Praktiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling Presentation av kartläggning Vår frågeställning är: Hur påverkar förskolan och hem flickors respektive pojkars könsidentitet utifrån förhållningssätt och miljö? Vi har valt olika metoder för att kartlägga riskfaktorerna. Observation i samlingen: Utifrån den observationsmodell vi har framställt ska vi ta reda på hur mycket talutrymme barnen får i samlingar. Punkterna som finns med att observera är hur mycket uppmärksamhet barnet får av pedagogen som håller i samlingen. Vi tittar även på varför barnet får uppmärksamhet, är det för att han/hon pratar rakt ut, räcker upp handen eller stör/avbryter. Syftet är även att titta på om det skiljer sig något mellan de olika könen. Riskfaktorer: Att de tystare barnen inte får lika stort talutrymme. Samt att vissa barn får mycket negativ uppmärksamhet för att de stör samlingen. Föräldrars syn på manligt/kvinnligt utifrån barnens leksaker samt sysslor i hemmet: Vi har tänkt att föräldrarna ska vara i en grupp med ca 5 i varje. Uppgiften är att utifrån en leksakskatalog välja ut vilka leksaker man köper till pojkar respektive flickor, samt hur vardagssysslorna fördelas mellan föräldrarna i hemmet. Syftet är att ta reda på vad föräldrarna har för värderingar utifrån könsroller. Riskfaktorer: Den krock som kan ske mellan hem och förskola. Vi har uppdrag som förskola 1 som ofta krockar man hemmets normer kring könsroller. Husmodellen- var leker barnen helst på avd. Figaro? Vi har valt att genomföra intervjuer med 4 barn, med intervjufrågorna som följer nedan. Barnen ska även få fotografera ställen på avdelningen där de gärna leker samt ställen de ogärna leker på. Utifrån svaren gör vi markeringar på en karta över avdelningen, för att synliggöra förskolemiljön utifrån barnens perspektiv. Syftet är att kartlägga om de traditionella könsnormerna påverkar var på avdelningen man helst/helst inte leker. Riskfaktorer: Att förskolans sätt att utforma miljön påverkar barnens könsnormer. 1 Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. s.5 1
Intervjufrågor: Var på Figaro leker du helst? Varför? Var på Figaro är du helst inte och leker? Varför? Barns syn på familjekonstellationer: Med hjälp av flanobilder får barnen göra en familj för att ta reda på om det blir olika konstellationer. De får även koppla samman olika yrken med kön på föräldern. Efter det visar pedagogen olika familjekonstellationer och för sedan en diskussion. Syftet är att synliggöra vad barnen har för normer och uppmärksamma de på att alla människor är olika. Riskfaktorer: Det kan bli en krock mellan förskolan och barnens värderingar. Analys av kartläggning Observation i samlingen: Vid de observationer vi har gjort kan man tydligt se att det vid varje tillfälle är några barn som inte tar för sig eller får talutrymme. Vilka barnen är skiljer sig från de olika observationstillfällena och kan heller inte kopplas till kön. Ett mönster vi kan se är att den som håller i samlingen ger mer uppmärksamhet till barn som sitter nära, vilket vi tror beror på att man har mer fysisk kontakt och det är mer naturligt att vända sig till någon som sitter nära. I förskolans och skolans värdegrund 2 kan man läsa om att det är vår uppgift som pedagoger att föra ett samtal där barnen känner delaktighet och får stöd i sitt språkliga uttryck. Slutsatsen vi kan dra av det är att den pedagog som leder måste sitta bredvid olika barn under samlingarna, så det inte är samma barn som får återkommande uppmärksamhet och talutrymme. Det är viktigt att den som leder samlingen lyssnar på barnet som pratar genom att ge språkliga signaler och tydligt visa för gruppen vem det är som har ordet. Observationerna gjorda på småbarnsavdelning (1-3år) är svåra att visa ett rättvist resultat på grund av barnens olika språkutveckling. De större barnen som pratar om saker som hör samlingen till medan de yngre ofta är upptagna med annat t.ex. leker med tofflorna och pratar med sig själva. Detta hör till barnens naturliga utveckling och är svår för oss pedagoger att påverka i större utsträckning. Enligt läroplanen 3 ska förskolan sträva efter att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk och ordförråd och vi uppmuntrar dagligen de yngre barnen att delta genom att sitta med i samlingen. Så småningom lär de sig att delta mer aktivt, framförallt språkligt. Vi är noga med att uppmuntra barnens positiva beteenden så att de ses som goda förebilder för andra barn, i synnerhet de äldre gentemot de yngre. Detta kan t.ex. innebära att 2 Skolverket (2011)Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Skolverket Stockholm. S.60 3 Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket 2
