KRUMELUREN HT-16. Marina Undenius Terese Sjöstedt

Relevanta dokument
KOMPISPROJEKT HT-15. Marina Undenius och Carina Nilsson

TITANIC. Vårterminen Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Kvalitetsanalys. Ljungbackens förskola

BARNENS TANKAR OCH IDEÉR SKAPADE DENNA TERMIN!

Verksamhetsberättelse för avd. PÄRLAN

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Detta är jag ht Tina Johnsson & Terese Sjöstedt Stenänga förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Avdelningen Blåbäret

Brummelisas månadsbrev mars 2015

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

God ljudmiljö inom förskolan

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Lokal arbetsplan 14/15

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Lingonets kvalitetssäkring

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

IGELKOTTENS Arbetsplan

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Sagor och berättelser

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

SPRÅKUTVECKLANDE ARBETE. Jennifer Flodin.

KVALITETSREDOVISNING

IGELKOTTENS Arbetsplan

Arbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret

Årsberättelse 2014/2015

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsbeskrivning för

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER

Mjölnargränds förskola

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Tallens utvärdering Våren 2013

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Välkommen till Grodan, våren 2009

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans!

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna

Kattens Janssons månadsbrev

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Årsberättelse Björke förskola

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Fenomen som undersöks

Examensarbete VT Börja på förskolan

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Likabehandlingsplan Staffansgårdens förskola

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Tisdag den 27 september 2016

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. TELEFONNUMMER GRANENS MOBILTELEFON

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Solglimtens verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning VT-17

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016

ASKIV ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

Samt fjärilslarver till våren

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

Orange Centrals Förskola

Förskolechef Thomas Edström Upprättad: Utvärderad:

Transkript:

KRUMELUREN HT-16 Marina Undenius Terese Sjöstedt

Nuläge Vi är 16 barn i gruppen, 6 av dem är nya. En pedagog är kvar och två nya har tillkommit. Vi har en del barn som är i behov av språkträning mest i form av språkljud. Några behöver träna på att tala sanning. En del barn i gruppen behöver leka mycket för att utveckla sin sociala kompetens tex att släppa in fler i leken och att bestämma tillsammans. Två barn behöver hjälp att våga ta för sig. Vissa barn behöver nära vuxennärvaro av olika slag. Några barn visar intresse för magneter genom att de går och provar om olika saker är magnetiska. Lutning är också något som barnen visat intresse för. Pyssla och klippa intresserar de flesta krumelurer. Leka hund/apport samt mamma-pappa-barn är lekar som ofta sätts igång. Vissa tycker om att klättra i träd. Varje tisdag har vi utedag som involverar naturvetenskap, som gruppen till viss del har intresse av. START och Bornholm är något vi ska använda oss av för att tillgodose barnens olika behov som nämndes ovan. START är för det sociala behovet och Bornholm kommer främja det språkliga. Vi kommer även ha språkstund före maten onsdagar och torsdagar där vi delar gruppen i två efter ålder eller förmåga. Som det ser ut i nuläget kommer vi inte ha något tema, i sådant fall skulle det vara tema vänskap. Detta har vi gjort utifrån våra prioriterade mål:

Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till andra. Även sin empatiska förmåga och att fungera i grupp. Lekt planerade lekar på utedagar. Brevväxlat med Krumeluren om att vara bästa kompisar, hur ska en kompis vara? Kramstenar. Leka på ovanvåningen två eller tre för att främja lek med ny kompis. Gjort trivselregler tillsammans och tryckt sina handavtryck. Mycket fri lek där pedagogerna funnits som ett stöd i att se andra lekmöjligheter. Gå promenad kunna hålla i hand med alla. Stå i kö när man ska ta mat. Köpt nytt material - leksaker med mera, gjort leklådor för att främja samspelet i gruppen. Utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Brevkommunikation med Krumeluren. Läsa bok på vilan. Pratat förnamn, mellannamn, efternamn och adresser. Ordbilder på barnens namn före maten. De barn som börjar på den bokstav vi ljudar får ställa sig i kö, barnen får först chans att själv höra sitt ljud i första bokstaven, kompisarna hjälper gärna till om det behövs. Bussutflykt till Lund - barnen fick höra en berättelse och se en föreställning om julen i Domkyrkan. I kyrkans krypta berättade vi sagan om Jätten Finn, vilket alla barn tyckte var jättespännande och lite skrämmande. Flera barn ville höra sagan igen både av oss på förskolan men även av föräldrarna hemma. I bussen skedde samtal med andra passagerare. Bio. Besökt Ängsgården - kommunikation med andra generationer. Utvecklar sin förmåga att urskilja och utforska och ställa frågor om naturvetenskap. Upptäckt och diskuterat kring skuggor. Det skapade reflektioner om varför skuggor fanns, ett barns hypotes var att skuggan trivs bäst i värmen. Använt olika material på vår overhead. Ett barn la en hästskomagnet på overheaden och blev fascinerad över att den förstorades så mycket på väggen att hen kunde få plats i bågen. Andra har tyckt att det varit roligt att se skuggbilder och provat att lägga olika material på overheaden. Byggt med magneterna - mikrofoner. Några barn kastade magneter på elementet för att se vilka som fastnade. Andra tog magneten på saxen för att se om magneten kunde fastna överallt på saxen, även på plasthandtaget? De doppade magneten i kapsylburken för att se hur många kapsyler som fastnade. Själva användandet av

