Detta är jag ht Tina Johnsson & Terese Sjöstedt Stenänga förskola
|
|
- Ann Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Detta är jag ht 2015 Tina Johnsson & Terese Sjöstedt Stenänga förskola
2 Nuläge vid projektets uppstart Vi har 9 barn i gruppen i åldern 1-2 år och vi är två pedagoger. Fyra av barnen har gått på förskolan under våren och fem barn inskolades under augusti och september. En av pedagogerna är ny för terminen. Vi kommer mestadels att vara i verkstan eller ute. Två barn i gruppen uttrycker sig i hela meningar. Flera barn i gruppen kommunicerar med enstaka ord eller enbart kroppsspråk. Ett barn i gruppen har tvåspråkighet till viss del i hemmet. Vi ser att Babblarna väcker barnens intresse och nyfikenhet vilket vi vill ta till vara i vårt projekt. De hämtar fram Babblarfigurerna och Babblarböckerna från hyllan och vill få dem lästa för sig och de pekar på babblarna på väggen. De barn som gått här under våren och som kommunicerar med ord säger Babblarnas namn Vi tänker en uppstart där vi skriver ut Babblarhusen och sätter upp på väggen. Vi målar lådor i Babblarnas färger och klipper ut en dörr på varje låda i form av Babblarnas kroppsform. Vi kommer att spela upp en teater för barnen utifrån boken Daddas hälsar på. Beskrivning Terminen började med att vi inskolade fem barn, en del av de ny inskolade barnen tyckte till en början att det var jobbigt att tillbringa dagarna utan att se mamma och pappa. Vi pedagoger hörde och upplevde att mamma och pappa nämndes många gånger varje dag av barnen som kommunicerar med ord vilket även gjorde att de andra barnen reagerade i form av uppspärrade förväntansfulla ögon, leende eller ledsamhet. Barnens intresse av mamma och pappa gav oss idén att utgå från barnens familjer i projektet. Vi bad föräldrarna fotografera sina hus samt alla familjemedlemmar och skicka till oss på förskolan så vi kunde skriva ut och laminera dem. Redan under inskolningen visade barnen intresse för Babblarna främst genom barnens dans och leende då vi lyssnade på Babblarnas första sång. I väntan på att vi skulle få in alla fotografier startade vi upp projektet genom att dramatisera boken Dadda hälsar på. Vi tillverkade Babblarnas hus av kartonger med de ljud och känseleffekter som beskrivs i boken t.ex snöre att dra i och ringklocka att ringa på. De första gångerna var det vi pedagoger som dramatiserade boken men efter hand började barnen fylla i och hjälpa till med berättelsen. Sedan tog vi ner husen till barnens nivå och de fick själv sätta sina handlingar och ord på sagan. Plötsligt försvann Dadda, dök upp efter ca en vecka i en låda utanför ytterdörren. Dadda hade med sig fotografier på barnen och deras hus, dessa satte vi upp på väggen i en höjd så att barnen både kunde se och nå. Under ganska många dagar hade barnen fokus på sitt eget fotografi och sitt eget hus. När vi sedan hörde att barnen började parta om att deras mammor och pappor också bodde i husen fick de tillgång till sina föräldrars/syskons
3 fotografier så även de kunde flytta in i husen. De barn som inte utrycker sig verbalt visade sin nyfikenhet genom att peka och titta nyfiket på de andra barnens fotografier och allt eftersom barnen visade sitt intresse fick familjemedlemmarna flytta in i husen. Vi har under terminen använt Takk vid frukten, vid maten och vissa klädesplagg. Vi har kunnat se hur barn som uttrycker sig med få verbala ord använt tecken för äpple, päron eller banan och som lyst med hela ansiktet när de märkt att de gjort sig förstådda. På detta sätt ger vi dem en möjlighet att ha inflytande-såklart man vill få uttrycka vilken frukt man önskar. Våra tvååringar har i slutet av terminen visat tydligt intresse för mörka känslor som rädd, arg och ledsen. Vi kommer nu att erbjuda tecken för känslor för det känns viktigt att barnen får känslan att göra sig förstådda med dessa känslor. Vi välkomnar barnens intresse för Babblarna. Att lära sig nya saker är enkelt om det samtidigt är roligt. Vissa behöver ibland komma över en första tröskel av rädsla, då kan det vara bra att lockas av material som Babblarna som fångar intresset och leder uppmärksamheten mot det som ska läras in. Vår tanke var att om vi utgick från babblarna och Karlstadmodellen tillsammans med våra erfarenheter, klippdockorna och barnens hus skulle barnen lockas till ökad kommunikation och så har det blivit. I grundmaterialet med Babblarna utgår man från Karlstadmodellen och riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Bara genom att säga språkljuden i Babblarnas namn utvecklas förmågan till språkljud, betoningar och melodi i språket. Modellen menar att man utvecklar sitt språk genom att tänka och kommunicera, med ord och tecken samtidigt. Man menar att språket utvecklas bäst i samspel med andra människor som är goda samtalspartners och språkliga förebilder med ord och tecken. Här har vi i Verkstan ett gyllene tillfälle vid lunchen när vi sitter lugnt tillsammans och pratar och lyssnar på varandra. Långt innan man kan prata kan man kommunicera med gester och tecken, så är det för alla. Det är därför en fördel om barnet vänjer sig vid tecken redan under första levnadsåret enligt modellen. Tecken är ju synliga och bär sitt budskap tydligare än de talade orden. I Karlstad-modellen används därför olika visuella uttryckssätt tecken, skrift, bilder- som ett komplement till talet i vardaglig kommunikation men också som ett redskap för att utveckla det talade språket. Hjälper det då barnen att använda Takk? Ingen har forskat på just Karlstadmodellen men
4 specialpedagoger och logopeder lovordar tecken för att det underlättar barnens möjligheter till kommunikation och så småningom tal. Vilka effekter har vi sett i Verkstan av de ord vi infört? Barnen är intresserade, vill lära sig tecken, ser glada ut när vi förstår vad de förmedlar, ser säkra ut när de tecknar som att de känner sig trygga med att vi kommer förstå. Nu i skrivandets stund får vi nya funderingar att ta med oss-kan vi se att de är mer observanta, tittar de mer på varandras gester/ansiktsuttryck? Barnens stora intresse för Babblarna gjorde att vi valde att utgå från dem även i vår adventskalender. Utvärdering Husen som vi gjorde åt Babblarna bidrog till att sagan blev mer konkret. Barnen kunde ta på Babblarnas hus, dra i snöret och ringa i klockan. Husen har hållit kvar barnens intresse fast att de står placerade högt upp när vi inte aktivt väljer att ta ner dem. Men placeringen har inneburit att barnen sett dem bra från matbordet och därmed börjat prata och visa utifrån dem. Vi har dramatiserat sagan många gånger och snabbt började barnen fylla igenom att peka, le och fylla i ord. I slutet av terminen var det något barn som spontant berättade hela sagan för kompisarna med hjälp av Babblarna och Babblarnas hus. Flera av barnen har begrepp om att först kommer Dadda fram, sen hälsar Dadda på hos vännerna och sist kommer Dadda hem till sitt hus alltså en början, en handling och ett slut i berättelsen. Vi har sett spänd förväntan i barnens ögon när Dadda öppnat dörren hemma hos vännerna fast de redan vet vilken Babblare som bor där. Sagans har utmanat barnens förmåga att visualisera det de inte ser. För oss är det inte viktigt om barnen vet vilken Babblare som heter vad utan att de utmanas i språkljuden som finns i Babblarnas namn. Dadda e inte hemma, Dadda borta, Dadda är hos vännerna, Do-do-do-do Bobbo, Babba-Dadda-Ba, Var är Dadda? Inte Dadda hus i boken där är hon. Fotografierna av barnen och familjemedlemmarna har blivit som klippdockor som barnen flyttat runt och de har hälsat på hos varandra och tom kört klippdockorna i vagnarna.
5 Samspelet var vad vi hoppades uppnå men i början ville barnen till vår förvåning inte alls hälsa på hos varandra eller att någon fick hälsa på hos dem. Vi ville utmana detta så vi satte även dit foto på våra hus och på oss själv och bjöd in varandra. Och detta nappade nästan alla barnen på. Vi kände att här stämde vikten av att agera god förebild var viktigare än att påtvinga beteende genom att säga Hon får visst hälsa på. Barnen har visat, pratat känslor, blåst, kramar och pussat på klippdockorna. Kommentarer som Pappa trilla ner. Måste blåsa. Kom in med mamma och pappa Min pappa hus, Pappa kommer hem sen mitt hus, Min mamma ja, Min mamma-min mamma, Barnen sa: De min hus, de fint, Dä huset, pappa hus, De X hus, de mitt hus, de X hus! Dä X (pussar på fotografiet.) Två ettåringar sa: Ehehe, tittade på varandra, log, pekade på husen. Hur många bor i huset? Alla tre. Frågat efter varandra: Var e din pappa? Var e min mamma? Var e min pappa? Vem bor i ditt hus? Pappa! Eh Pappa? (får fotot på pappa) Där bor du! Vem bor i Terese Hus? Din mamma och pappa?! Dä min hus, min mamma pappa bo dä! Att barnen skulle använda matematiska begrepp som lägesord (bredvid, högt uppe mm) och stor/liten samt antal (t ex. alla tre ) var inget vi räknat med men vi har bekräftat, upprepat och ställt följdfrågor som Vem bor bredvid X då? Vi upplevde att det var bra att ha skrivpapper på väggen som vi kunde skriva direkt på när barnen sa eller gjorde något speciellt. Fördelen med att ha dem på väggen är att de inte kommer bort så lätt som lösa papper kan göra. Vår förhoppning var att även föräldrarna skulle fylla på med sina och barnens kommentarer men så blev det inte trots vår uppmaning på bloggen. Vi ger inte upp för vi vill ge föräldrarna så många möjligheter som möjligt att påverka. Vi började terminen med att tänka att en viss dag och tid var det dags för projektet. Men under arbetets gång kom vi snabbt till insikt med att det inte är så vi fångar flest barn. Det har vi i stället gjort bäst genom att vi fokuserat på att skapa en intressant stund där barnen själva kommit till aktiviteten när de funnit den intressant. Det har ändå inneburit att nästan alla valt att vara aktiva eller alla fall varit i närheten av aktiviteten. Väldigt ofta har barnen genom gester, mimik och kroppsspråk visat att de vill kommunicera om Babblarna och sina familjer. Du får va mitt hus Y. Ja jag älskar dig Man får hoppa X hus-ute X-vill du komma mitt hus? X nickar och ler tillbaka. Vad gör man i ditt hus? Äta mat, dricka mjölk,
6 blåsa ljus, göra vad man vill. Alla får hälsa på hemma hos mig får man inte äta med händerna Terese för då blir jag arg Vi märkte när barnen genom uppdrag från Babblarna i adventskalendern var med och plockade fram gran, kulor, tomtarna på trappan och andra julprydnader att de uppskattade och var mer rädda om sakerna. Vi tar detta med oss när vi nu börjat förändra i verkstan utifrån att bygga rum i rummet. Barnen kommer att få vara med och t.ex. skruva ihop nytt lek kök tillsammans med oss. En förälder sa att hennes barn visar att det vill till förskolan för att se om tomtarna står kvar på trappan. I kalendern har vi utmanat barnen vidare genom att visualisera det de inte ser genom att de fått leta saker som Babblarna gömt. Våra 1-och 2-åringar har visat med hela sitt kroppsspråk och ansiktsuttryck att de uppskattat denna lek. Dessa mål satte vi för terminen i vår matris och vi känner att vi erbjudit dem på flera olika sätt som bl.a. genom; Utveckla sin identitet och känner trygghet i den. Ex Genom husen, Takk-jag lyckas kommunicera, de förstår mig. Utvecklar ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord och uttrycka tankar. Ex. Vem bor i ditt hus? Vad gör man hemma hos dig? Utveckla intresse för att använda sig av bilder samt att samtala om dessa. Ex Husen, Vi har haft höga förväntningar på barnens förmåga att uttrycka sig genom ett av de 100 språken, vi har låtit dem få tid att uttrycka sig. Utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation. Ex att familjekonstellationerna ser olika ut med syskon, ensambarn. Undrat om Tina och Terese varit ensamma i sina hus. Någon har blivit ledsen vid besök med klippdockorna och vi har satt ord-hon vill gärna komma och hälsa på eller stå bredvid ditt hus. Vad gäller bloggen är vi stolta! Vi gör inlägg ofta, vi skiftas om att göra inläggen, inläggen innehåller oftast flera foto som beskriver vad vi gjort och vi förstärker med text och barnens kommentarer. Men för att utmana oss själva skulle vi vilja följa upp barnens reflektioner efteråt. Vi tänker att det då är viktigt att vi tar upp med föräldrarna vikten av att de skriver in barnens reflektioner i form av ansiktsuttryck och vad de säger hemma i kommenterar på bloggen som vi kan ta till oss förutom att vi försöker fånga upp barnens reflektioner här på
7 förskolan. Vi vill också bli bättre på att uppdatera foto i fotoramen för den fungerar bra till att visa fotona för barnen och är mer praktisk än att sätta fast foto på väggen. Vi får mycket muntlig feedback av föräldrarna att de uppskattar och följer det vi skriver på bloggen men vi skulle önska att vi fick fler nedskrivna kommentarer så de inte kommer bort. Vår ambition är att ha bloggen som ett digitalt forumför samråd mellan förskola-hem. Som avslutning på vår projekts utvärdering känner vi att vi vill lyfta gott kollegialt samarbete mellan oss. När vi hört eller sett saker från barnen har vi vuxna oftast sökt ögonkontakt med varandra, nickat i samförstånd, upprepat högt och bekräftande det vi såg eller hörde. Härligt att förundras över barnens utveckling och förändrade kunnande tillsammans!
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merPå vilket sätt vill DU uttrycka dig?
På vilket sätt vill DU uttrycka dig? Verkstan Höstterminen 2014 Ewa Andersson och Tina Johnsson Nuläge. Vi kommer att vara ungefär 11 barn i åldern 1-3 år tillsammans med 2 pedagoger i verkstan. Våra 3-
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merSvalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter
Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merLokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merwww.hattenforlag.se u (nedtill på sidan) - Bobbo bo booooobbo! Bi bibbi bibb! - - Di di di diddi di di didd! - Dooo...
Babblarna är ett härligt gäng färgglada figurer som gör språkträningen till ett spännande och lekfullt äventyr. Alla älskar dem och varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli
Läs merArbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merPROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering
2017-09-06 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Målformulering Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans med barnen utforska
Läs merLÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merKOMPISPROJEKT HT-15. Marina Undenius och Carina Nilsson
KOMPISPROJEKT HT-15 Marina Undenius och Carina Nilsson Bakgrund: Gruppen består av 15 barn. Det är 1 kille och 4 tjejer som är 5 år, 5 tjejer som är 4 år och 4 tjejer och 1 kille som är 3 år. I början
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merLäsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012
Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Läs merArbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret
er Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret 2013-2014 Inflytande och ansvar Förskolan Gläntan, avd.hajen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse 2013/2014: Stigslund/Strömsbro
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merArbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014
er Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014 Inflytande och ansvar Förskolan Gläntan/ Krokodilen Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar
Läs merI Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019
I Ur och Skur Lysmasken Med läroplanen i sikte i Ur och Skur Senast uppdaterad 2018-12-06 Språk MÅL Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig och bli lyssnade på utifrån sina förutsättningar. Vi vill
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merTips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merPROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev
2017-09-06 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Målformulering Rev. 2018-01-08 Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merUtvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19
Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19 Nulägesanalys Vi har valt språk som ett utvecklingsområde, då språket är en viktig del i allt lärande. Det finns många fler uttrycksformer än det verbala språket såsom
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merTRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs merFrån information till dialog?
Från information till dialog? Den dagliga kontakten lägger grunden för föräldrars delaktighet Hämtning och lämning Information mellan förskola/daghem hem Dokumentation Hur väljer vi att presentera och
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs mer3 Beskrivning av arbetssätt och arbetsformer och det löpande arbetet med kvalitet och hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling
Lokal arbetsplan verksamhetsåret 2015 2016 150831 Förskolan Norrskenet avdelning Lingon och Blåbär 1 Vår förskola Förskolan Norrskenet ligger i byn Malgovik, 1,5 mil utanför Vilhelmina, nära sjön Malgomaj.
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merVerksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merPROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Utvärdering
2018-05-25 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Utvärdering Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans med barnen utforska
Läs merBabblarnasvärld skapad av barnen. Vetlanda här växer människor och företag
2016-2017 Tema Babblarna 2016-2017 Avd kotten Babblarnasvärld skapad av barnen Vetlanda här växer människor och företag Syfte med Babblarna Mål / Syfte: Att barnen får utveckla sitt sociala samspel Att
Läs merDel 1. Språkets grund och hur lär vi oss förstå varandra?
1(10) Utbildningsfilmer för att bli språkstartare textversion av innehållet Del 1. Språkets grund och hur lär vi oss förstå varandra? Språkets olika delar Vad behöver vi för att kunna kommunicera med varandra?
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merAvdelningsplan! för! Lillstrumpan!
Avdelningsplan! för! Lillstrumpan! Strumpans förskola! Verksamhetsår! 2015/2016! Grundfakta och förutsättningar - pedagoger, barngruppens sammansättning, lokaler och lärmiljö 1 Förskollärare 2 Barnskötare
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merSe mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund
sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merHandlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merTema vatten hösten 2012
Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten
Läs merårs hälsobesök i team
3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merBaggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merÅrsberättelse Svangårdens förskola
Årsberättelse Svangårdens förskola 2016-2017 Svangårdens förskola består av tre åldersindelade avdelningar. På alla avdelningar delas barnen in i mindre grupper under planerad aktivitetstid. På Svangårdens
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merSMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER
SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER SMÅSAGOR ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER Att läsa högt för, eller att lyssna tillsammans med, barnen i förskolan eller skolan är förknippat med
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse 2013/2014: Stigslund/Strömsbro
Läs merLogens handlingsplan 2012/2013
Förskolans uppdrag Logens handlingsplan 2012/2013 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merVälkommen till Lyngfjälls förskola
Välkommen till Lyngfjälls förskola Läsåret 2018/2019 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.
Läs merKvalitetsanalys. Ljungbackens förskola
Kvalitetsanalys Ljungbackens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 3 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål
Läs merFyrklöverns förskolor
sid 1 (4) Fyrklöverns förskolor FÖRSKOLORNA TROLLESUNDSVÄGEN 120, ÖNSKEHEMSGATAN 13, SKÄRLINGEBACKEN 9 Förskolebarns framtidstro-vår utmaning På våra förskolor erbjuder vi heldagsomsorg i åldersindelade
Läs merArbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:
Orrvikens förskola Solen/Månen Förskolechef Thomas Edström Upprättad:180914 Utvärderad: 1. NORMER OCH VÄRDEN 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - Öppenhet, respekt,
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merRÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism
Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merSchaaaas katta. Pippi gruppen. Stenänga förskola. Vårterminen 2014. Ewa Andersson och Tina Johnsson
Schaaaas katta Pippi gruppen Stenänga förskola Vårterminen 2014 Ewa Andersson och Tina Johnsson Bakgrund. Denna grupp består av 10 barn i åldrarna 1-3 år. Det finns fem barn som är 3 år, fyra barn är 2
Läs merÅrsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och
Läs merTara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN Omslaget Titta på bilden på omslaget och berätta vad du ser. Svara på frågorna: 1. Vad ser du på bilden? 2. Var är de? 3. Vilket yrke har kvinnan? 4. Vilken årstid är det på bilden?
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckebo Avdelning Humlan 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande
Läs merÅrsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14
Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14 Övergripande bild över vad som hänt under läsåret Våra tre prioriterade mål detta läsår har varit inom språk och kommunikation, normer och värden samt barns
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merHandledning för pedagoger i förskolan. Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år.
Handledning för pedagoger i förskolan Sofia med knuff och alla känslorna Målgrupp 3-6 år. Författare: Annelie Strömberg 2 LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna
Läs merHandlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs mer