APTT konstiga resultat och lupus

Relevanta dokument
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

PK-INR PT-INR D-dimer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

PK (INR) och D-dimer

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Expertgruppen för Koagulation

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Preanalys - webbenkät och diskussion

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Patient-/vårdgivarguide

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

Coatest SP Factor VIII Swedish revision 12/2004

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Koagulation och Antikoagulantia

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Ny analyskatalog 15 oktober

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Koagulation och Antikoagulantia

Ny analyskatalog 15 oktober

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Utredning av ökad blödningsbenägenhet. Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

EQUALIS kvalitetsmål

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

egfr hos barn Peter Ridefelt

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

U-Albumin. Equalis användarmöte Gunnar Nordin Marie Lundberg

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

Datum Diarienr: SkaS

En pekpinne för allas trevnad: INGEN ONÖDIG BILKÖRNING INNE PÅ GÅRDARNA!!

Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Preanalytik-Koagulation Hur gör vi på laboratoriet?

Hemostasen. Hemostasen

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Narkotikaharmonisering - Uppföljning

RF-CCP. Prov /C (förväntat positivt för P-RF och P-CCP):

Komponenter till en offentlig sammanfattning. Översikt över sjukdomsepidemiologi

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Fibrinogen. Andreas Hillarp Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland.

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Provtagning med mikrorör för koagulationsanalyser

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Transkript:

APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation 2018

Många orsaker till förlängd APTT Preanalytik Läkemedel (många olika antikoagulantia) Andra läkemedel inkl. naturläkemedel Lupus antikoagulans Ärftlig faktorbrist (10 olika faktorer) Förvärvade bristtillstånd Autoantikroppar Inhibitorer till FVIII Fibrin/fibrinogennedbrytningsprodukter Annat

APTT reagens ( märken i Europa) Siemens (4 olika) IL (3 olika) Stago (4 olika) Trinity (5 olika) Hyphen (2 olika) Technoclone (2 olika) Axis-Shield Diagen Grifols Immuno MediRox Pacific Sigma Others >25 olika APTT reagens Används för APTT och/eller som reagens I faktorspecifika enstegsmetoder

Tro det eller ej

APTT: reagenssammansättning Aktivator Optimal aktivering av kontaktfasen a) Partikulär: glas, kisel, kaolin celit etc. b) Löslig: ellagsyra, polyfenoler Fosfolipider (partiellt tromboplastin), kalcium Substitut för membran/aktiverade trombocyter STOR variation map typ och koncentration: animaliska, vegetabiliska eller syntetiska. Påverkar känsligheten för heparin, lupus etc.

Equalis: P-APT-tid (s); Youden plot 2017:10; n=95 Fem APTT-reagens: (n=47) (n=30) (n=14) (n=2) APTT-SP (n=1)

En förlängd APTT kan inte ignoreras! Vilken blödningsrisk har patienten? -Ingen ökad blödningsrisk? -Mild, moderat eller svår blödningsrisk? Kirurgi, ja/nej? Typ av kirurgi etc.? APTT-mixning första steg mot ökad kunskap

Utredning av långa APT-tider hos barn Exempel från: Shah MD et al., Clin Pedatr 2006; 45: 347 Exempel: barn 0-18 år, n = 90 FVIII, FIX, FXI (10 %) FXII (3 %) Faktorbrist Oklar orsak LA VWD - Barn med lång APTT som remitterats till en ped. hematologisk klinik - Ingen särskild selektion före utredning, ingen diagnos etc. - De flesta som klassats Oklar orsak hade inte förlängd APTT vid förnyad provtagning.

Utredning av långa APT-tider hos vuxna Exempel från: Chng WJ et al., Singapore Med J 2005; 46: 450 Vuxna, n = 177 Faktorbrist FVIII, FXI (6 %) FXII (6 %) Oklar orsak LA - Preanalytik, t.ex. uteslutit heparin m.m. (27/204 prov) - Samtliga hade förlängd APTT

Lupus antikoagulans och APTT Lång APTT (inte alltid! Reagensberoende) (Mix APTT 1:1 förlängd eller ännu längre!) Andra koag. tester kan vara påverkade men (oftast ) inte PK(INR). APT-tidsförlängningen är fosfolipidberoende OBS! testet drvvt ska alltid ingå i en utredning av lupus!

Patientfall med lupus antikoagulans och blödning Analys Dag 1 Dag 2 Dag 13 Dag 107 Referens intervall APTT (s) 59 56 77 34 24-38 APTT mix (S) 93 61 63 <40 drvvt (s) 130 83 68 32 <40 drvvt kvot 3,3 2,3 2,3 <1,5 <1,5 PK(INR) 3,0 1,1 0,9 0,9 1,2 Knobe K et al., Eur J Pediatr 2012; 171: 1383-1387

Vissa reagens har ökad lupuskänslighet Exempel från Siemens produkt information: A Global Screening Test APTT Determination 2010

Lupus-känslighet: utvärdering av 16 olika APTT-reagens Utvärderat med 40 positiva LA-prov Referensreagens APTT-reagens LA sensitivitet (%) Falsk pos. (%) Automated APTT 100 0 Platelin Excel LS 95 2 Actin 98 17 Actin FS 82 26 Actin FSL 98 4 Cephalite 95 17 Actimat 92 0 Silimat 100 0 Känslighet CK Prest 78 13 78 100% PTT LA 100 0 PTT A 100 2 Pathromtin 78 26 PTT reagent 88 17 APTT Silica 100 0 APTT Ellagic acid 100 0 Thrombosil 80 13 Denis-Magdelaine A et al., Haemostasis 1995; 25: 98-105

LA-känsliga APTT (och drvvt) ändå bäst på att detektera LA? aptt-la drvvt Ratzinger F et al., Biochem Med 2017; 27(3):030705 (https://doi.org/10.11613/bm.2017.030705)

Utesluter en normal APTT ett lupus antikoagulans? 15 % anser att normal APTT utesluter LA! 16 % har ingen uppfattning! Fritsma GA et al., Am J Clin Pathol 2012; 137: 904-908

drvvt kvot (screen/confirm) Resultat från Malmö 215/397 (54 %) med LA-kvot 1,5 har normal APTT! n=481 APTT (sekunder)

Summering av APTT APTT mäter summaeffekten av tio olika koagulationsfaktorer Lär känna ditt APTT reagens: Faktorkänslighet Heparinkänslighet Lupus antikoagulans Etablera lokalt referensintervall Tolka APTT utifrån klinik + lab! En förlängd APTT kan inte ignoreras men är inte alltid kliniskt intressant En normal APTT kan inte alltid exkludera en koagulationsdefekt Lupus antikoagulans är en vanlig orsak till förlängd APTT Använd känsligt APTT vid lupusdiagnostik

Tack för uppmärksamheten Med hälsningar från Region Halland