Tillståndsmätning Gods 2015 Teknisk rapport Version 1 Datum: Klass: -

Relevanta dokument
Borel-Cantellis sats och stora talens lag

95%-igt konfidensintervall för andel kalsongbärare i populationen: Slutsats: Med 95% säkerhet finns andelen kalsongbärare i intervallet 38-48%

Information om VA-planering i Harnäs Västra

Föreläsning G04: Surveymetodik

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

1. Test av anpassning.

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Introduktion till statistik för statsvetare

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

101. och sista termen 1

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Högskoleutbildad 0,90*0,70=0,63 0,80*0,30=0,24 0,87 Ej högskoleutbildad 0,07 0,06 0,13 0,70 0,30 1,00

a) Beräkna E (W ). (2 p)

Räkning med potensserier

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

StaM-Bladet. Informationsblad för medlemmar i StaM (Statistisk Metodik), sektion inom SFK, Svenska Förbundet för Kvalitet

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

Befolkning per födelseland Reviderad metod vid framskrivningar. Version: 2

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Föreläsning G70 Statistik A

Kanbansystem vid stora orderkvantiteter

Smärtlindring vid medicinsk abort

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Föreläsning 2: Punktskattningar

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Förfrågan till Klockarens redaktörer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Grundläggande matematisk statistik

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

Efter tentamen För kurser med fler än 60 examinerande meddelas resultatet SENAST 20 arbetsdagar efter examinationen annars 15 arbetsdagar.

Samtal med Karl-Erik Nilsson

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

E F. pn-övergång. Ferminivåns temperaturberoende i n-dopade halvledare. egen ledning. störledning

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

Kompletterande kurslitteratur om serier

F10 ESTIMATION (NCT )

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram vid Humanistiska fakulteten

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Kalibreringsrapport. Utländska doktorander

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

Förena Förbättra Förändra

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Stort massflöde Liten volym och vikt Hög verkningsgrad. Utföranden Kolv (7) Skruv (4) Ving (4) Roots (1,5) Radial (2-4) Axial (1,3) Diagonal.

Antalet sätt att välja ut r objekt bland n stycken med hänsyn till ordning är np r = n(n 1) (n r + 1).

1. Hur gammalt är ditt barn?

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

UTVECKLINGSTRAPPA BOXARE VÄRDEGRUND DIPLOMBOXNING

Försöket med trängselskatt

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Transkript:

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort Versio Datum: 206-03-04 Klass: - Statistico AB Östra Ågata 3, SE-53 22 Usala Klara Söra Kyrkogata, Box 83, SE-0 36 Stockolm +46 (0)0 30 80 00, ifo@statistico.se, www.statistico.se Swee

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 Ku Mottagare Projektummer Författare Trasortstyrelse Mikael Kyller TS 4924 Gösta Forsma oc Mats Nyfjäll Graskare Tekisk raort 2 (20)

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 Ieållsförteckig Ileig... 4 2 Vägät... 4 3 Vilka lastbilar igår i uersökige?... 4 4 Parameter... 5 5 Urvalsla... 5 6 Skattigsformler... 6 6. Skattig av R för samtliga sju områe... 6.2 Skattig av variase för Rˆ samt kofiesitervall för R... 6.3 Skattig av R för e reovisigsgru över samtliga sju områe... Resultat av Fältarbetet... 9 8 ResultatReovisig... 0 9 Uersökigsresultates kvalitet... 0 9. Urvalsfel... 0 9.2 Mätfel... 9.3 Bortfallsfel... 0 Jämförelse mella 200, 202 oc 205 års uersökigar... 2 Bilaga Urvalsistruktio till oliser 205... 3 Bilaga 2 Blakett 205... 5 Bilaga 3 Blakett 202... Bilaga 4 Itruktiosbla till oliser i fält 205... 9 Tekisk raort 3 (20)

