LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie

Transkript

1 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Modernt odlingssystem och lämplig sorter förättrr den svensk plommonodlingens produktivitet och lönsmhet Modern mngement procedures nd pproprite cultivrs improve orchrd productivity nd increse profitility of plum production in Sweden Tillväxt Trädgård Irhim Thir Institutionen för växtförädling, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsrkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskp Rpport 15:30 ISBN Alnrp 15

2

3 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Modernt odlingssystem och lämplig sorter förättrr den svensk plommonodlingens produktivitet och lönsmhet Modern mngement procedures nd pproprite cultivrs improve orchrd productivity nd increse profitility of plum production in Sweden Tillväxt Trädgård Irhim Thir Institutionen för växtförädling, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsrkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskp Rpport 15:30 ISBN Alnrp 15

4

5 Smmnfttning Trots tt efterfrågn på plommon (Prunus domestic) ökr i Sverige, är den kommersiell odlingen fortfrnde egränsd. Plommonodlingen hr minskt med tvåtredjedelr sedn För tt ny smt etlerde odlre sk kunn producer kvlitetsfrukt och ök ntl plommonfruktodlingr i Sverige, måste odlingssystemen modernisers som i sin tur förättrr produktiviteten och på det viset förstärk den inhemsk konkurrenskrften. Dett projekt syftde till tt utveckl en ny plnterd plommonodling genom en komintion v modern åtgärder (inklusive tätplntering, ny trädform, veckovis kvävetillförsel och nturligt ogräsekämpningsmedel) och lämplig sorter. Projektresultten visde tt etleringsformen hde stor etydelse för trädtillväxten och vkstningen. Slnk spindelform i Vlor och Vision sorter, hde större positiv effekt på trädtillväxten, trädhelheten och lomning (och till en viss del på skörden) jämfört med centrl ledreform. Veckovis kvävetillförselstrtegi förättrde trädtillväxten, trädlomningen, trädhelheten och skörden hos ll tre sorter. Med den strtegin kunde trädet försörjs med tillräckligt kväve vid ehov medn överskott v kvävetillförsel smt läckge till omgivnde vttendrg, kunde undviks. En strk negtiv korreltion melln örterns märktäckningsgrd och trädetleringsprocessen illustrerde den större negtiv effekten v konkurrensen melln träden och ogräset (särskilt i juni) på trädetleringsprocessen. Ättik som ett lterntiv till meknisk ogräsekämpning, visde inte någr märkr effekter, eftersom konkurrensen melln träd och ogräs inte hämmdes tillräckligt. Behndlingen med enrt meknisk ogräsekämpning visde sig h ättre effekt på etleringsprocessen. Av försöksresultten kn mn dr slutstsen tt odlingsmodell som innefttr trädetlering med slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning (minst fyr gånger per säsong) kn rekommenders som ett modernt odlingssystem för plommonsortern Vision och Victory. Slnk spindel form i komintion med veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik är den äst modellen som kn rekommenders för sorten Vlor. Jämförelsen melln de tre sortern med hänsyn till trädutveckling, tolerns mot ogräs respektive skdegörre och rektionen på modern etleringsprocess, visr tt Vlor och Vision sortern kn rekommenders strkt för plommonproduktionen i Sydsverige. Sorten Victory kn däremot inte rekommenders. 1

6 Summry Although the demnd for plums (Prunus domestic) is incresing in Sweden, the commercil production is still limited, while the plum cultivtion hs decresed y 65 % since To increse plum production, improve fruit qulity nd develop Swedish plum competitiveness, new growers should e ttrcted s well s orchrd mngement prctices must e modernized. This project sought to develop new plnted plum orchrd y comining different mngement prctices (tree trining, nitrogen fertiliztion nd control of weeds) with three different cultivrs (Vlor, Vision nd Victory). The results showed tht trining system is importnt to chieve cceptle tree growth nd yield. Slender spindle hd greter positive effect on tree growth, flowering nd tree sttus of Vlor nd Vision cultivrs compred to centrl leder. Weekly fertiliztion with nitrogen improved tree growth, tree flowering, tree helth nd yield of the three cultivrs. With this strtegy, the tree could e supplied with sufficient nitrogen without ny excess fertiliztion or nitrogen lck. A strong negtive correltion etween weeds nd tree development illustrted the greter negtive effect of weed competition (especilly in June) on the development of new plnted plum trees. Mechnicl weed control hd greter suppressive effects on weeds thn tretment with cetic cid. The positive intercting effects of trining s slender spindle, weekly nitrogen fertiliztion nd mechnicl weed control were very clerly demonstrted in this study to improve Vision nd Victory orchrds. Slender spindle shpe, in comintion with weekly nitrogen supply nd weed control with cetic cid ws the est model tht cn e recommended for Vlor orchrd. Comprisons etween the three cultivrs, depending on tree development, tolernce to weeds nd pests nd response to modern trining process showed tht Vlor nd Vision cultivrs cn e highly recommended for plum production in southern Sweden, while Victory cultivr cnnot e recommend. 2

