1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Relevanta dokument
TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Tillståndsmaskiner. Moore-automat. Mealy-automat. William Sandqvist

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Algoritmer och datastrukturer, föreläsning 11

Laboration 1a: En Trie-modul

F8: Logiska komponenter. Introduktion. Koder. Avkodare. Logiska komponenter

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

v v v v 5 v v v 4 (V,E ) (V,E)

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Elementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

============================================================

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Nordic Light Roulett. Aluminiumpersienn. Nordic Light Roulett Installation - Manövrering - Rengöring. Aluminiumpersienn

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.


1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

FÄRGLAGD A STENSUNDSVÄGEN BOSTÄDER BILPLATSER GARAGE 86 ST


går genom AX + B = C,

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Making room for tomorrow

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

löser differentialekvationen och 3 som är ett förstagradspolynom som inte är identiskt lika med differentialekvationens högerled.

Hvor tilfreds er du med din togrejse?

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Jag vill inte vara ensam

System med variabel massa

VATEK Multifix kopplingar för alla rörtyper

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

A LT B A R Y TO N. enkelt

Affärsnätverka framgångsrikt

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

Ordinära differentialekvationer,

p Följ Kraft Där, Strå

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

På en landsväg. % Œ. œ œ. j œ # # œ œ j œ. œ J. œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ# œ œ # œ œ œ œ. œ œ œ œ. œ œ j. œ œ œ j œ Œ ? # # œ œ. œ J. œ œ. œ œ. œ œ.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

============================================================ ============================================================

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12


Vi önskar er ett trevligt Speedwaymöte i Norrköping denna helg

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

VECKANS LILLA POSTKODVINST á kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer kronor vardera:

TSBB31 Medicinska bilder Föreläsning 1

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Digital Signalbehandling i multimedia

Varumärkesfrämjande möjligheter

Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

bruksanvisning/ user manual

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

ACO VVS. industribrunn. EG Industribrunn

Transkript:

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr APACETRANSFORMER plcrnormr nvän bl nn ör lö irnilkvionr DE och ym v DE m konn koicinr lö någr ypr v ingrlkvionr bämm bili ho linjär ym Diniion å vr inir ör plcrnormn ill unkionn bckn F och inir v ingrln konvrgrr F Kmnr I ovnån iniionn brkr vi prmrn illräcklig or l å ingrln konvrgrr Kmnr Vi brkr rnorm F n unkion v Bckning F bcknr plcrnormn v är F Invrn Om F å ägr vi är invrn ill F och bcknr F Nor invrn är in nyig bäm Exmplvi, unkionr och g ig i änlig mång punkr liggr i [, å är F=G ro g Funkionrn och F kn brk pr I någr böckr bckn r rlion F byr F och kvivln F ============================================================ Diniion: En unkion är v xponnill orningn c inn konnr c c och M >, å M, ör ll > kiljr v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr I öljn ngr vi illräcklig villkor ör xinn v plcrnormn: S Exinn v plcrnormn Om är yckvi koninurlig på [, och är v xponnill orningn c å, ör > c, xirr plcrnormn Bvi: c c M M Er M c M c c M M c c konvrgrr å konvrgrr ockå nlig jämörl n Därm är ockå konvrgn nlig n i nvriblnly VSB ============================================================= Uppgi Använ iniionn ör bämm, b,, ör övrig öning F Nor lim Svr : b F Svr b: v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr v 7 Uppgi Använ iniionn ör bämm b, c ör övrig, öning: F Nor lim Svr : b BETA llr pr in F Nor lim och lim rgl 'Hopil, lim lim Svr b: c BETA llr pr in F Svr c: Uppgi Använ iniionn ör bämm

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr in b co öning F in co in Svr : Svr b: Hvii gunkion Uni p uncion i bokn bckn U i BETA, i någr böckr H inir nlig öljn:, U, Härv öljr irk, U, och, b U U b, ör övrig Uppgi Använ iniionn ör bämm, U, b c, U,, b U U b, ör övrig öning: F v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr Nor U > b F c F b b b b IMPUSFUNKTION llr DIRACS DETAFUNKTION I knik illämpningr nvänr mn ibln impulunkion llr Dirc lunkion Cickn run nmn r ån objk in är rikig unkionr un k iribuionr Brk n yrknig ignl ymrik kring origo, m n lin b och n or höj= S grn:, [, ] ör övrig Då är rn v rkngln lik m och ärör Dirc lunkionn kn brk gränll v Allå lim och hr öljn gnkpr: E:,, E:, E: E: E: v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr För kunn hnr n pcill unkion, k Dirc - unkion llr impulunkionn, inirr mn plcrnormn nlig öljn F Ingrln inir m vå gränvärn Från E och iniionn hr vi Allå är lim lim A A På liknn ä, rån E, år vi ========================================================= plcrnormr v öljn unkionr nvän o och kn vr nyig kunn un ill unr kurn gång U llr, Hvii unkion n! n n in co Dirc l-unkion Flr ormlr inn i BETA n=,, RÄKNEREGER 6 v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr När vi plcrnormrr n unkion nvänr vi o ärig ormlr x BETA ör någr o örkmn unkionr och någr räknlgr Ibln kll nn mo ör lxikonmon R INEARITET AV APACETRANSFORMEN bg F bg Bvi: Sn öljr rån ingrln linjär gnkpr: bg bg bg F bg VSB Uppgi Använ linri ör bämm in8 co öning: Vi nvänr linri och ärig ormlr rån BETA llr rån ovnån bll F! 8 8 Uppgi 6 Använ linri ör bämm F 8 8 öning: Innn vi bämmr invrn, krivr vi någr lr å vi kn irk nvän ärig ormlr inn i BETA llr i blln ovn F!! 8 8 Nu hr vi in8 co R DÄMPNINGSSATSEN kll i kurbokn För rnlionn å F vr plcrnormn v Då gällr 7 v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr = F Bvi: = F Uppgi 7 Använ ämpningn ör bämm co b c in öning: För co Nu nvänr vi ämpningn = F gr co b För! Nu nvänr vi ämpningn = F gr! c Svr: in! Svr Uppgi 8 Använ ämpningn ör bämm g G b G c G G 7! öning: G! 8 v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr För!!! Nu nvänr vi ämpningn gr!!! 6 Nor änringn rån ill + i -rumm gr korn i -rumm b För in Nu nvänr vi ämpningn gr in Nor änringn rån ill + i -rumm gr korn i -rumm c För in Nu nvänr vi ämpningn gr in Nor änringn rån ill i -rumm gr korn i -rumm För kvrkplrr vi nämnrn och ärr krivr ln å ämpningn kn illämp: G l i vå lr nlig A B C A C B C Nu nvänr vi ämpningn på vrj rm och år G co in Svr: 6 b in c in 9 v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr co in R FÖRDRÖJNINGSSATSEN kll i kurbokn nr rnlionn å F vr plcrnormn v Då gällr U F är Bvi: U, U = r U, = = ubiuionn x, x x x = x x = x x F VSB Uppgi 9 Använ örröjningn ör bämm in U b U öning: För in Härv, nlig örröjningn, in U b För!! Härv, nlig örröjningn, U Uppgi Använ örröjningn ör bämm g G b 8 öning: v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr För!!! Härv, nlig örröjningn, U! b co 8 Härv, nlig örröjningn, co 8 8 6 U R plcrnormion v rivor å F vr plcrnormn v F Då gällr F F Vi bvir F Vi nr bå och är v xponnill orningn och yckvi koninurlig = pr in = = [lim lim ] F = F = F VSB Anmärkning: Vi nr lim ör or Exmpl: å Bräkn gn rivr unkionn och irk bräkn = b m hjälp v ormln F v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr öning: j inir = Därm b F Nor F = och högrgränvär är Ovnån ormlr ör rnormring v rivor nvänr vi vi nvänr plcrnormr ör lö n DE llr DE-ym Exmpl: Använ plcrnormr ör lö öljn DE: y y U U, y öning: Sg För rnormrr vi bå ln och örnklr ärr nor vi år n nkl linjär kvion på Y : Y y Y, llr Y Y Sg Vi lör u Y : Y Y llr Y Sg Invrrnormr: Tip nvän BETA ör invrrnormr ärr örröjningn och v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr y U U Anmärkning Om uppgin innhållr Dirc lunkion å nvän öljn ormlr: F F F x i BETA R plcrnormionr v ingrlr FATNINGEN convoluion v vå unkionr ör vå yckvi koninurlig unkionr på inrvll [, inir g Flningn bckn ibln * g, llå * g g I ormlmling BETA ng lningn g, är, g är kik mm g r, och g R plcrnormion v lningn: g F G Bvi: Inormiv, j obligorik; inn in i kurbokn v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr v 7 g g ] [ D g vi änrr ingrionorningn g g ] [ ] [ ubiuionn x =x ] ] [ G F x x g x x g x x VSB Uppgi Bäm plcrnormr ill öljn lningingrlr in b öning: Bckn och in g Nor g vrr mo n ln är unkion v Då är! F och G Därm, nlig lningormln, 9! in G F b Bckn och g Då är F och! G Då är G F =!

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr R6 plcrnormring v ingrln Om vi krivr år vi m hjälp v lningormln F F Exmpl: Bäm in xx, öning: in x x Anmärkning: Flr räknlgr inn i BETA ======================================== v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr Smmnning v räknlgr ör plcrnormr iknn ormlr inn i ormlmling BETA: F bg F bg F F Kll ör rnlionn llr ämpningn, U = F Kll nr rnlionn llr örröjningn 6 n n F n n=,, 7 y Y y 8 y 9 y Y y y Y x x F x g x x F G Prioik unkion m prion T v T T T y y y Anmärkning: Om mn hr Dirc lunkion i uppgin å rä ormlrn 7,8,9 m 7 y Y y 8 y 9 y Y y y Y y y y 6 v 7

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr Uppgi Bln uppgir Bäm plcrnormn F in b c U in in g co7 h *in Svr: b 6 c 6 g 9 h Uppgi Bln uppgir Bäm ör givn F 7 b 7 c g h Svr: co 7 b in 7 c 7 6 6 in U g co h U 6 7 v 7