vi uppmanar andra barn att titta på hur Kalle väntar på sin tur innan han pratar istället för att prata rakt ut. Föräldrars syn på leksaker och sysslor i hemmet utifrån kön: Kartläggningen visar att föräldrarna väljer leksaker till barnen utifrån de rådande könsnormer vi har i samhället t.ex. dockor till flickorna och bilbana till pojkarna. Vi kan även se att färgerna på leksakerna har betydelse för valet, rosa väljs oftare till flickor. Under tillfället för kartläggningen uppstod det diskussioner kring de olika valen i föräldragrupperna. Vi upplevde att föräldrarna reflekterade över leksaksvalen och att vi sådde ett frö hos dem angående vilka könsrelaterade leksaker deras barn har/får. Föräldrarnas diskussion kring hushållssysslor visar att vissa sysslor t.ex. städ, tvätt och snickeri är traditionellt könsrelaterade medan man delar lika på andra sysslor som t.ex. matlagning och hämtning/lämning på förskola. I boken Anna bråkar beskriver författaren att leksaker återspeglar samhällets krav och syn på manligt/kvinnligt och kan påverka barns könsuppfattning. Dessa könstypiska leksaker kan påverka barnens syn på vad som är passande yrke för en kvinna och en man. 4 Vi som förskola har enligt läroplanen 5 som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Det är inte vårt uppdrag att bestämma vad föräldrar ska köpa för leksaker till sina barn eller hur könsrollerna i hemmet ska se ut, men genom att vi för diskussioner på t.ex. föräldramöten kan vi väcka tankar kring dessa värderingar. Det vi kan bestämma är vad för typer av leksaker vi köper in och hur vi presenterar dem för barnen. Vi kan motverka traditionella könsroller genom att barnen ges möjlighet att pröva olika leksaker och sysslor, flickor får leka med bilar och pojkar med dockor om så önskas utan att någon värdering läggs i valet. Det sker även genom att vi uppmuntrar barnen att leka över de traditionella könsrollerna. I vår verksamhet arbetar vi efter Montessoripedagogiken och har mycket material som är kopplat dit. Allt är utformat för att vara könsneutralt, vilket gör att alla kan känna sig bekväma i att prova de olika materialen. Husmodellen- var leker barnen helst på avd. Figaro?: Intervjusvaren visar att barnen helst är inne i pysselrummet, i dockvrån och i kuddrummet (som vid intervjutillfället var flyttad från avdelningen). I kuddrummet är kuddarna och filtarna roliga, i pysselrummet är det roligt att måla och klippa. I dockvrån tycker barnen om att leka med dockorna. Det visar sig att det är pojkarna som vill leka i kuddrummet och flickorna i pysselrummet och dockvrån, vilket är könsstereotypt. På frågan om var man helst inte leker var svaren lite varierade men de visar att rummen i sig inte ger barnen obehag utan det handlar mer om att det inte finns de leksaker barnet vill ha. Vår slutsats är att barnen i större 4 Eidevald, C. (2011) Anna bråkar: att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber s.71 5 Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket 3
utsträckning behöver få vara med och utforma inomhusmiljön på förskolan, för att de ska lockas till att leka mer könsöverskridande. Får barnen påverka sin miljö i större utsträckning tror vi även att det främjar det faktum att de känner sig trygga när de leker på förskoleavdelningen. Barns syn på familjekonstellationer: När barnen fick skapa sin egen familj med hjälp av flanobilder gjorde de de traditionella familjerna- mamma, pappa och barn. Det samma gällde när de sedan fick välja yrke till föräldrarna- enligt traditionella könsnormer. För att utmana barnen satte pedagogen ihop olika familjekonstellationer t.ex. samkönade föräldrar och responsen från barnen var att en familj ÄR mamma, pappa och barn. Åsikterna var starka och de menade att om ett barn har två pappor kommer barnet sakna mamman och vice versa. På exemplet där ena föräldern var betydligt äldre än den andra menade barnen att en mamma inte kan vara ihop med en morfar/farfar. Vi anser att övningen fyller sitt syfte med att synliggöra värderingar, där normer ifrågasätts. Problematiken vi kan se och som även tas upp i litteraturen 6, är att finna en bra balans mellan vad man ska ta upp till diskussion, risken är att normer befästs istället för att synliggörs. Det är viktigt att vi som pedagoger förbereder oss innan man genomför en sådan övning med barnen, genom att titta på hur deras familjesituation ser ut, så att ingen känner sig utpekad eller speciell. Utbildningsdag med barn och personal Vår tanke när vi planerade en utbildningsdag för barnen var att inte ha en allt för lång dag, därför bestämde vi oss för att