magneter har inte lett till så mycket reflektioner hos barnen utan mer ett konstaterande av vad som fastnar och inte. Ismagi - barnen funderade kring frosten, deras egen slutsats var att det var ismagi. Några barn kom med en önskan om att få åka skridskor nu när det fanns is ute, en önskan som smittade av sig på flera barn. Trollkarlsbesök- Magiska Måns Bakat bullar, lussekatter och pepparkakor. Ett barn liknade receptet med en karta, en karta man kunde titta på för att veta vad och hur man skulle baka. De fick smaka på olika ingredienser och tyckte att det smakade sockrigt och saltigt. Pedagogen frågar barnen hur man ska göra för att degen inte ska vara så klibbig? Ett barn svarar att man ska knåda lite till, om det fortfarande var deg så kunde vi ta i en dl mjöl och lite till så blev det bra. Ett annat barn förklarade att bullarna inte kunde ligga för nära när de skulle jäsa för då kunde de inte växa och blåsa upp sig. Beskrivning: Terminen började med att vi såg att det fanns en del osämja och konflikter i barngruppen. Det var en ny gruppkonstellation och även pedagoger som var nya för varandra. Vi pedagoger satt vid ett tillfälle och kom överens om grundläggande rutiner och även ett gemensamt tänk kring konfliktlösning. Vi satte oss ner tillsammans med barnen och frågade dem vilka regler de tyckte var viktiga att ha på förskolan. Barnen hade många förslag på regler, vi pedagoger skrev ner alla men valde att korta ner och lägga ihop några eftersom många av barnens förslag liknade varandra eller betydde ungefär likadant. Till slut hade vi vad vi ansåg lagom många, lätta och konkreta trivselregler för barnen att förstå. Dessa skrevs ner och lästes upp för barnen som då fick trycka sina händer som ett godkännande på att de skulle följa dem. Vi bestämde oss för att ha en extra regel som skulle betonas extra

under en vecka. Denna regel skulle vara något som vi pedagoger eller barn gav utryck för som behövdes lyftas extra just här och nu. Eftersom vi såg att det fanns ett stort behov att utveckla barnens sociala kompetens valde vi att ge extra stort utrymme för den fria leken. Vi pedagoger la stort fokus på att vara nära till hands i barnens fria lek för att snabbt kunna rycka in som ett stöd i att lösa konflikter, men även för att se vad som hände i leken och vad vi kunde bidra med för att utveckla och driva deras lek vidare och framåt. Vi såg att barnen ofta var begränsade i sin lek och hade svårt att släppa in fler barn i leken och leka många. Vi bestämde oss då för att leka organiserade lekar tillsammans med barnen, framför allt på utedagarna. Vi såg även att en del barn inte hittade något i miljöerna som tilltalade dem. Vi tänkte då att leklådor är ett främjande material, dels för att ge barnen förslag på lekar men även för att utveckla barnens förmåga att leka tillsammans, även med de man vanligtvis inte väljer att leka med. Alltså införskaffade vi leklådor, leklådornas innehåll baserades på intressen vi såg hos barnen. Dock har vi inte börjat använda oss av dem i verksamheten. En bit in på terminen upplevde vi att det var mycket tjat av oss pedagoger för att reglerna inte efterföljdes. Vi tänkte då att om någon utomstående påminner barnen om hur man ska vara mot varandra kanske det väger tyngre. Då uppkom idéen om Krumeluren. Under en utedag på lekplatsen hittades ett brev från Krumeluren där han gav oss tips på organiserade lekar som vi kunde leka tillsammans.

Barnen fundera kring vem Krumeluren kunde vara. Var det Tomten, Sommarskuggan eller kanske Mamma. Barnen blev lite nyfikna på vem Krumeluren kunde vara och en brevväxling var igång. I början var det inte så spännande, men när Krumeluren berättat att han smög på dem så blev intresset stort. Det har varit många intressanta samtal i breven med Krumeluren. De har handlat om vad man heter i förnamn, efternamn, vilken adress man bor på, hur man är en kompis, kan man vara bästa kompis med någon som man inte känner etc. Eftersom barnens funderingar ofta kretsade kring hur Krumeluren såg ut fick de rita varsin teckning utifrån deras egna tankar. Utifrån barnens frågor i brevväxlingen fick vi veta att Krumeluren är en pojke som är 13 år och väldigt snäll. Krumeluren frågade om han fick flytta in hos oss vilket barnen var eniga om att han fick och en förmiddag när vi kom in efter utelek hittade vi en liten dörr med brevlåda, Krumeluren hade flyttat in och brevväxlingen fortsatte. Flera av barnen har utvecklat ett intresse för skriftspråket och kommunikationen som kan ske med både tecken och bilder. I början nöjde sig barnen med att vi vuxna skrev breven till Krumeluren men efterhand ville barnen skriva egna brev. Barnen har dikterat och vi har skrivit eller har vi skrivit på papper och de har skrivit av. Viktigt har dock varit att det alltid skrivit sitt eget namn. Ett barn har även utvecklat en egen brevväxling mellan hen och Krumeluren, vilket ett annat barn också har visat intresse för att vilja göra. En del barn kommunicerar med Krumeluren genom bilder, alltså ritar teckningar. Den 1 december låg det en julklapp till oss från Krumeluren med en adventskalender där han varje dag ska ge oss ett uppdrag. Krumeluren har väckt många känslor hos barnen, spänning, förväntan, glädje, rädsla, frustration bara för att nämna några. Många funderingar har väckts och bidragit till intressanta dialoger i gruppen. Vi har köpt in nytt material och organiserat miljöerna så att barnen lätt kan hitta de saker som intresserar dem. Vi kunde se att intresset för magneter var stort hos många barn därför valde vi att köpa in flera magneter. Vi använde oss även av ett hörn i ett av våra rum där vi samlade naturvetenskapligt material såsom magneter, plusplus, nallar i olika storlek och färg. Familjerummet används flitigt så detta ville vi rusta upp genom nya möbler och lekmaterial i form av porslinsservis, mat som ser och känns mer äkta samt tomma förpackningar av sådant som är bekant för barnen. Sång/dans/uppträde sker ofta dock inte

på den otroligt fina scen vi har istället har barnen stått på stolar för att få den rätta känslan. Men genom att sätta upp stora speglar på väggarna där barnen kan se sig själv, gardiner som kan dras för fönstren och en discolampa i taket är det nu scenen som används för uppträde. Magneterna vi köpt in byggs ihop till mikrofoner. Vi har även valt att införa en lekhörna i hallen för att minska trycket av barn i de rum som ligger nära varandra Utvärdering: I början av terminen var en av pedagogerna sjukskriven eftersom en närstående hastigt gick bort. Detta ledde till att våra tänkta planer drog ut på tiden. Efterhand som pedagogen kom tillbaka i arbete och ökade i procent började planeringar och vårt tänkta arbete ta form, men det har fått ta den tid det har behövt. Barnens intresse för Krumeluren blev som störst då han skrev att han smög omkring på Stenänga Förskola och kikade på barnen. Att han sedan flyttade in på förskolan blev ännu ett uppsving då det blev mer konkret för barnen att han faktiskt fanns. Vi tror att barnens intresset för skriftspråket och dess kommunikativa funktion vuxit fram och förstärkts av brevväxlingen med Krumeluren därför är det något vi vill och kommer fortsätta arbeta vidare med under kommande termin, vad brevväxlingen kommer beröra styrs av det barnen säger och gör. Blogginläggen är något vi önskar att vi gjort fler av, vi kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som bidragit till att det inte blivit så många under terminens gång. Till nästa termin ska vi ha vars en dag då vi ansvarar för att blogginläggen blir gjorda. Detta för att arbeta in en rutin kring inläggsskrivandet. Terese-Tisdag Marina-Onsdag och Elin-Torsdagar på så sätt blir det minst tre blogginlägg i veckan. I början av terminen sa vi att det var svårt att ha språkstunder före maten för barnen var båda trötta och hungriga och hade svårt att koncentrera sig. Vi skulle då ha det på förmiddagen istället. I den fria leken såg vi att barnen utvecklade språket lika väl som den sociala förmågan, därför valde vi att inte lägga fokus på specifika planerade språkstunder

just nu. Vi kan se och höra att det har skett en förändring i barnens verbala kommunikation i leken tillexempel att använda sig av ord istället för kroppslig kontakt detta tror vi beror på att vi vuxna har funnits nära till hands och därmed snabbt kunnat vara behjälplig då konflikter uppstått. Dock kvarstår behoven av språkträning i form av språkljud. Till nästa termin ska vi lägga fokus på att ha en planerad språkstund i veckan för barnen, en språkstund där barnen får språkliga utmaningar som de inte får i det vanliga samspelet i leken. Utedagarna har fungerat bra. Det har mest blivit utedagar i närheten av förskolan för de yngre barnen har inte orkat gå längre och blivit trötta efter maten. Barnen har önskat att gå till lekplatser vilket vi har tillgodosett. Först sa vi att vi skulle ha naturvetenskap på utedagarna, men vi upptäckte ganska snabbt att barnen la mycket koncentration på att få med sina saker, promenaden och när de väl kom till målet var de så leksugna så intresset fanns inte för annat. Krumelurens uppmaningar till lek har lockat alla barnen till att leka tillsammans. Lekarna har gett utrymme för barnen att vara med i så stor utsträckning som de själv vill. En del vill avvakta och observera en stund innan de ger sig in i leken, en del vill heja på kompisarna men inte själv utföra moment i leken där de själv är i fokus, detta har vi lyssnat på och respekterat. Precis som tidigare terminer har vi upplevt att det i början av terminen varit svårt för föräldrarna att se till att ha kåspåsen färdigpackad och vattenflaskan fylld de dagar vi ska gå på utedagar trots uppmaningar från oss på bloggen. Kanske kan vi hjälpa föräldrarna genom att redan i början av nästa termin gör ett blogginlägg och lämna ut en lapp där vi skriver de olika datumen för tänkta utedagar. Om det skulle bli förändringar som gör att vi inte går på utedag vid ett av tillfällena gör det inget om kåspåsen är packad. Vi anser att ett inköp av en till CarGoBike hade underlättat för oss, då hade vi kunnat ge oss iväg på lite längre utflykter med barnen så de får uppleva mer än endast närmiljön kring förskolan. Vi upplever att det är mindre stressigt efter vilan denna termin, eftersom vi är mer personal hinner vi med disken under tiden det är vila och slipper ta den efter. Är barnen inne i en lek så kan vi vänta med att gå över till Verkstan. Utifrån observationer och ett aktivt deltagande i barnens lek kunde vi anpassa material och miljöer efter barnens behov. Vi tycker att känslan av att lekmaterialet i familjerummet är på riktigt bidrar till att barnens lek blir djupare och mer värdefull, barnen värnar mer om materialet och relationerna som bildas i leken. I hallen känns det som att barnen har fått en känsla av att få vara ifred vilket inte är konstigt eftersom bilarna tidigare fanns i ett genomgångsrum.

Vi kan nu se och förstår vikten av väl planerade och organiserade miljöer. När det finns sorterat material, placerat på en lättillgänglig och överskådlig plats för barnen hittar de också lätt något att sysselsätta sig med. Barnen vet var materialet som intresserar dem finns och de kan enkelt ta det till sig. På så sätt upplever vi att springet mellan rummen har minskat och mindre konflikter har uppstått. Detta är något vi vill fortsätta utveckla, vi vet att barnens intresse ständigt ändras och vi måste se till att miljöerna förändras i samma takt så att vi kan utmana barnen i deras lärande här och nu. Vi upplever att många tankar vi haft runnit ut i sanden. Tillexempel leklådorna, vi köpte in material och satte ihop lådorna men tiden att introducera lådorna för barnen tog vi oss inte. Detta måste vi börja med tidigt under kommande termin eftersom vi fortfarande tror att det kan gynna barnens sociala sampel. Tanken var också att leklådorna skulle användas av barnen på ovanvåningen så aktiviteten i huset fördelsedes jämnt på de båda planen. Vi kan nu se att några tankar som barnen utryckt under terminens gång så som ismagi och skuggor hade vi kunnat utmana och arbeta vidare med i större utsträckning än vi gjort. Teckningarna som barnen ritade av Krumeluren har inte fått så stort utrymme som vi velat. I början av nästa termin tänker vi att barnen ska få tillbaka sina teckningar och använda dem som en ritning när de skapar sin egen Krumelur. Våra tankar måste bli till handlingar därför tänker vi återigen börja använda oss av blädderblocket i hallen. Efter vår gemensamma planering på måndagarna ska vi skriva ner veckans planer på blädderblocket så att det blir synligt för oss, barnen och föräldrarna. Vi tror att det kommer hjälpa oss att hålla fokus på det som vi planerat att göra men som nu inte har blivit av. Vi är stolta över att vår barngrupp som i början av terminen ofta hamnade i konflikter med varandra nu har utvecklat sin förmåga att leka. De kan bjuda in andra barn i leken, de kan se olika lösningar för att fler ska kunna vara med, de kan ibland lösa konflikter utan att be om vuxenhjälp. För en del barn tror vi att de gemensamma reglerna vi satte ihop tillsammans har varit till stor hjälp. Reglerna har gjort att det funnits något konkret att luta sig mot då problem uppstått så de kommer finnas kvar under nästa termin. Veckans regel plockar vi bort eftersom vi inte använt oss av den särskilt mycket denna termin. De problem/oklarheter som uppstått under terminens gång har kunnat innefattas under de befintliga reglerna. Dock behöver de fortsätta träna på att lyssna på varandra.