BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens"

Transkript

1 BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens JAA(02) Om produkten är CE-märkt framgår det av etiketten Svenska AVSEDD ANVÄNDNING Dessa lappar är avsedda för semikvantitativ resistensbestämning in vitro, via diskdiffusionstest på agar, av vanligt förekommande, snabbväxande samt vissa svårodlade bakteriella patogener. Dessa inkluderar Enterobacteriaceae, Staphylococcus spp., Pseudomonas spp., Acinetobacter spp., Enterococcus spp., Vibrio cholerae och, via modifierade förfaranden, Haemophilus influenzae, Neisseria gonorrhoeae, Streptococcus pneumoniae och andra streptokocker. OBS! Speciella förfaranden krävs för test av pneumokocker, enterokocker samt meticillin-/oxacillinresistenta stafylokocker, för utförande av β-laktamastester och för screening och bekräftande tester för ESBL; se avsnittet RESULTAT. För de kriterier för avläsning av hämningszondiameter som används i Frankrike hänvisas till anvisningarna i den franskspråkiga delen av denna bipacksedel. SAMMANFATTNING OCH FÖRKLARING Agardiffusionsmetoder med användning av torkade filterpapperslappar impregnerade med specifika koncentrationer antimikrobiella medel utvecklades redan på 1940-talet. För att eliminera eller minimera variabiliteten vid dessa bestämningar utvecklade Bauer m. fl. ett standardiserat förfarande i vilket Mueller Hintonagar valdes som tesedium. 1,2 Olika tillsynsmyndigheter och organisationer för utarbetande av standarder publicerade senare standardiserade referensförfaranden baserade på Bauer-Kirby-metoden. Bland de tidigaste och mest utbrett accepterade av dessa standardiserade metoder var de som publicerades av U.S. Food and Drug Administration (FDA) 3 och World Health Organization (WHO). 4,5 Metoden antogs som en konsensusstandard av Clinical Laboratory Standards Institute (CLSI) och uppdateras regelbundet. 6,7 De senaste CLSI-dokumenten bör konsulteras för aktuella rekommendationer. PRINCIPER FÖR METODEN Lappar innehållande en rad olika antimikrobiella medel appliceras på ytan av Mueller Hinton-agarplattor (eller Haemophilus-testagar för test av H. influenzae, GC II-agar med IsoVitaleX-tillskott för test av N. gonorrhoeae, eller Mueller Hinton-agar med 5 % fårblod för test av S. pneumoniae, β-hemolytiska streptokocker och streptokocker i viridansgruppen) vilka inokulerats med renkulturer av kliniska isolat. Efter inkubering avläses plattorna och hämningszonerna runt lapparna mäts och jämförs med fastställda hämningszongränser för enskilda antimikrobiella medel, för fastställande av vilket/vilka medel som lämpar sig bäst för antimikrobiell behandling. REAGENSER Sensi-Disc-lapparna är 6 mm stora lappar som framställs genom impregnering av absorberande papper av hög kvalitet, med noggrant fastställda mängder antibiotika eller andra kemoterapeutika. Lapparna är på båda sidorna tydligt märkta med bokstäver och nummer som anger läkemedel och -koncentration. (Se tabellen över koncentrationer av reaktiva beståndsdelar.) Lapparnas läkemedelsinnehåll har analyserats med användning av metoder fastställda av FDA eller metoder liknande eller jämförbara med dem som publicerats i United States Federal Register. Sensi-Disc-medlen tillhandahålles i kassetter med 50 lappar i varje kassett. Den sista lappen i varje kassett är märkt X och innehåller läkemedel enligt kodningen. Kassetterna används i BD BBL Sensi-Disc Dispensers applikator; dessa inkluderar en enkellappsapplikator, en 8-lappsapplikator för petriskålar 100 mm, automatiska 6- och 8-lappsapplikatorer för 100 mm skålar och en automatisk 12-lappsapplikator för 150 mm plattor. Varningar och försiktighetsbeaktanden: Avsedda för in vitro-diagnostik. Följ bruksanvisningen; lapparnas prestanda beror inte endast av lappens läkemedelskoncentration, utan även av korrekt användning av inokulat- och kontrollkulturer, fungerande förtestade plattor, korrekt förvaringstemperatur samt andra faktorer. Lakttag aseptisk teknik och vedertagna infektionsförebyggande försiktighetsåtgärder under samtliga förfaranden. Sterilisera kulturerna, behållarna och annat kontaminerat material efter användning. Förvaringsanvisningar: 1. Omedelbart efter leverans ska lapparna sättas in i förvaring vid C. Om kylskåpet på laboratoriet öppnas och stängs ofta, så att lämplig temperatur inte upprätthålls, ska endast så många lappar som går åt på en vecka förvaras i kylskåpet. Vissa lappar (t.ex., β-laktamer) bör helst förvaras frysta vid -20 C. 2. Låt behållarna värmas upp till rumstemperatur innan de öppnas. Lägg tillbaka oanvända lappar i kylskåpet när du är färdig med appliceringen av lapparna. Efter öppnandet bör lapparna placeras i en tätt försluten behållare med torkmedel för förvaring. 3. Använd de äldsta lapparna först. 4. Lappar som passerat utgångsdatum ska kasseras. Kassetter från vilka lappar tagits ut ofta under loppet av en vecka och lappar som lämnats framme över natten på laboratoriet bör också kasseras, eller först testas med avseende på att de fortfarande fungerar tillfredsställande innan de används. 5. Om lapparna bildar felaktiga hämningszoner för de rekommenderade kontrollorganismerna ska hela förfarandet kontrolleras; felaktiga hämningszoner kan bero på lappen, inokuleringen, odlingsmediets beredning eller djup (ca 4 mm) eller andra faktorer. Utgångsdatum gäller endast för lappar i intakta behållare som förvarats enligt anvisningarna. PROVER Prover bör normalt ej användas vid dessa bestämningar. Se Anvisningar, vilka innefattar beredning av inokulat. Kulturerna bör så långt som möjligt vara framtagna från patientprover som tagits före insättning av antimikrobiell behandling.

2 FÖRFARANDE Tillhandahållet material: Sensi-Disc-lappar för resistensbestämning enligt märkning. Material som krävs men ej medföljer: Extra odlingsmedier, reagenser, organismer för kvalitetskontroll och sådan laboratorieutrustning som krävs för utförande av resistensbestämning med diskdiffusion via standardiserat förfarande. Bered en 0,5 McFarland täthetsstandard genom att tillsätta 0,5 ml 0,048 M BaCl 2 [(1,175 % ([vikt/volym] BaCl 2 2H 2 O) till 99,5 ml 0,18 M (0,36N) H 2 SO 4 (1 % [volym/volym]). Verifiera med hjälp av en spektrofotometer med en 1 cm ljusbana och matchad kyvett; absorbansen vid 625 nm bör vara 0,08 0,13. Anvisningar, inklusive kontroller utförda av användaren: 6 1. Beredning av inokulat av test- och kontrollkulturer. a. Utför en Gram-färgning. Använd endast renkulturer. b. Välj tre till fem kolonier med likartat utseende och överför dem med inokuleringsnål eller -ögla till 4 5 ml av en lämplig buljong, såsom Trypticase Soy Broth (Trypticase-sojabuljong) (eller Mueller Hinton-buljong för svårodlade organismer). c. Inkubera buljongkulturerna vid 35 C i 2 6 h, om nödvändigt, för att erhålla en täthet som motsvarar McFarland täthetsstandard 0,5 (cirka 1 till 2 x 10 8 CFU/mL). Alternativt kan kolonier valda från en agarplatta (ett oselektivt odlingsmedium såsom blodagar, eller chokladagar för H. influenzae och N. gonorrhoeae, bör användas) som inkuberats över natten, suspenderas direkt i buljong eller fysiologisk koksaltlösning. Metoden med direkt suspendering av kolonier föredras vad gäller Staphylococcus spp., S. pneumoniae och andra streptokocker, Haemophilus spp. och N. gonorrhoeae. 6 d. Späd om nödvändigt, så att en täthetsgrad motsvarande McFarland täthetsstandard 0,5 erhålles. Använd steril buljong eller fysiologisk koksaltlösning som spädningslösning. Alternativt kan inokulatet standardiseras fotometriskt; för att underlätta justering av inokulat med snabbväxande organismer kan Prompt inokulatsystem (utrustning för volymetrisk beredning av inokulat) användas. 8 Buljongkulturer som stått över natten ska ej användas som inokulat. 2. Inokulering. a. Doppa inom 15 minuter en steril bomullspinne i det korrekt justerade inokulatet och pressa och vrid den ordentligt mot rörets övre innervägg flera gånger, så att överskottsvätska pressas ut. b. Stryk med pinnen över hela agarytan på en Mueller Hinton-agarplatta (eller annan lämplig agar) tre gånger, och vrid plattan 60 mellan strykningarna så att insådden blir jämn. c. Locket kan lämnas på glänt i 3 5 min, men inte längre än 15 min, så att eventuell fukt på ytan kan absorberas innan de läkemedelsimpregnerade lapparna appliceras. 3. Välj lämpliga lappar (enligt rekommendationerna i referens 7, tabell 1A och 1B i M100 [M2]). 4. Applicera lapparna med hjälp av en BBL applikator och under iakttagande av aseptik. Placera lapparna så att mittpunkterna är minst 24 mm från varandra. Det rekommenderas att placera penicillin- och cefalosporinlapparna så att de ligger minst 10 mm från kanten på Petri-skålen och att deras mittpunkter är minst 30 mm från varandra. Undvik att placera sådana lappar bredvid varandra. Använd högst nio lappar per 150 mm-platta eller fyra lappar per 100 mmplatta för H. influenzae, N. gonorrhoeae och S. pneumoniae. Om lapparna har placerats på agarn på annat sätt än med automatisk applikator ska de tryckas ned med en steril nål eller pincett så att de är i kontakt med ytan. 5. Inom 15 minuter ska lapparna placeras med agarsidan uppåt i 35 ± 2 C inkubator (för Staphylococcus spp. kan det hända att test vid temperaturer över 35 C inte detekterar meticillinresistenta stafylokocker (MRS). N. gonorrhoeae ska inkuberas i 36 ± 1 C [överskrid ej 37 C]). Haemophilus spp., N. gonorrhoeae, S. pneumoniae och andra streptokocker ska inkuberas i luft anrikad med 5 % CO Undersök plattorna efter h inkubering (20 24 h för N. gonorrhoeae, S. pneumoniae och andra streptokocker). 24 h inkubering rekommenderas för Staphylococcus spp. för påvisning av meticillin-/nafcillin-/oxacillin/ vancomycinresistenta stafylokocker och Enterococcus spp. för vancomycinresistens. Diametrarna på zonerna med fullständig hämning mäts via visuell, makroskopisk inspektion. Zonerna mäts till närmaste hela millimeter. För ytterligare detaljer avseende mätning av hämningszoner, se referensen. 6 Om enbart isolerade kolonier växer, är inokulaängden för liten och testet bör upprepas. Hämningszoner runt lappar innehållande olika läkemedel är inte jämförbara vad gäller läkemedlens effektivitet. Se tabellen för tolkning av hämningszondiameter, vari ges förväntade värden vid test av vanligt förekommande aerober. Mätningen av zondiametrar kan förenklas med hjälp av ett BD BBL Sensi-Disc zontolkningsset. 7. Kontrolltester med ordinerade kulturer bör ingå varje gång resistenstester görs eller varje vecka om en tillfredsställande prestanda kan dokumenteras enligt CLSI-standarden. 6 Vanliga hämningszonstorlekar för E. coli ATCC 25922, S. aureus ATCC 25923, P. aeruginosa ATCC 27853, H. influenzae ATCC 49247, H. influenzae ATCC 49766, N. gonorrhoeae ATCC 49226, S. pneumoniae ATCC 49619, E. coli ATCC (β-laktamasproducerande stam), E. faecalis ATCC ( för kvalitetskontrolltestning av lappar med gentamicin 120 µg och streptomycin 300 µg ) och Klebsiella pneumoniae ATCC (för screening och bekräftande tester för ESBL) anges i tabellen (eller i fotnoterna) och indikerar korrekt funktion för hela förfarandet. E. faecalis ATCC (eller 33186) rekommenderas också för utvärdering av nya batcher Mueller Hinton-agar för lågt tymin- och tymidininnehåll (se fotnot tt). H. influenzae ATCC rekommenderas som en användbar extra kvalitetskontrollstam för verifiering av de växtfrämjande egenskaperna hos Haemophilus-testagar. 7 RESULTAT 6,7 OBS! De rekommenderade tolkningskriterierna är baserade på sådana dosregimer och administreringssätt som normalt används i USA. Med början 2006 fastställde CLSI zondiametertolkningsintervall för Neisseria meningitidis, Burkholderia cepacia och Stenotrophomonas maltophilia. Konsultera CLSI M100-S21 7 eller senast tillgängliga M100-komplement för information om dessa intervall. Dessutom kan CLSI:s riktlinje M45 Methods for Antimicrobial Dilution and Disk Susceptibility Testing of Infrequently Isolated or Fastidious Bacteria konsulteras för information om testning av ett antal organismer, bland annat Campylobacter, Corynebacterium spp., Bacillus spp., m.fl. 9 För organismer som inte finns med i medföljande tabell 2

3 eller omnämnda referenser finns ännu inte adekvata studier för att utveckla reproducerbara definitiva standarder för tolkning av resultaten. Om så krävs är en spädningsmetod vanligen den lämpligaste tesetoden, vilket kan nödvändiggöra att organismen sänds till ett referenslaboratorium. I vissa fall har CLSI tillämpat nya zondiameterintervall för tolknings- eller kvalitetskontrollkriterier. Om detta har inträffat har fotnoten aa lagts till för att visa att angivna av FDA godkända zondiametrar skiljer sig från aktuella CLSIrekommendationer. Jämför de registrerade hämningszondiametrarna med dem i tabellen - resultatet för en specifik organism kan rapporteras såsom Resistent, Medel eller Känslig. För vissa organism/antibiotikakombinationer, innebär frånvaro eller sällsynt förekomst av resistenta stammar att ingen annan resultatkategori än Känslig kan användas. För stammar där resultaten tyder på kategorin okänslig bör testresultaten vad gäller identifiering av organismen och bestämning av angimikrobiell resistens bekräftas. Därefter bör isolaten sparas och sändas till ett referenslaboratorium som kan bekräfta resultaten med användning av en CLSI referensspädningsmetod. 6 Ett snabb-β-laktamastest (t.ex. med användning av Cefinase-lappar) kan ge kliniskt relevant information tidigare än resultaten från ett diskdiffusionstest av Haemophilus spp., N. gonorrhoeae och Moraxella catarrhalis. Ett sådant test är den enda tillförlitliga tesetoden för påvisning av β-laktamasproducerande Enterococcus spp. Ett positivt β-laktamastest predikterar resistens mot penicillin, ampicillin och amoxicillin hos Haemophilus spp., N. gonorrhoeae och M. catarrhalis, samt resistens mot penicillin, inklusive acylamino-, carboxy- och ureido-penicilliner hos stafylokocker och enterokocker. Ett negativt β-laktamastest utesluter inte möjligheten av resistens orsakad av andra mekanismer. Testa ej medlemmar av Enterobacteriaceae, Pseudomonas spp. eller andra aeroba gramnegativa bakterier, eftersom resultaten inte säkert är prediktiva vad gäller känslighet för de β-laktamer som oftast används för behandling. Korrekt påvisning av β-laktamas hos stafylokocker kan kräva induktion av enzymet och inkubering av ett nitrocefin-test i upp till 1 h. Induktion kan lätt åstadkommas genom test av växten från hämningszonens kant runt ett oxacillinlapptest. Alla ansträngningar bör göras för att säkerställa korrekta resultat, inklusive bestämning av kända positiva och negativa kontrollstammar vid tidpunkten för bestämning av de kliniska isolaten. 6 Enterobacteriaceae: För fecesisolat av Salmonella och Shigella spp., bör endast ampicillin, en kinolon samt trimetoprim/ sulfametoxazol rutinmässigt rapporteras. För extraintestinala isolat av Salmonella spp. bör dessutom även kloramfenikol och en tredje generationens cefalosporin testas och rapporteras. För Salmonella och Shigella spp. kan aminoglykosider och första och andra generationens cefalosporiner och cefamyciner förefalla aktiva in vitro, men dessa är inte kliniskt effektiva och isolaten bör ej rapporteras såsom känsliga. 7 Enterobacter, Citrobacter och Serratia kan utveckla resistens under längre behandling med tredje generationens cefalosporiner. Isolat som initialt är känsliga kan därför bli resistenta inom 3 till 4 dagar efter insatt behandling. Test av upprepade isolat kan vara av värde. 7 β-laktamaser med utvidgat spektrum (ESBL, Extended-spectrum β-lactamases) är enzymer som produceras av gramnegativa bakterier vilka uppstår via mutationer i gener för vanliga plasmidmedierade β-laktamaser. ESBL-producerande stammar av Klebsiella spp. och E. coli kan vara kliniskt resistenta mot behandling med penicilliner, cefalosporiner och aztreonam, trots att de förefaller vara känsliga in vitro för vissa av dessa medel. Vissa av dessa stammar uppvisar hämningszoner under den normala, känsliga populationens, men över standardgränsen för vissa cefalosporiner eller aztreonam med utvidgat spektrum; sådana stammar bör screenas för eventuell ESBL-produktion med användning av ESBL-screeningsgränser innan resultat för penicilliner, cefalosporiner eller aztreonam med utvidgat spektrum rapporteras. Andra stammar kan vid test vara medelkänsliga eller resistenta enligt standardgränserna, mot en eller flera av dessa medel. För alla stammar med ESBL bör hämningszondiametrarna för en eller flera av cefalosporinerna eller aztreonam med utvidgat spektrum öka i närvaro av klavulansyra vid fenotypisk bekräftande analys. För alla verifierat ESBL-producerande stammar bör testresultatet rapporteras som resistent mot alla penicilliner, cefalosporiner och aztreonam. Se fotnot t för ESBL-screening och bekräftande tester. Beslut om att utföra ESBL-screeningtester på samtliga urinisolat bör fattas på institutionell basis, med beaktande av prevalens, behandling och infektionsförebyggande frågor. 7 För screening av Proteus mirabilis för ESBL-produktion, se M Icke-Enterobacteriaceae: Icke-Enterobacteriaceae andra än P. aeruginosa, Acinetobacter spp., B. cepacia och S. maltophilia bör testas med spädningsmetoden (se M7 10 ). Konsultera CLSI M100-S21 för zondiametrar, tolkningsstandarder och kvalitetskontroll av B. cepacia och S. maltophilia. P. aeruginosa kan utveckla resistens under längre behandling med alla antibiotikatyper. Isolat som initialt är känsliga kan därför bli resistenta inom 3 till 4 dagar efter insatt behandling, och testning av upprepade isolat kan vara av värde. 7 Känsligheten hos Pseudomonas aeruginosa-isolat från patienter med cystisk fibros kan bestämmas tillförlitligt med diskdiffusionsmetoden, men förlängd inkubering i upp till 24 h kan krävas innan de kan rapporteras såsom känsliga. 7 Staphylococcus spp.: Staphylococcus spp. kan utveckla resistens under längre tids behandling med kinoloner. Isolat som initialt är känsliga kan därför bli resistenta inom 3 till 4 dagar efter insatt behandling. Test av upprepade isolat kan vara av värde. 7 Metoder för detektion av meticillinresistenta stafylokocker är bland annat oxacillinlapptestet, cefoxitinlapptestet och tester för meca eller det protein som kodas av meca, det penicillinbindande proteinet 2a (PBP 2a, kallas även PBP 2 ). Förr var förekomsten av resistens mot andra klasser av medel en indikation på meticillin (oxacillin)-resistens. Vissa meticillinresistenta S. aureus (MRSA), exempelvis de som förekommer vid samhällsassocierade infektioner, är emellertid inte multiresistenta. 6 MRSA och meticillinresistenta, koagulasenegativa stafylokocker ska rapporteras som resistenta (eller inte rapporteras) mot alla andra penicilliner, karbapenemer, cefemer och β-laktam/β-laktamashämmarkombinationer, oavsett testresultat in vitro med dessa medel. Detta eftersom de flesta fall av dokumenterade meticillinresistenta infektioner har svarat dåligt på behandling med β-laktam, och övertygande kliniska data har ännu inte presenterats som dokumenterar klinisk effektivitet av β-laktam mot MRS. För oxacillin-känsliga S. aureus och koagulasnegativa stafylokocker ska resultat av parenterala och orala cefemer, β-laktam/β-laktamashämmarkominationer och karbapenemer, om detta prövas, rapporteras enligt de resultat som skapas med rutinmässiga tolkningskriterier. För oxacillinresistenta S. aureus och koagulasnegativa stafylokocker (MRS) kan andra β-laktammedel, t.ex. penicilliner, β-laktam/β-laktamashämmarkombinationer, cefemer och 3

4 akrbapenemer förefalla aktiva in vitro, men saknar klinisk effekt. Resultaten med dessa läkemedel ska rapporteras som resistenta eller inte rapporteras alls. Anledningen är att de flesta fall av dokumenterade MRS-infektioner har svarat dåligt på β-laktambehandling, och att övertygande kliniska data hittills inte presenterats som dokumenterar dessa medels kliniska effektivitet. Rutinmässig bestämning av urinisolat av S. saprophyticus rekommenderas ej, eftersom infektionerna svarar på de koncentrationer som uppnås i urinen av de antimikrobiella medel som vanligen används för behandling av akuta, okomplicerade urinvägsinfektioner (t.ex nitrofurantoin, trimetoprim/sulfametoxazol eller en fluorokinolon). 6,7 Konsultera CLSI M100-S21 för information om prediktion av meca-medierad resistens hos Staphylococcus spp. vid användning av cefoxitin (30 µg). Konsultera på liknande sätt M100-S21 för information om tester av Staphylococcus spp. för inducerbar clindamycinresistens. Enterococcus spp.: Enterokocker kan vara resistenta mot penicillin och ampicillin på grund av produktion av penicillinbindande proteiner (PBP) med låg affinitet, eller produktion av β-laktamas. Diskdiffusionstesten kan korrekt detektera isolat med förändrade PBP, men detekterar inte β-laktamasproducerande stammar med någon tillförlitlighet. De senare stammarna påvisas bäst med hjälp av en direkt β-laktamastest6, t.ex. med Cefinase nitrocefinlappar eller kromogena cefalosporinlappar. För Enterococcus spp. kan cefalosporiner, aminoglykosider (utom för screening för hög resistens) clindamycin och trimetoprim/sulfametoxazol förefalla aktiva in vitro, men dessa är inte kliniskt effektiva och isolaten bör ej rapporteras såsom känsliga. Haemophilus spp.: För likvorisolat av H. influenzae bör endast testning med ampicillin, en tredje generationens cefalosporin, kloramfenikol och meropenem rutinmässigt rapporteras. Amoxicillin/klavulansyra, azitromycin, claritromycin, cefaklor, cefprozil, lorakarbef, cefdinir, cefixim, cefpodoxim samt cefuroxim-axetil och telitromycin är perorala medel som kan användas för empirisk behandling av luftvägsinfektioner orsakade av Haemophilus spp. Resultaten av resistensbestämningar för dessa antimikrobiella medel är ofta inte praktiskt användbara för behandlingen av individuella patienter. Bestämning av resistensen hos Haemophilus spp. mot dessa medel kan dock vara lämpligt för övervakning av resistensläget eller för epidemiologiska studier. Streptococcus spp. andra än S. pneumoniae: Bestämning av resistensen mot penicilliner och andra β-laktamer som godkänts av Food and Drug Administration i USA, för behandling av S. pyogenes or S. agalactiae är inte kliniskt nödvändig och behöver ej utföras rutinmässigt, eftersom, liksom med vancomycin, inga resistenta stammar har påvisats. Tolkningskriterierna är avsedda att utnyttjas för farmakologisk utveckling, epidemiologi och övervakning av nyuppträdande resistens. Alla stammar som befinnes vara medelkänsliga eller resistenta bör sändas till ett referenslaboratorium för bekräftelse. Konsultera M100-S21 för information om tester av β-hemolytiska streptokocker för inducerbar clindamycinresistens. 7 PROCEDURENS BEGRÄNSNINGAR 1. Den test som häri beskrivs är primärt avsedd för snabbväxande aeroba patogener. Konsultera M100 (N. meningitidis) eller M45 för svårodlade bakterier förutom H. influenzae, N. gonorrhoeae, S. pneumoniae och andra streptokocker. 7,13 Testa i annat fall med spädningsmetoden. Test av anaeroba bakterier kräver särskilda förfaranden Klassificeringarna Resistent, Medelkänslig och Känslig skiljer sig från varandra med endast en millimeter, vilket ligger inom normal felmarginal på laboratorium. Vissa kulturer kan uppvisa en borderline-zon som varierar från dag till dag eller från laboratorium till laboratorium; sådana kulturer är dock relativt ovanliga. 3. För påvisning av resistens hos pneumokocker och enterokocker ska CLSI:s rekommenderade metoder följas strikt Antimikrobiella medel förutom de som anges i tabellen kan för närvarande användas. Resistensbestämningar mot sådana medel bör tolkas på grundval av närvaro eller frånvaro av en definitiv hämningszon, och bör betraktas som enbart kvalitativa tills tolkningskriterier för sådana hämningszoner har hunnit fastställas. Alla hämningszondiametrar bör registreras. 5. Bekräftande test för ESBL är endast giltiga när de fyra lapparna (cefotaxim, cefotaxim/klavulansyra, ceftazidim, ceftazidim/klavulansyra) används samtidigt. Individuell användning av dessa lappar rekommenderas ej av CLSI. 6,7 6. Noggranna resultat är en funktion av korrekt förvaring och underhåll av kvalitetskontrollorganismerna. Detta gäller speciellt för E. coli ATCC och K. pneumoniae ATCC , eftersom spontan förlust av plasmidkodning av β-laktamas har dokumenterats. Se CLSI-standarden M2 för rekommendationer om korrekt förvaring och underhåll av kvalitetskontrollorganismer Förmågan att detektera vancomycin-resistenta Staphylococcus aureus (VRSA) med denna produkt är okänd. Ytterligare analysmetoder rekommenderas av Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och bör användas för att utföra resistensbestämningar av S. aureus-isolat, i synnerhet meticillinresistanta S. aureus (MRSA). Dessa analyser inkluderar icke-automatiserade MIC-metoder (t.ex. mikroutspädning av buljong eller utspädning av agar) och en screeninganalys av vancomycinagar (Brain-Heart infusionsagar med 6 µg/ml vankomycin). Dessa metoder behöver inkuberas 24 h i sträck för att detektera VRSA. För ytterligare information, se CDC:s webbplats. 12 REFERENSER 1. Bauer, A.W., W.M.M. Kirby, J.C. Sherris, and M. Turck Antibiotic susceptibility testing by a standardized single disk method. Am. J. Clin. Pathol. 45: Ryan, K.J., F.D. Schoenknecht, and W.M.M. Kirby Disc sensitivity testing. Hospital Practice 5: Federal Register Rules and regulations. Antibiotic susceptibility discs. Fed. Regist. 37: Erratum, 38:2756, Ericsson, H.M., and J.C. Sherris Antibiotic sensitivity testing. Report of an international collaborative study. Acta Pathol. Microbiol. Scand. Sec. B. Suppl. 217: World Health Organization Expert Committee on Biological Standardization Technical report series 610. W.H.O., Geneva. 4

5 6. Clinical and Laboratory Standards Institute Approved standard M2-A10. Performance standards for antimicrobial disk susceptibility tests, 10th ed. CLSI, Wayne, Pa. 7. Clinical and Laboratory Standards Institute M100-S21 (M2). Disk Diffusion Supplemental Tables, CLSI, Wayne Pa. 8. Baker, C.N., C. Thornsberry, and R.W. Hawkinson Inoculum standardization in antimicrobial susceptibility testing: evaluation of overnight agar cultures and the rapid inoculum standardization system. J. Clin. Microbiol. 17: Clinical and Laboratory Standards Institute Approved guideline M45-A2. Methods for antimicrobial dilution and disk susceptibility testing of infrequently isolated or fastidious bacteria. 2nd ed., CLSI, Wayne, Pa. 10. Clinical and Laboratory Standards Institute Approved standard M7-A8. Methods for dilution antimicrobial susceptibility tests for bacteria that grow aerobically, 8th ed. CLSI, Wayne, Pa. 11. Clinical and Laboratory Standards Institute Approved standard M11-A7. Methods for antimicrobial susceptibility testing of anaerobic bacteria, 7th ed. CLSI, Wayne, Pa. 12. Centers for Disease Control and Prevention Bushby, S.R.M Trimethoprim-sulfamethoxazole: in vitro microbiological aspects, p In M. Finland and E.H. Kass (ed.), Trimethoprim-sulfamethoxazole: microbiological, pharmacological, and clinical considerations. University of Chicago Press, Chicago. Zone Diameter Interpretive Chart Zone Diameter Interpretive Standards (mm) Control Zone Diameter Limits (mm) E. S. P. H. H. N. S. coli aureus aeruginosa influenzae influenzae gonorrhoeae pneumoniae Antimicrobial Disc Resis- Inter- Suscep- ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC Agent Code Potency tant mediatea tibleb c 49766c 49226d 49619e Amikacin AN µg Acinetobacter and staphylococci Amoxicillin/ Clavulanic Acid g,h,i AmC-30 20/10 µg g,ii Enterobacteriaceae Staphylococcus spp. j Haemophilus spp. c,k c Ampicillin h,l AM µg Enterobacteriaceae ii and V. cholerae m Staphylococci j,ii Enterococcus spp. n,o,ii Listeria monocytogenes f Haemophilus spp. c,k,p c Streptococci (non-s. pneumoniae, β-hemolytic 24 ii e only) e,i,aaa,ccc Ampicillin/ Sulbactam g,h,i SAM-20 10/10 µg g,ii Acinetobacter q and staphylococci j ii 15 ii Haemophilus spp. c,k c Azithromycin AZM µg Staphylococcus spp. r Haemophilus spp. c c S. pneumoniae and other streptococci e,r,s e Azlocillin AZ µg P. aeruginosa Aztreonam A µg Enterobacteriaceae, t P. aeruginosa & Acinetobacter Haemophilus spp. c c Bacitracin f B U Carbenicillin CB µg Enterobacteriaceae and Acinetobacter 19 ii ii 23 P. aeruginosa Cefaclor h,i CEC µg Enterobacteriaceae u and staphylococci j Haemophilus spp. c,k c Cefazolin CZ µg ii Enterobacteriaceae u and staphylococci j Cefdinir h CDR-5 5 µg Enterobacteriaceae kk and methicillin-susceptible staphylococci j Haemophilus spp. c c Cefepime h,i FEP µg ii Acinetobacter and staphylococci j Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d,ii Viridans Streptococci (non-s. pneumoniae) e,ccc 21 ii ii 24 ii e Streptococci (non-s. pneumoniae, β-hemolytic 24 ii only) aaa,ccc Cefixime h CFM-5 5 µg Enterobacteriaceae v Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Cefmetazole CMZ µg Enterobacteriaceae and staphylococci j N. gonorrhoeae d w d Cefonicid CID µg Enterobacteriaceae and staphylococci j Haemophilus spp. c,k c 5

6 Zone Diameter Interpretive Chart Zone Diameter Interpretive Standards (mm) Control Zone Diameter Limits (mm) E. S. P. H. H. N. S. coli aureus aeruginosa influenzae influenzae gonorrhoeae pneumoniae Antimicrobial Disc Resis- Inter- Suscep- ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC Agent Code Potency tant mediatea tibleb c 49766c 49226d 49619e Cefoperazone CFP µg Acinetobacter and staphylococci j Cefotaxime h CTX µg Enterobacteriaceae, t,x P. aeruginosa, Acinetobacter and staphylococci j ii 23 ii Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Viridans Streptococci (non-s. pneumoniae) e,i,ccc e Streptococci (non-s. pneumoniae, β-hemolytic 24 ii only) aaa,ccc Cefotaxime/ CTX/CLA 30/10 µg Clavulanic Acid t Cefotetan CTT µg Enterobacteriaceae and staphylococci j N. gonorrhoeae d w d Cefoxitin FOX µg Enterobacteriaceae and staphylococci j,aa N. gonorrhoeae d w d Cefpodoxime h,i CPD µg Enterobacteriaceae t,u,v and staphylococci j Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Cefprozil h,i CPR µg Enterobacteriaceae u,y and staphylococci j Haemophilus spp. c,k c Ceftazidime CAZ µg Enterobacteriaceae, t P. aeruginosa, Acinetobacter and staphylococci j Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Ceftazidime/ CAZ/CLA 30/10 µg Clavulanic Acid t Ceftizoxime h,i ZOX µg Enterobacteriaceae, t,x P. aeruginosa, ii Acinetobacter and staphylococci j Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Ceftriaxone h CRO µg Enterobacteriaceae, t,x P. aeruginosa, Acinetobacter and staphylococci j ii 21 ii Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Viridans Streptococci (non-s. pneumoniae) e,i,ccc e Streptococci (non-s. pneumoniae, β-hemolytic 24 ii only )aaa,ccc Cefuroxime (sodium) h,i CXM µg Enterobacteriaceae u and staphylococci j (parenteral) Haemophilus spp. c,k c N. gonorrhoeae d w d Cephalothin CF µg Enterobacteriaceae u and staphylococci j Chloramphenicol C µg Enterobacteriaceae, r P. aeruginosa, r Acinetobacter r, staphylococci, r enterococci r,yy and V. cholerae bb,r Haemophilus spp. c,r c S. pneumoniae e,r e Streptococci (non-s. pneumoniae) e,r Cinoxacin CIN µg Enterobacteriaceae Ciprofloxacin CIP-5 5 µg Enterobacteriaceae, ddd P. aeruginosa, Acinetobacter, staphylococci and enterococci Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d w d Clarithromycin CLR µg Staphylococcus spp. r Haemophilus spp. c c S. pneumoniae and other streptococci e,r,s e Clindamycin r CC-2 2 µg Staphylococcus spp. ii S. pneumoniae and other streptococci e e Colistin aa,dd CL µg Doripenem DOR µg aa eee aa jj cc Enterobacteriaceae aa 23 Pseudomonas aeruginosa f 24 Acinetobacter baumannii f 17 Streptococcus anginosus group (S. constellatus and S. intermedius) e,f 24 Doxycycline ee D µg Enterobacteriaceae aa, P. aeruginosa, Acinetobacter aa, staphylococci and enterococci yy Enoxacin ENX µg Enterobacteriaceae ddd and staphylococci ff N. gonorrhoeae d d 6

7 Zone Diameter Interpretive Chart Zone Diameter Interpretive Standards (mm) Control Zone Diameter Limits (mm) E. S. P. H. H. N. S. coli aureus aeruginosa influenzae influenzae gonorrhoeae pneumoniae Antimicrobial Disc Resis- Inter- Suscep- ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC Agent Code Potency tant mediatea tibleb c 49766c 49226d 49619e Ertapenem h,i ETP µg Enterobacteriaceae and Staphylococcus spp. j Haemophilus spp. c Erythromycin E µg Staphylococcus spp. r and enterococci r,yy ii 23 ii S. pneumoniae and other streptococci e,r,s e Fosfomycin z FOS µg ii E. coli and E. faecalis only Gatifloxacin GAT-5 5 µg mm Enterobacteriaceae ddd and Staphylococcus spp. aa P. aeruginosa, Acinetobacter spp. and enterococci z 14 ii ii 18 ii H. influenzae c and H. parainfluenzae c c N. gonorrhoeae d d S. pneumoniae and other streptococci 17 ii ii 21 ii e (non-s. pneumoniae, β-hemolytic only) e Gentamicin Testing enterococci GM µg hh 10 for high level resistance n,o,gg Enterobacteriaceae, GM µg P. aeruginosa, Acinetobacter and staphylococci Imipenem h,i IPM µg Acinetobacter and staphylococci j Haemophilus spp. c c Kanamycin K µg Enterobacteriaceae and staphylococci Levofloxacin LVX 5 5 µg Enterobacteriaceae ddd, P. aeruginosa, Acinetobacter, staphylococci aa and enterococci Haemophilus spp. c c S. pneumoniae and other streptococci e (non-s. pneumoniae, β-hemolytic only) e Linezolid LZD µg ii Staphylococcus spp. 21 Enterococcus spp S. pneumoniae and other streptococci e e,ii Lomefloxacin LOM µg Enterobacteriaceae ddd, P. aeruginosa, Acinetobacter and staphylococci Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d d Meropenem h,i MEM µg ii Acinetobacter and staphylococci j Haemophilus spp. c c Mezlocillin ii MZ µg Enterobacteriaceae and Acinetobacter P. aeruginosa Minocycline ee MI µg Enterobacteriaceae aa, P. aeruginosa, Acinetobacter aa, staphylococci and enterococci yy Moxalactam MOX µg Acinetobacter and staphylococci j Moxifloxacin MXF-5 5 µg aa Enterobacteriaceae f,ddd and Staphylococcus spp. aa H. influenzae c and H. parainfluenzae c c S. pneumoniae e e Nafcillin NF-1 1 µg Staphylococcus aureus j,nn Nalidixic Acid NA µg Enterobacteriaceae z Neomycin f N µg Netilmicin NET µg Acinetobacter and staphylococci Nitrofurantoin F/M µg Enterobacteriaceae, staphylococci and enterococci Norfloxacin ii NOR µg Enterobacteriaceae ddd, P. aeruginosa, Acinetobacter, staphylococci and enterococci Novobiocin f NB µg (Mueller Hinton agar with sheep blood for veterinary use) Ofloxacin OFX-5 5 µg Enterobacteriaceae ddd, P. aeruginosa, Acinetobacter and staphylococci aa Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d w d S. pneumoniae e and other streptococci (non-s. pneumoniae, β-hemolytic only) e e 7

8 Zone Diameter Interpretive Chart Zone Diameter Interpretive Standards (mm) Control Zone Diameter Limits (mm) E. S. P. H. H. N. S. coli aureus aeruginosa influenzae influenzae gonorrhoeae pneumoniae Antimicrobial Disc Resis- Inter- Suscep- ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC ATCC Agent Code Potency tant mediatea tibleb c 49766c 49226d 49619e Oxacillin OX-1 1 µg Staphylococcus aureus j,nn,oo Staphylococci, coagulase-negative j,nn S. pneumoniae (for penicillin G susceptibility) e,h e,bbb Penicillin h P U Staphylococcus spp. j,pp Enterococcus spp. n,o L. monocytogenes f N. gonorrhoeae d,qq,ii w d Streptococci (non-s. pneumoniae, 24 ii e β-hemolytic only) e,i,rr,aaa,ccc Piperacillin PIP µg g Enterobacteriaceae and Acinetobacter P. aeruginosa Piperacillin/ Tazobactam g TZP /10 µg g ii Enterobacteriaceae and Acinetobacter ii Staphylococcus spp. j,ii and P. aeruginosa ii Polymyxin B aa,dd PB U Quinupristin/Dalfopristin SYN /10.5 µg ii Staphylococcus spp., Enterococcus faecium and S. pyogenes e only e,ii,cc Rifampin RA-5 5 µg Staphylococcus spp. and Enterococcus spp. yy Haemophilus spp. c c S. pneumoniae e e Sparfloxacin SPX 5 5 µg ii Staphylococcus spp S. pneumoniae e 15 ii ii e Spectinomycin SPT µg N. gonorrhoeae d w d Streptomycin Testing enterococci S µg hh 10 for high level resistance n,o,gg Enterobacteriaceae S µg Sulfisoxazole tt G µg Acinetobacter, staphylococci and V. cholerae m Telavancin TLV µg Staphylococcus aureus (including methicillin-resistant isolates) f 15 Streptococcus pyogenes, Streptococcus agalactiae, Streptococcus anginosus group (S. anginosus, S. constellatus and S. intermedius) e,f 15 Enterococcus faecalis (vancomycin-susceptible isolates only) f 15 Telithromycin TEL µg S. aureus aa aa 22 Haemophilus spp. c S. pneumoniae e Tetracycline ee Te µg Enterobacteriaceae aa, P. aeruginosa, Acinetobacter aa, staphylococci, enterococci yy and V. cholerae m Haemophilus spp. c c N. gonorrhoeae d,uu w d S. pneumoniae and other streptococci e e Ticarcillin TIC µg ii Enterobacteriaceae and Acinetobacter P. aeruginosa Ticarcillin/ Clavulanic Acid g TIM-85 75/10 µg g,ii Enterobacteriaceae and Acinetobacter P. aeruginosa Staphylococcus spp. j Tigecycline TGC µg mm jj zz Enterobacteriaceae f,ss S. aureus (including MRSA) f 19 E. faecalis (vancomycin-susceptible isolates only) f 19 Streptococcus spp. (other than S. pneumoniae) e,f cc Tobramycin NN µg Acinetobacter and staphylococci Trimethoprim P-5 5 µg Enterobacteriaceae and staphylococci Trimethoprim/ SXT 1.25 µg Sulfamethoxazole tt µg ii Acinetobacter, staphylococci and V. cholerae m Haemophilus spp. c c S. pneumoniae e e Vancomycin Va µg Staphylococcus spp. vv,ii 15 Enterococcus spp. n,o,ww S. pneumoniae xx and other streptococci e e 8

9 Delvis omarbetad från CLSI-dokument M100-S21 (M2): Disk Diffusion Supplemental Tables, Performance Standards for Antimicrobial Susceptibility Testing, med tillstånd. Den fullständiga standarden kan erhållas från Clinical and Laboratory Standards Institute, 940 West Valley Road, Suite 1400, Wayne, PA USA. Värden som inte finns i M100-S21 förklaras i andra fotnoter. För lämpliga MIC-korrelat hänvisas till M100-S21. 6,7,9 a Kategorien Medelkänslig inkluderar isolat med MIC-värden för de antimikrobiella medlen som närmar sid de nivåer som vanligen uppnås i blod och vävnader och för vilka reaktionsnivån kan vara lägre än för känsliga isolat. Kategorin Medelkänslig innebär att medlet kan användas kliniskt för kroppslokaler där läkemedlen koncentreras fysiologiskt (t.ex. kinoloner och β-laktamer i urin), eller i de fall en högre dos än normalt kan användas (t.ex. β-laktamer). Kategorien Medelkänslig inkluderar också en buffertzon som ska förhindra smärre, tekniska faktorer från att orsaka större diskrepanser vid tolkningen, särskilt för läkemedel med smala terapeutiska intervall. b Policy vad gäller generering av kumulativa antibiogram bör utvecklas i samråd med infektionsklinik, ansvariga för infektionsförebyggande åtgärder, samt kommittéer för farmakologi och behandling. I de flesta situationer gäller att procentsatser för känsliga respektive medelkänsliga resultat ej bör kombineras i samma statistiska beräkningar. c Dessa standarder och kvalitetskontrollgränser för hämningszondiametrar gäller endast för bestämningar av Haemophilus spp. utförda med användning av Haemophilus Test Medium (H) och inkubering i 5 % CO 2 (16 18 h). H. influenzae ATCC rekommenderas som en användbar extra kvalitetskontrollstam för verifiering av de växtfrämjande egenskaperna hos H. Hämningszonens kant ska betraktas som det område som ej uppvisar någon uppenbar växt synlig för blotta ögat. Svag växt av mycket små kolonier som kan förefalla ha fällts ut från den mer markerade zonen ska ignoreras vid mätningen. Vid analys av Haemophilus med amoxicillin/klavulansyra på H ska E. coli ATCC inkluderas som kontrollstam. Acceptabla gränsvärden för E. coli ATCC är mm för amoxicillin/ klavulansyra vid inkubation i rumstemperatur. d Dessa standarder och kvalitetskontrollgränser för hämningszondiametrar gäller endast för bestämningar utförda med användning av GC-agarbas och 1 % av ett specifikt växttillskott (t.ex. BBL GC II-agar med IsoVitaleX-tillskott) och inkubering i 5 % CO 2 (20 24 h). e Dessa standarder och kvalitetskontrollgränser för hämningszondiametrar gäller endast för bestämningar utförda med användning av Mueller Hinton-agar med tillsats av 5 % defibrinerat fårblod och inkubering i 5 % CO 2 (20 24 h). Tolkningsstandarderna gäller för S. pneumoniae och andra streptokocker såsom angivet. Resultaten kan bli felaktiga om de specificerade kriterierna används för andra organismer än de angivna. De föreslagna tolkningskriterierna för andra streptokocker än S. pneumoniae är baserade på populationsdistributionen för olika arter, de antimikrobiella medlens farmakokinetik, tidigare publicerad litteratur och den kliniska erfarenheten hos vissa medlemmar av CLSI-underkommittén. Systematiskt insamlade kliniska data är inte tillgängliga för granskning för många av sammansättningarna i gruppen. 7 Trots avsaknaden av tillförlitliga tolkningskriterier för diskdiffusionstest av S. pneumoniae vad gäller vissa β-laktamer är S. pneumoniae ATCC den stam som utsetts för kvalitetskontroll av alla diskdiffusionstester av alla Streptococcus spp. f FDA-godkända rekommendationer avseende hämningszonstorlekar från läkemedelstillverkare som inte inkluderats i CLSI M100-S21 (M2-A10). 7 g En annan E. coli (ATCC 35218) har utsetts för kvalitetskontroll av lappar innehållande kombinationer av β-laktamer och β-laktamasinhibitorer. Denna stam producerar en β-laktamas som bör inaktiveras av inhibitorn. Vid användning tillsammans med ATCC kan båda komponenterna i kombinationslappen kontrolleras. Kontrollgränserna för denna stam för amoxicillin/klavulansyra är mm, för ampicillin 6 mm (dvs. ingen zon), för ampicillin/sulbactam mm, för piperacillin mm, för piperacillin/tazobactam mm, för ticarcillin 6 mm (dvs. ingen zon) och för ticarcillin/klavulansyra mm. Kontrollstammen E. coli ATCC innehåller en plasmidkodad β-lactamase (icke-esbl); därför är organismen resistent mot många penicillinlabila medel, men känslig för β-laktam/βlaktamashämmarkombinationer. Plasmiden måste förekomma i kontrollstammen för att kvalitetskontrolltestet ska vara giltigt, plasmiden kan emellertid gå förlorad under förvaring i kylskåp eller frys. Se Metodens begränsningar och M2 för ytterligare information. h Isolat av pneumokocker med oxacillinhämningszonstorlekar på 20 mm är känsliga (MIC 0,06 µg/ml) för penicillin och kan anses som känsliga för ampicillin, amoxicillin, amoxicillin/klavulansyra, ampicillin/sulbaktam, cefaklor, cefdinir, cefepim, cefetamet, cefixim, cefotaxim, cefprozil, ceftibuten, ceftriaxon, cefuroxim, cefpodoxim, ceftizoxim, ertapenem, imipenem, lorakarbef samt meropenem på godkända indikationer, och dessa medel behöver ej testas. MIC-värden för penicillin och cefotaxim eller ceftriaxon eller meropenem bör bestämmas för isolat med oxacillinzonstorlekar 19 mm, eftersom hämningszoner på 19mm uppträder hos vissa penicillinresistenta, medelkänsliga och vissa känsliga stammar. Isolaten bör rapporteras såsom penicillinresistenta eller medelkänsliga, på basis enbart av en oxacillinhämningszon 19 mm. Amoxicillin, ampicillin, cefepim, cefotaxim, ceftriaxon, cefuroxim, ertapenem, imipenem samt meropenem kan användas för behandling av pneumokockinfektioner; tillförlitliga resistensbestämningar med diskdiffusionstest för dessa läkemedel existerar dock ännu ej. Dessas effektivitet in vitro bestäms lämpligast med en MIC-metod. Penicillin och cefotaxim eller ceftriaxon eller meropenem bör testas med användning av en tillförlitlig MIC-metod (som den som beskrivs i CLSI-dokument M7 9 ) och rutinmässigt rapporteras för likvorisolat av S. pneumoniae. Sådana isolat bör även testas mot vancomycin med användning av MIC-metoden eller lappmetod. För isolat från andra kroppslokaler kan oxacillinlappscreeningstest användas. Om oxacillinhämningszonstorleken är 19 mm, bör MIC för penicillin och cefotaxim eller ceftriaxon bestämmas. För att fastställa resistensen hos andra streptokocker än S. pneumoniae mot cefdinir ska 10-enhets penicillinlappen användas; isolat med penicillinhämningszoner på 28 mm är känsliga för penicillin och kan anses som känsliga för cefdinir. i Ett streptokockisolat som är känsligt för penicillin kan anses känsligt för ampicillin, amoxicillin, amoxicillin/klavulansyra, ampicillin/sulbaktam, cefaklor, cefazolin, cefdinir, cefepim, cefprozil, cefotaxim, ceftibuten (endast streptokocker grupp A), ceftriaxon, cefuroxim, cefpodoxim, ceftizoxim, cefalotin, cefapirin, cefradin, imipenem, lorakarbef samt meropenem på godkända indikationer, och behöver ej testas mot dessa medel. Viridansstreptokocker isolerade från blod och normalt sterila kroppslokaler (t.ex. cerebrospinalvätska, blod, ben, etc.), bör testas för resistens mot penicillin eller ampicillin med användning av en MIC-metod. 9

10 j k l m n o p q r s t u v w Penicillinkänsliga stafylokocker är även känsliga för andra penicilliner, β-laktam/β-laktamasinhibitorkombinationer, cefemer samt carbapenemer godkända av FDA för användning vid stafylokockinfektioner. Penicillinresistenta, oxacillinkänsliga stammar är resistenta mot penicillinaskänsliga penicilliner, men känsliga för andra penicillinasstabila penicilliner, β-laktam/β-laktamasinhibitorkombinationer, relevanta cefemer samt carbapenemer. Oxacillinresistenta stafylokocker är resistenta mot samtliga för närvarande tillgängliga β-laktamantibiotika. Känsligheten för eller resistensen mot ett stort antal olika β-laktamantibiotika kan således härledas från test av enbart penicillin och oxacillin. Rutinmässig bestämning av resistensen mot andra penicilliner, β-laktam/β-laktamasinhibitorkombinationer, cefemer eller carbapenemer rekommenderas ej. 7 För oxacillinresistenta stafylokocker rapporteras resultatet som resistent eller rapporteras ej. Sällsynta, β-laktamasnegativa, ampicillinresistenta (BLNAR) stammar av Haemophilus influenzae bör anses resistenta mot amoxicillin/klavulansyra, ampicillin/sulbaktam, cefaklor, cefetamet, cefonicid, cefprozil, cefuroxim samt lorakarbef, trots uppenbar känslighet in vitro hos vissa BLNAR-stammar för dessa medel. Klass representativ för ampicillin och amoxicillin. För V. cholerae korrelerar resultaten från diskdiffusionstester för ampicillin, tetracyklin, trimetoprim/sulfametoxazol och sulfonamider (dvs. procentandel känsliga, medelkänsliga och resistenta) väl med resultat erhållna via buljongmikrospädningsmetod. Tetracyklinresultaten kan användas för att förutsäga den sannolika känsligheten hos isolaten för doxycyklin; använd ej lapptest för doxycyklin eller erytromycin, eftersom korrelationen med MIC-resultat är dålig. Ampicillin-klassen representerar ampicillin och amoxicillin. Ampicillinresultaten kan användas för att föutsäga känsligheten för amoxicillin/klavulansyra, ampicillin/sulbaktam, piperacillin och piperacillin/tazobaktam hos icke-βlaktamasproducerande enterokocker. Enterokockernas penicillinkänslighet kan användas för att föutsäga känsligheten för ampicillin, amoxicillin, ampicillin/sulbaktam, amoxicillin/klavulansyra, piperacillin och piperacillin/tazobaktam hos icke-β-laktamasproducerande enterokocker. Enterokocker som är känsliga för ampicillin kan emellertid inte antas vara känsliga för penicillin. Om penicillinresultat krävs måste man testa med penicillin. Eftersom ampicillineller penicillinresistens hos enterokocker orsakad av β-laktamasproduktion inte med tillförlitlighet detekteras med användning av rutinmässiga lapp- eller spädningsmetoder, rekommenderas ett direkt, nitrocefinbaserat β-laktamastest för isolat från blod och cerebrospinalvätska. Ett positivt β-laktamastest predikterar resistens mot penicillin, liksom även mot amin-, karboxi- och ureido-penicilliner. Vissa penicillin- eller ampicillinresistenta enterokocker kan vara högresistenta (dvs. penicillin-mic-värden 128 µg/ml eller ampicillin-mic-värden 64 µg/ml). Lapptesten kan inte differentiera mellan dem med normal resistens och dem med sådan högresistens. För enterokocker isolerade från blod och cerebrospinalvätska bör laboratoriet överväga bestämning av faktiska MIC-värden för penicillin eller ampicillin, eftersom enterokockstammar med normal lägre resistensnivå (penicillin-mic-värden 64 µg/ml och ampicillin-micvärden 32 µg/ml) bör anses potentiellt känsliga för synergi med en aminoglykosid (i frånvaro av högresistens mot aminoglykosider), medan stammar med högre resistensnivå kan vara resistenta mot sådan synergi. 6 Synergi mellan ampicillin, penicillin eller vancomycin och en aminoglykosid kan förutsägas för enterokocker genom användning av en screeningtest för högresistens mot aminoglykosider (gentamicin och streptomycin). Andra aminoglykosider behöver ej testas, eftersom dessas effektivitet mot enterokocker inte är bättre än den hos gentamicin och streptomycin. Resultaten av bestämning av resistensen mot ampicillin bör användas för att förutsäga effektiviteten hos amoxicillin. De flesta H. influenzae-isolat som är resistenta mot ampicillin och amoxicillin producerar en β-laktamas av TEM-typ. I de flesta fall kan ett direkt β-laktamastest erbjuda ett snabbt sätt att påvisa ampicillin- och amoxicillinresistens. Kan rapporteras för Acinetobacter spp. resistenta mot andra medel. Rapporteras ej rutinmässigt för isolat från urinvägarna. Känslighet för och resistens mot azitromycin, klaritromycin och diritromycin kan förutsägas genom användning av erytromycin. Se diskussion om ESBL under RESULTAT. För screening och bekräftande tester för ESBL hos Klebsiella pneumoniae, K. oxytoca och E. coli hänvisas till avsnittet RESULTAT samt referens 7. Screeninggränser (Mueller Hinton-agar, standardiserat diskdiffusionsförfarande, 35 ± 2ºC, rumsluft, h) är: aztreonam ( 27 mm), ceftazidim ( 22 mm), cefotaxim ( 27 mm), cefpodoxim ( 17 mm) samt ceftriaxon ( 25 mm). Rekommenderad kvalitetskontroll är E. coli ATCC (som angivet i tabellen); K. pneumoniae ATCC (aztreonam 9 17 mm), ceftazidim (10 18 mm), cefotaxim (17 25 mm), cefpodoxim (9 16 mm) och ceftriaxon (16 24 mm). 7 Användningen av mer än ett antimikrobiellt medel för screening förbättrar detektionens känslighet. För fenotypisk bekräftande analys krävs användning av både cefotaxim och ceftazidim, separat och i kombination med klavulansyra. En hämningszondiameter på 5 mm för endera antibiotikum testat i kombination med klavulansyra jämfört med dess hämningszon vid separat test = ESBL. Rekommendationer för kvalitetskontroll: negativ stam E. coli ATCC som producerar en 2 mm ökning av hämningszondiametern för ett antimikrobiellt medel testat separat jämfört med dess hämningszondiameter vid test i kombination med klavulansyra; positiv stam K. pneumoniae ATCC som producerar en 3 mm ökning av cefotaximzondiametern och en 5 mm ökning av ceftazidimzondiametern. Se Metodens begränsningar. Se referens 7 för närmare beskrivning av förfarandet. Cefalotin kan användas för att förutsäga effektiviteten hos cefalotin, cefapirin, cefradine, cefalexin, cefaklor och cefadroxil. Cefazolin, cefuroxim, cefpodoxim, cefprozil och lorakarbef (endast urinisolat) kan testas individuellt, eftersom vissa isolat kan vara känsliga för dessa medel även om de är resistenta mot cefalotin. Gäller ej för test av Morganella spp. För N. gonorrhoeae indikerar ett medelkänsligt resultat för ett antimikrobiellt medel antingen ett tekniskt problem som bör lösas genom upprepad testning, eller avsaknad av klinisk erfarenhet vad gäller behandling av organismer med dessa zoner. De senare verkar vara fallet för cefmetazol, cefotetan, cefoxitin och spectinomycin. Stammar med medelkänsliga zoner för de andra medlen har en dokumenterad lägre utläkningsfrekvens (85 95 %) jämfört med > 95 % för känsliga stammar. 10

BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens

BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens 8840621 2007/11 Om produkten är CE-märkt framgår det av etiketten. Svenska AVSEDD ANVÄNDNING Dessa lappar är avsedda för semikvantitativ resistensbestämning

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad

Läs mer

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST Extern och intern kvalitetskontroll Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST Kvalitetskontroll Nödvändigt för att kunna lita på sina resultat! Extern kvalitetskontroll Att provocera laboratoriets rutiner

Läs mer

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och

Läs mer

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth

Läs mer

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010

Läs mer

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som

Läs mer

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Kvalitetskontroll och felsökning Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Rutinmässig kvalitetskontroll Kontrollera material och utrustning Agarplattor Antibiotikalappar Inkubatorer mm Kontrollera utförandet

Läs mer

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra

Läs mer

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa

Läs mer

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av

Läs mer

Resistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015

Resistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015 Resistensbestämning enligt EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Februari 2015 Innehåll Media Inokulatberedning Inokulering av plattor Antibiotikalappar Inkubering Avläsning Tolkning Kvalitetskontroll

Läs mer

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier

Läs mer

BD Haemophilus Test Medium Agar (HTM)

BD Haemophilus Test Medium Agar (HTM) PA-254058.06-1 - BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-254058.06 Rev.: April 2013 BD Haemophilus Test Medium Agar (HTM) AVSEDD ANVÄNDNING BD Haemophilus Test Medium Agar (HTM) används i den antimikrobiella

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer

Kommentarer till resistensläget 2012

Kommentarer till resistensläget 2012 Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad

Läs mer

Snabb standardiserad resistensbestämning

Snabb standardiserad resistensbestämning nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling

Läs mer

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014 Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg

Läs mer

Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)

Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL) Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL) Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte, Karlstad, 2018 EUCASTs utvecklingslaboratorium

Läs mer

BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F)

BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-257491.01 Reviderad: Augusti 2016 BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) AVSEDD ANVÄNDNING BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) (BD Mueller Hinton-agar för

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Antibiotikakompendium

Antibiotikakompendium 1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),

Läs mer

BD Sensi-Disc Susceptibility Test Discs

BD Sensi-Disc Susceptibility Test Discs BRUKSANVISNING BD SENSI-DISCS SD-BD.01 Rev.: Maj 2005 BD Sensi-Disc Susceptibility Test Discs AVSEDD ANVÄNDNING Sensi-Disc susceptibility test discs (Sensi-Disc resistensbestämningslappar) är avsedda för

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek

Läs mer

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,

Läs mer

Undersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden

Undersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden 1 / 5 Undersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden 1 Metodreferenser och avvikelser CLSI. Performance Standards for Antimicrobial Disk and Dilution Susceptibility Tests

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,

Läs mer

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012 Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.

Läs mer

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar

Läs mer

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska

Läs mer

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...

Läs mer

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd

Läs mer

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018 Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter:

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017 Antibiotikaanvändning Lasarettet i Enköping T o m juni 217 Datakällor och måttenheter i denna presentation Källa är ehälsomyndigheten: data över läkemedelsförsäljning via recept och rekvisition. Presenteras

Läs mer

BD Mueller Hinton II Agar BD Mueller Hinton II Agar 150 mm BD Mueller Hinton II Agar, Square

BD Mueller Hinton II Agar BD Mueller Hinton II Agar 150 mm BD Mueller Hinton II Agar, Square BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-254032.08 Reviderad: Februari 2017 BD Mueller Hinton II Agar BD Mueller Hinton II Agar 150 mm BD Mueller Hinton II Agar, Square AVSEDD ANVÄNDNING BD Mueller Hinton

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk

Läs mer

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens

Läs mer

av MDR gramnegativa bakterier

av MDR gramnegativa bakterier Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer

Läs mer

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/ Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep Blood BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep Blood (150 mm) BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep blood, Square

BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep Blood BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep Blood (150 mm) BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep blood, Square BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-254030.07 Rev.: April 2013 BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep Blood BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep Blood (150 mm) BD Mueller Hinton Agar with 5% Sheep blood,

Läs mer

Antibiotikaanvändning

Antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m 2014 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J01 inkl rifampicin)* Akademiska sjukhuset 2008-2014 Källa: ehälsomyndigheten 350 000 300 000 250 000

Läs mer

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin

Läs mer

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,

Läs mer

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae

Läs mer

Litteraturstudie Ertapenem

Litteraturstudie Ertapenem Litteraturstudie Ertapenem Eva Brené Forsberg Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling Avdelningen för Farmakognosi Institutionen för Läkemedelskemi Uppsala Universitet Bild(Wikipediacommon)http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ertapenem_Formula_V.1.svg

Läs mer

Nyheter i resistensbestämning 2014-2015. Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory

Nyheter i resistensbestämning 2014-2015. Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory Nyheter i resistensbestämning 2014-2015 Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus

Läs mer

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos - Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R

Läs mer

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala

ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala Johan Kaarme Smittskydd i förskolan Folkhälsomyndigheten 28 nov 2017 Disposition Bakgrund Studie I-IV Resultat Slutsatser och betydelse Ref:

Läs mer

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriacae 10 g 16 13-15 12 Pseudomonas aeruginosa 10 g 16 13-15 12 Häst Enterobacteriacae 10 g 16 13-15

Läs mer

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera

Läs mer

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA Para otras lenguas Para outros lenguas Für andere Sprachen Pour d autres langues Per le altre lingue For andre språk Для других языках

Läs mer

Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015

Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015 Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015 Vad är Nordicasts motivering till att ligga kvar med den ganska krångliga algoritmen med cefaklor när man

Läs mer

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER En kraftig ökning av ampicillinresistenta enterokocker och en oroande hög nivå av cefalosporinresistens hos gramnegativa tarmbakterier har konstaterats vid en

Läs mer

Direkt resistensbestämning

Direkt resistensbestämning Direkt resistensbestämning (Direct Antimicrobial usceptibility Testing, D-AT) Martin undqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro Varför? Ökande resistens

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015

Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015 Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015 Regionala Strama Västra Götalandsregionen (mars 2016) Sammanfattning Bakgrund Vid tolkning av

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa.

Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Uppkomst och spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö i Iran, Turkiet, USA och Europa. Chnoor Mohammed Amin Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: 08012012

Läs mer

MRB Multiresistenta bakterier

MRB Multiresistenta bakterier MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer

Läs mer

Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar

Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar HUVUDOMRÅDE: Biomedicinsk laboratorievetenskap FÖRFATTARE: Johanna

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning

Läs mer

BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test

BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test Bästa VITEK 2-kund, 2 BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test, Göteborg 12 april, 2011 Med detta brev vill vi informera er som använder VITEK 2 AST-kort innehållande Piperacillin/Tazobactam

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim

Läs mer

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 201 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING Det var ett stort intresse för årets ringtest med nästan dubbelt så många arbetsplatser som förra året. Det negativa provet och E coli

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer