Vad är det som förtär äpple under lagring?

Transkript

1 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Vd är det som förtär äpple under lgring? Irhim Thir Institutionen för växtförädling, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsrkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskp Rpport 214:14 ISBN Alnrp 214

2 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Vd är det som förtär äpple under lgring? Irhim Thir Institutionen för växtförädling, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsrkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskp Rpport 214:14 ISBN Alnrp 214 Projektet hr finnsierts v Jordruksverket

3 Smmnfttning Lgerförlusten som orsks v fysiologisk sjukdomr och svmpngrepp är en v de väsentlig nledningrn till tt den Svensk fruktproduktionen står inför llvrlig ekonomisk prolem. Ett grundläggnde krv för tt nvänd och lycks med integrert växtskydd, är tt kunn identifier svmprtern som orskr lgringsförlustern i området och skff tillräckligt med kunskper om ders livscykel och smittkällor smt om de mest drde äpplesortern. För tt nå dess mål, utfördes ett multiförsöksprojekt under tre säsonger ( ) i Kivik, Alnrp och Blsgård (Kristinstd). Resultten hr vist tt störst delen v lgringsförlusten orskdes v svmpngrepp, medn knppt 15 % v förlusten lnd ekologiskt äpple och knppt 9 % lnd IP äpple skedde pg. fysiologisk sjukdomr. De viktigste skdorn som oserverdes vr mjuk sklränn och mösk (inre fysiologisk nedrytning). Ekologiskt äpple visde högre svmpngrepp än IP äpple. Prolemet vr mer llvrligt under 212 jämfört med 213. Neofre sp. och Colletotrichum sp. hr vrit de frligste orskern för svmpngreppet lnd ekologisk äpplen följt v Penicillium expnsum. Den dominerde Neofre rten lnd ekologiskt äpple vr N. perennns. Undersökningen v tio äpplesorter ( Discovery, Summerred, Grvenstein, Ktj, Arom, Cox Ornge, Ingrid Mrie, Ruinol, Sntn och Frid ) från olik IP odlingr visde tt Summerred, Ruinol, Ingrid Mrie och Frid hr låg tolerns mot fysiologisk sjukdomr. En strk korreltion melln sorterns tolerns mot svmpngrepp och sorterns mogndstid hr rpporterts, där tidig sorter hde låg tolerns jämfört med sen sorter. Neofre sp. och Colletotrichum cuttum orskde det mest v svmpngreppet hos de tio sortern, följt v P. expnsum. Monilini fructigen och Botrytis cinere orskde endst svmpngrepp hos Summerred och Cox Ornge. C 39-5% v svmpngreppet orskdes v Neofre sp. i fem pckerier och melln 25 och 4 % orskdes v C. cuttum. P. expnsum orskde melln 9 % och 16 %. N. l vr den frligste Neofre rten i de tre stor pckeriern (Äppelriket, Görnssons och Kivikås). Hos Arom, Ingrid Mrie och Frid sorter dominerde N. perennns medn N. l dominerde hos resten v sortern. PCR nlys är den fstställnde identifieringsmetoden, men identifiering v svmprter enligt mycelium- eller konidi-morfologi kn också ge en korrekt edömning. Blnd de mest populär miljövänlig ekämpningsmetodern mot svmpngrepp, kn efterskördeehndling med vrmt vtten eller med essentiell oljor rekommenders som mer pktisk och säkr metoder. 3

4 Astrct Fungl decy is one of the mjor resons tht Swedish pple production is fced with serious economic prolems ecuse pples show reltively high susceptiility to fungl rots due to their low ph, high moisture content nd eneficil nutrient composition. Since pre- nd post-hrvest ppliction of fungicides is totlly prohiited in the orgnic production, prolems with fungl diseses ecome even more severe. A successful ppliction of fruit protection strtegy, which must comine etween the integrtion of pthogen iology nd pre- nd posthrvest mngement, depends on the vilility of enough knowledge out the pests, present in the orchrd, their iology, sources of inoculum, dissemintion period, nd the fctors tht increse or inhiit their risk. Estimtion the resistnce of more populr cultivrs in the orgnic respectively IP- orchrds to the more predominnt rots in the re cn e lso n importnt fctor. To chieve such purposes, multi-reserch project ws conducted in Alnrp, Kivik nd Kristinstd (Blsgård) during sesons. The results showed tht most of the storge losses were fungl decy, while only 15 % of these losses in orgnic pples nd nerly 9 % in IP pples were cused y physiologicl disorders. However, the more oserved disorders were soft scld nd internl rekdown. Orgnic pples showed higher fungl decy compred with IP pples. The prolem ws more severe during 212 seson compred to 213 seson. Neofre sp. nd Colletotrichum sp. were the most serious cuses of fungl decy in orgnic pples followed y Penicillium expnsum. The dominnt Neofre species in orgnic pple ws N. perennns. The investigtion of ten pple cultivrs ( Discovery, Summerred, Grvenstein, Ktj, Arom, Cox Ornge, Ingrid Mrie, Ruinol, Sntn nd Frid ) from different IP orchrds showed tht "Summerred", "Ruinol", "Ingrid Mrie" nd "Frid" hd low tolernce to physiologicl disorders. A strong correltion ws found etween cultivr s tolernce to fungl decy nd cultivr s ripening period. Erly cultivrs hd low tolernce compred with lte cultivrs. Neofre sp. nd Colletotrichum cuttum cused most of the fungl decy in these ten cultivrs, followed y P. expnsum. Monilini Fructigen nd Botrytis cinere cused decy only in Summerred nd Cox's Ornge. Aout 39-5 % of the fungl decy in the fruit which were collected from five storge houses in the re, ws cused y Neofre sp. nd etween 25 nd 4% ws cused y C. cuttum. P. expnsum cused etween 9% nd 16% of these losses. N. l ws the most serious prolem in the three mjor storge houses (Äppelriket, Görnssons nd Kivikås). N. perennns ws the dominted cuse of decy in "Arom", "Ingrid Mrie" nd "Frid" cultivrs while N. l dominted s the decy cuse in the rest of investigted cultivrs. 4

5 Although, the ccurte identifiction of fungi species could e chieved y PCR nlysis, correct identifiction lso could e performed ccording to mycelium or conidi morphology. Among the most populr integrted nd orgnic pest mngement methods, posthrvest tretment with hot wter or essentil oils cn e recommended due to their prcticility nd sfety. Tck Slutligen vill jg tck ll som hr hjälpt mig tt genomför denn förestudie. Speciellt tck till Jordruksverket för finnsieringen v dett försök, till Lrs- Olof Börjesson, VD, Äppelriket för det fntstisk smretet, Professor Hilde Nyom, SLU-Blsgård för ll excellent råd och Jsn Sehic, SLU, för DNAl. retet. 5

6 Inledning Lgringsskdor i äpple orskr mycket stor ekonomisk förluster. Svmpsjukdomr som uppträder under lgringen kn ntingen vr resultt v ett ngrepp före skörd och/eller under ehndlingen efter skörd. I Europ hr svmpsjukdomr ökt etydligt under de senste decenniern, snnolikt på grund v den glol uppvärmningen (Amiri et l. 28; Weer och Rolnd 29). Vi kn därför förvänt oss llt större prolem i Sverige medn klimtet här lir vrmre, och eventuellt också mer fuktigt under vegettionsperioden. Lgringsskdor kn uppgå till 1 % eller mer v den inlgrde frukten och är speciellt förödnde eftersom odlren redn åsmkts etydnde kostnder för växtskyddsehndling, gllring, skörd, sortering och lgring innn mn sedn tvings kst den förstörd frukten. Kemisk ekämpning är fortfrnde stndrd metod i mång ndr länder. Den genomförs under växtsäsongen när det inte finns någr symptom och timingen estäms ungefärligt eller efter skörd. I Sverige är det inte tillåtet tt ehndl frukten med fungicider efter skörd. På senre tid hr dessutom ntlet tillåtn fungicider för nvändning i konventionell odling innn skörd minskt. Ytterligre egränsningr vänts för vttenskyddsområden i stor delr v Österlen där de flest v de svensk yrkesfruktodlingrn ligger. Därutöver hr Jordruksverket, i enlighet med EUs direktiv, eslutt tt ll odlre i lndet sk, före år 214, ntingen tillämp principern för integrert växtskydd eller odl enligt principern för ekologisk produktion. Någr helt resistent äpplesorter finns inte dokumenterde (Thir och Nyom 28). Det finns likväl för närvrnde ing effektiv kemisk medel som är godkänd inom ekologisk odling för kontroll v lgringssjukdomr hos äpple. Således kräver kvlitetsförättring, minskning v lgringssjukdomr och förstärkning v svensk frukts konkurrenskrft, en utveckling v ekämpningsstrtegin. Ett grundläggnde krv för tt ret vidre med dess strtegier är tt kunn identifier skdegörre som finns i odlingen och skff sig tillräckligt med kunskper om svmprter i området, dess livscykel, smt vilk som är de mest drde sortern och hur odlingsetingelser kn optimers. Det finns rist på informtion hos rådgivre och odlre om vilk svmprter som förekommer i svensk fruktproduktionsområden. Målet för denn studie vr tt identifier och estämm vilk svmprter som orskr lgringsröt, genomför litterturstudier om rterns iologi och ekämpningsmöjligheter smt förered ett underlg som möjliggör tt rådgivre lär sig enkl identifieringsmetoder för de olik lgringssjukdomrn. 6

7 Mteril och metod Frukt insmling och lgring Bestämning v optiml skördetidspunkt Den optiml skördetidspunkten för vrje sort, som inkluderdes i dett projekt, estämdes för tt undvik mogndsstdieeffekten på fruktens känslighet mot sjukdomr och svmpngrepp. I juni 212 och mj 213, mrkerdes tolv träd per sort i fyr upprepningr. Under fyr veckor innn skörd, plockdes och nlyserdes 24 frukter per sort, en gång i veckn (2 frukt per träd). Fruktfstheten, sockerinnehållet (torrsustns TS ) och nedrytningen v stärkelseinnehållet (SNB) mättes med penetrometer, refrktometer och jodtest. Fruktens mogndsstdie edömdes enligt Streif index (Streif index= (fsthet)*(ts * SNB) -1 ). När Streif indexet låg melln.16 och.14, plockdes frukten från smm träd till olik försöks delr eftersom denn Streif index intervll etrkts som optiml skördetidspunkter enligt tidigre studier (Thir 26; Thir och Nyom 213). Frisk äpplen från IP och ekologisk odlingr För tt vet vd det är som förtär ekologisk äpplen som odlts i Skåne, hr dett försök utförts under 212 och 213s säsonger. Från två IP respektive ekologisk odlingr, mrkerdes 12 träd v två äpplesorter ( Amoros och Frid ). Fyrhundråttio frukter per sort plockdes från dess träd vid optiml skördetidspunkter. Fruktern deldes in i fyr lock, trnsporterdes till Alnrp och lgrdes i kyllgring (2 grder och 85 % fuktighet) enligt tell 1. Tell 1. Plockningstidpunkter, mogndsgrd och lgringsperiod för ekologiskt respektive IPäpple Sort Streif index Skördedtum Lgringsperiod, dgr Skörde- dtum Streif index Amoros 1 sep., sep., Frid 8 okt., okt.,15 15 Lgringsperiod, dgr Efter sex månder upphörde lgringsperioden och fruktern flyttdes till rumstempertur (2 grder och 8 % fuktighet) i 3 dgr innn förlustern (fysiologisk sjukdomr och svmpngrepp) evluerdes smt svmprtern identifierdes. Frisk äpplen från IP odlingr Vid optiml skördetidspunkter, plockdes 12 frukter per sort från fyr olik odlingr (lock) i Skåne. Tio äppelsorter inkluderdes: Discovery, Summerred, Grvenstein, Ktj, Arom, Cox Ornge, Ingrid Mrie, Ruinol, Sntn och Frid, under två säsonger (212 och 213). Frukten trnsporterdes till Alnrp och lgrdes i kyllgring (2 grder och 85 % fuktighet) enligt tell 2. Efter sju månder upphörde lgringsperioden och fruktern flyttdes till rumstempertur (2 grder och 8 % fuktighet) i 3 dgr innn förlustern (fysiologisk sjukdomr och svmpngrepp) evluerdes smt svmprtern identifierdes. 7

8 dgr Discovery 3 ug., ug.,12 96 Summerred 31 ug., ug., Grvenstein 3 sep., ug., Ktj 5 sep., sep., Arom 1 sep., sep., Cox Ornge 2 sep., sep., Ruinol 28 sep., sep., Ingrid Mrie 28 sep., okt., Sntn 2 okt., okt., Frid 8 okt., okt., Tell 2. Plockningstidpunkter, mogndsgrd och lgringsperiod för tio äpplesorter. Sort Skördedtum Streif index Lgringsperiod, Skördedtum Streif index Lgringsperiod, dgr Rutten frukt från pckrier Melln 35 och 5 ruttn frukter som visde svmpngrepps symptom, smldes från fem olik pckerier eller lgringshus i Sydsverige (Äppelriket, KivikÅs, Alnrp, Görnssons och Blsgård). Fruktern trnsporterdes till Alnrp i slutet v 211 respektive 212s säsonger. Rutten frukt sorterdes enligt skdesymptom, evluerdes och svmprtern identifierdes. Hur fysiologisk sjukdomr identifierdes? Frisk frukter som plockdes och lgrdes, smt sjuk frukter som smldes från olik pckrier, undersöktes och klssificerdes enligt fysiologisk skdor eller svmpngrepp. Olik fysiologisk sjukdomr identifierdes enligt följnde eskrivningr: Mjuk sklränn Mjuk sklränn krktärisers v en skrp skiljelinje melln sjuk och frisk vävnder. Brun ndliknnde områden på äpplesklet, som senre lir svrt och kn sprid sig (3-5 mm) in i fruktköttet. Det sjuk området är mjukt, inuktt och missfärgt och ngrips ilnd v olik svmpsjukdomr (Thir, 26). Inre fysiologisk nedrytning (Mösk) Mösk krkterisers v tt fruktköttet lir runt och ryts ner. Nedrytningen örjr på en sidn för tt så småningom täck hel frukten. Ilnd är den solig sidn påverkd, medn resten v frukten är norml. Fruktköttet lir gult till runt, poröst och mjöligt. Oftst finns en liten ring v friskt fruktkött som omger den skdde vävnden. Sklet på den ngripn frukten kn vr helt normlt eller också h en mörk och mtt färg, senre örjr sprickor uppträd (Thir, 26). Pricksjuk Pricksjuk är en vnlig skd som rukr vis sig först under lgringen, men ilnd kn den oservers strx före skörd. Små, run, torr och porös fläckr i köttet syns som rund, grön eller mörkrun inuktde fläckr i sklet. Störst ntlet fläckr rukr sitt runt flugn på äpplet. Skdn går sälln särskilt djupt in i äpplet, oft inte mer än 6 mm, vilket gör tt mn kn skilj pricksjuk från orrist. Det drde området kn få en itter smk.

9 Glsighet Glsighet ilds medn frukten fortfrnde sitter på trädet och eror på störningr i kolhydrterns funktion, låg klciumnivå och övermognd. Två typer v glsighet kn urskiljs, dels den som orsks v tt frukten skörds sent och dels den som orsks v exponering för hög tempertur eller solljus strx innn skörden. Sjukdomen kn ses som en glsig, hlvt genomskinlig, vttendränkt vävnd runt kärnsträngrn. Hur svmprter identifierdes? Är det svmpngrepp? Rutten frukt sorterdes enligt symptoms färg (ljus run, run, mörkrun och svrt) och symptoms form (exsisten v mörkt centrum, pltt eller inuktde fläckr, ryts lätt med ett fingertryck). Femtio v dess frukter plockdes slumpmässigt och steriliserdes med 7 % etnol för 3 minuter. Tre itr togs från vrje frukt (särskilt från mrginlen v sjuk vävnder) och odldes på PDA-plttor i två veckor under 24 grder. Mycel från dess plttor/kolonier vlägsndes försiktigt (med hjälp v sklpell) och ett DNA nlys utfördes för tt säkerställ tt dess frukter enrt ruttnde pg. svmpngrepp. DNA extrherdes med Qigen Dnesy Plnt Mini Kit enligt tillverkrens protokoll. Primernmn Specific för: Sekvens 5 3 UN-UP18S-42 (forwrd) Universl CGTAACAAGGTTTCCGTAGGTGAAC UN-LO28S-22 (reverse) Universl GTTTCTTTTCCTCCGCTTATTGATATG Recept: Termo Fischer Scientific AB-gene, Surrey, UK 1x uffert 1,5 mm MgCl2,2 mm dntp,8 µm of ech forwrd nd reverse primer 1 U tq 1-2 ng DNA PCR-progrm: 94 C 5 min 94 C 45 s 66 C 45s x3 72 C 45s 72 C 1 min 4 C Identifiering v svmprter Svmprtern identifierdes sedn genom tt undersök olik ruttn frukter med fyr olik metoder: Symptom på skdd frukt. Myceliumsmorfologi (under mkroskop). Spormorfologi (under mikroskop). PCR nlys. Bedömning enligt symptom på skdd frukt Skdesymptom som klls Gloeosporium En meriknsk studie hr nyligen vist tt det mest v Gloeosporium rötn kn orsks v de tre viktigste svmprtern; Neofre perennns, Neofre l eller Neofre mlicorticis. Symptomen kn vr rund, run rötfläckr som ilds på frukten med ett något ljusre runt centrum. Konidiemssn är gråktig till vit. Fläckrn är pltt till inuktde och 9

10 nästn lik djup som red. Rutten vävnd är reltivt fst och kn inte enkelt skiljs från frisk vävnd. Sklet på drde fläckr är också intkt och kn inte ryts särskilt lätt med ett fingertryck (Henriquez et l., 24 och Verkley, 1999). Skdesymptom v itterröt Bitterröt orsks v Colletotrichum cuttum eller C. gloeosporioides. Angreppet strtr som små ljusrun till mörkrun, lätt inuktde fläckr (,7-1,6 cm i dimeter) som senre rukr omges v en röd ring (det sjuk området mrkers med sml koncentrisk zoner v ljust och runt färg). Angreppet syns äst när drde frukter ts ut ur kyllger (Börve och Stensvnd, 27 och Johnston och Jones, 1997). I det ngripn området, som är konformd och fuktig, utveckls ros eller krämfärgde konidiemssor vrifrån sporer sprids. Skdesymptom som orsks v Penicillium expnsum Angripn fläckr på frukten får en runktig färg med vit sporer, därefter lir rötorn på röd frukter ljusrun, och gul frukter får grön-run till mörkgul röt med lågrön sporer. När det infekterde området örjr li mjukt, utveckls rötn snt och hel frukten lir förstörd. Under fuktig förhållnden ilds mssor v lågrön konidier på fruktsklet. Sporern hos denn ggressiv svmpsjukdom sprids vi luften. Den ruttn vävnden är våt med ett genomskinligt utseende och kn lätt seprers från den frisk vävnden (Amiri och Bompeix, 25; Pitt, 1979). Skdesymptom v fruktmögel Fruktmögel orsks frmför llt v svmpen Monilini fructigen. Fruktmöglet örjr som stor run rötor som täcks v vit till run koncentrisk ringr v mycelkuddr i vilk det ilds sporer. Fruktern kn också få run fläckr som plötsligt lir svrt och sprider sig till hel frukten. Sklet fortsätter vr mjukt och känns läderktig (Mxin, 212). Skdesymptom v gråmögel Dett gråmögel orsks v Botrytis cinere och kn vr en llvrlig sjukdom. Det infekterde området är ljusrunt eller ilnd mörkrunt, mjukt men inte lött och lätt insjunket. De ruttn fläckrn expnderr för tt till slut täck hel frukten. Angripn frukter producerr stor mängder sporer som kn sprids på olik sätt till frisk frukter (Xio nd Kim, 28). Övrig skdor Frukt som ngreps v ndr svmpsorter klssificerdes som övrig, t.ex. Gumktig röt (Phcidiopycnis wsingtonensis) enligt Weer, 211; Phom (Phom exigu) och Fusrium sp. enligt Mxin, 212. Gumktig röt viss som en mycket lek men fst röt som sen lir svrt och producerr vit konidier, medn Phom orskr ld- och fruktfläckr. Bedömning enligt myceliumsmorfologi Ren svmpkulturer som presenterr N. l, N. Perennns, N. mlicorticis och C. cuttum hr importerts från Hollnd (Myconk, IMB) och nvänts som stndrd, i identifierings syfte. Trettio sjuk frukter som smldes från olik pltser och nts h orskts v Neofre sp. vldes slumpmässigt ut och steriliserdes med 7 % etnol för 3 minuter. Tre itr togs från vrje frukt (särskilt från mrginlen v sjuk vävnder) och odldes på plttor 1

11 med MEA i två veckor under 24 grder. Plttorn sukulturerdes till V-8 gr, stressdes med UV ljus under 6 timmr innn det lgrdes i rumstempertur under ytterligre två veckor. Kultursmorfologin (mycelium i plttorn) kontrollerdes med mkroskop (vid förstoringr från 2 till 4 ), identifierdes enligt en jämförelse med dem importerde kulturern smt med tidigre eskrivningr som rpporterdes v Henriquez, et l., 24. Plttorn sprdes under 4 grder. Trettio sjuk frukter som smldes från olik pltser och nts h orskts v C. cuttum vldes slumpmässigt ut och steriliserdes med 7 % etnol för 3 minuter. Tre itr togs från vrje frukt (särskilt från mrginlen v sjuk vävnder), odldes på PDA plttor i två veckor under 24 grder. Plttorn stressdes med UV ljus under 6 timmr innn de lgrdes i rumstempertur under ytterligre två veckor. Kultursmorfologin (mycelium i plttorn) kontrollerdes med mkroskop (vid förstoringr från 2 till 4 ), identifierdes enligt en jämförelse med dem importerde kulturern smt med symptomeskrivningen som rpporterdes v Weer, 29. Plttorn sprdes under 4 grder. Trettio sjuk frukter som smldes från olik pltser och nts h orskts v P. expnsum ehndldes på smm sätt som föregående punkt. Kulturern identifierdes enligt eskrivningen v mycelium som rpporterdes v Amiri och Bompeix, 25. Plttorn sprdes under 4 grder. Trettio sjuk frukter som smldes från olik pltser och nts h orskts v M. fructigen ehndldes på smm sätt som föregående punkt. Kulturern identifierdes enligt eskrivningen v mycelium som rpporterdes v Mxin, 212. Plttorn sprdes under 4 grder. Identifiering v svmprter enligt sporutseende (konidimorfologi) Färdig plttor som sprdes under 4 grder i en veck, hölls under 2 grder i 24 timmr. Ptogensporer vlägsndes från plttorns yt och suspenderdes i 5 ml sterilt destillert vtten, innehållnde,5% (v / v) Tween 8. Suspensionern filtrerdes genom fyr skikt v steril ostduk för tt vlägsn eventuellt vidhäftnde mycel. Sporkoncentrtionern justerdes till 1x1 5 konidi ml -1 (genom hemcytometer). Spormorfologin identifierdes med mikroskop (vid 4 ), 1 prover per ptogen enligt följnde eskrivningr: N. l: ågformig mkro-konidi med öjd ändpunkter. Storleken är x 3-5 µm. N. perennns: svgt öjd form med spetsig ändr. Storleken är x 3-6 µm. N. mlicorticis: U-formd, spetsig eller truig ändr med smuligt innehåll. Storleken är x 4-7 µm. C. cuttum: konidi är cylindrisk med tunn väggr, storleken är 8-16 x 2,5-4 µm. P. expnsum: konidi är klotformig och mycket små nästn 3ugusti µm. M. fructigen: konidi hr tjock väggr och romisk form, lätt tt seprers, och ders storlek är melln 8 och 15 µm. Identifiering med PCR nlys Mycel försiktigt vlägsndes (med hjälp v sklpell) från PDA respektive MEA plttor som odldes med de fyr viktig svmprter (N. l, N. perennns, C. cuttum och C. gloeosporioides). DNA extrherdes sedn med Qigen Dnesy Plnt Mini Kit enligt tillverkrens protokoll. 11

12 Primernmn Specific för: Sekvens 5 3 N. - uptu-1 (forwrd) N. l TGATGAGACCTTCTGTATCG N. _ l - lotu-439 (reverse) N. l AGCAGAGCAGGTCAAGTAA N. - uptu-1 (forwrd) N. perennns TGATGAGACCTTCTGTATCG N._ perennns-lotu-382 N. perennns GGGTCGAACATCTGTTGT (reverse) C. -f1 (forwrd) C. cuttum TGAACATACCTAACCGTTGC C. -r3 (reverse) C. cuttum GGGGTTTTACGGCAAGAGTC C. gl. c-f (forwrd) C. gloeosporioides GAAGATCTCGGCACCATCAT C. gl. c-r (reverse) C. gloeosporioides AACAACAGGGACCAGGTCAG Recept: C. cuttum och C. gloeosporioides Termo Fischer Scientific AB-gene, Surrey, UK 1x uffert 1,5 mm MgCl2,3 mm dntp,5 µm of ech forwrd nd reverse primer 1 U tq 2-3 ng DNA PCR progrm 94 C 5 min 94 C 1 min 58 C/6 C 1 min x42 (58 C för Acuttum/6 C för Gloeosporides) 72 C 2 min 72 C 5 min 1 C Recept: N. l och N. Perennns GE Helthcre illustr, Buckinghmshire, UK 1x uffert 1,5 mm MgCl2,2 mm dntp,4 µm of ech forwrd nd reverse primer 1 U tq 2-3 ng DNA PCR progrm 94 C 5 min 94 C 45 s 66 C 45s x3 72 C 45s 72 C 1 min 4 C Sttistik nlyser Skillnder melln försöksleden i mängden sjukdomssymptom undersöktes med olik typer v vrinsnlyser (onewy nov, multiwy nov, mixed model nov) v rcsin- och kvdrtrotstrnsformerde dt. Signifiknt skillnder melln medelvärden för de olik försöksleden fstställdes med Fisher s LSD respektive Tukey s HSD, Med MINITAB 16 progrm. 12

13 Resultt Friskt äpple från ekologisk odlingr Den totl förlusten lnd lgrd IP-frukt vr 16,7% och 18,1%, i 212 och 12,5 och 12,7% under 213 hos Frid respektive Amoros (Tell 3). Den störst förlusten orskdes v svmpngrepp, medn knppt 15 % v förlusten uppstod pg. fysiologisk sjukdomr (Tell 3). Ingen signifiknt skillnd melln uppkomsten v fysiologisk sjukdomr från lgrd IP respektive ekologisk frukt noterdes hos någon v sortern under åd säsongern (Fig. 1). Frid visde högre känslighet mot fysiologisk sjukdomr än Amoros i IP respektive ekologisk odling (Fig. 2). Uppkomsten v fysiologisk sjukdomr vr högre under 212s säsong än under 213s säsong, särskilt lnd ekologisk frukt (Fig. 3). Två fysiologisk sjukdomr dominerde lnd de lgrde äpplen i denn studie, särskilt hos Frid ; mjuk sklränn (ild 1) och mösk (inre fysiologisk nedrytning) (ild 2). Tell 3. Förlusten under kyllgring hos IP- respektive ekologiskt äpple, presenters som procent v lgrde frukter. Sort Odling F-förlust x S-förlust x Totlförlust F-förlust S-förlust Totlförlust Amoros IP 2,1 z 16, 18,1 1, 11,7 12,7 Ekologisk 1,9 33,3 35,2,8 19,4 21,2 Frid IP 2,7 14, 16,7 1,9 1,6 12,5 Ekologisk 3,1 21,4 24,5 1,3 14,6 15,9 Sort * odling P=,9 P=,14 P=,16 Sort * år P=,651 P=,354 P=,38 År * odling P=,486 P=,98 P=,6 Sort * År * odling P=,572 P=,281 P=,35 x: F= fysiologisk sjukdom; S= svmpngrepp. z: värden följs med olik okstäver kolumn/sort visr signifiknt skillnder vid p<,5. n= p=,663 Sjuk frukt (%) A A Amoros IP odling Ekologisk odling Frid Fig. 1. Inverkn v odlingssystem på uppkomsten v fysiologisk sjukdomr ( medeltg), r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/sort. 13

14 4 P=,354 Sjuk frukt (%) B A IP - odling Amoros Frid Ekologisk odling Fig. 2. Sorttolerns mot fysiologisk sjukdomr i IP- respektive ekologisk odling ( medeltg). r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/odlingssystem. Sjuk frukt (%) P=,22 Amoros Frid IP Ekologiskt IP Ekologiskt Frid Fig. 3. Uppkomsten v olik fysiologisk sjukdomr under olik säsongr. r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/odlingssystem. Bild 1. Utvecklingen v mjuk sklränn sjukdom på äpple (Kivik, foto: I. Thir) Bild 2. Symptomer v inre fysiologisk nedrytning (Mösk) på äpple 14

15 Förlusten som orskdes v svmpngrepp ökde ständigt hos ekologisk Amoros med 66-18% och hos ekologisk Frid med 38-53% jämfört med IP äpplen under 212 respektive 213s säsonger (Tell 3 och Fig. 4). Amoros sorten vr känsligre än Frid mot svmpngrepp, ovsett om frukten kom från IP- eller ekologisk odling (Fig. 5). Ruttn frukt pg. svmpngrepp (%) 36, 3, 24, 18, 12, 6, B A P=,, Amoros Frid IP odling Ekologisk odling Fig. 4. Inverkn v odlingssystem på svmpngrepp under kyllgring ( medeltg). r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/sort. 35, P=,1 Ruttn frukt pg. svmpngrepp (%) 3, 25, 2, 15, 1, 5,, IP - odling A B Ekologisk odling Amoros Frid Fig. 5. Känsligheten mot svmpngrepp under lgring hos IP- respektive ekologiskt äpple ( medeltg). r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/odlingssystem. Svmpngreppet lnd ekologisk frukt minskde hos åd sortern under 213s säsong jämfört med 212s säsong, medn lnd IP frukt noterdes ingen signifiknt skillnd melln åren (Fig. 6). 15

16 Ruttn frukt pg. svmpngrepp % P=,1 Amoros Frid IP Ekologiskt IP Ekologiskt Fig. 6. Uppkomsten v svmpngrepp hos två äpplesorter under olik säsongr. r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/odlingssystem. Blnd olik svmprter, vr Neofre sp. och Colletotrichum sp. de frligste skdesvmprn. Neofre sp. orskde 6,4 % och 1,9% rutten frukt hos Amoros smt 4,4 % och 7,2 % hos Frid i IP- respektive ekologisk odling (Fig. 7, ild 3). Hos Amoros orskde Colletotrichum sp. 5,6 % v svmpngreppet lnd IP frukt och 9,4 % lnd ekologisk frukt medn smm svmpgrupp orskde 3,7 % och 4,7 % rutten frukt lnd IP respektive ekologisk Frid (Fig. 7, ild 4). 15 Amoros 9 Frid Ruttn frukt % 1 5 Ruttn frukt % IP odling Ekologisk odling IP odling Ekologisk odling Fig. 7. Inverkn v ekologisk odling på uppkomst v olik svmprter under lgring ( ), P=,, r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/svmprt, (1. Neofre sp., 2. Colletrotichum sp., 3. Penicillium expnsum, 4. Monilini fructigen, 5. Botrytis cinere, 6. Övrig. P. expnsum vr den tredje orsken till svmpngreppet hos ekologisk och IP frukt. Effekten v denn svmp visde inget smnd melln vrken sorten eller säsongen (Fig. 7, ild 5). M. 16

17 fructigen vr den fjärde orsken v svmpngreppet och påverkdes heller inte v vrken säsong eller sort (Fig. 7, ild 6). Bild 3. Symptomer v Neofre sp. (Blsgård, foto: I. Thir) Bild 4. Symptomer v C. cuttum (Kivik, foto: I. Thir) Bild 5. Symptomer v P. expnsum (Kivik, foto: I. Thir) Bild 6. Symptomer v M. fructigen (Kivik, foto: I. Thir) 17

18 Den femte orsken till svmpngreppet vr B. cinere (Fig. 7, ild 7) medn övrig svmpr inkluderde två rter: Phcidiopycnis wshingtonensis och Fusrium sp. (ild 8). Bild 7. Symptomer v B. Cinere (Kivik, foto: I. Thir) Bild 8. Symptomer v Phcidiopycnis wshingtonensis (t.v) och Fusrium sp.(t.h) (Kivik, foto: I. Thir) Hos åd sortern och under åd åren, drdes ekologisk äpplen mer v Neofre sp., Colletrotichum sp. och P. expnsum än IP äpplen. Angrepp från ndr svmprter visde ingen signifiknt skillnd melln de två odlingssystemen (Fig. 7). Amoros äpplen vr mer känsligt mot Neofre sp. och Colletrotichum sp. än Frid äpplen under åd åren medn ingen signifiknt skillnd oserverdes i känsligheten mot ndr svmprter hos någon v sortern (Fig. 8). Ruttn frukt % IP- äpple Rutn frukt % Ekologiskt äpple Amoros Frid Amoros Frid Fig. 8. Sorttolerns mot ngreppet med olik svmprter i IP- respektive ekologiskt äpple ( ), P=,, r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/svmprt, (1. Neofre sp., 2. Colletrotichum sp., 3. Penicillium expnsum, 4. Monilini fructigen, 5. Botrytis cinere, 6. Övrig. 18

19 Dessutom uppstod smm ngreppsnivå med olik svmprter under åd säsongern, förutom ngreppet med Neofre sp., där förlusten under 212s säsong vr högre än förlusten under 213s säsong (Fig.9) Amoros 9 Frid Ruttn frukt % 9 6 Ruttn frukt % Fig. 9. Säsongsinverkn på ngreppet med olik, P=,, r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/svmprt, (1. Neofre sp., 2. Colletrotichum sp., 3. Penicillium expnsum, 4. Monilini fructigen, 5. Botrytis cinere, 6. Övrig. Olik undersökningr visde tt Amoros frukter som edömdes vr ngripn v Neofre, estod 37-4% v N. l och 46-51% estod v N. perennns. Hos Frid frukt estod 33-4% v N. l och 47-5% estod v N. perennns. Melln 11 och 16% v dess ngripn frukter kunde inte identifiers (Fig. 1). 1 8 Neofre sp. % IP odling Ekologisk odling IP odling Ekologisk odling Amoros Frid N. l N. perennns Ej idendifierde Fig. 1. Neofre rter som kunde identifiers i ruttn frukter, smldes från ekologisk och IP frukter under två säsongr ( medelvärde). 19

20 Frisk äpple från olik IP odlingr Mjuk skl Mösk Totl Mjuk skl Mösk De vnligste fysiologisk sjukdomrn, som ngrep frukten, vr mjuk sklränn och mösk. Pricksjuk visde sig sällsynt, det uppträdde endst under 213 och därför försummdes det. Ruinol, Frid, och Summerred hde gnsk låg tolerns mot fysiologisk sjukdomr, följt v Ingrid Mrie, medn ingen signifiknt skillnd noterdes melln de ndr sex sortern (Tell 4). Torts tt förekomsten v fysiologisk sjukdomr under 213 vr lägre än 212, vr skillndern melln de två säsongern inte signifiknt. Tell 4. Fysiologisk sjukdomr (%) hos tio äpplesorter under kyllgring i sju månder. Sort Pricksjuk Pricksjuk Totl 213 medelv ärde Discovery,2,8, 1,,4,6, 1, 1, c z Summerred,8 1,1,4 2,3 1,,8,1 1,9 2,1 Grvenstein,6,6,3 1,5,,,,,8 cd Ktj,2,2,,4,,,,,2 cd Arom,6,4,3 1,3,4,,,4,9 c Cox Ornge,2,2,,4,,,,,2 d Ruinol 1,3 1,2, 2,5,8,6,1 1,5 2, Ingrid Mrie 1,8,3, 2,1 1,3,, 1,3 1,7 Sntn,4,6, 1,,2,,,2,6 cd Frid 2,1,2, 2,3 1,7,, 1,7 2, z. olik okstäver= signifiknt skillnd melln sorter vid P=,5. Summerred och Ktj visde lägst tolerns mot svmpngrepp medn Cox Ornge hde högst tolerns under åd säsongern. Resten v sortern visde medel till lågtolerns (Tell 5). Tell 5. Totlt svmpngrepp (%) hos tio äpplesorter under kyllgring i sju månder. Sort Medelvärde Discovery 26,5 21,5 24, Summerred 3, 32,3 31,1 Grvenstein 2,6 c 11,5 c 16, c Ktj 32,7 28,3 3,5 Arom 21, c 17,5 19,3 c Cox Ornge 4, e 7,7 d 5,8 e Ruinol 6,7 e 1,6 cd 8,6 de Ingrid Mrie 19, c 17,9 18,4 c Sntn 15, d 13,3 c 14,2 cd Frid 11,9 d 13,8 c 12,8 cd Resultten visde också på en strk korreltion (Person r=-,5318) melln sorterns mogndsperiod och sorterns tolerns. Tidigre sorter vr mest utstt för svmpngrepp medn sen sorter vr mindre utstt (Fig. 11). 2

21 Svmpngreppet hos Discovery och Grvenstein vr under 212 högre än 213 medn hos Cox Ornge och Ruinol (de mest tolernt sorter) vr det tvärttom. Hos ndr sorter fnns ing signifiknt skillnder melln de två säsongern (Fig. 12) y = -1,7348x + 27,625 R² =,3833 Totlt svmpngrepp % Tydig sorter Sen sorter Fig. 11. Smndet melln sorterns mogndsperiod och tolerns mot svmpngrepp ( ) Totlt svmpngrepp % Fig. 12. Säsongeffekt på svmpngrepp hos tio äpplesorter, r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/sort vid P=,5. Fem olik svmprter undersöktes under de två säsongern. Figur 13 visr tt Neofre sp. och Colletotrichum sp. vr de frligste svmprn som dominerde i området och orskde störst förluster hos de tio undersökt äpplesortern. Hos sex sorter ( Discovery, Grvenstein, Arom, Ingrid Mrie, Sntn och Ruinol ), vr Neofre sp. den frligste svmprten följt v Colletotrichum sp. Ingen signifiknt skillnd melln de två svmprtern oserverdes hos Ktj, Frid, Summerred och Cox Ornge. Den tredje effektiv svmprten vr P. expnsum. M. fructigen och B. cinere som orskde 21

22 signifiknt svmpngrepp hos två sorter, Summerred och Cox Ornge, hde inte särskilt stor effekt på de ndr sortern (Fig. 13). Olik undersökningr visde tt de flest Arom, Ingrid Mrie och Frid fruktern som edömdes vr ngripn v Neofre, ngreps v N. perennns, medn de flest fruktern från de ndr sortern vr ngripn v N. l. Melln 3 och 13 % v dess ngripn frukter kunde inte identifiers (Fig. 14) Neofre sp. Penicillium expnsum Botrytis cinere Colletetrichum sp. Monili fructigen Överig 1 Svmpngrepp % d e de Fig. 13. Äpplesorttolerns mot svmpngrepp med olik svmprtern ( ), r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/sort, vid p=,5. 1 Neofre sp % N. l N. perennns Ej identifierdes Fig. 14. Neofre rter som kunde identifiers i ruttn frukter v tio äpplesorter under två säsongr ( medelvärde). Rutten äpple från olik pckrier Den frligste svmprten vr Neofre sp. som orskde 39-5% v lgringförlusten hos de fem undersökt pckriern. Den näst frligste svmpen vr C. cuttum som orskde 25-4% v förlusten. P. expnsum vr den tredje svmpkälln och orskde melln 9 % och 22

23 16 % v förlusten (Fig. 15). En jämförelse melln fem olik pckerier visr tt Neofre sp. dominerde lnd rutten frukt som smldes från Äppelriket, Kivikås och Görnsons medn C. cuttum dominerde lnd rutten frukt som plockdes från kyllger i Alnrp och Blsgård. P. expnsum hittdes mest lnd rutten frukt som smldes från Äppelriket, Kivikås och Görnsons (Fig. 16). Svmpngrepp (%) c de e d Äppelriket Kivikås Alnrp Görnsson Blsgård Neofre sp C. cuttum P. expnsum M. fructigen B. cinere Övrig Fig. 15. Olik svmprter som orskde svmpngrepp i lgrde äpple hos fem olik pckerier ( medelvärde), r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/pckriet, vid p=,5. Svmpngrepp % Neofre sp C. cuttum P. expnsum M. fructigen B. cinere Övrig Äppelriket Kivikås Alnrp Görnsson Blsgård Fig. 16. En jämförelse melln svmpngrepp i olik pckerier ( medelvärde, r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/svmprt vid p=,5. Förekomsten v svmpngrepp orskt v Neofre sp. vr högre under 212 än under 213. Svmpngrepp orskt v B. cinere oserverdes endst under 213s säsong. 23

24 Svmpngrepp orskt v ndr sorter visde ing signifiknt skillnder melln de två säsongern (Fig. 17). Undersökningrn visde också tt den mest frukten som smldes från Äppelriket, Görnssons och Kivikås och som visde på Neofre symptom, hde ngripits v N. l medn de som smldes från Blsgård och Alnrp ngreps v N. perennns (Fig. 18). Melln 1 och 2 % v frukten som visde på Neofre symptom gick inte tt identifiers (Fig. 18). 6 Svmpngrepp % Neofre sp C. cuttum P. expnsum M. fructigen B. cinere Övrig Fig. 17. En jämförelse melln svmpngreppsförekomsten under två säsongr (medelvärde v fem pckrier), r=±sd, olik okstäver= signifiknt skillnd melln kolumn/svmprt vid p=,5. Neofre sp. % Äppelriket Kivikås Alnrp Görnsson Blsgård N. l N. perennns Ej identifierde Fig. 18. Neofre rter som kunde identifiers i ruttn frukter, smldes från fem olik pckerier under två säsongr ( medelvärde). 24

25 Diskussion och slutsts Bristen på informtion hos rådgivre och odlre om skdegörre som orskr hög lgringförluster kn förhindr ekämpningsstrtegier, särskilt i IP respektive ekologisk produktion. I de olik studiern som inkluderdes i dett projekt och utfördes under de tre senste säsongern, hr lgringssjukdomr undersökts genom tt estämm vilk fysiologisk sjukdomr respektive svmprter som orskr lgringsröt. Tillräcklig informtion om svmprter i området, ders identifieringsmetoder, och spridning hr skffts. Någr miljövänlig ekämpningsmetoder som kn förhindr eller minsk svmpngreppen hr också presenterts. Fysiologisk skdor på frukten uppstår före, under och efter lgringen som ett resultt v störningr i trädens metolism, vilket i sin tur hr sin orsk i t.ex. rist på näringsämnen eller ogynnsmm miljöetingelser. Fysiologisk skdor hos frukten visr sig som oönskde förändringr i färg, form och storlek, vilket försämrr dess kvlitet och lgringspotentil. De viktigste fysiologisk skdor som noterdes i denn studie vr mjuk sklränn och mösk (inre fysiologisk nedrytning), lnd ekologisk och IP äpplen. Blnd ekologisk frukt, visde Frid högre känslighet mot mjuk sklränn jämfört med Amoros medn ingen skillnd i tolernsen noterdes mot mösk hos de åd sortern. Blnd IP frukt visde Frid, Ingrid Mrie, Ruinol, Summerered och Arom mindre tolerns mot mjuk sklränn jämfört med de ndr sortern. Summerered, Ruinol och Discovery visde större förlust pg. mösk jämfört med de ndr sortern. Mjuk sklränn eror på oxidtion v omättde fettsyror och onorml ndningsmetolism på grund v låg lgringstempertur, sen plockning och fördröjd nedkylning efter skörd. Känslig sorter som plocks sent måste lgrs vid 1-2 grder högre tempertur än optimlt under fler veckor, innn de kyls ner till den optiml lgringstemperturen. Att sprut träden med klcium fler gånger minskr risken med 4 % (Thir 26). För tt undvik uppkomsten v mösk måste frukten plocks i rätt skördetidspunkt och lgrs i optiml lgringsetingelser. God tillgång till klcium och or smt måttlig eskärning kn hjälp till tt minsk prolemet medn stötskdor, frost eller fördröjd lgring kn ök risken för mösk (Thir 26). Svmpsjukdomr är en v de väsentlig nledningrn till tt den svensk fruktproduktionen står inför llvrlig ekonomisk prolem (Jönsson et l. 21; Thir och Nyom 28). I ekologisk odlingr orskr prolemet stor ortfll v försäljningsvärdig frukt (Thir och Nyom 213). Jönsson et l. 21 hr rpportert tt den populär sorten Arom erhöll 2 gånger större ortfll från ekologiskt odlde träd jämfört med IP-odlde träd från smm fält. I denn studie ökde svmpngreppet lnd ekologisk Amoros med c 9 % jämfört med IP frukt. Frid visde ättre tolerns än Amoros, där svmpngreppet ökde med c 5% lnd ekologisk frukt jämfört med IP frukt. Blnd IP frukt, visde olik sorter olik tolerns mot svmpngrepp. Tidig sorter vr mer känslig än sen sorter. De tio sortern kn dels in i fyr grupper; sorter med mycket låg tolerns ( Summerred och Ktj ), sorter med låg tolerns ( Discovery, Arom, Ingrid Mrie och Grvenstein ), sorter med r tolerns ( Sntn och Frid ) och sort med mycket r tolerns ( Cox Ornge ). Lgersjukdomen som tidigre klldes gloeosporiumröt vr den frligste svmpen som orskde de störst förlustern lnd IP- respektive ekologisk äpplen smt hos olik sorter. Två grupper v svmprter kunde identifiers som orskr gloeosporiumröt; Neofre 25

26 l och Neofre perennns. Orsken v en del v gloeosporiumrötn kunde inte identifiers. Den delen kn h orskts v en nnn Neofre rt, t.ex. N. mrticotis. Blnd den rutten frukt som visde på Neofre symptom, vr N. perennns frligre än Neofre l för Frid, Amoros, Arom och Ingrid Mrie medn N. l vr frligre än N. perennns för de ndr sortern. Blnd rutten frukt som smldes från olik pckerier, vr N. l frligre än N. perennns i tre pckerier (Äppelriket, Görnssons och Kivikås) medn det rpporterdes vr tvärtom i de ndr två pckeriern (Alnrp och Blsgård). I och med tt de tre först pckeriern är stor och smlr frukt från fler odlingr och fler sorter, kn de representer verkligheten. På så sätt kn N. l räkns som huvud nledning för gloeosporiumrötn i området. Det vr mycket svårt tt skilj melln de två Neofre rtern genom tt enrt studer symptomen. N. perennns hde lltid en mörkrun fläck i mitten (ild 9) medn N. l hde en ljusrun fläck i mitten med en mörkre ring runtomkring (ild 1). Bild 9. Symptomer v N. perennns(blsgård, foto: I. Thir) Bild 1. Symptomer v N. l (Kivik, foto: I. Thir) Efter undersökningen v symptom på frukter, identifierdes rtern enligt morfologin v rtmycelium på olik medier (N. perennns som vit-gulktig och omullsformig ild 11 ; och N. l som vit-gråktig och luddig ild 12 ), spormorfologin (N. l som är ågformde ild 13 eller N. Perennns som är svgt öj-formd med spetsig ändr ild 14 ) och enligt PCR. 26

27 Bild 11. Myceliumsmorfologin v N. perennns (Kivik, foto: I. Thir) Bild 12. Myceliumsmorfologin v N. l (Blsgård, foto: I. Thir) Bild 13. Spormorfologin v N. l (Blsgård, foto: I. Thir) Bild 14. Spormorfologin v N. perennns (Kivik, foto: I. Thir) Neofre rter ngriper frukten redn i odlingen och orskr små död fläckr på sklet som sprider sig in i frukten under fuktigt väder. Sporern ligger ltent i lenticellern eller som sår på sklet innn de örj väx när frukten hr nått en viss mogndsfs i lgret. Frukter är mest mottglig för ngreppet strx efter lomning och känsligheten minskr under sommren för tt åter ök något, närmre skörden. Om lommorn infekters kn sjukdomen utveckls under odlingssäsongen men smittn kn också ligg ltent och utveckls först när frukten ligger i lgret (Mri et l. 22; Weiel et l. 25). Växtskyddsehndling ör görs redn i smnd med tt lomningen vsluts för tt minsk risken för rester v ekämpningsmedel i frukten. Bitterröt som orsks v C. cuttum oserverdes som den näst frligste skdegörren under fruktlgring i ll försöksdelr. Svmprten identifierdes enligt symptom på frukt. För tt förstärk identifieringens trovärdighet edömdes svmpen enligt mycelium-morfologin 27

28 (ros-krämformde på PDA ild 15 ) och enligt konidi-morfologin (cylinderformde med truig ändr ild 16 ). Bild 15. Myceliumsmorfologin v C. cuttum (Kivik, foto: I. Thir) Bild 16. Konidi-morfologin v C. cuttum (Kivik, foto: I. Thir) Angreppet kn få ett epidemiskt förlopp vid vrmt och fuktigt väder. Svmpen övervintrr i fruktmumier, drde skott, ogräs, och knoppr. Blomknoppr och ld är mer mottglig än ldknoppr och skott (Weer, 211). Grönmögel (som orsks v svmpen P. expnsum) går även under enämningen mjuk röt och uppträder vnligtvis i slutet v lgringen. Svmprten är mycket ggressiv och ders sporer kn sprid sig vi luften. P. expnsum identifierdes enligt symptom på frukt, myceliumsmorfologin (grön lågrön ild 17 ) och enligt konidi morfologin (klotformig ild 18 ). Bild 17. Myceliumsmorfologin v P. expnsum (Kivik, foto: I. Thir) Fruktmögel orsks frmför llt v svmpen M. fructigen. Fruktmöglet noterdes i nästn ll försöksdelr och identifierdes enligt symptom på frukt, och enligt konidi-morfologin ild

29 Bild 18. Konidi-morfologin v P. expnsum (Kivik, foto: I. Thir) Bild 19. Konidi-morfologin v M. fructigen (Kivik, foto: I. Thir) M. fructigen infekterr frukten genom skdor eller sår i sklet som kn orsks v insekter eller någon form v stötskd. Angripn frukter skrumpnr ihop till fruktmumier som lir rik källor för ny infektioner. Grönmögel (Botrytis cinere) och övrig svmprter identifierdes enligt symptom på frukter. All prover som nlyserdes med PCR ekräftde tt den okulär esiktningen v svmpngreppen hr vrit korrekt (ild 2). Bild 2. All provern visde svmpngrepp enligt PCR nlys 29

30 Identifieringen sert på mycelium- respektive konidimorfologi överensstämde med PCR identifieringen v N. l (ild 21). Bild 21. Prover som visr N. l enligt PCR nlys. Miljövänlig ekämpningsmetoder Vid konventionell äppleodling ehndls fruktträden vid minst två tillfällen med kemisk ekämpningsmedel för tt förhindr utveckling v svmprelterde lgrings rötor. Den tillåtn nvändningen v kemisk fungicider innn skörd lir lltmer egränsd även för IP-odlre, speciellt för odlingr elägn på vttenskyddsområden. Således hr undersökningen v de ny lterntiv och miljövänlig ehndlingrn (så kllde "nturlig" fungicider), livit ett viktigt önskemål. Till dess hör exempelvis iologisk kontroll, uppvärmning smt ehndlingr med hrmlös medel som vinäger, etnol m.m. Vrmt vtten Uppvärmning efter skörd hr nvänts i fler år för tt kontroller svmpngreppet (i Tysklnd mot Gloeosporiumröt, i Isrel mot Penicillium sp. och i ndr europeisk länder mot fruktröt och gråmögel) (ild 22). Olik former v värmeehndling på frukten direkt efter plockning hr vist sig h mycket god effekt på just Neofre sp. och grönmögel. Äpplen är täckt med en hinn som estår v kutin och vx. Denn hinn skyddr äpplen mot infektioner, stötskdor och vttenförluster. I örjn på säsongen ilds sprickor i hinnn vilk så småningom utveckls till ett nätverk på sklet. Vid uppvärmning ökr vxmängden och dess struktur ändrs så tt nätverket v sprickor försvinner och istället nsmls vxskiktet i kuddliknnde områden. Dess krockkuddr dämpr eventuell stötr och reducerr därmed stötskdorn (Thir et l., 29). Även lenticeller och mindre sår täpps igen vilket försvårr för svmpen tt ngrip genom dess öppningr. Smtidigt idrr uppvärmningen till tt stärk försvrsmeknismern 3

31 hos frukten och hämm ptogens tillväxt. Uppvärmd frukt är llmänt mer plstisk än kll frukt och hr därmed ättre möjligheter tt motstå stötskdor. Uppvärmningen minskr även enzymern polyglkturons och glktosids vilket inneär tt cellväggrn ryts ner i långsmmre tkt. Därmed erhålls fstre äpplen med mindre lösligt pektin och mer olösligt pektin. Mn hr också funnit tt dess väggr inder till sig mer klcium jämfört med kll äpplen (Lurie, 1998). I en tidigre studie studerde effektern vid efterskörd-ehndling v äpplen i Sverige. Resultten gv vid hnden tt uppvärmningsehndling är en verksm och säker lterntiv metod till kemisk medel men tt uppvärmningstemperturen och perioden måste npsss till respektive sort. För de fyr sortern som ingick i försöket ( Arom, Amoros, Ingrid Mrie och Krin Schneider ), hde uppvärmningen på 3 4 C, under 48 timmr, en tydligt positiv effekt. Uppvärmningen minskde ndelen rutten frukt med 8 % hos ll fyr sorter. Uppvärmd Arom och Amoros vr 1 % fstre och 6 % sötre än oehndld frukt. Uppvärmd Ingrid Mrie och Krin Schneider vr 2-3% fstre och 25 % sötre än oehndld frukt. Sortern visr dessutom olik motståndskrft mot fruktrötor. I Dnmrk, hr doppning i vrmt vtten rekommenderts som en effektiv metod mot olik svmpngrepp (Mxin, 212). Dessutom hr, en ny lgringssjukdom som orsks v svmpen Phcidiopycnis wshingtonensis, identifierts och vrmt vtten hr vist sig h en r effekt på svmpen. Frukter som infekters nturligt med N. perennns, N. l, B. cinere, P. expnsum, M. fructigen, C. cuttum, mm. och dopps eller duschs med vrmt vtten i olik komintioner v tid och tempertur hr r lgringsduglighet. Bild 22. Efterskördehndlingen med vrmt vtten. Mikroorgnismer Användningen v ntgonistisk mikroorgnismer för tt förhindr lgringsröt i äpplen hr rpporterts. Orgnismer som viss jästrter och kterier hr vist sig h positiv effekter på lgringssjukdomr, i nvändningen för sig själv eller i komintion med växthormoner och kemiklier (Jnisiewicz mfl. 28). 31

32 Bioktiv föreningr Viss ioktiv föreningr kn hämm tillväxten v svmp hos äpple (Neri et l., 29). Mång växtoljor från kryddor och örter, som oft nvänds i vår dglig kost, kn också hämm svmpngrepp. Essentiell oljor (EO), som i kryddor ger smk till mt, innehåller även ämnen som motverkr kterie- och svmptillväxt (Romnzzi et l., 27). EO estår v terpenoider, sequiterpener och diterpener, som hr mång olik funktionell grupper som lkoholer, ldehyder, cyklisk estrr och lktoner (Tjkrimi et l., 21). Eugenol från kryddnejlikor och silik är den mest ktiv komponenten mot svmpngrepp (B. cinere och M. fructigen) hos äpple (Amiri et el., 28). Växtoljor och flyktig ämnen, från pepprmynt, lvendel och sojönor hr också vist sig h en hämmnde effekt på B. cinere (Chu et l., 1999), M. fructicol, i körsär (Chu et l., 21) och i prikos (Liu nd Chu, 22). Dess ämnen hr ldrig nvänts i svensk pckerier tidigre. EO hr undersökts vid SLU och resultten fstställde tt Tymol och Citrl reducerr svmpngreppet hos äpple (Thir 214) (ild 23). Bild 23. Tymol och Citrl effekt på tillväxten v P. expnsum respektive Neofre sp. (Alnrp, foto I. Thir) Ozon Ozon är en gs med tre syretomer; O 3, och hr i USA klssificerts som Generlly Recognized As Sfe (GRAS) och är tillåtet för ehndling v livsmedel. I hög doser är det dock skdligt tt innds för människor och djur, och även växter som utsätts för hög hlter kn skds (Vndersmissen, 28). Ozon ttckerr mikroorgnismers cellmemrn och sporer (Suslow, 24) och förhindrr därmed ptogentillväxten. Olik frukter l.. jörnär, jordgur, tomter, vindruvor, plommon, morötter, persikor och trnär ehndldes med ozon i Englnd, Frnkrike, Argentin, Spnien och USA, för tt minsk svmpngrepp. Ozon kn tillsätts under hel lgringstiden i låg koncentrtioner, eller r i örjn v lgringen. Det är viktigt tt nvänd rätt koncentrtion på ozonehndlingen, för hög exponering kn som sgt ge negtiv effekter. Ozonehndlingen kn även minsk ptogensporspridning, ök hlten vitmin C och förättr fruktens hållrhet. 32

33 Referens Amiri, A. nd Bomeix, G. 25. Diversity nd popultion dynmics of Penicillium spp. on pples in pre- nd posthrvest environments: consequences for decy development. Plnt Pthol. 54: Amiri A., Dugs R., Pichot A.L., Bompeix G. 28. In vitro nd in vitro ctivity of eugenol oil (Eugeni cryophyllt) ginst four importnt posthrvest pple pthogens. Int. J. Food Microiol. 126: Børve, J., Stensvnd, A. 27. Colletotrichum cuttum found on pple uds in Norwy. Plnt Helth Progress doi, 1.194/PHP RS. Chu, C.L., Liu, W.T., Zhou, T. nd Tso, R., Control of post hrvest gry mold rot of modified tmosphere pckged sweet cherries y fumigtion with thymol nd cetic cid. Cn. J. Plnt Sci. 79: Chu, C.L., Liu, W.T. nd Zhou, T., 21. Fumigtion of sweet cherries with thymol nd cetic cid to reduce post hrvest rown rot nd lue mold rot. Fruits 56: Henriquez, JL., Sugr, D., Spotts, RA. 24. Etiology of ull's eye rot of per cused y Neofre spp. in Oregon, Wshington, nd Cliforni. Plnt Disese 88: Hol, IJ. 28. Monitoring conidil density of Monilini fructigen in the ir in reltion to rown rot development in integrted nd orgnic pple orchrds. Europen Journl of Plnt Pthology 12: Jnisiewicz, W., Sftner, R., Conwy, W., och Yoder, K. 28. Control of lue mold decy of pple during commercil controlled ntmosphere storge with yest ntgonists nd sodium icronte. Posthrvest Biol Technol 49: Johnston, P.R., Jones, D., Reltionships mong Colletotrichum isoltes from fruit-rots ssessed using rdna sequences. Mycologi 89, Liu, W.T., Chu, C.L. nd Zhou, T., 22. Thymol nd cetic cid vpors reduce post hrvest rown rot of pricot nd plums.hortscience 37: Lurie, S Posthrvest het tretments. Posthrvest Biol. Technol. 14: Mri M., Leoni O., Iori R., Cemli T. 22. Antifungl vpour-phse of llyl-isothiocynte ginst Penicillium expnsum on pers. Plnt Pthol. 51: Mxin, P Improving pple qulity y hot wter tretment. PhD Thesis, Arslev; Denmrk Neri, F., Mri, M., Brigti, S., och Bertolini, P. 29. Control of Neofre l y plnt voltile compounds nd hot wter. Posthrvest Biol Technol 51: Pitt, J.I., The Genus Penicillium. Acdemic Press, London. Romnzzi, G., Krulut, O. nd Smilnick, J. 27. Comintion of chitosn nd ethnol to control posthrvest gry mold of tle grpes. Posthrvest Boil. Techn. 45: Suslov T.V. Ozone pplictions for posthrvest disinfection of edile horticulturl crops.university of Cliforni puliction, ISBN-13: , 24. Thir I.I. 26. Control of pre- nd posthrvest fctors to improve pple qulity nd storility. Disserttion 26:35, SLU. Thir I.I., Nyom H. 28. Jämförnde försök med skorvresistent äpplesorter. Fkt från Prtnerskp Alnrp, 8: