Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
|
|
- Ingeborg Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
2 Optimal antibiotikadosering Effekt Toxicitet Resistens Kostnader
3 Farmakokinetik Absorption Biotillgänglighet Distribution Serum koncentration Vävnadskoncentration Proteinbindning Elimination
4 Log konc Cmax Absorption Distribution AUC= Ytan under konc. kurvan Elimination Tim
5 Biotillgänglighet Fraktionen (%) av läkemedlet som når blodbanan I oförändrad aktiv form AUC p.o x100 AUC i.v.
6 I.V P.O konc AUC tid (h)
7 Misförstånd 1 Höga vävnadskoncentrationer är lika med bättre antibakteriell effekt
8 Vad är en vävnad? Var finns bakterierna?
9 Extracellular fluid 20% Cells
10
11 Mg/L Ceftazidime concentrtions in rabbits following 25 mg/kg i.v. 100 Serum Muscle Time (h)
12 Mg/L Ceftazidime concentrtions in rabbits following 25 mg/kg i.v. 100 Serum 10 Interstitial fluid Muscle Time (h)
13
14 Totala vävnadskoncentrationer Har en tveksam klinisk relevans eftersom de representerar en blandning av olika koncentrationer (extra/intracellulärt)
15 Vävnadskoncentrationer Vattenlösliga antibiotika (ß-laktam antibiotika) penetrerar enbart in i extracellulär rummet och kommer att ha en låg vävnadspenetration även om penetrationen till extracellulär rummet är 100%
16 Vävnadskoncentrationer Tissue concentrations Makrolider, tetracykliner och kinoloner som accumulerar in i cellerna kommer att ha en hög vävnadspenetration men är bakterien belägen I extracellulär rummet kommer den koncentrationen vara missledande
17 Missförstånd 2 Den totala koncentrationen jämförs med bakteriens MIC värde
18 Protein binding Serum Tissue fluid Bound drug Bound drug Free (non protein bound) drug
19 Konklusion Den fria (ej proteinbundna) serum koncentrationen korrelerar väl till den koncentration som uppnås i vävnadsvätskan Det är denna koncentration som ska jämföras med bakteriens MIC värde
20 Huvudsakligen renal elimination De flesta beta-laktam antibiotika (undantag ceftriaxone) Aminoglykosider Glykopeptid antibiotika
21 Huvudsakligen metabolism Kloramfenikol Makrolider/azalider Klindamycin Fusidinsyra Rifampicin Nitroimidazoler Många går via P450 cytokromsystemer och har ofta interaktioer med andra läkemedel
22 Blandad elimination Ciprofloxacin Doxycyklin Trimetoprim Sulfonamider
23 Farmakodynamik
24 Bakteriologiska failures (pneumokocker)vid otitis media Failure rate % (double tap) MIC< P<0.001 Cefuroxime-axetil cefaklor
25 Koncentrationsberoende vs. tidsberoende avdödning
26 log10 cfu/ml Concentration dependent killing of grepafloxacin against S. pneumoniae ATCC xMIC 4xMIC 8xMIC 16xMIX 32xMIC Control h
27 log10 cfu/ml Tidsberoende avdödning av penicillin mot S. pyogenes xMIC 4xMIC 8xMIC 16xMIC 64xMIC Control h
28 Koncentrationsberoende vs. Generellt tidsberoende avdödning ß-laktam antibiotika och glykopeptider har en tidsbereonde avdödning Kinoloner och aminoglycosider har en koncentrationberoende avdödning
29 Intergration between pharmacokinetics/ pharmacodynamics (PK/PD)
30 Log konc Cmax AUC= Ytan under konc. kurvan PK/PD parametrar Cmax/MIC AUC/MIC T>MIC MIC T>MIC Tim
31 ß-laktam antibiotika Effekten beroende på T>MIC
32 Humana studier
33 Double Tap study: methodology Days of treatment Tympanocentesis Culture
34 Relationship Between Time Above MIC 90 and Bacteriologic Cure for S. pneumoniae (pink) & H. influenzae (blue) 100 Bacteriologic Cure (percent) Otitis Media Sinusitis Time Above MIC (percent)
35 Bensylpenicillin Spektrum MIC-värden (nativa)mg/l ß-hemolytiska streptokocker grupp A S. pneumoniae Enterokocker P. multocida Meningokocker
36 MIC-gränser Icke-artrelaterade MIC-gränser: 0.25/2 Artrelaterade MIC-gränser: streptokocker (0.25/0.25), pneumokocker (0.06/2), enterokocker, H. influenzae (IE)
37 S I R
38
39 Dosering T>MIC; MIC=0.03 mg/l T>MIC; MIC=0.25 mg/l T>MIC; MIC=4 mg/l 1g x 3 100% 50% 12.5 % 1g x 4 100% 67% 17% 3g x 3 100% 69% 31% 3g x 4 >100% 92% 42%
40 Tazocin Spektrum MIC-värden (nativa)mg/l ß-hemolytiska streptokocker gr. A pneumokocker H. influenzae S. aureus E. faecalis 1-8 E. coli Klebsiella P. mirabilis Enterobacter spp P. aeruginosa 1-8 Acinetobacter 1-16 B. fragilis 0.5-8
41 MIC-gränser Icke-artrelaterade MIC-gränser: 8/16 Artrelaterdae MIC-gränser: Enterobacteriacae 8/16 Pseudomonas 16/16
42 S R
43 Dosering T>MIC; MIC=1 mg/l T>MIC; MIC=4 mg/l T>MIC; MIC=16 mg/l 4g x 3 69% 47% 25% 4g x 4 92% 63% 33%
44 Cefotaxim Spektrum MIC-värden (nativa)mg/l ß-hemolytiska streptokocker pneumokocker H. influenzae M. catarrhalis S. aureus E. faecalis 2->64 E. coli Klebsiella P. mirabilis Enterobacter spp Acinetobacter 0.5-8
45 MIC-gränser Icke-artrelaterade MIC-gränser: 1/2 Artrelaterade MIC-gränser: streptokocker, pneumokocker, H. influenzae, Enterobacteriaceae (1/2).
46 S I R
47
48
49 T>MIC för Kåvepenin vid olika doseringar 1g ger Cmax =10 mg/l, proteinbindning=80%, dvs 2mg/l fritt. T1/2= 30 min. MIC=0.03 för S. pyogenes och S. pneumoniae MIC=0.03 mg/l MIC=0.5 mg/l T>MIC 25% vid dosering 1g x 2 8 % 29% vid dosering 2g x % 38% vid dosering 1gx3 12.5% 44% vid dosering 2gx % 50% vid dosering 1gx4 16.6%
50 När kan man tänka sig kontinuerlig infusion? Ju sjukare patient desto viktigare att T>MIC är 100% Dosering till neutropena patienter med feber Tazocin 4g x 4 Tienam/Meronem 1g x 4 Fortum 1g x 4 Maxipim 1gx 4
51 Piperacillin/tazobaktam var 6 tim eller 4 tim infusion var 8:e tim Lodise CID 2007 Patienter med APACHE score > dagars mortaliteten var signifikant lägre hos patienter som fått kontinuerlig infusion 12.2 vs 31.6% (p=0.04)
52 Falagas et al. Metaanalys mellan kontinuerlig (extended) och korttidsinfusion 14 studier var inkluderade Mortaliteten var signifikant lägre i gruppen som fick kontinuerlig infusion RR=0.59 CI Pat med pneumoni i gruppen som fick kontinuerlig infusion hade lägre mortaliteten RR=0.50 CI
53 Antibiotika beroende av T>MIC Penicilliner Cefalosporiner Karbapenemer Monobaktamer Makrolider Klindamycin Oxazolidinoner
54 Kinoloner och aminoglykosider Effekten är beroende på peak/mic och AUC/MIC
55 Aminoglycosides: Pharmacodynamics in vivo Gram-negative bacteraemia Moore et.al. J Infect Dis 149: 443, 1984 Initial serum peak level Died Survived < 5 mcg/ml 9 (21%) 34 (79%) > 5 mcg/ml 1 (2%) 40 (98%) P < 0.01
56 Relationship Between 24-Hr AUC/MIC and Efficacy of Ciprofloxacin in 64 Patients with Serious Bacterial Infections Percent Efficacy Clinical Microbiologic >500
57 Antibiotika beroende på AUC/MIC eller peak/mic Kinoloner Aminoglykosider Azitromycin Tetracykliner Vancomycin Ketolider Streptograminer Glykocylcykliner time-dependent killing+ lång PAE (PA SME)
58 Aminoglykosider Till svårt sjuka/iva patienter. Första dosen oavsett njurfunktion: Gentamicin/tobramycin 7 mg/kg x 1. Koncentration tas efter 8 timmar och ska då vara mellan 1.5 och 4 mg/l.
59 Vancomycin Normaldosering: 1 g x 2 iv. Vid svårare infektioner och med MIC värde över > 2mg/L ge 15mg/kg x 3 eller 30 mg/kg/dygn i kontinuerlig infusion (laddningsdos på mg/kg ska ges). Ta koncentration före 3:e dosen. Koncentrationen ska då ligga på mg/l Glesa ut doseringsintervallet om koncentrationen ligger för högt.
60 Antibiotikadosering vid obesitas
61 Aminoglykosider Bäst studerad farmakokinetik vid fetma Funnit en korrektionsfaktor för excess-vikten ABW = IBW + 0,4 x (TBW-IBW) IBW=Idealvikt=0.91x (längd-152.4)+45.5 för kvinnor och 0.91x (längd-152.4)+50 för män. vilken bör ersätta faktisk kroppsvikt vid mer korrekt skattning av krea CL och fingervisning om dosintervall liksom distributionsvolym och val av laddningsdos. Koncentrationsmätningar starkt rekommenderade! 61
62 Ciprofloxacin Mycket begränsat med data som antyder likheter med aminoglykosider beträffande farmakokinetikförändringar vid obesitas Föreslaget att dos i mg/kg bör anpassas efter ABW= IBW + 45% av (TBW-IBW), och inte TBW 62
63 Vankomycin Studier antyder att CL ökar i proportion till till ökning av TBW Med andra ord kan dos ges i mg/kg TBW Ökat clearance kan kräva tätare dosering Koncentrationsmätningar starkt rekommenderat 63
64 Beta-laktam antibiotika Dåligt studerat Möjligen ett behov av högre doser än ordinärt, men en studie av meropenem visar ingen betydande påverkan på halveringstid då både Vd och CL ökar Andra data på cefotaxim antyder att ökningen i dessa parametrar är mer proporptionell mot kroppsyta än TBW Vid kirurgiprofylax finns data som antyder bättre effekt av dubbel dos till patienter med morbid fetma 64
65
Farmakadynamik för antibiotika
Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per
Läs merAntibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
Läs merAminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar
16 april 2013, SMI Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar, professor, överläkare, Klinisk Farmakologi Sammanfattning Olika aminoglykosider har snarlika egenskaper beträffande
Läs merLite nytt om antibiotika
Lite nytt om antibiotika Mårten Prag 25 Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1987-2007 total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag 20 DDD/1000 invånare/dag 15 10 5 Island Finland Sverige Norge Danmark
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merAmikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier
Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling
Läs mer(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT
(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT Johan Petersson Med Dr, Överläkare CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna johan.petersson@karolinska.se Antibiotikadosering vid njursvikt/crrt Livsviktig
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merNjurfunktion och dosering hos äldre
Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,
Läs merDosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Läs merAntibiotika. sorter doser behandlingstider. Lars Holmström, Mats Erntell STRAMA Halland, Terapigrupp infektion
Antibiotika sorter doser behandlingstider Lars Holmström, Mats Erntell STRAMA Halland, Terapigrupp infektion Antibiotika (J01 exkl metenamin), Öppenvård, län och riket 2000-2004 DDD/1000 inv och dag (Ej
Läs merNy definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merPK/PD aspekter på antibiotikadosering. Fokus på den svårt sjuka patienten
PK/PD aspekter på antibiotikadosering Fokus på den svårt sjuka patienten Elisabet Nielsen Pharmacometrics Research Group Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Sweden PK/PD aspekter
Läs merAminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Läs merGer Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland
IVA del 2 Ger Ni extra dos vid svår sepsis/septisk chock? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland Farmakokinetik vid svår sepsis/septisk chock Förhöjd distributionsvolym (Vd) Kapillärläckage Volymtillförsel Minskad proteinbindning
Läs merHur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merPK/PD aspekter på antibiotikadosering. Fokus på den svårt sjuka patienten
PK/PD aspekter på antibiotikadosering Fokus på den svårt sjuka patienten Elisabet Nielsen Pharmacometrics Research Group Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Sweden PK/PD aspekter
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merFallseminarium. SILFs höstutbildning Hesselby slott Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén
Fallseminarium SILFs höstutbildning Hesselby slott 181021 Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén 2018-11-07 1 25-årig man 25-årig läkarstudent. MRSA-bärare. Nyligen varit på kurs i Sudan 4 veckor. Pga cystitbesvär
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merFosfomycin. Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting
Fosfomycin Vad vet vi om intravenös behandling? För 1 år sedan i Borås när frågan kom upp visste jag och församlingen där ingenting Fosfomycin Saknas stora välkontrollerad kliniska studier som beskriver
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin
Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merAntibiotika. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén, Strama
Antibiotika Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén, Strama Louis Pasteur 1822 1895 Bakterier i Louis Pasteurs mikroskop Louis Pasteur 1857: Mémoire sur la fermentation appelée lactique Antibiotika
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merAnestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset 7 G CIVA (och venportmottagningen, 79 G, öron-, brachyterapi-, käk-, plastik, barn-, neuro-, gyn- och förlossningsanestesin samt gynuppvaket)
Läs merKardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Avd 5 F, 5 G och Arytmilaboratoriet 28 H1 212 Antibiotika (J1+rifampicin), Kardiologen, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merGeriatriken, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merBehandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle
Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle Disposition Antimikrobiell resistens hos enterokocker (Species och resistensbestämning) (Genotypning)
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)
RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra
Läs merMultiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Läs merNordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merInternmedicin, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Internmedicin, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 Avd 3 E, 35 D och 65 B Antibiotika (J1+rifampicin), Internmedicin, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på recept, 28 - juni
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merPneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merAntibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaförbrukning Reumatologen, Akademiska sjukhuset (Mottagningen och 3 B2) januari 28 juni 212 Antibiotika (J1 inkl rifampicin), Reumatologi, Akademiska sjukhuset, 28 - H1 212 8 7 6 5 4 3 2 1 recept
Läs merAntibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder
Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010 Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merAn$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm
An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merVilken dos, vilket preparat och vilken behandlingstid är mest effektiv?
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Antibiotikaprofylax används vid kirurgi som kan ge upphov till spridning av bakterier som kan orsaka sekundärinfektioner. Antibiotika i profylaktiskt syfte innebär tillförsel
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merEpidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Läs merBehandling av multiresistenta gramnegativa bakterier
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier Thomas Tängdén Malin Vading Infektionsveckan i Karlskrona 170519 www.strama.se Handläggning av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merAntibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö
Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö Wien 1844 It is difficult to convey the exitement of actually witnessing the amazing power of penicillin
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs merInhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset
Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset Upplägg HAP/VAP - Agens Varför inhalationsbehandling? Vilka antibiotika? Klinisk evidens? Biverkningar?
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merREFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Läs merTABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY
TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++
Läs merInnehåll. Nr Figur 1 Antibiotikaförbrukning vid länets sjukhus, uppdelat på undergrupper (ATC-koder). J01X J01M J01G J01F J01E J01D J01C J01A
Nr 2 26 Innehåll Antibiotikaförbrukning i Norrbotten... 1 Antibiotikaförbrukning i slutenvård... 1 Antibiotikaförbrukning i öppenvård... 3 Kartläggning av doseringen vid parenteral antibiotikabehandling...
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs merAPPENDIX II, PREPARAT. Innehåll
APPENDIX II, PREPARAT Innehåll Amikacin... 2 Amoxicillin/klavulansyra... 3 Ampicillin/sulbactam... 4 Aztreonam... 5 Ceftazidim/avibactam... 6 Ceftolozan/tazobactam... 7 Ertapenem... 7 Fosfomycin... 8 Gentamicin...
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikabehandling under graviditet
Behandlingsrekommendation Bakteriella infektioner och därmed behov av antibiotikabehandling är vanliga hos kvinnor i fertil ålder. Om kvinnan är gravid eftersträvas adekvat behandling av infektionen samtidigt
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merFul urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama
Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.
Läs mer1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4
Konc. oberoende, ta x3. Stör cellvägssyntes. penicilliner Penicillin V Kåvepenin (po) Pneumokocker, Streptokocker. G+ Borrelia Tonsillit, otit, sinuit, pneumoni, erysipelas, tandsabscess (munflora G+ Ae),
Läs mer