Slutrpport till SLU EkoForsk Alkylresorcinoler kn nvänds för tt ekämp lgringssjukdomr i ekologisk äppelodling Appliction of ARs in n orgnic pple orchrd for protection ginst storge diseses Hilde Nyom 1, Ester Dey 2 och Irhim Thir 3 1 Institutionen för växtförädling Blsgård, Sveriges lntruksuniversitet, Fjälkestdsvägen 459, 29194 Kristinstd 2 Kemisk institutionen, Avdelningen för tillämpd iokemi, Lunds universitet, Box 124, 22100 Lund 3 Institutionen för växtförädling, Sveriges lntruksuniversitet, Box 101, 23053 Alnrp 1
Förord Äpple är en rik käll till ntioxidnter och hr dessutom ett lågt kloriinnehåll. Studier v mtvnorn i Europ visr tt äpple idrr med 7 % v intget v flvonoider. 78 % v Sveriges efolkning äter äpple 2 5 gånger i veckn. 83 % v konsumentern vill vet vrifrån äpplen kommer innn de eslutr om eventuellt köp, medn 40 % föredrr tt köp svenskodlde äpplen ovsett priset. Dessvärre är det inte lltid så lätt tt få tg i frisk och fin äpplen, och det lir ännu svårre om de även sk vr loklt och miljövänligt odlde. Lönsmheten för de svensk äppelodlrn är prolemtisk på grund v det tuff klimtet, de restriktiv reglern för nvändnde v växtskyddskemiklier smt den strk konkurrensen från utländsk frukt som odlts med ett etydligt lierlre regelverk. I ekologisk äppelodlingr får mn dessutom ett signifiknt större ortfll v försäljningsr frukt jämfört med i nnn typ v odling. Den främst nledningen är lgersjukdomr orskde v olik svmprter. Även IP-odlingr kn drs v esvärnde lgringsskdor eroende lnd nnt på vilk äpplesorter mn odlr. En studie utförd vid SLU hr vist tt, den ekonomiskt mest prolemtisk så kllde 'gloeosporiumrötn' i odlingrn på Österlen, orsks v svmpr i släkten Neofre och Colletotrichum. Grönmögel (Penicillium expnsum) och gråmögel (Botrytis cinere) spelr också en viktig roll. Olik strtegier hr undersökts i olik länder för tt minsk förluster i ekologisk frukt under åde lgring och försäljning såsom ehndling med vrmt vtten, essentiell oljor och ozon. Tyvärr hr merprten v de hittills testde icke-kemisk skyddsåtgärdern ntingen hft otillräcklig effekt eller vrit för dyrr tt nvänd i yrkesproduktion. Rågkli, som estår v det yttre höljet kring rågkärnn, är en hittills underutnyttjd iprodukt v svensk rågodling. Ur rågkli kn mn utvinn olik icke-toxisk fenol-lipider som exempelvis lkylresorcinoler (AR). En tvärvetenskplig forskrgrupp med kompetens inom äppelförädling och genetik (Prof. Hilde Nyom, Blsgård, SLU), äppelodling och lgringssjukdomr (Dr Irhim Thir, Alnrp/Blsgård, SLU) smt tillämpd iokemi och industriell utveckling (Docent Ester Dey, Lunds universitet) ilddes 2011, och erhöll medel från SLU EkoForsk för ett tvåårigt projekt: Protection ginst storge diseses in orgniclly grown pples. Målsättningen vr tt undersök om mn kn utveckl ett iologiskt växtskyddspreprt med lkylresorcinoler (AR) som en ktiv eståndsdel. Resultten visde tt ehndling v skördd frukt med AR-lösningr gv ett signifiknt skydd mot åtminstone två vnlig svmpr som orskr lgringsförluster: P. expnsum och N. perennns. Ett nytt tvåårigt projekt 'Appliction of ARs in n orgnic pple orchrd for protection ginst storge diseses' eviljdes v EkoForsk 2014. Nu tog vi metodiken ut i fält, och ehndlde någr äppleträd i en ekologisk odling med AR-lösningr. Efter ehndlingen undersöktes effekter på vkstning och lgringsduglighet (kvlitet och svmpngrepp). Här redogör vi för erhålln resultt smt diskuterr hur mn kn gå vidre med dett projekt. Blsgård, Alnrp och Lund, juli, 2016 Projektgruppen 2
Innehållsförteckning Förord 2 Bkgrund 4 Mteril och metoder 5 Frmställning v AR-lösningr 5 Behndling på fält 6 Behndling v skördd och inokulerd frukt 6 In vitro tester 7 Sttistisk nlyser 7 Resultt 7 Fältehndlingens inverkn på vkstning och fruktvikt 7 Fältehndlingens inverkn på mängden fllfrukt 9 Fältehndlingens inverkn på fruktens kvlitet vid skörd 10 Fältehndlingens inverkn på fruktens lgringsduglighet 12 Fältehndlingens inverkn på svmpngrepp under lgring 15 Fältehndlingens inverkn på ngrepp v olik svmprter 18 AR-lösningrns effekt på frukt som inokulerts med tre svmprter 19 In vitro tester 22 Diskussion och slutstser 26 Referenser 26 3
Bkgrund Skdor uppkomn under kyllgring v frukten är en v de viktigste orskern till tt svensk äppelproduktion rotts med stor ekonomisk prolem. Dess skdor kn dr 10 % eller mer v den inlgrde frukten och är förödnde eftersom odlren redn ådrgit sig etydnde kostnder för växtskyddsehndling, gllring, skörd, sortering och lgring innn mn sedn tvings kst den förstörd frukten. Skdorn orsks främst v svmpsjukdomr som grönmögel Penicillium expnsum, itterröt Colletotrichum gloeosporioides (Glomerell cingult), ull s eye rot (på svensk ilnd klld gloeosporiumröt, Pezicul-röt eller lenticelröt) olik rter v Neofre (N. l och N. perennns) och gråmögel Botrytis cinere (Thir, 2014). Tidigre utförd odlings- och sortförsök i Sverige (främst Blsgård och Kivik) hr vist tt just lgersjukdomr är en v de viktigste nledningrn till tt ekologisk äppelodlingr hr ett signifiknt större ortfll v försäljningsr frukt jämfört med nnn typ v odling (Thir & Nyom, 2008; Thir et l., 2008). För den populär sorten Arom erhöll mn ett 20 gånger större ortfll i ekologiskt odlde träd jämfört med IP-odlde träd på smm fält (Jönsson et l., 2010). I Europ hr lgersjukdomr ökt signifiknt under senre år, snnolikt eroende på klimtförändringen (Weer & Rolnd, 2009). Vi kn förvänt oss tt dess ngrepp lir ännu llvrligre llt eftersom klimtet i Sverige lir vrmre och troligen även fuktigre under vegettionsperioden. Inom växtförädlingen hr lgersjukdomr hittills inte uppmärksmmts trots tt det orde finns möjligheter tt förättr växtmterilet. Någr helt resistent äpplesorter finns visserligen inte dokumenterde, men mn hr notert stor vrition melln sorter i ders tolerns för lgersjukdomrn (Ahmdi-Afzdi et l., 2013; Thir & Nyom, 2008; Thir et l., 2008; Thir et l., 2015 ). I flertlet stor äppelproducernde länder löser mn prolemet med ristnde resistens genom tt dopp frukten i en fungicid eller möjligen i ett iologiskt medel som BioSve vilket innehåller Pseudomons syringe. Kemisk efter-skörd ehndling är däremot inte tillåten i Sverige, vre sig för ekologiskt eller konventionellt odld frukt. Användningen v kemisk fungicider innn skörd hr livit också lltmer egränsd, speciellt för odlingr elägn på vttenskyddsområden. Dett gäller stor delr v Österlen dit merprten v den svensk äppelproduktionen är lokliserd. Inom ekologisk äppelodling finns det ing kemisk medel som är godkänd för kontroll v lgersjukdomr innn eller efter skörd. Av de icke-kemisk växtskyddsmetodern är ehndling v frukten med hett vtten gnsk effektiv (Neri et l., 2009; Spdro et l., 2004) men kostndskrävnde och mn kn få oönskde effekter som sklränn. Olik äppelsorter skiljer sig dessutom åt i känslighet för värmeehndlingen, som därför måste utforms individuellt för vrje sort. Mikroiologisk orgnismer som jästsvmpr och kterier hr vist sig h effekt mot viss lgersjukdomr som grönmögel (Jnisiewicz et l., 2008; Nunes et l., 2007), men nvändningen v sådn preprt hr oftst sämre effekt på Neofre som är den vnligste sjukdomen i Sverige, och kn h ieffekter som tt exempelvis orsk korkrost på sklet. Även olik växtserde oljor hr vist sig h skyddnde effekt (Amiri et l., 2008). Rågkli, som estår v det ytterst skiktet v rågkornet, är en hittills underutnyttjd iprodukt v svensk rågsodling. Ur rågkli kn mn utvinn olik icke-toxisk fenol-lipider som exempelvis lkylresorcinoler (AR; Lnderg et l., 2008. ild 1). Dess ämnen ingår i en grupp v mycket intressnt ntioxidnter som hr en påvisd positiv effekt mot cncer, fetm, hjärt- och kärlsjukdomr smt dietes typ 2 (Andersson et l., 2011; Hjer et l., 2008). AR 4
från rågkli hr vist sig kunn inhier tillväxt v olik rödsvmpr in vitro (Reiss, 1989) smt minsk skdorn v olik växtptogen svmpr hos mngo (Hssn et l., 2007). I ett tidigre Ekoforsk-projekt 2011 2012, kunde vi vis tt ngreppen v lgringssjukdomr lir mindre om skördde äpplen ehndls med AR (Dey et l., 2013). Dett gällde såväl spontn svmpngrepp hos lgrd frukt som skdor uppkomn efter inokulering v frukten med sporer v olik lgringssvmpr (Thir et l., 2014). Målsättningen för det här redovisde projektet vr tt undersök om AR-esprutning v fruktträd i fält, vid olik tidpunkter under säsongen, kn ge ett skydd mot svmpngrepp under kyllgringen. Bild 1. Kemisk struktur för 5-(n)-lkylresorcinoler med olik lkylkedjor Mteril och metoder Frmställning v AR-lösningr Inom vårt föregående Ekoforsk-projekt utretdes en metod för tt utvinn lkylresorcinoler ur rågkli, nämligen superkritisk koldioxidextrktion i två steg (Dey & Mikhilopulo, 2009). Denn metod ygger på tt mn pplicerr ett mycket högt tryck så tt fsgränsen melln vätsk och gs luckrs upp. Den resulternde superkritisk vätskn kn åde diffunder genom fst ämnen som en gs, och lös upp ämnen som en vätsk, och är därför ett synnerligen effektivt extrktionsmedel. Därefter utprovdes olik tillstser v lösningsmedel, emulgeringsmedel och konsistensgivre för tt få en god effekt v AR-lösningen vid esprutning v frukt. Inom det här redovisde projektet nvändes den hittills mest effektiv lösningen, AR1, som innehåller 0,1% xnthn gum, 0,5% Synperonic 91/6, 0,2% Tween 20, 1% triolete, 2% oleyllkohol, 2% PEG 400 smt 5% CCl 2 i vtten. Tre olik koncentrtioner v den ktiv eståndsdelen nvändes inom denn studie: 0,025%, 0,1% och 0,2% AR. Dessutom nvändes en kontroll-lösning, som vr identisk i ll vseenden utom tt den sknde AR. Behndling på fält Nittio träd, v den svensk äppelsorten Amoros, vldes ut i en ekologisk äppelodling i Kivik. Dess deldes upp i tre lock med 15 försöksled om vrder två träd i vrje lock. Träden esprutdes med ntingen 0,5 liter AR-lösning (0,025% AR) eller 0,5 liter kontrolllösning (0,0% AR) per träd och tillfälle, enligt följnde schem: 5
ett tillfälle (1: veckn i juni, försöksled 1 med AR och försöksled 8 med kontroll) ett tillfälle (1: veckn i juli, försöksled 2 med AR och försöksled 9 med kontroll) ett tillfälle (1: veckn i ugusti, försöksled 3 med AR och försöksled 10 med kontroll) ett tillfälle (1: veckn i septemer, försöksled 4 med AR och försöksled 11 med kontroll) två tillfällen (1: veckn i juni och 1: veckn i ugusti, försöksled 5 med AR och försöksled 12 med kontroll) två tillfällen (1: veckn i juni och 1: veckn i septemer, försöksled 6 med AR och försöksled 13 med kontroll) två tillfällen (1: veckn i ugusti och 1: veckn i septemer, försöksled 7 med AR och försöksled 14 med kontroll) ingen ehndling (försökled 15) Optiml skördetidpunkt estämdes med Streif index (fsthet)/(löslig torrsustns stärkelsenedrytning) genom edömning v 10 frukter från fem träd, plockde två gångr per veck från och med sist veckn i ugusti. Fruktens fsthet, löslig torrsustns (SSC sockerhlt), och stärkelsenedrytning (SNB) eräkndes. Fstheten (kg/cm 2 ) mättes med en penetrometer. SSC (%) i äppelsften mättes med refrktometer. SNB edömdes genom tt dopp en skiv v äpplet från fruktens mitterst del i jod-lösning. När Streif index nått 0,15 skörddes ll frukt på vrje träd för edömning v vkstning och kvlitet. Frukten vägdes och räkndes. Fsthet och SSC utvärderdes enligt ovnnämnd metoder. Fruktens färg mättes med en färgmätre (Minolt) som visr mängden (+ = röd och = grön), och mängden (+ = gul och = lå) smt färgstyrkn (L), vrefter färgindex eräkns som ( x 1000)/( x L) (Cmelo & Gomez, 2004). Därefter deldes frukten in i två grupper, vrv den en förvrdes i kyllger (2 C och 85 % fuktighet) och den ndr i ULO-lger (2 C, 2 kp syre och 2 kp koldioxid) under fem månder. Fruktkvlitet (fsthet, löslig torrsustns och färg) och spontnt uppkomn svmpngrepp edömdes efter vslutd lgring. Behndling v skördd och inokulerd frukt Eftersom effekten v AR svårligen kn edöms enrt på spontnt förekommnde svmpngrepp, vlde vi tt också ehndl frukt som först inokulerts med svmpsporer enligt tidigre eskrivn metoder (Ahmdi-Afzdi et l., 2013; Thir et l., 2014; Thir et l., 2015). Svmpsporer frmställdes från frukt med typisk symptom v P. expnsum, Monilini fructigen och Neofre sp. i två olik pckerier (Äppelriket och Alnrp). Dess frukter steriliserdes med 70 % etnol, vrefter tre ngripn itr från vrje frukt odldes på petriplttor med PDA (pottisdextrosgr) för Penicillium och Monilini, och på MEA (mltextrktgr) plttor för Neofre. Plttorn inkuerdes i 22 C under två veckor. Myceliet på plttorn rtestämdes enligt Thir (2014), och flyttdes sedn till ny plttor (sukulturer). Dess ehndldes med UV-ljus i 24 timmr och därefter förvrdes de i rumstempertur i mörker under 4 dgr. Från dess plttor skörddes sporer, som ldes i sterilisert vtten med Tween 0,05 %. Sporern rtestämdes under mikroskop (förstoring från 20 till 40 ). Koncentrtionen v sporer i lösningen justerdes med hjälp v hemcytometer till 1 10 5 per ml för P. expnsum och M. fructigen och till 1 10 3 för N. perennns. Tre olik AR-koncentrtioner togs frm (AR 0,025 %, AR 0,1% och ARc 0,2%) smt en kontroll utn AR. Fyrhundrfemtio frukter v Amoros skörddes i den odling där 6
fältförsöket utförts. Frukten trnsporterdes till Blsgård, tvättdes med vtten för tt vlägsn spontnt förekommnde ytlig svmpinfektioner, och deldes in i tre grupper. Den först gruppen inokulerdes med P. expnsum, den ndr med N. perennns och den tredje med M. fructigen. Inokuleringen utfördes genom tt injicer 20 mikroliter v sporlösningen med en pipett, som stcks in c 4 mm i frukten. Vrje frukt inokulerdes på två sidor, och förvrdes sedn i rumstempertur tills tt sporlösningen torkt in. Frukten i vrje grupp/svmp deldes in i fem försöksled. I fyr v dess försöksled sprydes frukten med en v ovnnämnd lösningr (kontroll, AR, AR och ARc) medn det femte försöksledet förlev oehndlt. Dimetern på uppkomn symptom (vnligen en rundd lesion) edömdes efter 10 veckor i kyllgring (2 C). In vitro tester Mycelpluggr (10 mm i dimeter) från 10 dgr gml kolonier v P. expnsum fördes över till 75 ny PDA-plttor. Dess deldes in i fem försöksled (15 plttor/grupp). Tre timmr senre sprydes plttorn i fyr försöksled med 1 ml AR, AR, ARc eller kontroll medn plttorn i det femte försöksledet förlev oehndlde. På smm sätt hnterdes mycelpluggr v C. cuttum och N. perennns (MEA-plttor). All plttor inkuerdes i 22 C under 10 dgr vrefter den rdiell myceltillväxten mättes med ett skjutmått och uttrycktes som procentuell hämning v rdiell myceltillväxt. Försöket upprepdes tre gånger med fem lock och tre plttor per lock/svmprt. I ett nnt försök undersöktes koniders livsduglighet genom tt 0,5 ml sporlösning (1000 konidi per ml) v vrje svmp (P. expnsum, C. cuttum och N. perennns) fördes över i fem Eppendorf-rör (1,5 ml). Fyr v rören innehöll 0,5 ml AR, AR, ARc respektive kontroll-lösning medn det femte röret vr tomt. Rören inkuerdes i 22 C under en dg vrefter 100 µl pplicerdes på PDA- respektive MEA-plttor. Dess inkuerdes i 22 C under sju dgr vrefter ntlet kolonier (CFU) räkndes. Experimentet upprepdes tre gånger med fem rör/lock/svmprt. Sttistisk nlyser En komplett rndomiserd design nvändes för ll experiment och resultten utvärderdes i ett ntl vrinsnlyser. För fältförsöken nvändes tvåvägs-vrinsnlyser med lösningr, sprutningstidpunkt (er) och ders interktioner som oeroende vriler (= fst fktorer), och vkstning, fruktvikt och fruktkvlitet vid skörd och efter lgring som eroende vriler. Förekomst v signifiknt skillnder melln olik försöksled undersöktes med Tukeys test (α = 0,05). Dt från försöken med inokulerd och ehndld frukt respektive in vitro-försöken nlyserdes med envägs-vrinsnlyser där lösningr nvändes som oeroende vriel och mängden erhålln symptom respektive hämning v myceltillväxt och ntl svmpkolonier som eroende vriler. Förekomst v signifiknt skillnder melln olik försöksled undersöktes med Lest Significnt Difference (LSD) test (α = 0,05). All eräkningr utfördes med hjälp v Minit 17.2.4.0 (Minit Ltd., Stte College, PA, USA). Resultt Fältehndlingens inverkn på vkstning och fruktvikt Besprutning v träden minskde vkstningen jämfört med oesprutde träd (Tell 1). Räknt över ll försöksled och åd säsongern, hde AR-ehndlde träd 25 % lägre vkstning än träd som ehndlts med kontroll-lösningen (Fig. 1) men ntlet AR- 7
ehndlingr spelde ingen roll för denn minskning (Fig. 2). Senre ehndlingr (i ugusti och septemer) visde mindre negtiv effekter på vkstningen jämfört med tidigre ehndlingr (Fig. 3). 8
Tell 1. Inverkn v AR-ehndling på vkstning och fruktvikt. Medel Behndlingstillfällen Skörd (kg per träd) Fruktvikt (g) 2014 2015 2014 2015 AR Juni 4,5 ef 2,7 cd 198 115 c 0,025% Juli - 1,1 d - 91 cd Augusti 6,2 cdef 4,0 cd 95 d 124 Septemer - 4,8 c - 101 cd Juni och ugusti 5,1 def 3,9 cd 214 84 cd Juni och septemer 4,7 ef 1,9 cd 181 84 cd kontrolllösningen Augusti och septemer 11,3 4,1 cd 157 cd 127 Juni 3,6 f 5,8 208 129 Juli - 2,9 cd - 110 cd Augusti 6,5 cde 2,0 cd 177 c 88 cd Septemer - 5,6-114 c Juni och ugusti 3,6 f 3,2 cd 224 81 d Juni och septemer 8,8 c 4,4 cd 169 cd 115 c Augusti och septemer 9,8 6,1 150 cd 114 c Oehndld 7,5 cd 8,5 112 cd 122 Värden med olik okstäver inom smm kolumn skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Räknt över ll försöksled och åd säsongern, påverkdes fruktvikten inte v om träden ehndldes med AR eller med kontroll-lösningen (Fig. 1). Behndling v träden med AR vid två tillfällen ledde till c 15 % lägre fruktvikt jämfört med r en ehndling under 2015 men skillnden vr inte signifiknt när mn räknde över åd säsongern (Fig. 2). Behndlingstidpunkt påverkde inte fruktvikten, vrken när AR-lösningen eller kontrollen nvändes (ej visde dt). 7 6 180 160 Skörd (kg per träd) 5 4 3 2 1 Fruktvikt (g) 140 120 100 80 60 40 20 0 AR 0,025% Kontroll-lösning 0 AR 0,025% kontroll-lösningen Fig. 1. Inverkn v AR-ehndling på vkstning och fruktvikt (medelvärden för 2014 och 2015). Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 9
Skörd (kg per träd) 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 En gång per säsong Två gånger per säsong Fruktvikt (g) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 En gång per säsong Två gånger per säsong Fig. 2. Inverkn v ntlet AR-ehndlingr på vkstning och fruktvikt (medelvärden för 2014 och 2015). Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 10.0 9.0 A 8.0 7.0 Skörd (kg per träd) 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 C B 1.0 0.0 Juni Juli Augusti Septemer Juni+ugusti Juni + septemer Augusti + Septemer Fig. 3. Inverkn v AR-ehndlingstidpunkt(er) på vkstningen (medelvärden för 2014 och 2015). Värden (punkter) med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Fältehndlingens inverkn på mängden fllfrukt Fllfrukten under försöksträden smldes upp innn skörd. All fllfrukt hde svmpngrepp, främst v fruktmögel (Monilini fructigen). Mängden fllfrukt vr mindre under ARehndlde träd jämfört med under oehndlde träd eller under träd som ehndlts med kontroll-lösningen (Tell 2). Antl ehndlingr och ehndlingstidpunkt (er) hde ing tydlig, övergripnde effekter. Räknt över ll försöksled och åd säsongern, vr ntlet fllfrukter 43 % lägre under AR-ehndlde träd jämfört med träd som ehndlts med kontroll-lösningen (Fig. 4). 10
Tell 2. Inverkn v AR-ehndling på mängden fllfrukt per träd under 2014 och 2015. Medel Behndlingstillfällen Antl fllfrukter/träd 2014 2015 AR, 0,025 % Juni 2,00 c 1,30 cd Juli - 1,20 cd Augusti 3,00 c 0,73 cd Septemer - 0,50 cd Juni och ugusti 5,00 c 0,83 cd Juni och septemer 8,00 0,17 d Augusti och septemer 5,00 c 0,17 d Kontrolllösning Juni 9,00 1,70 cd Juli - 2,50 Augusti 3,00 c 2,00 c Septemer - 2,00 c Juni och ugusti 6,00 c 1,80 c Juni och septemer 8,00 1,50 cd Augusti och septemer 7,00 1,50 cd Oehndld 9,00 3,30 Värden med olik okstäver inom smm kolumn skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 5.0 4.0 % fllfrukt per träd 3.0 2.0 1.0 0.0 AR 0,05% Kontroll-lösning Fig. 4. Inverkn v AR-ehndling på mängden fllfrukt per träd (medelvärden för 2014 och 2015). Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Fältehndlingens inverkn på fruktens kvlitet vid skörd Behndling med såväl AR som kontroll-lösning minskde fruktens fsthet något jämfört med oehndld frukt under 2014 medn AR-ehndlingen istället hde viss positiv effekt under 2015 (Tell 3). Antl ehndlingr och ehndlingstidpunkt hde ing tydlig, övergripnde effekter. Behndlingrn visde ing signifiknt effekter på mängden löslig torrsustns. Fruktens färg påverkdes negtivt v ehndlingrn med åde AR och kontroll-lösning under 2014, medn ingen signifiknt effekt oserverdes under 2015. Interktionen melln säsong, typ v lösning och ehndlingstillfällen vr inte signifiknt för någon v kvlitetsvrilern. 11
Tell 3. Inverkn v AR-ehndling på fruktens kvlitet (fsthet, löslig torrsustns =SSC och färgindex) vid skörd. Medel AR 0,025 % Kontrolllösning Behndlingstillfällen 2014 2015 Fsthet SSC Färgindex Fsthet SSC Färgindex Juni 5,9 cd 12,6 15,4 cd 8,3 13,3 c 22,9 Juli - - - 8,2 c 13,7 c 28,5 Augusti 6,9 12,3 17,8 c 8,8 13,5 c 27,7 Septemer - - - 8,6 13,4 c 26,8 Juni+ugusti 5,3 d 12,6 26,3 8,2 c 13,3 c 23,0 Juni+sep. 6,2 c 12,9 16,6 cd 8,8 14,4 24,6 Aug.+sep. 6,6 c 13,1 25,1 c 7,9 cd 13,3 c 23,8 Juni 5,4 d 12,5 29,1 8,1 cd 12,6 c 28,6 Juli - - - 7,3 cd 13,4 c 21,6 Augusti 5,9 cd 13,0 25,6 c 8,2 13,6 c 30,2 Septemer - - - 7,8 cd 13,0 c 25,7 Juni+ugusti 5,6 d 12,5 13,9 d 8,1 cd 14,0 27,7 Juni+sep. 5,4 d 12,8 17,6 cd 7,7 cd 13,5 c 25,4 Aug.+sep. 5,3 d 12,5 18,5 cd 7,2 d 13,3 c 20,5 Oehndld 7,5 12,8 38,1 7,8 cd 12,4 c 25,7 Fsthet (kg/cm2), SSC: Totl löslig torrsustns (%), färgindex=( x 1000)/( x L). Värden med olik okstäver inom smm kolumn skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Räknt över ll försöksled och åd säsongern, förättrde AR-ehndlingen fruktens fsthet något jämfört med ehndling med kontroll-lösningen (Fig. 5). Ing effekter kunde noters för löslig torrsustns eller fruktens färg. 35 30 25 20 15 10 5 0 Fsthet SSC Fruktfärg AR 0,025% kontroll-lösningen Fig. 5. Inverkn v AR-ehndling på fruktens kvlitet vid skörd (medelvärden för 2014 och 2015). Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Fstheten (kg/cm2), SSC: totl torrsustns %, Färgindex ( x 1000)/( x L). 12
Fältehndlingens inverkn på fruktens lgringsduglighet Behndling v träden med AR respektive kontroll-lösning påverkde inte fruktens viktförlust, vrken under kyl- eller ULO lgring (Tell 4.). Interktionern melln säsong, typ v lösning och ehndlingstidpunkt(er) vr inte signifiknt. Räknt över ll försöksled gv ULO lgring 50% lägre viktförlust jämfört med kyllgring under åd säsongern (Fig. 6). Tell 4. Inverkn v AR-ehndling på den skördde fruktens lgringduglighet. 4.. Viktförlust hos frukten efter lgring. Medel Behndlingstillfällen 2014 2015 Kyl ULO Kyl ULO AR 0,025 % Juni 4,5 2,0 7,5 2,1 Juli - - 5,2 3,3 Augusti 5,0 2,1 6,7 1,7 Septemer - - 6,3 3,7 Juni+ugusti 4,3 2,1 5,3 2,9 Juni+sep. 4,7 2,8 5,3 2,9 Aug.+sep. 4,7 2,0 6,6 2,6 Kontroll-lösning Juni 5,8 2,6 3,7 3,0 Juli - - 5,7 1,9 Augusti 5,6 2,0 6,9 3,5 Septemer - - 6,9 2,5 Juni+ugusti 4,2 2,5 4,9 3,2 Juni+sep. 3,4 3,1 5,9 2,8 Aug.+sep. 3,7 1,9 6,0 2,3 Oehndlde 5,7 3,2 4,6 2,8 Värden med olik okstäver inom smm kolumn skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 8 Viktförlust (%) 6 4 2 0 2014 2015 Kyllgring ULO Fig. 6. Inverkn v lgringsmetod på viktförlusten hos frukt efter lgringen. Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Behndling med AR respektive kontroll-lösning hde ingen effekt på förekomsten v fysiologisk sjukdomr som mjuk sklränn. ULO lgring minskde dock förekomsten v denn sjukdom. Träd som hde ehndlts med AR tidigt under säsongen, visde en något högre frekvens mjuk sklränn jämfört med träd som ehndlts senre (dt viss ej). ARehndling reducerde den totl förlusten v frukt under lgringsperioden jämfört med hos oehndlde träd. Senre ehndlingr med AR minskde den totl förlusten v frukt under 13
kyllgring jämfört med kontrollen (Tell 4.). I ULO-lgrd frukt syntes en positiv effekt v ehndlingrn främst under 2015 (Tell 4.). Tell 4.. Totl förlust v frukt per träd efter lgring. Medel AR 0,025 % Kontroll - lösning Behndlingstillfällen 2014 2015 Kyl ULO Kyl ULO Juni 36,7 c 23,3 c 21,7 cd 9,9 c Juli - - 24,5 cd 10,0 c Augusti 20,0 cd 15,6 c 15,0 d 8,4 c Septemer - - 14,7 d 8,2 c Juni+ugusti 17,8 cd 11,1 c 25,4 c 6,2 c Juni+sep. 22,2 cd 17,8 c 17,0 cd 5,1 c Aug.+sep. 13,3 d 11,1 c 20,8 cd 4,7 c Juni 33,3 c 17,8 c 20,4 cd 16,4 Juli - - 28,2 17,4 Augusti 20,0 cd 28,9 c 30,3 13,5 c Septemer - - 27,8 11,4 c Juni+ugusti 37,8 37,8 25,7 c 12,1 c Juni+sep. 37,8 24,4 c 27,6 16,2 Aug.+sep. 33,3 c 26,7 c 23,5 cd 12,3 c Oehndlde 44,4 33,3 31,3 18,4 Värden med olik okstäver inom smm kolumn skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Lägst förlust erhölls för träd som hde ehndlts med AR vid ett tillfälle (i septemer) eller vid två tillfällen (i ugusti och septemer) (Fig. 7). Träd som hde ehndlts med kontrolllösningen skiljde sig inte signifiknt från oehndlde träd. 100 90 80 70 60 50 40 AR 0,025% Kontroll lösningen 30 20 10 0 Fig. 7. Inverkn v olik AR-ehndlingr på totl förlust v frukt efter lgring (medelvärden v 2014 och 2015). Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 14
35 30 Totl förluster (%) 25 20 15 10 5 0 2014 2015 AR 0,025% Kontroll-lösning Fig. 8. Inverkn v AR-ehndling på den totl förlusten v frukt efter lgring. Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Lgringsförlustern vr lägre under 2014 jämfört med 2015. Räknt över försöksled minskde ehndling med AR de totl förlustern med 40 % under 2014 och 51 % under 2015, jämfört med ehndling med kontroll-lösningen (Fig. 8). Jämfört med kyllgring, minskde ULO lgring de totl förlustern med 22 % under 2014 och 49 % under 2015 (Fig. 9). Totl förluster (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 2014 2015 Kyllgring ULO lgring Fig. 9. Inverkn v lgringmetoder på den totl förlusten v frukt efter lgring. Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Under 2014 hde ehndling vid två tillfällen ättre effekt än ehndling vid ett tillfälle; totl förlustern minskde med 30 % i kyllgrd frukt och med 32 % i ULO-lgrd frukt (Fig. 10). Motsvrnde tydlig effekter förelåg inte för 2015. 15
Totl förluster (%) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2014 2015 Kyllgring ULO Kyllgring ULO En gång Två gånger Fig. 10. Inverkn v ntl AR-ehndlingr på totl förlusten v frukt efter lgring. Fig. 11. Inverkn v ehndlingstillfällen på totl förlusten v frukt efter lgring. Värden (punkter) med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Fältehndlingens inverkn på svmpngrepp under lgring Frukt från oehndlde träd hde en större mängd spontnt utvecklde svmpngrepp 2014 jämfört med 2015, smt likså mer ngrepp efter kyllgring jämfört med efter ULO-lgring (Tell 5). Jämfört med frukt från oehndlde träd, minskde AR-ehndling v träden de totl svmpngreppen i lgrd frukt med 55 60% under 2014 och med 57 72% under 2015 (Tell 5). Lgringmetoden hde en positiv effekt på fruktens lgringduglighet enrt under 2015, när ULO-lgring minskde det totl svmpngreppet med c 50% jämfört med kyllgring (Fig. 12). 16
Tell 5. Inverkn v AR-ehndling på ntlet svmpngripn frukter efter kyl- och ULO-lgring. Medel Behndlingstillfällen 2014 2015 Kyllgring ULO Kyllgring ULO AR Juni 31,7 c 23,3 c 14,2 cd 6,7 c 0,025% Juli - 11,7 cde 6,7 c Augusti 15,0 cde 13,5 c 8,3 de 5,6 c Septemer - 5,8 e 4,4 c Juni och ugusti 13,5 de 9,0 c 13,3 cd 3,3 c Juni och septemer 17,5 cde 15,0 c 11,7 cde 2,2 c Kontrolllösning Augusti och sept. 8,6 e 9,1 c 8,3 de 2,2 c Juni 27,5 cd 15,2 c 15,8 c 13,3 Juli - 20,8 15,6 Augusti 14,4 cde 26,9 c 21,7 10,0 c Septemer - 14,2 cd 8,9 c Juni och ugusti 33,6 c 30,1 20,8 9,1 c Juni och septemer 34,4 21,3 c 20,8 13,3 Augusti och sept. 29,6 cd 24,8 c 17,5 c 10,0 c Kontroll 38,7 35,3 24,2 15,6 Värden med olik okstäver inom smm kolumn skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Det totl svmpngreppet i frukt hos träd som ehndlts med AR vr 42% (2014) respektive 50% (2015) lägre jämfört med frukt i träd som ehndlts med kontroll-lösningen (Fig. 12, Foto 1). A. Effekt v lgringsmetod B. Effekt v AR-ehndling Totlt svmpngrepp (%) 30.0 25.0 20.0 15.0 10.0 5.0 Totlt svmpngrepp (%) 35 30 25 20 15 10 5 0.0 2014 2015 Kyllgring ULO 0 2014 2015 AR 0,025% Kontroll-lösning Fig. 12. Inverkn v lgringsmetod (A) och AR-ehndling (B) på totlt svmpngrepp i lgrd frukt. Stplr med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 17
Foto 1. Behndling v träd i fält med AR vid ett tillfälle i septemer (C) eller vid två tillfällen i ugusti och septemer (F) minskde totl nturligt svmpngrepp under lgring jämfört med oehndlde träd (Kontroll) eller tidigre ehndling v träd i juni ovsett om trädet ehndldes igen sen i ugusti (D) eller i septemer (E). Antlet ehndlingstillfällen visde ingen signifiknt inverkn på det totl svmpngreppet i frukt från AR-ehndlde träd, vrken under 2014 eller 2015. Tidpunkten för ehndlingen hde däremot en signifiknt effekt; senre ehndling (ugusti och septemer) minskde det totl svmpngreppet jämfört med tidigre ehndling (juni) (Fig. 13). 30 25 Totlt svmpngrepp (%) 20 15 10 5 0 Juni Augusti Septemer Juni + ugusti Juni + septemer Augusti + septemer 2014 2015 Fig. 13. Inverkn v ehndlingstillfällen på totl svmpngreppet i lgrd frukt från ARehndlde träd. Värden (punkter) med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). 18
Fältehndlingens inverkn på ngrepp v olik svmprter Speciell uppmärksmhet ägndes åt fyr olik lgringssjukdomr: lenticelmögel (Neofre sp.), itterröt (Colletotrichum sp.), grönmögel (Penicillium expnsum) och fruktmögel (Monilini fructigen). Lenticelmögel orskde c 45 % v det totl svmpngreppet under 2014 och vr den mest destruktiv skdegörren. Under 2015 orskde den r 5,5 % v totlt svmpngrepp. ULO lgring minskde ngreppen med 22 % jämfört med kyllgring (Fig. 14). Behndling med AR hde ännu större effekt; skdorn minskde med 40 50% jämfört med kontrollehndling. Antlet ehndlingstillfällen hde ingen inverkn men senrelgd ehndling (septemer eller ugusti) gv mer effekt än ehndling i juni (Tell 6 och Fig. 15). Bitterröt orskde 33 34 % v det totl svmpngreppet åd åren, och ULO-lgring minskde återigen skdorn (Tell 6 och Fig. 14). Behndling med AR hde positiv inverkn enrt under 2015, då svmpngreppet lev 60 % lägre än efter ehndling med kontrolllösning. Precis som ovn, hde ntlet ehndlingstillfällen ingen signifiknt inverkn medn senrelgd ehndling (septemer eller ugusti) vr ättre än ehndling i juni (Tell 6 och Fig. 15). Grönmögel gjorde liten skd 2014 men orskde i stället 52 % v det totl svmpngreppet under 2015. En komintion v AR-ehndling och ULO-lgring ledde till minskde skdor (Fig. 14). Behndling i juni eller septemer visde ättre effekt än ehndling i ugusti (Tell 6 och Fig. 15). Fruktmögel stod för en fjärdedel (2014) respektive en femtedel (2015) v det totl svmpngreppet. ULO-lgring minskde fruktmögelskdorn med 33 % jämfört med kyllgring under 2015 (Fig. 14). AR-ehndling hde stor effekt under åde säsongern, med 70 90% färre skdor jämfört med kontrollehndlingen. Under 2015 hde senrelgd ehndling ättre effekt än tidigre ehndling (Tell 6 och Fig. 15). Tell 6. Vrinsnlyser eräknde på effekt v lgringsmetod (ULO eller kyllgring), typ v lösning (AR eller kontroll), ntl ehndlingstillfällen (1 eller 2) och ehndlings-tidpunkt på mängden uppkomn skdor i lgrd frukt. Fktor 2014 2015 N C P M N C P M Lgringsmetod 0,020 0,000 0,000 0,016 0,007 0,000 0,000 ns Lösning (AR el kontroll) 0,000 ns 0,000 0,000 ns 0,000 0,001 0,001 Frekvens (1 el 2 ehndl) ns ns ns ns ns ns ns ns Tidpunkt för ehndl 0,000 0,000 ns 0,001 0,000 ns 0,000 ns Lgr. x Lösn. ns 0,000 0,025 ns ns ns ns ns Lgr. x Frek. ns ns 0,000 ns ns ns ns ns Lgr. x Tid ns 0,000 0,000 ns ns ns ns ns Lösn. x Frek. 0,000 0,000 ns ns ns ns ns ns Lösn. x Tid ns 0,000 0,035 0,002 ns ns ns ns Frek. x Tid 0,001 0,000 ns 0,000 ns ns ns ns Lgr. x Lösn. x Frek. 0,034 ns ns ns ns 0,008 ns ns Lgr. x Lösn. x Tid ns ns ns ns ns ns ns ns Lgr. x Frek. x Tid ns 0,029 0,000 0,000 ns ns ns ns Lösn. x Frek. x Tid ns 0,000 ns 0,005 ns ns ns ns Lösn. x Lösn. x Frek. x ns ns ns 0,000 ns ns 0,037 ns Tid N Neofre sp.; C Colletotrichum sp.; P Penicillium expnsum; och M Monilini fructigen. 19
12 Totlt svmpngrepp (%) 10 8 6 4 2 0 N14 C14 P14 M14 N15 C15 P15 M15 AR 0,025%, kyllgring Kontroll-lösning, kyllgring AR 0,025%, ULO Kontroll-lösning, ULO Fig. 14. Inverkn v AR-ehndling och lgringsmetod på ngrepp v N Neofre sp.; C Colletotrichum sp.; P Penicillium expnsum; och M Monilini fructigen. 14 = 2014 och 15 = 2015. 10.0 Totl svmpngrepp (%) 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 N14 C14 P14 M14 N15 C15 P15 M15 Juni Augusti Septemer Fig. 15. Inverkn v ehndlingstidpunkt på ngrepp v N Neofre sp.; C Colletotrichum sp.; P Penicillium expnsum; och M Monilini fructigen. 14 = 2014 och 15 = 2015. AR-lösningrns effekt på frukt som inokulerts med tre svmprter På oehndld kontrollfrukt vr den genomsnittlig skdn (lesionen) orskd v inokulering med P. expnsum 49 mm medn skdn v Neofre perennns vr 25 mm och skdn v M. fructigen 27 mm (Tell 7). AR-ehndld frukt hde signifiknt mindre lesioner jämfört med oehndld frukt. Under 2014, när endst den lägre AR-koncentrtionen (0,025) nvändes, minskde storleken på lesioner orskde v P. expnsum med 27 % medn minskningen för N. perenns lev 48% jämfört med oehndld inokulerd frukt (Tell 7). 20
Tell 7. Genomsnittlig storlek på lesioner (i mm) uppkomn efter inokulering med tre svmpr (P.e. Penicillium expnsum, N.p. Neofre perennns och M.f. Monilini fructigen) i frukt som ehndlts med olik AR-koncentrtioner. AR koncentrtion 2014 2015 P.e. N.p. M.f. P.e. N.p. M.f. Kontroll-lösning 0,0% 53,8 22,7-38,7 25,5 26,6 AR 0,025 % 39,7 11,2-32,4 c 22,6 22,9 c AR 0,1 % - - - 24,8 d 20,4 c 19,8 cd ARc 0,2 % - - - 17,4 e 19,2 c 17,1 d Oehndld 54,5 21,6-44,3 27,5 28,4 Värden med olik okstäver skiljer sig åt signifiknt (p 0.05). Under 2015 minskde lesionern orskde v P. expnsum med 27%, 44% respektive 61% efter ehndling med 0,025%, 0,1% respektive 0,2% AR (Fig. 16A). AR-koncentrtionen och lesionens dimeter vr korrelerde (Tell 8). Behndling med kontroll-lösningen minskde dimetern för lesionern med 12% jämfört med oehndld frukt (Foto 2). Behndling med de tre AR-koncentrtionern hde signifiknt inverkn även på N. perennns; lesionens dimeter minskde med 19%, 30% respektive 40% jämfört med kontrollfrukt (Fig. 16B) och AR-koncentrtion och lesionens dimeter vr korrelerde (Tell 8). Behndling med kontroll-lösning påverkde inte lesionstorleken (Foto 3). Foto 2. Högre AR-koncentrtion leder till mindre ngrepp v P. expnsum. Foto 3. Högre AR-koncentrtion leder till mindre ngrepp v Neofre sp. 21
För M. fructigen minskde lesionens dimeter med 16%, 24% och 29% efter AR-ehndling (Fig. 16C), och AR-koncentrtion och lesionens dimeter vr återigen korrelerde (Tell 8). Behndling med kontroll-lösning hde ingen effekt på lesionens dimeter. Tell 8. Korreltion melln koncentrtionen v olik AR-lösningr och svmpngrepp orskdes v inokulering med tre olik svmpr (2015). Fktor Korreltion melln storleken på lesioner Korreltion melln AR-koncentrtion (Konc.) orskde v olik svmpr och lesioner orskde v olik svmpr P.e. & M.f. P.e. & N.p. M.f. & N.p. Konc. & P.e. Konc. & N.p. Konc. & M.f. r 0,56 0,56 0,39-0,78-0,50-0,53 P 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Ekvtion 5,2+1,15x 11,0+0,89x 16,6+0,27x 39,4-119x 25,0-33,2x 26,1-49,1x R 2 25,6% 31,1% 15,1% 61% 25% 28% P.e. Penicillium expnsum; M.f. Monilini fructigen; N.p. Neofre perennns. 50.0 A. Penicillium expnsum Lesion dimeter (mm) 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr B. Neofre perennns 40.0 Lesion dimeter (mm) 30.0 20.0 10.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr 22
40.0 C. Monilini fructigen Lesion dimeter (mm) 30.0 20.0 10.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr Fig. 16. Inverkn v efterskördehndling med olik AR-koncentrtioner (AR 0,025%), AR 0,1% och ARc 0,2%) på dimetern hos lesioner efter inokulering med tre olik svmpr. In vitro tester Effekt på myceltillväxt. In vitro test visde tt AR, AR och ARc (0,025%, 0,1% och 0,2%) minskde tillväxten v P. expnsum mycelium med 51%, 83% respektive 86% jämfört med oehndlde svmpkolonier. Kontroll-lösningen hde också en något hämmnde effekt (c. 23%) (Fig. 17A, Foto 4). Liknnde resultt erhölls för C. cuttum där tillväxten minskde med 58%, 73% respektive 80% (Fig. 17B, Foto 5). Kontroll-lösningen gv 15% minskd myceltillväxt. Myceltillväxten v N. perennns minskde med 74%, 85% och 90% medn kontroll-lösningen endst gv 12% minskd tillväxt (Fig. 17C, Foto 6). AR-koncentrtionen hde en strk, negtiv korreltion med myceltillväxten (Tell 8) men det fnns ing signifiknt skillnder melln effekten v AR och ARc. 100.0 A. P. expnsum Mycelium tillväxt (mm) 80.0 60.0 40.0 20.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr 23
80.0 B. C. cuttum Mycelium tillväxt (mm) 60.0 40.0 20.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr 100.0 C. N. perennns Mycelium tillväxt (mm) 80.0 60.0 40.0 20.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr Fig. 17. Inverkn v olik AR-koncentrtioner (AR 0,025%, AR 0,1% och ARc 0,2%) på myceltillväxt hos in vitro kolonier v tre olik svmpr. Foto 4. Effekten v olik AR-koncentrtioner på myceltillväxten v P. expnsum. 24
Foto 5. Effekten v olik AR-koncentrtioner på myceltillväxten v C. cuttum. Foto 6. Effekten v olik AR-koncentrtioner på myceltillväxten v Neofre sp. Effekt på konidierns livsduglighet (viility). Livsdugligheten hos konidier v P. expnsum hämmdes med 46%, 72% respektive 79% efter ehndling med AR, AR respektive ARc jämfört med oehndlde konider (Fig. 18A). För C. cuttum noterdes en minskning med 38%, 60% respektive 74% (Fig. 18B). För N. perennns minskde livsdugligheten med 54%, 68% respektive 80% (Fig. 18C). Signifiknt korreltioner melln AR-koncentrtionen och konidierns livsduglighet noterdes för ll tre svmprn (Tell 8). Kontroll-lösningen hde däremot inte någon signifiknt effekt. Vnligtvis är färgen på kolonier v P. expnsum grön medn färgen på kolonier v Neofre är grå-gul. Kolonifärgen v åd ptogen ändrdes dock till lek eller mörkrun respektive efter ehndling med AR. Koloniildnde enheter (CFU) 80.0 60.0 40.0 20.0 0.0 A. P. expnsum Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr 25
Koloniildnde enheter (CFU) 75.0 50.0 25.0 0.0 B. C. cuttum Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr 75.0 C. N. perennns Koloniildnde enheter (CFU) 50.0 25.0 0.0 Oehndlt Kontroll-lösning AR AR AR c Behndlingr Fig. 19. Inverkn v olik AR-koncentrtioner (AR 0,025%, AR 0,1% och ARc 0,2%) på konidierns livsduglighet hos in vitro kolonier v tre olik svmpr. 26
Diskussion och slutstser Användningen v fungicider i IP-odling hr egränsts krftigt i Sverige smtidigt som det för närvrnde inte finns något effektivt medel som är godkänt inom ekologisk odling för kontroll v lgringssjukdomr hos äpple. Ett ntl nturlig ämnen hr vist potentil i inlednde försök men merprten hr ldrig utvecklts till produkter på kommersiell nivå (Plotto et l., 2003). I en tidigre studie undersöktes effekten v 19 olik AR-lösningr på svmpngrepp i frukt som inokulerts med grönmögel eller lenticellmögel (Dey et l. 2013). Merprten v dess lösningr minskde ngreppen signifiknt jämfört med kontrollfrukt som inte ehndlts lls eller r spryts med vtten. Dessutom visde in vitro försök med två AR-lösningr tt myceltillväxten egränsdes smt tt konidiesporern fick sämre livsduglighet (Thir et l., 2014). Innn mn initierr en frmtid utveckling v AR som växtstärknde medel för kontroll v lgringssjukdomr, är det förstås viktigt tt undersök hur medlet fungerr i fält. Därför hr vi nu undersökt effektern v tt pplicer AR-lösningr med en fruktsprut i en ekologisk äppelodling. Frukt som skördts från såväl ehndlde som oehndlde träd undersöktes därefter vseende vkstning, storlek, inre kvlitet och lgringsduglighet. En viss negtiv effekt, särskilt efter tidig ehndling (juni och juli) på vkstningen noterdes. ARehndling påverkde däremot inte fruktens kvlitet, vre sig vid skörd eller efter lgring. Lgringsdugligheten förättrdes eftersom nturligt förekommnde svmpngrepp v exempelvis P. expnsum, N. perennns och M. fructigen minskde signifiknt. Den äst effekten uppnåddes när den ehndlde frukten dessutom ULO-lgrdes. Att ehndl träden sent (ugusti och/eller septemer) hde störst effekt vilket visr tt de sist veckorn innn skörd är de mest kritisk för svmpngrepp på fält. Behndlde träd producerde dessutom mindre fllfrukt, vilket minskr risken för svmpngrepp genom sporspridning inom odlingen. Effekten v olik AR-koncentrtioner undersöktes på frukt som först inokulerts med tre olik svmprter, smt i in vitro försök rörnde myceltillväxt och konidierns livsduglighet. Skillnden melln den lägst koncentrtionen, 0,025% (som nvändes för ll fältförsöken) och 0,1% vr oftst mycket stor, medn en visserligen ättre men inte lltid signifiknt skiljr effekt erhölls med 0,2%. AR-ehndlingen hde också viss positiv effekter på fruktens fsthet vid skörd smt förmågn tt iehåll fstheten under lgring. Dett kn i sin tur medverk till skydd mot svmpngrepp eftersom fruktens fsthet åde vid skörd och efter lgring är signifiknt korrelert med förmågn tt motstå svmpngrepp (Ahmdi-Afzdi et l., 2013). Dessutom kn troligen AR-molekylerns ntioxidtiv effekt idr till hämmndet v svmprns myceltillväxt och sporgroning (Zinuri et l., 2013). Ytterligre fältehndlingr ör utförs för tt l optimer AR-koncentrtionen. Dessutom ör försöken omftt fler äppelsorter. Referenser Ahmdi-Afzdi M, Thir I, Nyom H. 2013. Impct of hrvesting time nd fruit firmness on the tolernce to fungl storge diseses in n pple germplsm collection. Posthrvest Biol. Technol. 82: 51 58. Amiri A, Dugs R, Pichot A, Bompeix G. 2008. In vitro nd in vitro ctivity of eugenol oil (Eugeni cryophyllt) ginst four importnt posthrvest pple pthogens. Int. J. Food Microiol. 126: 13 19. 27
Andersson U, Dey SE, Holm C, Degermn E. 2011. Rye rn lkylresorcinols suppress dipocytes lipolysis nd hormon-sensitive lipse ctivity. Molec. Nutrition Food Res. 55: S290 S293. Cmelo, L. nd P. Gomez. 2004. Comprison of color indexes for tomto ripening. Horticultur Brsileir, Brsı li 22:534 537. Dey ES, Mikhilopulo K. 2009. A food grde pproch for the isoltion of mjor lkylresorcinols (ARs) from rye rn pplying tilored supercriticl cron dioxide (scco2) extrction comined with HPLC. J. Supercrit. Fluids. 51: 167 173. Dey ES, Ahmdi-Afzdi M, Nyom H, Thir I. 2013. Alkylresorcinols isolted from rye rn y supercriticl fluid of cron dioxide nd suspended in food-grde emulsion show ctivity ginst Penicillium expnsum on pples. Arch. Phytopthol. Plnt Protect. 46: 105 119. Hjer GR, vn Heften TW, Visseren FLJ. 2008. Adipose tissue dysfunction in oesity, dietes, nd vsculr diseses. Europ. Hert J. 29: 2959 2971. Hssn MK, Dnn EK, Irving DE, Cotes LM. 2007. Concentrtion of constitutive lk(en)ylresorcinol in peel of commercil mngo vrieties nd resistnce to posthrvest nthrcnose. Physiol. Mol. Plnt Pthol. 71: 158 165. Jnisiewicz WJ, Sftner RA, Conwy WS, Yoder KS. 2008. Control of lue mold decy of pple during commercil controlled tmosphere storge with yest ntgonists nd sodium icronte. Posthrvest Biol. Technol. 49: 374 378. Jönsson Å, Nyom H, Rumpunen K. 2010. Fungl disese nd fruit qulity in n pple orchrd converted from integrted production to orgnic production. J. Sustin. Agricult. 34: 15 37. Lnderg R, Andersson AAM, Amn P, Kml-Eldin P. 2009. Comprison of GC nd colorimetry for the determintion of lkylresorcinol homologues in cerel grins nd products. Food Chemistry 113: 1363 1369. Neri F, Mri M, Brigti S, Bertolini P. 2009. Control of Neofre l y plnt voltile compounds nd hot wter. Posthrvest Biol. Technol. 51: 425 430. Nunes C, Usll J, Teixido N, Adis I, Asensio A, Vins I. 2007. Biocontrol of posthrvest decy using new strin of Pseudomons syringe CPA-5 in different cultivrs of pome fruit. Agricult. Food Sci. 16:56 65. Plotto A., Roerts D., Roerts R. 2003. Evlution of plnt essentil oils s nturl posthrvest disese control of tomto. Act Hortic. 628:737 745 Reiss J. 1989. Influence of lkylresorcinols from rye nd relted compounds on the growth of food-orne molds. Cerel Chem. 66: 491 493. Spdro D, Grildi A, Gullino ML. 2004. Control of Penicillium expnsum nd Botrytis cinere on pple comining iocontrol gent with hot wter dipping nd cienzolr- S-mthyl, king sod, or ethnol ppliction. Posthrvest Biol. Technol. 33: 141 151. Thir I. 2014. Wht spoils pples during storge? (Vd är det som förtär äpple under lgring?). Alnrp: (LTJ, LTV, 14) http://pu.epsilon.slu.se/11224/ Thir I, Jönsson Å, Nyom H. 2008. Äpplesorter för ekologisk odling. Frukt & Bär 2008 (10): 18 21. Thir I, Nyom H. 2008. Jämförnde försök med skorvresistent äpplesorter. Fkt från Prtnerskp Alnrp. 8: 1 4. 28
Thir I, Ahmdi-Afzdi1 M, Nyom H, Dey ES. 2014. Rye rn lkylresorcinols inhiit growth of Penicillium expnsum nd Neofre perennns in vitro nd in vivo on different pple cultivrs. Europ. J. Hort. Sci. 79:218 225. Thir I., Nyom H., Ahmdi-Afzdi M., Røen K., Sehic J. nd Røen D. 2015. Susceptiility to lue mold cused y Penicillium expnsum in pple cultivrs dpted to cool climte. Europ. J. Hort. Sci. 80: 117 127. (puhort.org/ejhs/80/3/4/index.htm) Weer RWS, Rolnd WS. 2009. An evlution of possile effects of climte chnge of pthogenic fungi in pple production using fruit rots s exmples. Erwersostu 51: 115 120. Zinuri DE, Irving EK, Dnn LM, Cotes A, Wering H. 2013. Alk(en)ylresorcinol concentrtions in Kensington Pride mngo peel nd ntifungl ctivity ginst Colletotrichum gloeosporioides. Act Hort. 975: 217 222. 29