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 INLEDNING Trasortstyrelse ar tillsammas me Riksolisstyrelse fått i urag av regerige att följa u oc aalysera regelefterlevae iom yrkestrafike å väg. Iom områea buss-, gos- oc taxitrafik ska searata uersökigar geomföras iom rame för uraget. I ea tekiska raort beskrivs kortfattat urvals- oc skattigsförfaraet för 205 års uersökig av regelefterlevae iom e kommersiella gostrafike å väg. Uersökige geomföres uer veckora 35-3 år 205 i sju olisområe i Sverige. För ett urval av lastbilar i trafik kotrolleraes förare, företag, foro oc last. Atalet utvala lastbilar ugick till 452 varav 45 kue kotrolleras. Svarsaele är ärme 99,8 rocet. Resultate av uersökige reovisas i e searat raort. Äve åre 200 oc 202 geomföres uersökigar av regelefterleva iom gostrafik å väg. 205 års uersökig ar aft samma riciiella ulägg som e föregåee. 2 VÄGNÄT Uersökigara geomföres å et statliga uvuvägätet; Euroavägar, Riksvägar oc Primära läsvägar, vs. e mest trafikstarka vägara. 3 VILKA LASTBILAR INGÅR I UNDERSÖKNINGEN? I uersökige igår följae tyer av lastbilar Tuga lastbilar,.v.s. me totalvikt å mer ä 3,5 to Lastbilar som beriver tillståsliktig yrkestrafik (ej firmabilar). Följae forostyer oteraes seciellt Dragbilar uta slä igår i uersökige Bärgigsbilar igår ite om e utför bärgig, äremot om e utför ågo yrkesmässig trasort av gos Mobilkraar igår ej TMA-foro igår ej Militärforo igår ej Utryckigsforo igår ej Övrigt vägät, vs. vägar me vägummer >500 igick ite i uersökige me aleig av e geerellt glesa förekomste av lastbilar. 4

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 4 PARAMETER De statistiska arameter som skattas formuleras som: R = Ael lastbilstrafikarbete som utförs me bilar me e viss egeska. E egeska ka t ex vara att ma brutit mot e regel oc fått origsbot. Paramete ka skattas eligt veertaga stickrovsteoretiska ricier. Parameter kallas för R i ea raort liksom i 202 års raort (i motsvarae uersökig 200 kallaes e för R2). De tiserio vi kolar till trafikarbetet är geomsittsyg 2. 5 URVALSPLAN Iom var oc ett av e sju olisområea 3 Stockolms lä, Skåe lä, Västra Götalas lä, Dalaras lä, Norrbottes lä, Västmalas lä oc Jököigs lä ar lastbilar valts ut i två steg: Steg : Urval av vägavsitt me saoliketer roortioella mot trafikarbetet å avsittet oc uta återläggig 4. Urvalsstorlekara är ca 3 avsitt er lä. För urvalsragige i etta steg aväes Trafikverkets urvalsrogram för vägavsitt. Steg 2: Urval av lastbilar å varje vägavsitt eligt särskilt rotokoll, se Bilaga. Detta urval betraktas som ett obuet slummässigt urval frå alla lastbilar som framförs å avsittet. Amärkig. Uersökige är tekiskt ulag så att e ger skattigar avseee e sju äma olisområea, sea som e eet. Någo geeraliserig frå essa sju områe till ela riket görs ite i uersökige. 2 Därigeom ka lastbils-ådt (ÅDT=årsmeelygstrafik) aväas i trafikarbetsskattigara. Vi bortser i beräkigara för att lastbilsflöea uer e faktiska uersökigserioe ka avvika frå lastbils-ådt. Effekte av etta blir begräsa eftersom avvikelse uträer i båe täljare oc ämare i skattigsformlera. 3 Ma ka otera att e meverkae olisområea tillör var si regio eligt Polismyigetes regioielig. 4 Skattigsformlera i ea PM förutsätter egetlige att vägavsitte ragits me återläggig. Det fel som ärme ka ukomma ar beömts vara obetyligt. 5

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 6 SKATTNINGSFORMLER Vi iför följae beteckigar i j m områe vägavsitt foro atal vägavsitt i urvalet i områe atal besiktigae foro å vägavsitt i, områe a j = om foro j i vägavsitt i i istrikt ar e viss egeska, = 0 aars ragigssaolikete för vägavsitt i i områe TA ˆ = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil i istrikt, vägavsitt i uer ett geomsittsyg. TA ˆ beräkas frå läger oc lastbilsflöe för e ÅDT-avsitt som igår i vägavsitt i. Dessa ugifter ämtas frå Trafikverkets tillaaållaeatabas TNE. TA, eg, i = m m ˆ = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil me e viss j= a j egeska i områe, vägavsitt i uer ett geomsittsyg, eg = i=, eg, i områe uer ett geomsittsyg = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil me e viss egeska i = ˆ = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil i områe uer ett i= TA geomsittsyg 6

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 6. Skattig av R för samtliga sju områe R skattas u me R ˆ = = =, eg = = i= = i=, eg, i = = i= m = i= j= m a j 6.2 Skattig av variase för Rˆ samt kofiesitervall för R Variasskattige för Rˆ beteckas me V ˆ( R ˆ) : ˆ,, ( ˆ) TA = ( ) eg i RTA R ˆ 2 = i= = ( ) i TA i= V ˆ ˆ ˆ, eg, i RTA ˆ ˆ 2 Här ka skattige = T ˆ A, som alltså baseras å e utvala avsitte, me förel ersättas av e registerbasera beräkig av et totala trafikarbetet för lastbilar å ela uvuvägätet i e sju områea. Ett 95-rocetigt kofiesitervall för R skattas me R ˆ ±,96 Vˆ( Rˆ ) 6.3 Skattig av R för e reovisigsgru över samtliga sju områe I uersökige reovisas skattigar för reovisigsgruera sveska resektive utläska foro. För e skattig av vi följae beteckigar: R, ael trafikarbete me e viss egeska i reovisigsgru, iför

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 ˆ = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil me e viss egeska i T A, eg, i reovisigsgru i områe, vägavsitt i uer ett geomsittsyg ˆ T A, eg = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil me e viss egeska i reovisigsgru i områe uer ett geomsittsyg TA ˆ = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil i reovisigsgru i områe, vägavsitt i uer ett geomsittsyg TA ˆ = e skattig av trafikarbetet som utförs me lastbil i reovisigsgru i områe uer ett geomsittsyg a j = om foro j tillör reovisigsgru oc ar e viss egeska, aars 0 b j = om foro j tillör reovisigsgru, aars = 0 R skattas u me R ˆ = = =, eg = = i= = i=, eg, i = = i= j= m m m m = i= j= a b j j är TA ˆ beräkas (som tiigare) frå läger oc flöe för e ÅDT-avsitt som igår i vägavsitt i E skattig av variase för Rˆ är ˆ,, ( ˆ ) TA eg i R TA R = ( ) ˆ 2 = i= = ( ) i TA i= V ˆ ˆ ˆ, eg, i ˆ R 2 8

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 Ett 95-rocetigt kofiesitervall för R beräkas u eligt ˆ R ±,96 Vˆ( Rˆ ) RESULTAT AV FÄLTARBETET Målsättige var i utgågsläget att mist 60 lastbilar skulle kotrolleras i varje områe (lä). Polise ae möjliget att öka urvalet uer bibeållae av urvalsriciera. I Tabell visas fältarbetsresultatet. Bortfall ukommer om e val lastbil av ågo aleig ite ka kotrolleras, t ex om trafiksituatioe gör att lastbile ite ka vikas i å ett trafiksäkert sätt. Tabell. Fältarbetsresultat läsvis Lä Urval Kotrollerae lastbilar Bortfall Stockolm 65 65 Skåe 0 0 Västra Götala 64 63 Dalara 60 60 Norrbotte 60 60 Västmala Jököig 62 62 Totalt 452 45 9

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 8 RESULTATREDOVISNING Uersökiges resultat reovisas i e särskil resultatraort frå Statistico, atera 203-03-04. Ovaståee formelaarat ar är aväts vi beräkigara. 9 UNDERSÖKNINGSRESULTATENS KVALITET Ett atal felkällor måste allti beaktas är ma tolkar statistiska uersökigsresultat. E uersökig ieåller e ra momet såsom val av urvalsram, urvalsragig, utformig av mätistrumet, utbilig av fältarbetsersoal, ataisamlig oc aterig av bortfall. Varje momet ka i rici ses som e felkälla som ka åverka uersökigsresultate. Tre viktiga feltyer är urvalsfel, mätfel oc bortfallsfel. Nea följer e kort iskussio av essa feltyers iverka å uersökigsresultate i gosuersökige. 9. Urvalsfel Det faktum att ma uersöker ett slummässigt urval av foro oc ite samtliga leer till ett slummässigt urvalsfel. Detta fel återseglas i e osäkeretsitervall (eller kofiesitervall) som ar beräkats oc reovisats i resultatsammaställige. Urvalsförfaraet beskrevs kort i avsitt ova. För et första urvalssteget, urval av vägar, kue Trafikverkets rogram för urval av vägavsitt 5 aväas varför vi aft full kotroll å att urvalet ragits slummässigt oc me käa iklusiossaoliketer. Det ara urvalssteget, urval av lastbilar, geomföres i fält av oliser eligt särskilt rotokoll (se Bilaga ). Huruvia etta urval blivit slummässigt raget är avägigt av om alla istruktioer ått fram till fältarbetsersoale oc följts eligt la. Avvikelser frå lae ka lea till ett systematiskt fel i skattigara (som ite återseglas i kofiesitervallet). Några seciella kotroller av ersoales arbete ar ite kuat geomföras. Tillgägliga resurser ar i stället lagts å utbilig, els geomföres e utbiligsag me företräare frå alla meverkae olisområe, els mefölje e statistiker uer e första fältarbetsage i varje områe. Av raktiska skäl ar fältersoale aft stor friet att välja ti oc lats för besiktigara oc ärför bör ma räka me att ma i bästa fall erållit ett aroximativt slummässigt urval av lastbilar. 5 Urvalsrogrammet skaar ett register av vägavsitt som i si tur ka aväas som urvalsram för stickrovsragig. 0

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 9.2 Mätfel För ett fullgott uersökigsresultat måste ataisamlige geomföras å ett staariserat sätt. De risk för mätfel som ka fias är att olika oliser gör olika beömigar är et gäller vilka åföljer som skall registreras i fältrotokollet. Företräare för e sju eltagae olisområea geomgick ärför e 9 augusti 205 e utbilig (samma som äms i avsitt 8. ova) krig fältrotokollet oc övriga arbetsroceurer. Iformatioe åe ock ite allti ut till e oliser som gjore ataisamlige i fält. För att så lågt som möjligt säkerställa att all fältersoal åes av iformatioe eltog e statistiker e första eller ara age av fältarbetet i varje lä. Dea ag ilees me att statistiker ae e geomgåg av arbetsroceurera för meverkae ersoal. Det fas ock e risk att ersoal som seare aslöt till rojektet missae e mutliga geomgåge av arbetsroceurera. För essa fas ock e skriftlig arbetsbeskrivig samt ett istruktiosbla me efiitioer att tillgå, se bilagora resektive 4. Sammataget ar evetuella mätfel ärigeom reucerats me vi ar ite kuat utvärera om oc i vilke gra et fis kvarvarae mätfel som åverkar resultate. 9.3 Bortfallsfel Bortfall ka a e sevriae effekt å skattigar om ukomste av bortfallet å ågot sätt beror å variabelvärea. Bortfall ka, i rici, vara av två slag. Objektsbortfall iträffar om ett utvalt foro ite ka besiktigas. Partiellt bortfall, iträffar om fältrotokolle ite är fullstäigt ifylla. Objektsbortfallet i lastbilsuersökige var som ämts e lastbil eller 0,2 rocet. Det artiella bortfallet varierae mella 0 oc 2,5 rocet för e olika variablera 6 me ett uatag; för fråga j (saktio kör/vilotier) oteraes,3 rocets artiellt bortfall. Överlag ka ma ock kostatera att bortfallet är litet oc att bortfallsfelet ärme är att betrakta som begräsat. 6 E etaljera reovisig av et artiella bortfallets storlek fis i raorte Resultatraort Tillståsmätig gos 205 atera 206-03-04.

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 0 JÄMFÖRELSE MELLAN 200, 202 OCH 205 ÅRS UNDERSÖKNINGAR Tillståsmätigara geomförs me ågra års mellarum me syftet att ma ska kua följa utvecklige av e uersökta arametrara över ti. Det är ärför viktigt att förutsättigara för uersökige är esamma varje omgåg om etta är möjligt. I Statisticos urag igår ite att reovisa jämförelser mella olika uersökigsomgågar. Vi reovisar ock är i kortet ågra förärigar i uersökigara som ma bör beakta vi jämförelser mella uersökigsomgågara. I Tabell 2 ages ur uersökigserioe oc e meverkae läe förärats. Tabell 2. Några skillaer i förutsättigar mella uersökigsomgågar av gosuersökige År 200 202 205 Uersökigserio Vecka 35-42 Vecka 35-3 Vecka 35-3 Meverkae olisistrikt/områe (sammafaller me lä) Stockolm Skåe Västra Götala Dalara Norrbotte Stockolm Skåe Västra Götala Dalara Norrbotte Stockolm Skåe Västra Götala Dalara Norrbotte Västmala Jököig Vi oterar att fem lä meverkat alla uersökigsomgågar oc att ytterligare två lä tillkom 205. Äve blakette ar geomgått förärigar vilket aturligtvis åverkar jämförelser mella uersökigsomgågar. Vi rekommeerar ärför att ma jämför oralyelse fråga för fråga är jämförelser görs mella år, se bilagora 2 oc 3 för 202 resektive 205 års blaketter. Förärae istruktioer oc utbiligsisatser ka också åverka jämförelser mella uersökigsomgågar. Ett exemel: Iför 205 års uersökig istribueraes till samtliga olisområe ett istruktiosbla (se Bilaga 4) me syfte att förtyliga olika begre oc ärme uerlätta för fältarbetsersoale att göra eetliga beömigar i samtliga lä. Något såat istruktiosbla istribueraes ite 200 eller 202. 2

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 BILAGA URVALSINSTRUKTION TILL POLISER 205 Tillståsmätig Gos 205 Urval av mätlatser oc foro 205 Vi skrivboret: Urval av mätlatser Ta fram karta över ert istrikt oc ietifiera e vägavsitt som igår i urvalet (vi kallar em urvalssträckora, se utela tabell). Varje urvalssträcka ar e uik färg oc ett ummer som är utskrivet me röa siffror. Notera att vissa urvalssträckor ka bestå av elsträckor som ite äger io. För varje urvalssträcka, välj fem lämliga mätlatser (färre om sträcka är kort) är ma ka vika i foroe. Numrera mätlatsera. Observera att essa mätlatser ska vara jämt utsria över urvalssträcka. Någo av e fem mätlatsera ka ligga i e tätort me observera att ma å bör välja e lats som ite omieras av foro som uvusaklige går å kommuala gator. Målet är att besiktiga 60 foro i varje istrikt. Varje istrikt ar fått 3 urvalssträckor. Om mätlatser ite ka ietifieras vi skrivboret, ela i urvalssträcka i fem olika elsträckor oc välj e lämlig lats å varje elsträcka är i kommer it. Plaera e lämlig rutt för ataisamlige. Om et t ex är lågt till två urvalssträckor som ligger ära varara ka ma kaske ta em samma ag. Vi mätlatse: Urval av foro När i är klara me förbereelsera vi mätlatse, låt et gå e miut oc välj sea et första foro som kommer ( miutregel ). Detta gäller euroavägar oc riksvägar. 3

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 Om i står å e rimär läsväg: Välj et första foro som kommer oc bortse frå miutregel. Om et av ågo aleig är omöjligt att vika i et utvala foroet: Låt et gå e miut å ytt oc tag sea e första lastbil som kommer. Miutregel är till för att garatera att slume bestämmer vilket foro som väljs. Aars ka ma lockas att välja subjektivt mella flera foro som är iom syåll. Om iget foro kommit iom e timme, stäg oc åk viare till ästa mätlats. När foroet besiktigats: Flytta till ästa mätlats. (I vissa istrikt ka ma besiktiga två foro er mätlats.) Vilka foro skall uersökas? Tuga lastbilar,.v.s. me totalvikt å 3,5 to eller mer Lastbilar som beriver yrkestrafik. Me eller uta tillstå. Notera seciellt: Dragbilar uta slä skall uersökas Bärgigsbilar uersöks ite om e utför bärgig, me igår om e utför ågo yrkesmässig trasort av gos Mobilkraar igår ej TMA-foro igår ej Militärforo igår ej Utryckigsforo igår ej Övrigt: Avä jourtelefoe vi urvals- oc blakettroblem! 00-495520, står äve å frågeblakette. Skicka i blakettera så fort e är klara till Mats Östma, Polisregio Mitt, Box 300, 50 03 Usala! 4

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 BILAGA 2 BLANKETT 205 5

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 6

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 BILAGA 3 BLANKETT 202

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 8

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 BILAGA 4 INTRUKTIONSBLAD TILL POLISER I FÄLT 205 9

Tillståsmätig Gos 205 Tekisk raort - 206-03-04 20