58 Fax no.: +46 31 68 48 68 e-mail: customersupport.nordic@biomerieux.com Our Ref.: 3303 FSCA - ETEST XM256 (Cefuroxime) Foam (Ref.
Antibiotikaresistens - allt är inte nattsvart
Antibiotikaresistens - allt är inte nattsvart Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi för Kronoberg och Blekinge Resistensutveckling Resistensgen uppträder för första gången. Resistensgenen uppträder i en
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST
Extern och intern kvalitetskontroll Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST Kvalitetskontroll Nödvändigt för att kunna lita på sina resultat! Extern kvalitetskontroll Att provocera laboratoriets rutiner
Neisseria meningitidis 2014
Susanne Jacobsson Datum: 2015-02-18 Sidan 1 av 7 Neisseria meningitidis 2014 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö Optimal antibiotikadosering Effekt Toxicitet Resistens Kostnader Farmakokinetik Absorption Biotillgänglighet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet. Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstinget Kronoberg
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstinget Kronoberg ECDC, Czech ministerial conferance, Prague Maj 2009 Antibiotikaresistens Naturlig resistens
Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012
Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA
Plasmidmedierad kolistinresistens orsakad av mcr-1 av relevans för oss i Sverige?
Plasmidmedierad kolistinresistens orsakad av mcr-1 av relevans för oss i Sverige? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef och klinisk mikrobiolog Kolistin Kolistin (polymyxin E) är ett polypeptid-antibiotikum
ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007
ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007 Omslagsbild: Odlingsplattor med ESBL-bildande bakteriestam. Den vänstra plattan visar synergi mellan klavulansyra
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Ibaflin används för behandling av följande sjukdomstillstånd hos hund:
1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN 30 mg tabletter för hund 150 mg tabletter för hund 300 mg tabletter för hund 900 mg tabletter för hund 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett
Antibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2015-03-13 Olle Aspevall 2015-03-13 Syften Underlag empirisk behandling. Underlag för revidering av farmakopé. Kartlägga burden of disease.
Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology
Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This
ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA
Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution
Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 180323 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
PK/PD aspekter på antibiotikadosering. Fokus på den svårt sjuka patienten
PK/PD aspekter på antibiotikadosering Fokus på den svårt sjuka patienten Elisabet Nielsen Pharmacometrics Research Group Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Sweden PK/PD aspekter
PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn 1 år och äldre Innehållet i en endosbehållare appliceras i örat som ska behandlas 2 gånger dagligen under 7 dagar.
PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Cetraxal 2 mg/ml örondroppar, lösning i endosbehållare. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml lösning innehåller 2 mg ciprofloxacin som hydroklorid. En endosbehållare
Farmakadynamik för antibiotika
Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN FSCA - ETEST ETP32 - Ertapenem - blister packaging - Ref False Susceptible results
biomérieux NORDICS Customer Service Department Direct no.: +46 31 68 58 58 Fax no.: +46 31 68 48 68 e-mail: customersupport.nordic@biomerieux.com Our Ref.: 3329 - FSCA - ETEST ETP32 - Ertapenem - blister
Världen i Norden och Norden i världen
Världen i Norden och Norden i världen Björn Bengtsson Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige Oslo 27 maj 2015 Antibiotikaresistens i Norden Läget i Norden i ett globalt perspektiv humanmedicin
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Omfattning Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, m fl.
Huvudansvarigt NRL (KUL) Funktionsområde Klinisk mikrobiologi Funktionsområdeschef/Verksamhetschef Tobias Allander Kompletterande NRL Klinisk mikrobiologi Verksamhetschef Maria Engedahl Kompletterande
Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!
Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Bild 1 Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer
Antibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2016-03-17 Olle Aspevall Olov.aspevall@folkhalsomyndigheten.se Aktiviteter och presentation av statistik Epidemiologisk övervakning i SmiNet
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Nyheter i resistensbestämning 2014-2015. Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory
Nyheter i resistensbestämning 2014-2015 Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus
Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Kvalitetskontroll och felsökning Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Rutinmässig kvalitetskontroll Kontrollera material och utrustning Agarplattor Antibiotikalappar Inkubatorer mm Kontrollera utförandet
Barn och läkemedelssäkerhet
Barn och läkemedelssäkerhet ur ett svenskt och amerikanskt perspektiv Per Nydert Leg. Apotekare Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset LäkemedelsHANTering LäkemedelsFÖRsörjning USA Sverige
Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem