Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2017/2018

Hults förskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling 2017/2018

Innehållsförteckning 1. Vision 4 2. Vår gemensamma värdegrund 4 Hults förskolas långsiktiga mål: 4 3. Definitioner 4 4. Grunduppgifter 5 Verksamhetsformer som omfattas av planen 5 Ansvarig för planen 5 Vår vision 5 Planen gäller från 5 Planen gäller till 5 Barnens delaktighet 5 Vårdnadshavares delaktighet 6 Personalens delaktighet 6 Förankring av planen 6 5. Utvärdering 6 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats 6 Delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan 6 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 6 Årets plan ska utvärderas senast 6 Beskriv hur årets plan ska utvärderas 6 Ansvarig för att årets plan utvärderas 7 6.Främjande och förebyggande insatser 7 Mål 7 Insats 7 Uppföljning 8 Ansvarig 8 7. Undersöka risker och hinder (kartläggning) 8 Områden som berörs i kartläggningen 8 Hur barn och föräldrar involveras i kartläggningen 8 Hur personal har involverats i kartläggningen 8 Resultat 9 Genomfört arbete av planerade mål 9 2 /15

Resultat. 10 Analys 10 Genomfört arbete 11 Resultat 12 Analys 12 Resultat 13 Analys 13 All personal som får kännedom om diskriminering, trakasserier kränkande behandling är skyldig att informera förskolechef och huvudmannen. 14 Policy 14 Rutiner vid dokumentation 15 Rutiner för uppföljning 15 Rutiner när vuxna kränker barn 15 Ansvar 15 3 /15

1. Vision EN FÖRSKOLA SOM SJUDER AV LIV, ENGAGEMANG, GLÄDJE OCH GEMENSKAP. DÄR BÅDE BARN OCH VUXNA KAN VÄXA OCH UTVECKLAS Vår vision: Vi vill att alla som kommer till Hults förskola ska känna glädje och trygghet och att vi tillsammans skapar en meningsfull verksamhet där vi respekterar varandra och vår miljö. 2. Vår gemensamma värdegrund Vi bemöter barnen och varandra med respekt. Alla är lika värdefulla. Alla barn är allas barn. Vi vill ha få och tydliga regler som efterföljs av alla. Vi vuxna måste reagera på bråk, svordomar och olämpligt språkbruk Vi vuxna måste reagera och agera när barn leker och andra inte får vara med Rättvisa är inte att behandla alla lika. Hults förskolas långsiktiga mål: Förskolan har som mål att främja barnens lika rättigheter, samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkandebehandling på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, tillgänglighet, religion eller annan trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck eller funktionshinder. Vi försöker skapa en gemensam värdegrund, trygga relationer och respekt mellan barnen alla individer, barn som vuxna. Förskolans personal tillsammans med förskolechefen har ett gemensamt ansvar att aktivt arbeta för att målen uppfylls. 3. Definitioner Skollagen 6 och diskrimineringslagen är de lagar som styr vårt arbete. Från och med 2017 gäller att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. * Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: 1) kön, 2) etnisk tillhörighet, 3) religion eller annan trosuppfattning, 4) sexuell läggning, 5) funktionsnedsättning 6) könsidentitet eller könsuttryck 7) Ålder 4 /15

* Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara: - Fysiska (slag, knuffar mm) - Verbala (hot, svordomar, öknamn) - Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, grimaser ) Trakasserier är uppträdanden som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna enligt ovan, men också ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet (den egna personens värde som människa) tex anspelningar om vikt, utseende, att någon retas, gör miner, utfrysning, knuffar, ryckas i håret, mobbas. Kränkande behandling utgår således inte från de sju diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling! 4. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Hults förskola Ansvarig för planen Förskolechef Vår vision Vi vill att alla som kommer till Hults förskola ska känna glädje och trygghet och att vi tillsammans skapar en meningsfull verksamhet där vi respekterar varandra och vår miljö. Planen gäller från 2017 Planen gäller till 2018 Barnens delaktighet Samtal med barnet /gruppen sker förebyggande och vid konflikt. Barnen ska efter mognad och förmåga vara med och peka ut kritiska platser inne och ute på förskolan. 5 /15

Barnen är indirekt delaktiga när personalen tolkar barnens agerande genom observationer. Vårdnadshavares delaktighet Enkät/ samtal till/med vårdnadshavare varje år med frågor om likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet All personal deltar i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Likabehandlingsplanen följs upp en gång i månaden för att bli mer levande. Varje avdelning ansvarar för sin del och förskolechef har det övergripande ansvaret. Personalen på respektive avdelning har undersökt risker och hinder. Förankring av planen Barnen informeras om planen genom samtal vid samlingar. Förskolans pedagoger informerar vårdnadshavare genom föräldramöte och via informationsbrev. Planen publiceras på förskolans webbplats. Förskolechef informerar ny personal om planen vid introduktionssamtal. 5. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se ovan Årets plan ska utvärderas senast 2018 maj-juni Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas genom barnobservationer, dokumentation som har föregåtts och genom samtal med barnen samt utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Personalen utvärderar egna mål och likabehandlingsplanen i maj månad. Brukarrådet görs delaktiga vid höstens första brukarråd. En likabehandlingsrepresentant från varje avdelning färdigställer sedan planen för nästa läsår. 6 /15

Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef 6.Främjande och förebyggande insatser Mål Alla barn ska oavsett ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning känna sig trygga. Vara hjälpsamma och visa varandra hänsyn. Alla både personal och barn ska respektera att alla människor är olika och att man är bra som man är. Alla barn ska utveckla sin förmåga till empati för andra människor. Alla barn ska ha inflytande och lära sig utöva demokrati i enkla situationer. Att regelbundet se över rutiner, regler och arbetssätt Nolltolerans mot mobbning och kränkningar Insats Vi arbetar med samtal, sagor, kompissol, drama, rollspel och lekar för att hjälpa barnen att förstå och lära sig empati och hur man ska vara mot varandra. Personalen finns med i lekmiljöer för att stötta leken och hjälpa barnen att hantera konflikter. Personalen ser till att man har god överblick inne i alla lokaler och ute på gården. Vi är goda förebilder och har dagliga samtal med barnen vid olika händelser. Barnen delas upp i mindre grupper regelbundet för att ge alla barn lugn och trygghet med chans att få mer uppmärksamhet. Barnen ges möjlighet att leka med alla barn både ute och inne för att främja nya och goda relationer. Det är alltid personalen som delar upp barnen i till exempel i grupper, arbete i par, köeller matplatser för att undvika att någon känner sig utanför. Vi pratar om barnens olikheter som något positivt. Vi bemöter barn, kollegor och föräldrar med respekt. Vi arbetar efter att alla är lika värdefulla. Vi hälsar på alla barn och föräldrar när de kommer för att de ska känna sig sedda och välkomna Matsituationen och samlingar används för att träna på att framföra åsikter, lyssna på varandra och ta demokratiska beslut. Vi markerar och reagerar på svordomar och könsord. Vi undersöker vår miljö och vårt material så att alla kan vara med på likvärdiga villkor 7 /15

Vi pratar om demokrati, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa Vi ger barnen kunskap om rättigheter och skyldigheter Att barnen är delaktiga när man undersöker risker, hinder och analyserar Barnen är delaktiga i regler som bestäms på förskolan Uppföljning Sker regelbundet i arbetslaget Ansvarig All personal 7. Undersöka risker och hinder (kartläggning) All personal ska genom dokumentation och dialog i arbetslaget kartlägga, dokumentera och utreda stämning, händelser och förhållningssätt. Analysera dokumentationen och vid incidenter, vara särskilt uppmärksam när vi ser återkommande mönster och åtgärda. Barnen ska vara delaktiga i kartläggningen Alla personal ska ha en öppen kontakt med vårdnadshavare. Ansvarig för dokumentation är inblandad personal på aktuell avdelning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, tillgänglighet och ålder. Hur barn och föräldrar involveras i kartläggningen Barnen får efter mognad och förmåga vara med och peka ut kritiska platser på förskolan både inne och ute. Alla barn är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom samtal, drama, arbete med kompissolen och boken Tilde och sol etc Vårdnadshavare är delaktighet i hur vi arbetar med likabehandlingsplanen ligger i de dagliga samtalen och utvecklingssamtalen som erbjuds varje läsår, De deltar också genom att planen tas upp på brukarråd där de ges möjlighet till att lämna synpunkter. Enkäter används i de fall de genomförs. Hur personal har involverats i kartläggningen All personal är delaktig i upprättande av likabehandlingsplanen. Varje avdelning upprättar mål och en plan för hur de ska arbeta mot målen. All personal är delaktig i kartläggningen av kritiska 8 /15

platser på förskolan. Varje läsår skrivs en ny plan och förankras av all personal. Förskolechef och likabehandlingsansvariga bär yttersta ansvar för att detta sker varje läsår. 2016-2017 har vi; Utvärderat vårt arbete i likabehandlingsplanen. Varit närvarande pedagoger tillsammans med barnen. Haft medvetet målarbete med barnen runt normer och värden. Gjort riskbedömning kring utrymmen där diskriminering och kränkning kan förekomma. Resultat Vi är nu mer medvetna om vilka utrymmen som löper större risk att något kan inträffa. Vi uppmuntrar barnen till enskildhet vid toalettbesök. Vi ska arbeta mer med konkret material och se till att det är anpassat till alla barn Att vissa metoder fungerar bättre än andra, såsom fröken bestämmer som sedan övergår mer till delaktighet. Förslag till nya utvecklingsområden 2017-2018 Vi ska arbeta mer med konkret material såsom tex. flanosagor, drama och stopptecken och se till att det är anpassat till alla barn Vara tydligare med hur barnen medverkar i vårt arbete Mål och genomförande under läsåret 2016-2017: Överenskomna barngrupp- och avdelningsmål (nationellt mål enligt läroplanen): Förmåga att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Avdelning Skalman Normer och värden Genomfört arbete av planerade mål Vi har arbetat med Bamses kompismaterial i små grupper med barnen. Vi har läst Bamsetidningar tillsammans och barnen har sedan fått ge egna exempel på situationer som de känner igen. Ett annat pedagogiskt material som vi använt oss av är Ugglan och kompisproblemet. I dessa filmer tas olika kompisproblem upp och barnen lär sig kloka kompisfraser så som : Säg förlåt på riktigt, det är faktiskt viktigt. 9 /15

Då vi startade upp arbetet i höstas jobbade vi efter modellen Fröken bestämmer för att de nya fem barnen skulle komma in i gruppen och bli förtrogna med de olika lekarenorna. Vi använder oss fortfarande av skyltar med olika lekarenor där barnen sätter upp sina namn efter att ha valt aktivitet. Vår strävan är att barnen väljer aktivitet efter intresse och inte efter vem man ska leka med. Då vi i leken uppmärksammade situationer där vi såg att barnen behövde guidning i det sociala samspelet, såg vi till att vara aktiva och vägledande för att hellre förekomma kränkande situationer. Med femåringarna har vi läst litteratur som handlar om att man ska säga nej till saker som man inte vill och som inkräktar på ditt integritetsområde. Ex. att man har rätt att bestämma över sin egen kropp. Vi har genomfört sociogram samt intervjuat samtliga barn om hur de upplever sin situation på förskolan. Resultat. Vi ser en grupp där barnen bryr sig om och leker med varandra. De uppmärksammar oss vuxna på om de själva eller något annat barn blivit illa behandlat. När vi genomfört sociogram ser vi att nästan alla barn blir valda som kompis att leka med. Barnen har blivit mer öppna för att leka med olika kompisar, det är oftast leken som styr vem man leker med. Tidigare var det oftare vem man lekte med som styrde leken. Analys Vi känner ingen oro över att det finns barn som ej blivit valda i sociogrammet då vi ser att alla barn får vara med i lek. Vi tror att fröken bestämmer gör att barnen hittar nya kompisar som de sedan självmant väljer att leka med. I Ugglan och kompisproblemet får barnen exempel på hur man inte ska vara som kompis samt därefter hur man ska agera. Detta ger barnen en ökad förståelse för hur man ska vara en vara en bra kamrat. Vi tror att genom att vi använt oss av samarbetssituationer i grupper som vi arbetar i, främjar goda relationer. Då vi bytt lokaler två gånger under läsåret har vi inte kunnat anslå Kompissolen på väggen och inte heller kunnat relatera till den. 10 /15

Utvecklingsområden Fröken bestämmer är bra att starta upp med inför hösten och regelbundet använda sig av för att barnen ska lära känna varandra och de olika lekarenorna. Vi tycker att det är viktigt att det finns en pedagog med för att skapa trygghet och sunda relationer. Vi fortsätter använda de material som vi använt under det här läsåret. Avdelning Bamse Genomfört arbete Ht-16 Vi har gjort en kompissol med barnens händer och strålar med tankar om hur man är en bra kompis. Vi har introducerat Dagens fixare, vi drar en fixare som är med och hjälper till med lunchen genom att duka, hämta matvagnen och presentera maten inför övriga i gruppen. Vi har läst kompisböckerna: Säg stopp, Dela med sig, Prata om det och Lyssna och komma överens samt andra sagor på samma tema. Vi har använt oss av att sätta upp en hand som ett stopptecken när vi vill avbryta ett negativt beteende eller att någon ska vänta på sin tur. Dramatisering med Bamse och hans vänner på kända dilemman. Vi har använt handdockor och bordsteater. Vi använder kompissångerna, Det är bra att vara ensam, Det är bra att jag har dig och Äppelmelodin. Stå i kö, säga stopp, dela med sig, turas om, spela spel. Vi introducerar böckerna om Peppy Pals, Izzys äpple, Sammy hjälper till och Reggy har otur. Vi introducerar appen Peppy Pals. Tittat på Daniel Tigers kvarter på Barnkanalen: Samarbete o uthållighet, Ansvar, Alla är lika viktiga, Lugna ner sig. Kunna sitta still vid sagoläsning, inte vara högljudd och störa varandra i lek, och aktiviteter och hur man kan förbereda avslut på lekstund. Fortsätta med Peppy pals på Ipaiden, ett barn i taget och en vuxen sitter med. Barnen har delat med sig av snälla ord om varandra, vad man är bra på, och satt upp tillsammans med en bild på barnet. Vt-17 Vi har repeterat kompis böckerna vi använde oss utav under Ht även lagt till Sprid glädje och gjort aktiviteter som finns på aktivitetskorten till varje bok. Gjort en gemensam målning som vi klippte ut var sin cirkel från och gjorde en tusenfoting. Vi har lagt till solstrålar på kompissolen gemensamt. I vårt arbete om yrken har vi uppmärksammat att tjejer och killar kan arbeta med alla slags yrken. Daniel tiger har vi tittat på om omtänksamhet, dela med sig, säga förlåt. 11 /15

Vi har gjort dilemman om att dela med sig och samarbeta. Under vårterminen har barnens intresse om den egna kroppen gjort att vi läst böcker om kroppen, ritat och skapat ansikten av salt deg. Jobbat med känslor med bilder av olika ansiktsuttryck, som barnen kunnat relaterat till och prata om. Barnenkäter inför utvecklingssamtalen. Gjort sociogram genom observationer utav barnens lek ute och inne. Resultat Ht-16 Barnen tar själva initiativ och ställer sig i kö. Lätt att återkoppla till berättelserna i konkreta situationer. Vi fångar barnens intresse och de tycker om dramatiseringar. Vi upplever att de kan leva sig in i andras känslor. Sångerna använder barnen spontant, vid konflikter och påminner varandra. Barnen förstår stopptecknet med handen Vt-17 Blivit mer självständiga i vardagen. Saltdegsansiktena resulterade i en vernissage som barnen själva förberedde och bjöd in Skalman barnen till. Barnen kan berätta och förklara sina egna känslor mer. Sociogrammen gjorde oss medvetna om barn som inte hade så stor delaktighet med andra i gruppen. Vi blev genom sociogrammet medvetet delaktiga i att få med barnen i leken. Barnen har vuxit med uppgiften som Dagens fixare. Analys Ht-16 Vi får påminna om hur man är en bra kompis. Barnen avbryter ett icke önskvärt beteende eller lugnar ner sig när de vill ha uppmärksamhet när stopphanden används av oss vuxna men bara några få barn använder det spontant själva. Vt-17 Värdegrundsarbetet löper som en röd tråd i allt arbete och är ständigt aktuellt. Arbetet måste vara konkret och vi har dramatiserat, tittat på filmer där barnen lätt ser/ blir medvetna om vad som är fel och ser också hur man skulle gjort istället. Vi borde göra fler enskilda intervjuer för att det ger oss mycket information om vad barnen tänker och tycker, vi får oss en tankeställare och kan ändra om i verksamheten. 12 /15

Vi vuxna kan styra och påverka barnens lek och få alla delaktiga, genom att aktivt jobba på det. Genom observationer kan vi få översikt på hela barngruppen och verksamheten. De flesta barnen vågar nu tala inför gruppen med övningen som Fixare. avdelning, Lille Skutt Genomfört arbete av planerade mål Vi hjälper barnen att förklara hur man ska vara och behandla varandra. Att man är snäll, delar med sig och hjälper sina kompisar. Alla får vara med och vi lyssnar på varandra. Vi försöker låta barnen lösa konflikter men vi pedagoger är med och stöttar upp hela tiden. Vi använder oss av kompismaterial i t.ex. kompissånger, böcker, flanosagor och kompislekar. Resultat Vi ser att många av barnen har förstått hur man är och uppför sig mot varandra men ordet stopp och sluta är svårt. Barnen vet och förstår när något är fel när man t.ex. läser en flanosaga som visar känslor. De är väldigt noga med att berätta vad som är rätt och fel men har svårt att relatera detta till sin egen situation i barngruppen. Några av barnen är väldigt hjälpsamma och vill hjälpa sina kompisar med t.ex. påklädning eller om någon ramlat m.m. Kompislekarna och den dagliga samlingen är väldigt uppskattad av barnen. Alla barn blir uppmärksammade och alla får vara med. Analys Vi behöver dagligen arbeta med hur vi ska vara mot varandra och hjälpa barnen sätta ord på vad de vill och inte vill. Vi behöver hjälpa barnen att förstå vad som menas när någon säger stopp och sluta. Vi behöver jobba med och använda oss utav mer konkret material som t.ex. drama och flanosagor för att barnen ska kunna förstå och relatera till sin och andras situation. 13 /15

9. Rutiner för akuta situationer Utredningsrutiner när ett barn blir diskriminerat, trakasserat eller kränkt. All personal som får kännedom om diskriminering, trakasserier kränkande behandling är skyldig att informera förskolechef och huvudmannen. Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - All personal är uppmärksam på grupperingar och tendenser till utanförskap. - All personal observerar barnens lek och samtal i vardagen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi samtalar med och påvisar berörda barn om deras beteende och försöker få dem att förstå konsekvenserna. Personal som har sett händelsen eller är förtrogen med barnet utreder. När det gäller de minsta barnen som ej kan samtala får vi visa och var i närheten. Tex vid bitsituationer, handlingsplan upprättas. I samtalet utreds vad som hänt och dokumenteras, därefter vidtas de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar. Vi samtalar med berörda föräldrar. Dokumentation sker i kommunens upprättade mall En plan upprättas för att förhindra att det fortsätter. Utvärdering sker inom en månad. Vi dokumenterar alla händelser som upplevs vara trakasserier eller kränkningar. Avdelningspersonal ska informera förskolechefen om situationen. Förskolechefen ska vidta åtgärder passande för situationen. Dokumentationen förvaras hos arbetslaget och förskolechefen. All personal ska tydligt markera oönskat beteende till exempel visa att man klappar och kramar istället för att slå. Personalen samtalar med berörda eller påvisar berört barn för att bryta negativa handlingar och beteenden. Personalen pratar med berörda vårdnadshavare. Utvärdering av arbetat sker inom en månad. Personalen arbetar för att situationen inte ska uppstå igen. Förskolechefen anmäler alltid till huvudmannen. 14 /15

Rutiner vid dokumentation Ansvarig personal dokumenterar alltid händelser som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dokumentationen sker i kommunens föreskrivna mall. Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering av ärendet ska ske så snart som möjligt, men absolut senast inom en månad. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till utses. All personal på avdelningen Rutiner när vuxna kränker barn När personalen misstänks ha gjort sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har förskolechefen ansvaret för att utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp. Ansvar Se ovan policy Förskolechefen kontaktar och samverkar med föräldrarna. Vid fara för liv eller hälsa kontaktas arbetsmiljöverket. Vid misstanke om att barn far illa skall huvudmannen eller var och en som får kännedom om detta anmäla till socialtjänsten. Vidd misstanke om brott anmäler förskolechefen det till polisen. Kränkningar rapporteras till huvudman av förskolechef 15 /15