LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret och tills en ny plan upprättas. Den har tagits fram av förskolechefen och skolans personal i samverkan med barn och föräldrar. Vision Vi vill ha en verksamhet där alla kan känna trygghet, gemenskap och glädje, och får möjlighet att utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån egna förutsättningar och möjligheter. Syfte med likabehandlingsplanen Främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Begrepp I likabehandlingsplanen används olika begrepp som här nedan förklaras. Likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är att alla människor ska behandlas lika. Alla barn i förskolan skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Diskriminering Alla barn skall behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden, teckningar) Trakasserier Kränkande behandling som har samband med etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder

2 sexuell läggning ålder könsidentitet och könsuttryck Förankring och tillhörighet Likabehandlingsplanen skall göras tillgänglig för alla barn och föräldrar via förskolans hemsida samt vid läsårets första föräldramöte. I entrén på förskolan skall likabehandlingsplanen anslås. Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig för all personal. Vid nyrekryteringar skall likabehandlingsplanen presenteras. Förskolechefen ansvarar för att detta genomförs. Likabehandlingsplanen ska förnyas en gång om året Främja, förebygga och åtgärda Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller insatser som behövs för att främja och förebygga barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling så handlar det främjande arbetet mer om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. Åtgärder beskrivs i förekommande fall i en handlingsplan (se mall bilaga 1). Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet. I den återkommande planeringen av verksamheten ska främjandeaspekten alltid beaktas. Vid reflektioner, uppföljningar och utvärderingar ska en koppling göras till det främjande arbetet. Beskrivning av främjande insatser Flickor och pojkar Medvetet planera aktiviteter som gynnar alla Använda allsidig barnlitteratur Tillgodose att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Värna alla barns integritet Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

3 Om enheten har barn med olika etniska bakgrund ges många naturliga tillfällen att positivt synliggöra olika kulturer. Om barngruppen är homogen får tillfällen skapas, t.ex. via litteratur och andra kulturyttringar som lyfter fram olika länders levnadsförhållanden, traditioner, mat, musik, konst etc. Flerspråkighet ska uppmärksammas positivt på många sätt Funktionshinder Om det finns barn med funktionshinder så ges naturliga tillfällen till främjande insatser som synliggör barns olika förutsättningar. Om gruppen inte har några barn med funktionshinder får tillfällen skapas, t.ex. genom litteratur och berättelser som belyser detta. Planera och utforma aktiviteter så att alla kan delta på sina villkor. Sexuell läggning Erbjuda böcker och berättelser där olika familjekonstellationer förekommer. Positiva samtal om olika typer av familjer. Undvika att förstärka heteronormen som den enda naturliga. Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Det förebyggande arbetet preciseras under rubriken Kartläggning och nulägesanalys. Kartläggning och nulägesanalys I nuläget arbetar vi främjande och förebyggande med att stärka barnens självkänsla, Detta gör vi genom att, bla. synliggöra barnens arbeten genom att uppmuntra barnen att utrycka sin mening och bli respekterad för den man är. Arbeta i smågrupper, på så sätt får alla möjlighet att utrycka sina tankar och att få barnen mer delaktiga i olika beslut. Att vi vuxna är aktivt närvarande och har insyn i barnens aktiviteter och samtal. Läsa litteratur, och diskutera om likabehandling. Lyfta fram och förstärka barnens positiva beteende mot varandra. Skapa vi-känsla genom att göra roliga saker tillsammans. Vi arbetar med tydlig gränssättning i vardagen. Vid konfliktsituationer hjälper vi barnen att sätta ord på sina känslor och försöker ge dem möjlighet att hitta konstruktiva lösningar på händelsen. Vi uppmärksammar och diskuterar med barnen när vi hör dem resonerar runt könsroller.

4 Utifrån de intervjuer vi gjort med barnen samt våra observationer har vi upptäckt följande. Några barn kunde fortfarande inte namnen på varandra och en viss osäkerhet fanns inför en del kompisar. Att barn från samma kultur leker främst med varandra.. Att i hemvrån känner en del barn osäkerhet om dörren är stängd. Likaså vid toalettbesök Mål: Att barnen känner tillit och samhörighet med varandra och oss pedagoger. Att barnen känner sig trygga i vår miljö. Åtgärder: Pratar med barnen om hur man visa respekt för varandra när det är upptaget på toaletten. Introducera hjärtat som står för upptaget, om man inte vill låsa. Lära barnen knacka. Skaffa något som gör att dörren till hemvrån kan stå uppställd utan att gå igen. Arbeta med gruppstärkande lekar samt ha fler samarbetsövningar. Repetera våra namn oftare som vid samling, matsituationer m.m Ha uppstyrda lekgrupper, där vi pedagoger delar upp barnen. Att så mycket som möjligt ha närvarande vuxna i de olika rummen där barnen vistas, och särskilt ute i tamburen vid på och avklädning. Vi tänker på hur vi bemöter barnen och ger dem positiv uppmärksamhet genom att focusera på några barn i veckan Vi tillverkar Solen En plats utom hus där man kan ställa sig om man känner att man inte har någon lekkompis. Utvärdering: Vi har arbetat mycket med att barnen ska känna trygghet genom fasta och tydliga rutiner. Att vi vuxna satsat på att så mycket som möjligt, vara närvarande med barnen i de olika miljöerna, för att barnen ska känna trygghet och våga leka fullt ut. Vi harförsökt vara lyhörda för det barnen säger med ord men även det som inte sägs med ord. Vi har arbetat efter att ha ett öppet och positivt förhållningsätt till föräldrar.en bra kontakt ger också en trygghet hos barnen. Tillsammans med barnen har vi ofta diskuterat hur man är en bra kompis i samband med veckan ord som respekt, samarbete hänsyn m.m. Vi har själva haft barn i focus för att lyfta dessa lite extra och ge positiv förstärkning. Varit tydliga med att när någon pratar lyssnar vi andra. Genom vårt tema tigerns småhjältar har också hjälpsamhet diskuterats och förstärkts i gruppen. Vi har arbetat medvetet med språket och bl.a. haft olika lekkonstellationer för att motverka att det bildas en subgrupp i gruppen. Vi pedagoger har på olika sätt i vardagen förstärkt varje barns självkänsla genom att uppmuntra dem att visa och berätta i samlingen. Att genom ta Lilltiger med sig hem och redovisa vad man hittat på tillsammans har varit väldigt spännande och känts viktigt för barnen. Att vi tagit fasta på barnens olika kompetenser och använt oss av dem har lyft många barn.

5 Att barnen fått möjlighet att äta i matsalen har känts som om det stärkt deras självförtroende och övergången till förskoleklass. Vi upplever att flertalet av barnen knyter an till oss personal och till varandra. De barn som är största delen av dagen har snabbare knytit an med oss och kompisarna om man jämfört med flera av 15 timmarsbarnen. Vidare har det tagit mycket längre tid för barnen med annat modersmål att känna gruppgemenskap. Genom att vi reflekterat omkring vårtarbetsätt, och förhållningsätt mot barnen och gemtemot varandra har vi nått större medvetenhet och detta har då resulterat i positiva förändringar under året. Vi har sett en märkbar skillnad ibland alla barnen. De har vuxit i sin självkänsla och i sitt självförtroende. De är mer harmoniska och glada och många säger jag kan, jag vill visa. De vågar ta mer initativ, pratar och berättar mycket mer i grupp. Att vi inte nått ända fram kan bero på. Förändringar i personalgruppen påverkar, och det tar tid att arbeta sig samman. Barn och föräldrar från olika kulturer samt att vara 15timmarsbarn med annat språk försvårar anknytning till barn och pedagoger. Vad har vi lärt oss och hur går vi vidare.? Det är viktigt att bygga upp en bra föräldrakontakt i tidigt skede. Eftersom barnen inte skolas in med föräldrar som i vanliga fall är detta av stor vikt att det skapas möjlighet tidigt för föräldrasamverkan och med tolk för de föräldrar som behöver. Inskolningstöd för nya barn skapar trygghet för alla, Att lyfta barn och skapa en positiv förväntan och nyfikenhet på olika kulturer är viktigt. Att ge barnen mer tid i olika aktiviteter och ställa oss frågan lite oftare vad är viktigt för barnen just nu.? Att fortsättningsvis arbeta med tydliga och fasta rutiner, att se att inskolningsperioden på hösten är längre än vad man oftast tror och utifrån detta arbeta med gruppstärkande. Åtgärdande arbete ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetsgång/rutiner 1. När personal får kännedom om att en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till rektor/förskolechef. Anmälan dokumenteras. 2. Rektor/förskolechef, som fått kännedom om kränkning rapporterar detta till huvudmannen. 3. Huvudmannen utreder och vidtar de åtgärder som kan behövas. En handlingsplan upprättas och tas i bruk genast. Den ska följas upp och utvärderas efter bestämd tid. Handlingsplanen används också som dokumentation. En mall för upprättande av handlingsplan finns i bilaga 1.

6 Dokumentation Dokumentation ska göras i samband med planering, kartläggning, uppföljningar, utvärderingar och i samband med utvecklingssamtal. Även minnesanteckningar vid möten och samtal tjänar som dokumentation liksom handlingsplaner, brev, e-post etc. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp. Det sker på olika sätt; på arbetsplatsträffar, vid samtal, reflektioner och planeringar etc. I maj-juni görs en utvärdering av planen i dess helhet. Vid upprättandet gjordes en kartläggning och en nulägesanalys. Utifrån dessa preciserades åtgärder. Har åtgärderna haft önskad effekt? Utvärderingen dokumenteras. Ny likabehandlingsplan Varje år, under hösten upprättas en ny likabehandlingsplan. Den fastställs efter kartläggning och nulägesanalys, som görs utifrån från den nya barngruppen. Planen gäller under läsåret och tills en ny plan tas i bruk.

7 Bilaga 1 HANDLINGSPLAN Händelseförlopp: Inblandade personer: Mål / delmål: Målet är uppnått när: Åtgärder: Uppföljning och utvärdering: Tid för uppföljning: Datum: Vårdnadshavare Vårdnadshavare.... Personal...

8