fokusera på en förmiddag, med hela förskolan samlad. Vi jobbade med värderingsövningar där vi la fokus på teater då det är en form där små som stora kan ta del av innehållet. Teatern vi spelade upp bestod av två olika scener, där den ena handlade om en konfliktsituation där pedagogen, utan att veta vad som hänt, ger tillsägelse till det barn hon tror har startat konflikten. Idén till denna fick vi från boken Anna bråkar 7, där författaren beskriver en liknande situation. Efter teatern fick barnen reflektera kring vad de sett, vad som var bra respektive mindre bra. Hur kunde man göra teatern på ett annat sätt? Barnen gav förslag på att pedagogen ska ta reda på vad som egentligen hänt och sedan hjälpa barnen att lösa konflikten. De var också noga med att påpeka att man inte får slåss. Vi spelade upp teatern på nytt, men då med deras lösning. Den andra teaterscenen gick ut på att alla barn och pedagoger utom två fick kalasinbjudan. De två pedagogerna som inte fick blev märkbart ledsna och kände sig utanför. Även här fick 6 Skolverket (2011)Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Skolverket Stockholm s. 19 7 Eidevald, C. (2011) Anna bråkar: att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber 4
barnen reflektera efteråt, vad hade hänt, hur kände sig de två barnen och hur kan man göra med kalasinbjudningar? Ett barn uttalade direkt att barnen som inte vart bjudna blev ledsna, någon sa att man måste bjuda alla på kalaset och några sa att de inte fick bjuda så många för föräldrarna. Vi diskuterade och reflekterade tillsammans och kom då fram till att alla inte alltid kan bli bjudna, men att inbjudningarna inte ska lämnas på förskolan. Vi kom även fram till att vi inte pratar om kalas på förskolan om alla inte är bjudna. Efter det spelade vi upp teatern på nytt. Anledningen till att vi valde att dramatisera detta är att det är en återkommande diskussion i barngruppen. I dagsläget upplever vi på förskolan inte detta som ett problem men genom att diskutera med barnen så främjar vi uppkomsten av en sådan situation. Vi upplevde att alla barn, även de yngre deltog i teaterövningen. Nästa övning handlade om gränssättning och om att kunna säga och lyssna till ordet nej. Övningen gick ut på att barnen stod på två rader med fyra barn på varje rad, mittemot varandra. En rad skulle sedan sakta gå emot den andra. När man ville att kompisen skulle stanna och inte komma närmare, skulle man säga nej!. Vi valde att genomföra det med hjälp av våra äldsta barn som är fem år, då vi ansåg att det var en lagom ålder. De övriga barnen och personal på förskolan är under tiden åskådare. Övningen i sig var bra då barnen fick öva sig på att tydligt säga nej och även betydelsen av nej, då de var tvungna att lyssna när kompisen sa nej och då stanna. Det svåra var att inte hänga på när kompisarna sa nej, utan att gå på sin egna känsla när man inte längre vill. Efter gränssättningsövningen fick barnen pröva på Heta stolen, även här tog vi hjälp av de äldsta barnen. Syftet var att synliggöra att man tänker olika och att det är okej. Barnen fick sitta på stolar i ring och ta ställning till tio olika påståenden som t.ex. min favoritfärg är rosa. Höll man med om detta skulle man byta plats och höll man inte med satt man kvar. Vi blev positivt överraskade efter denna övning då vi upplevde att de tänkte efter själva och inte tittade allt för mycket på hur kompisarna valde. Den sista övningen vi genomförde var en variant av Hela havet stormar. Med inspiration från ett seminarium med Tuula 8, fick samma barn som ovan testa hela havet stormar leken men med olika förutsättningar. Leken går ut på att gå runt en samling med stolar samtidigt som musik spelas. Antalet stolar är en mindre än deltagare. När musiken tystnar ska man försöka sätta sig på en stol och en blir utan och får inte längre vara med. Två barn fick gå en längre runda än övriga och hade därmed inte samma förutsättningar att lyckas sätta sig på en stol. Syftet med detta var att väcka reaktioner hos barnen och diskutera kring att alla inte har samma förutsättningar i vardagen. Reaktionen från de två barnen kom ganska snabbt och de uttalade att de blev orättvist behandlade när de var tvungna att gå en längre runda än de 8 Seminarium med Tuula Vuorinen, (121129) Att främja, förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. Mälardalens högskola. 5
övriga. De övriga deltagarna reagerade inte nämnvärt utan tyckte mest att det var en rolig lek. Efter leken så diskuterade vi med hela förskolan att alla har olika förutsättningar och alla kan inte vara bra på allt, vi har olika styrkor och svagheter. Våra reflektioner är att det var en lyckad och uppskattad förmiddag från både barn och personal. Vi upplevde ett intresse från samtliga och även att de barn som var åskådare var aktiva genom att titta och lyssna under samtliga övningar. Indirekt tror vi barnen förstod vårt syfte men i ett direkt sammanhang hade de svårt med innebörden. I förskolan och skolans värdegrund beskrivs att teater är ett användbart sätt att få barnen att ta ställning och uttrycka sina åsikter, det hjälper till att synliggöra vardagen på förskolan 9. Vi tror att åskådarna och deltagarna omedvetet tar till sig syftet med övningarna eftersom de deltar aktivt, i synnerhet om vi följer upp och genomför en liknande förmiddag kontinuerligt. Vidare fick vi bra respons från övrig personal som blev inspirerade att fortsätta att utveckla arbetet med likabehandling. De upplevde att upplägget av utbildningsdagen är ett enkelt och användbart sätt att involvera barn och pedagoger. Genom att vi som vuxna måste reflektera kring hur vi agerar i olika situationer, framförallt när vi planerar och genomför teater, påverkas vi positivt kring vårt bemötande av barnen i vardagen. Arbetslaget/vidare arbete För att starta upp värdegrundsarbetet i arbetslaget genomförde vi en värderingsövning där varje vuxen fick ett rollkort tilldelat till sig som de skulle försöka sätta sig in i, utan att berätta något för de andra. Alla hade olika identiteter. Tillsammans fick de sedan ta ställning till olika påståenden utifrån sin roll. Stämde påståendet överens med rollen fick man ta ett steg fram, annars stå kvar på samma plats. Övningen avslutades med en diskussion kring osynliga normer och olika föreställningar, samt vilka känslor som infann sig när man skulle ta ställning utifrån påståendena. Under diskussionen väcktes tanken att pröva denna övning på ett föräldramöte för att få dem delaktiga i likabehanlingsarbetet. Vi presenterade vår kartläggning för övrig personal under en eftermiddag, där vi beskrev vad vi hade gjort och delar av resultatet. Vi hade förberett tre stycken diskussionsfrågor för arbetslaget att diskutera: o Hur kan vi som pedagoger påverka flickors respektive pojkars könsidentitet utifrån bemötande av barnen? o Hur tänker ni att ert eget kön kan påverka hur barnet är, blir, gör eller beter sig? o På vilket sätt tror ni att den pedagogiska miljön påverkar barns könsidentitet? T.ex. möblering, färger, leksaker/material. 9 Skolverket (2011)Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Skolverket Stockholm 6
Det blev en livlig diskussion som vi upplevde startade igång en process i arbetslaget kring värdegrundsfrågor. Vad vill vi att vår förskola ska representera? Tankarna väcktes och diskuteras fortlöpande. För att inte tappa dessa frågor bestämde vi att införa värdegrundsarbete som en fast punkt på dagordningen under våra personalkonferenser. I samband med att vi startade denna utbildning blev även övrig personal inspirerade till att vidareutbilda sig i dessa frågor, därför tog de chansen att åka på en utbildning om likabehandling, som under hösten 2012 anordnades av fackförbundet Kommunal. Diskrimineringslagen säger att: Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 10 För att skapa en likabehandlingsplan som ett levande dokument i vår vardag på förskolan, där all personal är delaktiga, känns det betydelsefullt att alla har gått någon form av utbildning och därmed kan bidra på ett aktivt sätt. Genom att arbeta med kartläggning och analys av verksamheten tror vi att vi kan arbeta fram en konkret likabehandlingsplan som genomsyrar vår verksamhet. För att hålla dessa frågor levande i barngrupperna, utöver vardagsarbetet, har vi beslutat att införa en värdegrundsvecka per termin där vi fokuserar extra mycket på detta. Vi kommer då arbeta med bland annat teater, samtal och samarbetsövningar tillsammans med barnen. Vi ska tillsammans med barn och vårdnadshavare arbeta med likabehandlingsplanen. Enligt Skolverket ska vi låta barnen vara med och påverka innehållet, analysera resultatet av kartläggningarna och vilka insatser som ska sättas in. Barn och vårdnadshavare ska informeras om innehållet i planen. 11 Vi har på förskolan bestämt att detta är en stående punkt på föräldramöten och till kommande möte har vi planerat ett antal värdegrundsövningar och diskussionsfrågor. Förskolan Pinocchio drivs som ett föräldrakooperativ och vi föreslår att föräldrar och personal träffas under en heldag i början av höstterminen för att jobba med likabehandlingsplanen. 10 Diskrimineringslagen 2008:567 kap.6 8 11 Skolverket (2012) Allmänna råd och kommentarer. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd, Stockholm. s.42 7