Bilaga 2 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans arbete med järnställd hetvid förskolan Uttern, Forshaga kommun
1 (12) Innehåll Inledning Frågeställning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Inledning Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med jämställdhet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om barnen erbjuds en jämställd förskola där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Granskningen av förskolans arbete med jämställdhet genomförs i 18 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Uttern, i Forshaga kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Uttern besöktes den 27-29 juni 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Intervju med huvudmannen genomfördes den 22 juni 2016. Ansvariga utredare har varit Anna Wide och Kristina Svensson. Skolinspektionen har inför besöket begärt in förskolans verksamhetsredogörelse samt dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I denna rapport redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en kort beskrivning av kvalitetsgranskningens syfte och frågeställning. Vägledande för bedömningarna avseende jämställdhetsarbetet på förskolorna är skollagerti, läroplanen för förskola2, Skolverkets allmänna råd samt relevanta utredningar och forskning. Bedömningar baseras på en analys av de data som framkommit med hjälp av olika metoder som använts vid granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande Skollagen (2010:800) 2 Lpfö 98 - reviderad 2010
Verksamhel:s7rE.Loperf -d: 2 (12) syfte, den kan också fungera som ett stöd för förskolor och huvudmän som inte ingått i granskningens urval. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Frågeställning För att uppnå syftet med kvalitetsgranskningen är följande frågeställning utgångspunkt: Arbetar förskolan med att erbjuda barnen möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan begränsningar från stereotypa könsmönster? I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt tre områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 2) jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller, 3) flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En sammanfattning av bedömningsunderlag av ovanstående tre områden beskrivs under bilaga 2. Beskrivning av huvudman och förskolan Uttern Förskolan Uttern ligger i Forshaga kommun, i ett villaområde i samhället Deje. Kommunen består av tre tätorter samt landsbygd och har drygt 11000 invånare. Förskoleverksamheten är organiserad under Barn- och Utbildningsförvaltningen, som i sin tur leds av Barn- och Utbildningsnämnden. Kommunens förskolor är indelade i tre skolområden, med en förskolechef för varje område. Förskolan har vid tillfället för granskningen tre avdelningar. Sammanlagt är 61 barn inskrivna på förskolan. Vid den besökta avdelningen Bullerbyn, är 20 barn, i åldrarna 1-5 år, inskrivna. Av dem är 9 flickor och 11 pojkar. På förskolan finns sammanlagt 9,5 tjänster i barngrupp fördelat på 11 personal, av dem är åtta förskollärare. På avdelningen Bullerbyn finns det tre tjänster i barngrupp, samtliga är förskollärare. Avdelningen Bullerbyn är placerad i en fristående byggnad och har tillgång till fyra små rum och ett större rum. Utemiljön består av en gård som omringar avdelningen. I närheten ligger ett grönområde med stora gräsytor, lekredskap och flera kullar.
Verksamhs.i.srapperr: 3(12) Vid tillfället för granskningen har förskolechefen ansvar för tio avdelningar fördelade på fem förskolor. Resultat 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskar Skolinspektionen om huvudmannen och förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I detta ingår om förskolechefen inkluderar jämställdhetsuppdraget i sitt pedagogiska ledarskap. Vidare ingår att förskolechefen säkerställer att det ges gemensam kollegial tid för reflektion och att personalen kritiskt granskar sina värderingar, föreställningar och förhållningssätt. Dessutom granskar Skolinspektionen om personalen har kompetens att, och ges kompetensutveckling så att de, på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kan arbeta med uppdraget. Skolinspektionen har intervjuat två representanter för huvudmannen, förskolechef, personalen i det arbetslag som arbetar vid avdelningen Bullerbyn samt en så kallad fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av två förskollärare, en från Utterns förskola och en från en annan av kommunens förskolor samt av två barnskötare, en från Utterns förskola och en från en annan av kommunens förskolor. Huvudmannen representerades i intervjun av Barn- och utbildningsnämndens ordförande samt Barn- och Utbildningsförvaltningens chef. Huvudmannen uppger, i intervjun, att kommunen i sitt kvalitetsarbete utgår från de statliga målen och att de tolkar in jämställdhetsuppdraget under arbetet med normer och värden. Några kommunala mål för, eller uppföljningar av, jämställdhetsarbetet finns inte. Vid samtliga intervjuer vid Utterns förskola uppger de intervjuade att huvudmannen inte har några uttalade och förankrade mål för jämställdhetsarbetet. Inte heller i de dokument från förskolan Uttern som Skolinspektionen tagit del av finns mål för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet har inte heller specifikt följts upp vare sig på huvudmanna- eller förskolenivå. Personalen säger i intervju "Ingen har frågat oss hur vi arbetar med jämställdhet, det finns inget riktat mål för att vi ska jobba med det i förskolan". Förskolechefen menar att arbetet med jämställdhet behöver utvecklas både på huvudmanna- och på förskolenivå. Förskolechefen säger "vi behöver kartlägga hur vi pratar och tänker. Det är lätt att lägga fokus på det yttre men svårare med egna värderingar och förhållningssätt".
Verksamhetsrappc: 4(12) Såväl arbetslaget som förskolechefen hänvisar till att de nyss börjat arbeta med BRUK för att identifiera utvecklingsbehov inom till exempel området med normer och värden. Detta arbete är än så länge bara påbörjat och sammanställningar av resultatet där utvecklingsområden identifierats finns ännu inte, säger förskolechef och arbetslag. Förskolechefen menar att arbetet med BRUK framöver ska vara ett stöd i jämställdhetsarbetet. Det finns tid avsatt för gemensamma möten i arbetslaget och för arbetsplatsträffar med förskolechefen. Enligt förskolechefen, arbetslaget och fokusgruppen finns det inte avsatt tid för att personalen ska kunna reflektera kring, och mer aktivt och strukturerat kunna arbeta med, jämställdhetsuppdraget. Arbetslaget uppger att de ofta pratar om hur de förhåller sig och hur de möter olika barn. De säger att det mest sker "på stående fot" och att de saknar tid för att sätta sig ner och reflektera över sina egna förhållningssätt i förhållande till jämställdhetsuppdraget Fokusgruppen bekräftar detta. Vid Utterns förskola har personalen enligt arbetslaget, fokusgruppen och förskolechefen inte fått någon kompetensutveckling inom jämställdhetsområdet. Personalen i arbetslaget och i fokusgruppen anser att de behöver mer kunskaper kring hur de ska omsätta och synliggöra jämställdhetsuppdraget. Förskolechefen uttrycker att det behövs kompetensutvecklingsinsatser omkring järnställdhetsuppdraget för att "göra det levande". Detta ska enligt förskolechefen ske genom kompetensutveckling, diskussioner och skapa forum för kontinuerliga samtal kring jämställdhetsuppdraget. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att det inte finns tillräckliga förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Såväl huvudmannens som förskolans systematiska kvalitetsarbete saknar till exempel mål för, och uppföljning av, jämställdhetsarbetet. Arbetet med jämställdhet blir därmed inte en integrerad och tydlig del av arbetet vid förskolan. Personalen får inte den kompetensutveckling som behövs för att på vetenskaplig grund och/eller utifrån beprövad erfarenhet kunna genomföra jämställdhetsuppdraget i enlighet med läroplanens skrivningar. Förskolechefen säkerställer inte att personalen reflekterar kring uppdraget i syfte att kritiskt granska sina värderingar, förhållningssätt och föreställningar.
Verksamhe.71svE,rprper 5(12) 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Bedömningsområdet innehåller granskning om jämställdhetsarbetet genomsyrar verksamheten, snarare än att det bedrivs som projekt eller att enstaka medarbetare är bärare av uppdraget. Här ingår om all pedagogisk personal medverkar i arbetet och om läroplanens mål är kända och tolkade av all personal. Vidare ingår om förskolans miljö är utformad för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och om förskolans material är anpassat för uppdraget. Förskolechefen säger, i intervjun, att hon förutsätter att förskolans jämställdhetsmål är kända och tolkade av personalen, men att de inte har diskuterat målen under förskolechefens ledning. Förskolechefen ger uttryck för en stor tillit till personalens kompetens och menar att läroplanen i stort är styrande för verksamheten. Hon säger att personalen utgår från individerna och är duktiga på att se och möta barnen utifrån deras individuella förutsättningar utan att begränsas av stereotypa könsroller och könsmönster. Men hon anser också att medvetenheten om jämställdhetsuppdraget behöver förstärkas vid förskolan. Arbetslaget bekräftar att läroplanens jämställdhetsmål är kända och att de har en gemensam tolkning av dem. I intervju säger de "förhoppningen är att det genomsyrar hela dagarna. Vi försöker tänka på det i alla möten. Alla ska få samma utrymme, inte bara de som skriker efter det". Vid intervju med fokusgruppen säger de att förskolan "kommit ganska långt med jämställdhetsuppdraget". Arbetslaget säger vid intervju att de är väl medvetna om sin roll som förebilder eftersom alla som arbetar på avdelningen är kvinnor. De säger vid intervju "vi försöker möta barnen som de är. Vi är ganska fysiska." Avdelningen Bullerbyn har tillgång till fem rum. Det finns ett rum som heter "Pippirummet". I detta rum finns bland annat madrasser och en CD spelare. Rummet används för vila och för rörelselek. Centralt i avdelningen, när man kommer in från tamburen, ligger ett stort rum med bord som bland annat används som matrum. I detta rum finns också en soffa där de barn som inte sover lyssnar på saga under sin vila. Innanför detta rum ligger ett rum "Sagorummet" där det finns ett litet bord, ett fåtal böcker samt en datahörna. Vidare finns ett rum med material undanställt högt upp på hyllor och ett litet bord, "Äppelrummet". Dessutom finns det så kallade "Djungelrummet" med en väggmålning med djungelmotiv. 1 detta rum finns också dockvagnar och leksaksspis. 1
Verksamhetsrappw:: 6(12) köket finns ett bord som används av en grupp barn vid måltider. Avdelningen har tillgång till ett stort våtrum med toalett för barnen. Toaletten används också för vattenlek. Arbetslaget uppger i intervjun att de inte är nöjda med lokalerna. De säger att det blir trångt när 20 barn är närvarande. Arbetslaget uppger också att det är slitet och att det är dålig ljudmiljö, luft och akustik. Däremot anser de inte att miljön påverkar arbetet med jämställdhetsuppdraget. "Gruppen är det som påverkar. Vi har fantasifulla barn och de använder det som finns och leker med det". När det gäller material säger arbetslaget att det är barnens intresse som styr. De har haft mycket material framme men har rensat bort för att inte barnen ska få för mycket intryck. De säger att de till exempel tagit bort barbiedockor, byggklossar och bondgård. De tar fram material när barnen visar intresse för något. De säger "ett barn blev intresserad av bokstäver och då tog vi fram det. Vi tar fram det de är intresserade av. Materialet finns tillgängligt och vi tar fram det vid fråga." Dock uppger arbetslaget vid intervju att de skulle behöva mer material, till exempel material för samarbete, och för att lära av varandra. De säger att de behöver mer ofärdigt material vilket skulle gynna arbetet med jämställdhet. "Om vi får mer föreläsningar och kompetens inom jämställdhetsuppdraget kommer man in i andra tankebanor kring vad vi behöver i material och så vidare. Mer tid och kompetensutveckling skulle absolut gynna detta arbete" Det finns inte så mycket exponerat på väggarna och det som finns är kodat för bägge könen. Arbetslaget berättar att det är ett medvetet val. De har haft barn som varit i behov av att inte utsättas för mycket intryck. Personalen tog då ner bilder från väggarna och ställde undan material. Denna förändring i miljön och materialtillgång har personalen utvärderat. Utvärderingen visar att det gett positiva effekter för samtliga barn att det inte hänger så mycket på väggarna och inte finns så mycket material tillgängligt. Det har enligt personalen blivit lugnare, lekarna har blivit mer fokuserade och barnen koncentrerar sig mer på en sak i taget. Förskolechefen säger att innemiljön varit rörig men att avdelningen i samband med att de haft barn i behov av stöd har rensat upp och tagit bort mycket material. Hon tycker det är viktigt att se till att personalen "äger" sin verksamhet och att det blir konsekvenser i miljö och material utifrån vilka barn som finns i verksamheten. "Vi ska tänka medvetet vad vi har för material utifrån järnställdhetsuppdraget och tänka på vad vi erbjuder barnen". Skolinspektionen har granskat de fåtalet böcker som finns på avdelningen och kan konstatera att böckerna generellt inte innehåller stereotypa könsroller. Per-
Verksam rft, re9"'" 7(12) sonalen säger "vi lånar så många böcker som vi har barn". En av förskollärarna har ansvar för att kontinuerligt byta ut böckerna på biblioteket. Utemiljön består av en gård som omringar avdelningen. Gården är platt och runt huset finns en asfalterad gång som barnen cyklar på. I övrigt är gården gräsbeväxt förutom kring en gungställning där det finns sand. Det finns flera buskar på gräsmattan. Det finns också ett litet lekhus och några avsågade stockar nedgrävda i gräsmattan som barnen kan hoppa mellan. Eftersom personalen anser att gården inte är tillräckligt stimulerande går de ofta till ett närbeläget grönområde med stora grönytor, lekredskap och höga gräsbeklädda kullar som barnen använder att springa upp och ner för och leka i. De går också ofta till en skogsdunge i närheten. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att jämställdhetsarbetet på flera sätt genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Läroplanens mål är kända och gemensamt tolkade av personalen vid Utterns förskola. Personalen visar på en medvetenhet kring rollen som förebild och de pratar i vardagen då möjlighet finns om hur deras pedagogiska arbete kan utvecklas i relation till bland annat jämställdhetsuppdraget. Förskolans miljö och material är till viss del anpassade så att de kan tilltala olika intressen och ge möjligheter att bredda barnens förmågor och intressen. Skolinspektionen bedömer att miljön inte är könskodad. 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Granskningen av området tar i stora delar sin utgångspunkt i vad forskning visat att förskolor ofta brister i vad gäller jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionen granskar om personalen förhåller sig likvärdigt till flickor och pojkar avseende den språkliga och fysiska interaktionen och i att ge stöd i vardagliga situationer. Vidare ingår om personalen vägleder flickor respektive pojkar så att deras möjligheter att pröva olika miljöer och material breddas och varieras. Dessutom ingår om förskolan erbjuder aktiviteter så att flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen.
Verksamhetsrapp37. 8(12) Förskolechefen uppger, i intervjun, att hon ofta besöker förskolan. Hon pratar med arbetslaget om sin egen språkliga interaktion med barnen eftersom hon upplever att hon själv ofta säger saker "som blir fel" till pojkar respektive flickor. Hennes uppfattning är dock att personalen interagerar med barnen både språkligt och fysiskt utifrån deras mognad, inte utifrån deras kön. Arbetslaget anser, vid intervjun, att det är viktigt att bemöta barnen utifrån varje barns behov, men de tänker inte på om det är en pojke eller flicka. De tror inte att de talar med flickor och pojkar på olika sätt "det är inte könsbundet". De uppger att de pratar mycket om hur de bemöter barnen språkligt. De ställer ofta öppna frågor till barnen och försöker få dem att försöka uttrycka sig själva. Vid observationer konstaterar Skolinspektionen att personalen ställer öppna frågor till barnen. Personalen uppmanar barnen att reflektera kring vad som hänt och vad de lärt sig genom att lyssna uppmärksamt och svara på det barnen säger. Någon skillnad i den språkliga interaktionen mellan personal och pojkar respektive flickor märks inte vid observationerna. Arbetslaget säger att de inte ser några könsmönster i hur barnen fysiskt förhåller sig till dem, om de vill vara nära eller långt ifrån personalen, utan att det främst är kopplat till barnens ålder, mognad och dagsform. Vissa barn behöver utmaningar men det är inte kopplat till kön. De berättar att alla barn i hög utsträckning använder sig av den fysiska miljön som gården, grönområdet och skogsdungen erbjuder. Detta bekräftas också vid de observationer Skolinspektionen genomför av "fri lek" på förskolans gård och på grönområdet. Vid observationer i samband med att avdelningen besöker grönområdet i närheten använder sig både pojkar och flickor av de möjligheter miljön erbjuder. Till exempel springer både flickor och pojkar ifrån personalen, uppför en av de stora kullarna och rullar nedför den. Både pojkar och flickor använder sig av de klätterställningar som finns. Vid Skolinspektionens observationer finns inga märkbara skillnader på hur den fysiska interaktionen sker mellan personalen och pojkar respektive flickor. I intervjun med arbetslaget uppger de att de arbetar mycket med att observera och vara vaksamma när det gäller de individuella barnens behov. Vidare menar de att de förhåller sig relativt nära barnen för att kunna ge stöd till barnen i vardagliga situationer och ingripa då problem uppstår. De kan till exempel ingripa genom att delta i leken och försöka "leka" in barn. De beskriver hur de till exempel kan ge barn i behov av stöd i sin språkutveckling "naturligt stöd" genom att samtala med dem och lära dem nya ord i anslutning till leken.
Verksamhetmvarc:Dr:: 9 (12) Skolinspektionens observationer visar att barnen har mycket tid till fri lek med egna val av aktivitet och vem de ska leka med. Vid intervjun med arbetslaget berättar de att de utmanar barnen i leken genom att delta i den och pratar med dem i situationen. "Vi är med barnen från det att de kommer till det att de går hem. Vi är nära i leken. Det är då vi kan utmana dem. Om någon säger att det bara är tjejer som kan vara med i den här leken utmanar vi dem i det och ser till att roller finns för alla". Observationer visar att personalen utmanar och vägleder barnen bland annat i samband med leken. De förhåller sig nära barnens lek och deltar också i den, med utgångspunkt från barnens egna val. Vid observationer ger personalen barnen stöd så att de leker tillsammans i olika konstellationer och använder olika material. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolan ger flickor och pojkar samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån könsstereotypa könsroller. Personalen förhåller sig likvärdigt mellan flickor och pojkar såväl när det gäller språklig som fysisk interaktion. De är uppmuntrande i sitt förhållningssätt och ger såväl flickor som pojkar stöd i vardagliga situationer till exempel genom att arbeta med språkutveckling. Vidare arbetar personalen för att vägleda flickor och pojkar att pröva olika miljöer, material och lekkamrater. Bilaga 2 1. Det finns förutsättningar för arbetet med att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen3 utifrån att förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och könsroller. I värdegrunden förskrivs att förskolan aktivt och medvetet ska "påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem".4 Arbetet med jämställdhet och demokratiska värden är således en viktig förutsättning för att klara förskolans lärandeuppdrag och förbereda för skolan och den omvärld barnen 3 4 kap. 3 skollagen (2010:800) 4 Lpfö 98/2010, s. 8
Verksamhetsrappor' L: 10 (12) befinner sig i. Vidare granskas förskolechefens roll och ansvar för systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. De allmänna råden för systematisk kvalitetsarbete understryker att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. De allmänna råden för förskolans med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Ett sådant område är värdegrundsarbetet där det betonas att personalen behöver analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar om traditionella könsmönster och förhållningssätt och hur detta uttrycks i verksamheten.6 Analysen bör innehålla vilka konsekvenser detta kan få för barnen. Arbetet kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling för att tillhandahålla kompetensutveckling utifrån personalens behov i förhållande till förskolans uppdrag, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.7 Enligt delegationen för jämställdhet är viktiga framgångsfaktorers att granska sig själv, kunskap, reflektionstid, att sätta in förskolans jämställdhetsarbete i ett större sammanhang (demokrati och makt), engagemang på alla nivåer, kontinuerlig dokumentation/observation, analys och utvärdering av arbetet, och slutligen tålamod (tid). 2. Jämställdhetsarbetet genomsyrar förskolans verksamhet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inom detta område granskas bland annat om all personal medverkar i arbetet med att motverka stereotypa könsmönster och könsroller samt om jämställdhetsarbetet drivs som en process. Jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas. Enlig skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, där alla människors lika värde och jämställdhet är viktiga utgångpunkter. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja detta.9 Det främjande arbetet innebär att personalen bland annat ges tid att diskutera sådant som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Enligt allmänna 5 SKOLFS 2013:179, Kommentarerna till rådet om barngruppernas storlek och sammansättning reviderades 2016. 6 Ibid s. 29-30 7 Lpfö 98/2010, s. 16 8 SOU 2006:75 s. 125 ff 9 1 kap. 5 skollagen (2010:800)
Verksamhetsrapport 11(12) råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är det en av verksamhetens fortgående uppgifter och kan därför inte drivas enbart som ett enskilt projektlo. I propositionen "Kvalitet i förskolan" betonas att jämställdhet ska vara en synlig och tydlig del av värdegrundsarbetet.11 Dessutom betonas att de nationella målen och riktlinjerna i läroplanen ska vara kända och tolkade av all personal (även nyanställda) på förskolan för att jämställdhetsarbetet ska bli effektivt och ge resultat.12 Vidare granskas om förskolans miljö är utformad och material är anpassat så att det motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolans lärandemiljö ska utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.13 Materialen ska tilltala olika sorters intressen och innehåll. Material inklusive litteratur ska erbjudas så att de motverkar traditionella könsroller och könsmönster. Skolverket framhåller i de allmänna råden för förskolan att förskolans miljö signalerar vilket beteende som är förväntat, vilka möten och aktiviteter som är möjliga och signalerar även hur viktiga olika aktiviteter är.14 3. Flickor och pojkar har samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Inom detta område granskas den språkliga och fysiska interaktionen mellan personal och flickor respektive pojkar. Förskolans jämställdhetsarbete handlar om att sätta barnen i fokus så att de får möjlighet att utvecklas och bredda sina lekmönster och intressen. En del i detta är att förskolans personal behöver vara uppmärksam på hur de utformar verksamheten utifrån ett lärandeperspektiv, till exempel inom språklig utveckling, genom sitt omsorgsbeteende och språkbruk. Det är därför viktigt att personalen är medvetna om sitt förhållningssätt och (i förkommande fall) vilka skillnader de gör på individer utifrån vilket kön de har och att lika villkor skapas för både flickor och pojkar. Ett sätt att göra detta på är att vara medveten om till exempel vilket stöd som ges i vardagliga situationer samt vilken vägledning som pojkar respektive flickor får, för att pröva olika miljöer så att det breddas och varieras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. "Förskolan ska motverka 10 SKOLFS 2012:10 11 Prop. 2004/05:11 s. 58 12 Prop. 2004/05:11 s. 58 13 Ibid s. 16 14 SKOLFS 2013:179, sid. 27-28
Skolinspektion en Verksamhetsrapport 12 (12) traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller."15 I kommentarer till den reviderade läroplanen betonas att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas allsidigt utifrån sina förutsättningar. Det innebär att pojkar respektive flickor ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskap och intressen för språk, skapande, undersökande och experimenterande etc. Det handlar om vilka förväntningar de vuxna har på flickor respektive pojkar och hur de bemöts i olika situationer. I jämställdhetsarbete ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan bedömer och bemöter flickor och pojkar, deras egenskaper och val av aktiviteter. 15 Lpfö 98/2010, s. 5