Likabehandlingsplan Staffansgårdens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Staffansgårdens förskola Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skolplan Vision Vi vill ha en verksamhet där alla kan känna trygghet, gemenskap och glädje, och får möjlighet att utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån sina egna förutsättningar och möjligheter. Syfte Främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Begrepp I likabehandlingsplanen används flera olika begrepp som förklaras nedan. Likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är att alla människor ska behandlas lika. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Diskriminering Alla barn ska behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden, teckningar) Trakasserier Kränkande behandling som har samband med etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder könsidentitet och könsuttryck 1

2 Förankring och tillgänglighet Likabehandlingsplanen ska göras tillgänglig för alla barn och föräldrar via förskolans hemsida samt vid läsårets första föräldramöte. På avdelningen på förskolan ska likabehandlingsplanen anslås. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig för all personal. Vid nyrekryteringar ska likabehandlingsplanen presenteras. Förskolechef ansvarar för att detta genomförs. Likabehandlingsplanen ska förnyas en gång om året. Främja, förebygga/och åtgärda Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen innehåller insatser som behövs för att främja och förebygga barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling så handlar det främjande arbetet mer om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. Åtgärder beskrivs i förekommande fall i en handlingsplan.(se mall bilaga 1) Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning. Är en naturlig del i det vardagliga arbetet. I den återkommande planeringen av verksamheten ska främjandeaspekten alltid beaktas. Vid reflektioner, uppföljningar och utvärderingar ska en koppling göras till det främjande arbetet. Beskrivning av främjande insatser Flickor och pojkar Medvetet planera aktiviteter som gynnar alla Använda allsidig barnlitteratur. Tillgodose att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Värna alla barns integritet. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Om enheten har barn med olika etniska bakgrund ges många naturliga tillfällen att positivt synliggöra olika kulturer. Om barngruppen är homogen får tillfällen skapas, t ex via litteratur och andra kulturyttringar som lyfter fram olika länders levnadsförhållanden, traditioner, mat, musik, konst etc. Flerspråkighet kan uppmärksammas positivt på många sätt. 2

3 Funktionshinder Om det finns barn med funktionshinder så ges naturliga tillfällen till främjande insatser som synliggör barns olika förutsättningar. Om gruppen inte har några barn med funktionshinder får tillfällen skapas, t.ex. genom litteratur och berättelser som belyser detta. Planera och utforma aktiviteter så att alla kan delta på sina villkor. Sexuell läggning Erbjuda böcker och berättelser där olika familjekonstellationer förekommer. Positiva samtal om olika typer av familjer. Undvika att förstärka heteronormen som den enda naturliga. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Åtgärdande arbete Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerat, trakasserat eller kränkt. Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetsgång 1. När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till förskolechefen. Anmälan dokumenteras 2. Förskolechefen, som fått kännedom om kränkning rapporterar detta till huvudmanen. 3. Huvudmannen utreder och vidtar de åtgärder som kan behövas. En handlingsplan upprättas och tars i bruk genast. Den ska följas upp och utvärderas efter bestämd tid. Handlingsplanen används också som dokumentation. En mall upprättandes av handlingsplanen. Finns i bilaga 1 Dokumentation Dokumentation ska göras i samband med planering, kartläggning, uppföljningar, utvärderingar och i samband med utvecklingssamtal. Även minnesanteckningar vid möten och samtal tjänar som dokumentation, liksom handlingsplaner, brev, e-post etc. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggningen på Staffansgårdens förskola sker på höstterminen under oktober och november månad. Sedan uppstarten i augusti har arbetslaget observerat barngruppen som vuxit ytterligare. 3

4 Barngruppen består i nuläget av 34 barn som vistas på tre olika grupper tillsammans med 7 pedagoger. Grupperna är: katterna de minsta 10 barn, ugglorna mellan barnen 14 barn och leoparderna de största 10 barn. Kartläggningen visade att vi behövde förändra situationen som uppstår när vi varit ute och kommer in och väntar på lunchen det blir väldigt rörigt både i hallen och när man kommer in på avdelningen. Vi har även observerat att det behövs ett staket vid leopardernas ingång. För att öka säkerheten för barnen och för att barnen ska kunna gå ut och vänta tills alla är klara. På eftermiddagarna upplever vi att leoparderna har för få leksaker och material på sin avdelning. Och att den fria leken ibland blir lite rörig. För att barnen ska bli trygga och för att värna om deras integritet har vi formulerat följande mål inför läsåret : Mål Vi på förskolan ska sträva efter att alla barn ska känna sig trygga i gruppen och kunna ta hänsyn till och respektera varandra. Aktiviteter: Vi tar samling innan lunch i våra grupper. Barnen hinner då landa innan maten Vi ska även köpa in mer material till leoparderna så att de kan vara inne hos sig även på eftermiddagarna. Och då blir det förhoppningsvis lugnare. Vi försöker även att landa mer både på golvet och vid barnens andra aktiviteter. Se över våra rutiner för att skapa så lugna situationer som möjligt vid de tillfällen då alla vistas tillsammans. Utvärdering Katterna Då vi tycker att anknytning vid inskolning är jätteviktig så har vi valt att satsa extra på det. Vi har försökt att sträva efter att ha ordinarie pedagoger för att skapa en lugn och trygg miljö för barnen. Vi har varit flexibla och anpassat oss efter barnens behov. Pga sjukdomar hos barn och pedagoger tog inskolningen lite längre tid. Nu har vi nästan uppnått målen med inskolningen. Anledningarna till att vi kanske inte nått ända fram är sjukdomar hos barn och pedagog. Skillnaden sen tidigare är att vår medvetenhet om hur viktig anknytningen är har ökat. Vi har lärt oss att det är viktigt: Att inte ha för många olika pedagoger att anknyta sig till för barnen. Att föräldrarna få va delaktiga tills barnet känner sig tryggt. 4

5 Trygghet är grunden till allt! Inskolningarna kan se olika ut.vi pedagoger måste vara flexibla på olika sätt. Viktigt med närvarande pedagoger. Vi kommer att jobba vidare med att fokusera på anknytning, få pedagogsbyten och liten barngrupp. Vi har diskuterat anknytning och format ett gemensamt dokument för inskolning tillsammans med Braås förskolor. Samtalsunderlag kommer senare. Vid tycker att det är viktigt att diskutera inskolningen vid vår reflektion. Vi har firat barnens födelsedagar för att barnet ska få vara i centrum. Barnen får känna sig betydelsefulla och få en stärkt självkänsla. Vi ser att de växer i sin självkänsla när de lyckas. De små lär av de stora. Vi försöker att vara lyhörda för barnen ska växa i sin självkänsla. Leopaderna I leopardgruppen jobbade vi med tema Hur är jag en bra kompis. - Kompisvecka - kompisträd och kompissol - kompisreglerna - med hjälp av 2 handdockor som visar olika vardagssituationer - aktiviteter när barnen jobbar ihop för att lösa olika uppgifter - utveckla självförtroende och tillit till sin egen förmåga med t ex almanacka varje dag. Ingen är bäst men alla är lika bra. Viktig är också att se varje barn och anpassar aktiviteter efter barnens behov. Ett barn som ligger mycket efter får mycket stöd för att lösa uppgifterna. Barnen fick mer ansvar och växte till i sin självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Jag tror du kan själv använder jag mycket mer i mitt arbete. Barnen har blivit tryggare och har blivit mer kompis med varandra. I verksamheten blir barnen aktiva i sitt lärande och utvecklar tilltro till sin förmåga. Den processen tar inte slut och jag tycker det är mycket viktig att fortsätta jobba med trygghet. Det är viktigt att vara närvarande i barnens lek och andra aktiviteter. I leken utvecklar barnen självförtroende och nya relationer i barngruppen. Dagsrutinerna anpassande jag efter barnens behov, så alla får den tiden som de behöver. 5

6 Genom att dokumentera barnens lärande vet jag vilka barn som behöver extra hjälp och stöd. Viktig är det också att förbereda barnen att börja skolan. Varje vecka går barnen till skola och hälsar på. De blir tryggare och det blir en bra inskolning. Personalen i skolan har träffat barnen flera gånger och vi har planerat en gemensam utflykt med förskolklassen. Ugglorna 1) Vi har börjat med en almanacka som har funkat jätte bra för barnen. Barnen sprang bara runt innan och det blev ofta konflikter. Nu får de lite lugn och ro innan maten. Varje dag är det ett nytt barn som får rita och fråga sina kompisar vad de har gjort under fm. Då är det viktigt att det lyssnar på varandra och pratar när det är deras tur. Vid almanackan får de stöttning av personal om dem inte våga. Försöka få dem trygga att prata i grupp. Ibland brukar vi även sjunga lite efter almanackan. På så sätt har vi skapat rutin och struktur så att barnen känner sig trygga. Vid samlingen använder vi oss av namnkort/bestämda plaster för att skapa trygghet. Vi har pratat mycket i våra grupper hur man är en bra kompis, Martina jobbar med kompisflaskor, detta för att kunna synliggöra värdegrund och hur man är en bra kompis och hur man agerar i olika situationer. Uggle grupp 2 är också inne på samma spår. Då vi har sett positiva resultat där barnen själva vill använda och synliggöra olika situationer som hänt under dagen. Därför kommer ugglor 2 också tillverka kompisflaskor. Då kan vi använda oss av flaskorna även vid den gemensamma samlingen innan lunchen i anslutning till almanackan. 2) Vi som pedagoger ger barnen möjligheten att utveckla sitt självförtroende då de får i uppgift att fråga sina kompisar vad de hittat på under förmiddagen. Vi i Uggle grupp 2 har arbetat med sagan bockarna bruse, där barnen senare har fått berätta sagan för sina kompisar. Där de tränar på att växa i sin självkänsla. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp. Det sker på olika sätt: på arbetsplatsträffarna, vid samtal, reflektioner och planering etc. I maj juni görs en utvärdering av planen i dess helhet. Utifrån dess preciserade åtgärder. Har åtgärderna haft önskad effekt? Utvärderingen dokumenteras. Ny likabehandlingsplan Varje år, under hösten upprättas en ny likabehandlingsplan. Den fastställs efter kartläggning och nulägesanalys, som görs utifrån den nya barngruppen. Planen gäller under läsåret och till den nya planen tas i bruk. 6

7 Utvärderingsmetod Personalobservationen i det dagliga arbetet som vi sedan diskuterar på våran grupp-planering varannan vecka. På våra enskilda apt kommer vi göra gemensamma delutvärderingar ca 2-3 gånger per termin Hela arbetslaget är ansvarig för likabehandlingsplanen. Utvärdering: Juni

8 Bilaga 1 HANDLINGSPLAN Händelseförlopp: Inblandade personer: Mål / delmål: Målet är uppnått när: Åtgärder: Uppföljning och utvärdering: Tid för uppföljning: Datum: Vårdnadshavare Vårdnadshavare.... Personal... 8

9 9