Årsberättelse 2016/2017

Relevanta dokument
Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef Annika Proos. Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2015/2016. Sätra förskole område. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2015/2016. Sätra förskole område. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef. Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Årsberättelse

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Årsberättelse 2013/2014

Verksamhetsplan

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Årsberättelse. Nordöstra förskoleområdet. Läsåret 15/16. Agneta Lindbergh. Förskolechef. Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Årsberättelse

Årsberättelse

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Årsberättelse Svangårdens förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

MÅNEN Verksamhetsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Årsberättelse 2013/2014

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Årsberättelse 2013 /2014

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lyckans mål 2016/2017

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Årsberättelse Ht -13 Vt -14. Sörby förskoleområde Förskolan Orion

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret 2017/2018.

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Arbetsbeskrivning för

Kvalitetsarbete i förskolan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Tema vatten hösten 2012

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

3 Beskrivning av arbetssätt och arbetsformer och det löpande arbetet med kvalitet och hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling

Handlingsplan. Grön Flagg

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken Förutsättningar Förskolan Junibackens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2017. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Prioriterade Mål Förskolan Stadsskogen 2016/2017

Årsberättelse

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Årsberättelse 2013/2014

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Systematiskt kvalitetsarbete

Årsberättelse Björke förskola

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT KUNGASKOGEN HT14-VT15. Målformulering, Utvärdering-Analys

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Arbetsplan Violen Ht 2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Transkript:

Årsberättelse 2016/2017 Sätra förskoleområde Förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechefer Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Sätra förskoleområde består av sju förskolor: I ur och skur Vinbärsgården, Ängsullsgården, Ulvsätersgården, Pingeltorp, Smultronstället, Sätragården och Majgårdens förskolor. Vi har även Skrindans förskola som vi öppnar och stänger vid behov. I Sätra förskoleområde arbetar en Förskolechef och tre Biträdande förskolechefer. Vi har även en Specialpedagog och en Tal och språkpedagog som arbetar i vårt förskoleområde. Vi har totalt 600 förskoleplatser och ca 140 pedagoger anställda i området. Vår verksamhet styrs av Skollagen, Läroplan för förskolan, Utbildning Gävles verksamhetsplan och barnkonventionen. Vi har även en upprättad plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskola. Ett av våra prioriterade målområden under läsåret har varit Språk och kommunikation. Vi arbetar med Babblarna som en metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn. Att lyssna på Babblarna när de pratar och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex stycken figurer i olika former och färger. Likheter och olikheter synliggörs genom att arbeta med Babblarna. Att använda enklare tecken kring Babblarna kan underlätta kommunikationen och självständigheten. Att dagligen om och om igen presentera detta, ger barnen någonting att samlas kring och känna igen. Detta skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Babblarna utvecklar barnens språkliga medvetenhet och begreppsbildning på ett lustfyllt sätt. Sätra förskoleområde har under många år arbetat med ett projekt X-5000, som är ett utvecklingsarbete där namnet står för att det behövs 5000 timmars läsning för att bli en fullgod läsare enligt läsprofessor Ingvar Lundberg. Vi har och har haft ett nära samarbete med Sätra bibliotek. Vi utgår ifrån en sagobok i vårt tematiska arbete på förskolan. Vår sagobok som vi har arbetat med under läsåret har varit Kon som visst kunde klättra skriven av Gemma Merino. Att utgå från en sagobok är ett uppskattat, utvecklande och lustfyllt arbetssätt som engagerar alla barn och pedagoger. En ytterligare satsning är vårt arbete med Språkglädje. Med hjälp av Specialpedagog och Tal och språkpedagog har alla pedagoger fått fortbildning i Barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi har speciellt fokuserat på högläsning med reflekterande boksamtal samt rim och ramsor och expansivt språk. Det är en satsning för att göra arbetet med språket mer lustfyllt. Vårt mål med detta är att alla barn i Sätra förskoleområde får en förbättrad språkutveckling vilket innebär bättre uttrycksförmåga, grammatik, ordförråd, språkförståelse, pragmatik och uttal. Ett ökat användande av de estetiska formerna, multimedia och informationsteknik för ett lustfyllt lärande.

Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling ska vara förvaltningsövergripande och genomsyra all verksamhet inom Utbildning Gävle. Vi har under läsåret fortsatt arbeta med vår energisatsning med hjälp av Gavlefastigheter och Gävle energi. Under vårterminen tecknade alla förskolor grönt hyresavtal med Gavlefastigheter. Även en satsning på kemikaliesmart förskola har gjorts, där vissa plastföremål har bytts ut och ersatts med mer miljövänligt material. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Lpfö 98/10. IKT (Information och kommunikationsteknik) är ett prioriterat område där satsningar sker centralt i Utbildning Gävle. I Sätra gör vi också en stor satsning på vårt arbete med IKT. Alla pedagoger har en varsin Ipad. Detta möjliggör fler tillfällen att synliggöra och ta tillvara på lärandet/lärprocesserna. Vi vill ta tillvara på de pedagogiska möjligheterna som IKT och mediepedagogik erbjuder, berika och fördjupa förskolans pågående lärprocesser och möta och ta tillvara barns nyfikenhet för och kunskap om digitala verktyg. För att fortsätta utveckla barn och pedagogers digitala kompetens på ett framgångsrikt sätt har vi beslutat att Sätra förskoleområde ska arbeta med en gemensam kreativ fokus APP, I Movie. Andra insatser som har gjorts under läsåret är: Ytterligare en förskola har rustats för egen matlagning. Kompetensutbildning i Barnkonsekvensanalys. Fortbildning i Forskningsbaserat arbetssätt Samarbete har inletts med forskare från Högskolan Gävle Detta summerar i stora drag läsåret 2016/2017. Jag och mitt ledningsteam tackar för gott samarbete såväl med vårdnadshavare som med pedagoger under det gångna läsåret. Det är en stor förmån för mig och mitt ledningsteam att tillsammans med alla pedagoger få vara med och utveckla Sätras förskolor. Annika Proos Förskolechef Sätra förskoleområde Eva Levin Biträdande förskolechef på Vinbär, Ulvsäter och Ängsulls förskolor. Eva Lundahl Biträdande förskolechef på Pingeltorp och Smultronställets förskolor. Anita Kiuttu Biträdande förskolechef på Sätragården och Majgårdens förskolor.

Årsberättelse 2016 17 Vi har under året jobbat temainriktat utifrån boken Kon som visst kunde klättra. Vi startade hösten med att varje avdelning hade en upptakt där boken introducerades för barnen. Temaboken har varit en inspirationskälla för att på ett lustfyllt sätt arbeta med våra mål. Våra prioriterade mål utifrån förskolans läroplan Lpfö 98 har varit: Normer och värden Språk och kommunikation Naturvetenskap och teknik

Normer och värden: Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar: Sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Vi pratar mycket om hur vi är en omtänksam kompis och vad det innebär. Vi uppmuntrar barnen till goda handlingar för att förstärka detta använder vi oss av tecknet tummen upp. Vi har skapat lekmiljöer som har inspirerat barnen till rolig och lärorik lek. Vi arbetar aktivt med att vara närvarande pedagoger i barnens lek. Genom att vara närvarande pedagog ser vi vad som händer i leken och kan hjälpa barnen till bra lösningar. Vi använder oss av känsloansikten, som kan förtydliga hur barnen känner sig i vissa situationer. Vi samtalar med barnen hur vi uttrycker oss och förhåller oss till varandra. Vi använder oss av tecknet STOP för att förstärka språket vid mindre goda handlingar, vilket vi också ser att barnen använder. För att barnen ska få möjlighet att lyckas i olika situationer använder vi oss av bildschema, stödtecken och reflektioner med barnen. Vi har läst och använt oss av barnkonventionens kompis böcker tillsammans med barnen och reflekterat kring dom. Utifrån temaboken har barnen gjort en kompisraket med tänkvärda textlappar på om hur man är en bra kompis och förhåller sig till varandra. Pedagogerna har tillsammans med barnen röstat fram vilken raket vi ska ha som kompisraket.

Språk och komunikation: Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Yngre barnsidan (ålder 1 3) jobbar med språk projektet Babblarna. Det är en språkutvecklingsmodell som är framtagen av språkforskare och helt bygger på ljudet i deras namn. Vi ser ett stort intresse hos barnen då vi utvecklat vår inne miljö till Babblarhörna där vi erbjuder sagor och böcker. De äldre barnen (3 6) jobbar vi med vårt språk projekt Språklustboken (Bornholms modellen) som är forskningsbaserad. I den boken möter barnen sagor, rim och ramsor, prepositioner, munmotorik genom sång och lek. Tillsammans med barnen läser vi böcker och har reflekterande boksamtal som är språkutvecklande. Vi benämner saker vid dess rätta namn för att barnen ska få sånt expansivt språk som möjligt. Vi ger barnen möjlighet att reflektera över händelser under dagen i mindre grupper, vi skriver ner barnens reflektioner och det vi gör på vår väggtidning. Barnen använder sig av namnlappar, skrivbok samt väggtidning, här ser vi ett växande intresse för det skrivna språket. Barn och pedagogerna använder sig av stöd tecken (TAKK) Vi använder oss mycket av sagopåsar och flanograf sagor, då vi valt att dela in barnen i mindre grupper ser vi att barnen vågar inför varandra berätta och visa sagorna.

Naturvetenskap och Teknik: Förskolan ska sträva efter att varje barn: Skall utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Tema boken inspirerade barnen och oss pedagoger att jobba med vår natur och att följa årstiderna. I vår skog har vi en naturruta som vi besöker regelbundet, vi har gjort ett experiment där då vi grävt ner olika material tex aluminium, trä, glas, bananskal, äppelskrutt för att sen gräva upp och se vad som naturen inte klarar av att bryta ner. Där har vi ett träd som vi följer med i våra årstider. I våra skogsutflykter har barnen plockat bär, letat svampar, sökt djur spår i snön och gissat djurbajs. Här har vi sökt kunskap om djuren med hjälp av vår lär platta, resultatet har vi sedan visat med hjälp av kanonen på väggen. Att intresset för och kunskapen om att insekterna har stor betydelse för vår natur är något vi märkt hos barnen. Barnen har fått prova på olika tekniker tex lägga pärlplatta efter mönster, mycket bygg och konstruktion i olika pedagogiska material, måla, klippa, klistra och limma, skapat med naturmaterial vi hittat i skogen, vi har även provat på enklare experiment, sått frön, tinat snö, ställt ut vatten när det är minus grader, gjort vulkan av play-do deg och bakpulver. Här kan vi se en stor glädje och nyfikenhet i natur och teknik hos våra barn.

Hållbar utveckling! Under året har vi arbetat med hållbar utveckling och om hur vi kan spara energi. Vi har pratat med barnen om detta och dom har varit väldigt engagerade i det vi gjort på förskolan, hänga vantarna på elementet istället för att starta torkskåpet för nått enstaka klädesplagg, stänga av vattnet när vi tvålar in händerna inte låta det rinna i onödan, bara ta en pappers handduk när vi torkar oss om händerna, släcka lamporna när vi lämnar rummet. Earth Hour har uppmärksammats genom att släcka alla lampor på förskolan under en timme (detta i samband med Earth Hour) vi sorterar papper, plast och kartong som vi tillsammans med barnen slänger i rätt behållare.

Leken I läroplanen för förskolan,lpfö 98, står det: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan Under året har vi haft pedagogiska diskussioner i personalgruppen kring LEKENS betydelse i förskolan och hur vi kan nyttja den som en metod till undervisning. En viktig och stor del av förskolans verksamhet är utevistelsen. Vi har en stor och härlig gård som inbjuder till lek både sommar och vintertid. Alldeles utanför förskolan finns skogen, dit går barn och pedagoger flera gånger i veckan och har sin verksamhet.

Traditioner: Förskolans dag: Vi firar den tillsammans med barnen. Vi sjunger, går en tipspromenad som handlar om årets temabok/arbete. Vårfest: Avslutning tillsammans med barn och vårdnadshavare. Barnen och pedagoger sjunger tillsammans sånger från årets härliga arbete med barnen. Avtackning av våra blivande skolbarn, tipspromenad och därefter äter vi medhavd picknick tillsammans i det gröna. Avslutning för blivande skolbarn: I år har vi avslutningen på torpet i Sätra vi leker lekar tillsammans och har popcorn experiment. Vi grillar hamburgare till lunch. Midsommar: Vi plockar blommor och klär vår stång tillsammans med barnen. Vi dansar och sjunger tillsammans med barnen och äter gemensam lunch som avslutas med god hembakad sommar tårta. Luciafirande: Dom äldre barnen har Luciatåg för dom yngre barnen med traditionella sånger. Vi avslutar med saft och pepparkaka som barnen bakat.