7 Inledning Trots tt efterfrågn på plommon (Prunus domestic) ökr i Sverige, är den kommersiell odlingen fortfrnde egränsd. Den svensk produktionen v plommon uppgår till 327 ton fördelt på c 100 h (87 företg) (Jonsson, 10). Avkstningen i svensk odlingr ligger på c 3,5 ton/h vilket utgör endst 60 % v den dnsk odlingens medelskörd och endst 15 % v vd t.ex. Österrikes odlre kn producer. Plommonodlingen i Sverige hr minskt med två tredjedelr sedn 1971, då skörden uppgick till 937 ton fördelt på 304 h (795 företg) (Jonsson, 10; Jordruksverket, 08). Anledningen till denn lygsmm produktion är, förutom en kort säsong, även ristfällig odlingsåtgärder, dålig kännedom om svenskodlde sorter, hög retskostnder och en strk konkurrens från importerd frukt. Denn konkurrens gör tt den inhemsk plommonodlingen måste modernisers för tt möt hndelns krv på såväl högre kvlitet som lägre priser. För tt ny, smt redn etlerde odlre sk kunn li ttrherde till tt producer kvlitetsfrukt och ök ntlet plommonfruktodlingr i Sverige, måste produktiviteten i den svensk plommonodlingen förättrs och den inhemsk konkurrenskrften förstärks. Det finns stor möjligheter tt nå dess mål genom tt välj mer lämplig sorter, mer prktisk och ekonomisk gllrings-, eskärnings- och ogräsekämpningsmetoder smt modern växtnärings- och växtskyddsstrtegier (Guerr och Csquero, 09; Korsgrd et l., 07; Melnd, 01; Willimson et l., 10). Sortvl Flertlet v de nuvrnde sortern i svensk odlingr (t.ex. Opl, Emil och Viktori) ehöver yts ut mot sorter som är ättre lämpde för dgens mrknd. Hndeln efterfrågr sorter som ger stor frukter med r färg och som tål trnsporter och utiksexponering utn tt sprick eller få stötskdor. Odlrn ehöver produktiv och frisk sorter med olik utvecklingstider och mogndsperioder. De skll också h en jämn fruktsättning utn tt vr gllringskrävnde. Lgringsdugligheten är viktig. Sen sorter ör kunn lgrs längre med iehållen kvlitet för tt kunn jämn ut och förläng säsongen (Röen et l., 07; Willimsson et l., 10). Enligt preliminär resultt från ett tidigre försök på f.d. Kiviksförsökssttion, hr någr sorter vist sig vr intressnt för plommonproduktionen i området (Ericsson, 00). Modern odlingsteknik Odlingstekniken är v stor etydelse vd gäller ökning v skörden och utveckling v kvliteten. Trädtillväxten är till störst delen en sortegenskp, men kn också reglers genom vl v grundstm, eskärning och tillväxtreglering. Trditionellt, odls plommon på medelstor träd. De ymps vnligen på grundstmmen St. Julien A och forms som centrl ledre med lite eskärning. Under de senste tio åren hr intresset för modern odlingssystem, som kominerr svgväxnde grundstmmr med ny etleringsmetoder och tät plntering (hög trädntl per hektr), ökt. Med denn teknik kn träden snt utveckls, skörden lir högre och fruktkvliteten förättrs. Dessutom kn investeringskostndern återetls tidigre och retskrften nvänds effektivre (Melnd, 01). Genom tt eskär träden enligt formen slnk spindel istället för centrl ledre (som är populärt inom plommonodling), utvecklr träden r grenr med truig vinklr och öppen kron, vilket ökr skörden, förättrr kvliteten och minskr ngrepp från skdegörre (Ericsson, 00; Guerr och Csquero, 09; Korsgrd et l., 07). 3

8 Gllringsehovet nvänds som en prmeter i sortedömningen eftersom åtgärden medför högre kostnder. För en optiml gllring krävs tt vrje frukt får ett utrymme på 8-10 cm för tt kunn få en god kvlitet. Övergödningen v kväve är prolemtiskt. Gödslingsprogrmet enligt trädehovet under säsongen minskr de negtiv effektern v extr kvävetillförsel. Trädehovet kn estämms enligt jordnlys. Fördelning v mängden på olik tillväxtperioder under säsongen kn estämms enligt ldnlys. Det optiml näringsämnesinnehållet i plommonld är 2,3-2,8 % kväve, 2,2-2,8 % klium, 0,15-0,3 % fosfor och 1,6-2,1 % klcium (Korsgrd et l., 07). Dess riktvärden måste utvärders för olik sorter och enkl metoder för mätning v ldkvävet måste utrets (Thir och Gustvsson, 10). Kvlitetshöjnde åtgärder som ldgödsling med klcium tidigt på växtsäsongen, är exempel på ekonomiskt mycket värdefull åtgärder, eftersom smken hos plommon förstärks (högre socker- och syrinnehåll) och risken för svmpngrepp under lgring och försäljningsperioden minskr (Vngdl och Børve, 02; Wojcik, 01). Tillförselstidpunkt och kvävekvntitet smt sortvritioner är fktorer som ehöver studers för tt uppnå äst effekter. I äppelodling ehövs 3-5 ehndlingr per säsong med meknisk ogräsekämpning för tt egräns konkurrensen v ogräset (Erlndsson et l., 00). Viss v mskinern kn orsk rk- respektive rotskdor i nyplnteringr. Användningen v ättiksyr i rden och meknisk ogräsekämpning utnför rden som en lterntiv metod till enrt meknisk ogräsekämpning, visde lovnde effekter (Thir et l., 15). Frukten från träd som ehndldes med ättik visde högre motstånd mot svmpngrepp, dett knske p.g.. hög fsthet, sen mognd och låg klium/klcium kvot vid lgring (Thir et l., 07). Projektmål Hypotes Modern odlingssystem, inklusive tätplntering, etleringsform, veckovis kvävetillförsel och nturlig ogräsekämpningsmedel, kn förättr plommonträdens tillväxt, förkort etleringsperioden, förstärk träden, ök skörden smt förättr kvliteten. Syfte Projektet syftr till tt rekommender lämplig sorter och modern odlingssystem för tt uppmuntr åde professionell och ny plommonodlre till tt säkerställ en fortstt svensk plommonproduktion. 4

9 Mteril och Metod Försökslokl Projektet strtdes i mj 13, och vr plcert i en nyplnterd fruktodling i Onslund Nydl strx söder om Tomelill (ägren är Krister Nilsson). Ett år gml, helt frisk smt väl-grende plommonplntor från tre olik sorter på Snt Julin grundstm, plnterdes på 1,2 x 3,5 m i olik rder (ild 1). Fyrtioått träd per sort vldes ut och deldes slumpmässigt in i tre upprepningr (lock) med två träd per upprepning (Totl 144 träd). Bild 1. Fältet under vår - 13 Projektet innefttde ett ntl delprojekt enligt följnde: Sorter. Sort. Etleringsmetod c. Näringstillförsel d. Ogräsekämpning Tre sorter vldes ut (Vlor, Vision och Victory), sert på preliminär resultt från tidigre försök som gjordes på f.d. Kivikförsökssttionen (Ericsson, 00) smt försöksresultt från Norge och Dnmrk (Edlnd, 1998; Jstd et l., 07; Røen och Jstd, 02; Røen et l., 07). 5

10 Etleringsmetod Träden etlerdes enligt en v följnde former: 1. Slnk spindelform: träden som hde tre välplcerde grenr vldes ut vid plnteringen. Ympstället justerdes till 10 cm ovnför mrknivån. Grenr plcerde lägre än 60 cm togs ort. Huvudstmmen och sidogrenrn toppdes. Ung grenr tvingdes tt sträck sig horisontellt i örjn v sommren med hjälp v klädnypor för tt skp truig vinklr. Rmgrenr längre än 45 cm toppdes med en tredjedel v sin längd. I 14 toppdes ledren över den sist horisontell rmsgrenen. Klädnypor nvändes även den sommren för tt skp truig vinklr. Under tredje och sist året toppdes ledren igen och de krftig grenrn klipptes tillk (ild 2). Bild 2. Slnk spindel etleringsform 2. Centrl ledreform (Virvelkon): virvelkon är en modifierd form v centrl ledre som inneär tt träden efter vslutd uppyggndseskärning hr en konform med tre grenvåningr på c cm vstånd. Den nederst grenvåningen estår v 4-5 permnent rmgrenr medn de övre grenlgren hr 3-4 tillfällig grenr vrder. Toppskottet klipptes efter plntering till cm höjd. I ugusti öjdes de strkste grenrn ner i horisontellt läge (oftst 3-5 grenr) för tt få truig vinklr. Dess skulle ild de frmtid permnent rmgrenrn på först grenvåningen. Under 14 förkortdes 6

11 ledren till c 80 cm ovnför rmgrenrn och konkurrensskotten togs ort. I ugusti vldes 2-3 strk grenr ut för tt inds ner och kompletterr de permnent grenrn i det ndr lgret. Tredje året (15) vldes ytterligre 3-4 sidoskott ut och ehndldes på smm sätt som tidigre för tt skp den tredje våningen (ild 3). Näringstillförsel Bild 3. Centrl ledre etleringsform I försöket gödsldes träden med gödselmedlet (Bin lå 6:1:12) med en v följnde tillförselstrtegier: Tillförsel vid ett tillfälle: Träden fick 60 kg/h kväve och 150 kg/h klium vid ett tillfälle i örjn v mj. Veckovis tillförsel: Träden fick,0 kg/h kväve i mj (2,5 g N per träd och veck), 32 kg/h kväve i juni (4 g N per träd och veck) och 8 kg/h kväve i juli (1 g N per träd och veck) smt 150 kg klium per h, tillfördes vid ett tillfälle i mj. Ogräsekämpning Mrkeretningen, före försöksstrt, estod v meknisk eretning/fräsning, kompletterd med hndhckning. Ogräset ekämpdes sen med en v följnde metoder: Meknisk: upprepd meknisk ogräsekämpning, i och utnför trädrden med Pellenc, en gång per månd under juni-septemer. Ättiksyr: ogräset ekämpdes med ättiksyr, på en c 0,4 m red rems i trädrden. Utnför trädrden utfördes den meknisk ogräsekämpningen med Pellenc. Trädremsn ehndldes med en vätskemängd på 3060 liter/h (ehndld yt), estående v 12 % ättik. Odlingssystem På grund v de olik odlingsåtgärdern deldes försöket in i ått odlingssystem med 2 träd i vrje lock, totl 6 träd per system: A. slnk spindel, kvävetillförsel vid ett tillfälle och meknisk ogräsekämpning. B. slnk spindel, kvävetillförsel vid ett tillfälle och ogräsekämpning med ättik. C. slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning. 7

12 D. slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik. E. centrl ledre, kvävetillförsel vid ett tillfälle och meknisk ogräsekämpning. F. centrl ledre, kvävetillförsel vid ett tillfälle och ogräsekämpning med ättik. G. centrl ledre, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning. H. centrl ledre, veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik. Anlyser och övrig odlingsåtgärder Skdegörre ekämpdes inte under projektperioden. Följnde nlyser utfördes: Jordnlys/ldnlys - näringsämnesmängd i torrsustnsmängd (SLU l.). Trädtillväxt: stmtillväxten mättes i slutet v novemer under tre säsonger som TCSA, stmsektionsyt (trunk cross section re). Trädhelhet och skdor: edömdes enligt en skl där 1= mycket svgt och sjukt träd och 10 strkt och friskt träd. Trädlomning: edömdes enligt en skl där 1= ingen lomning och 9 full med lommor. Ogräsvläsning: visuell edömningr v ogräsmrktäckningsgrden utfördes regelundet under 14 och 15. Under 14 vlästes ogräsmrktäckningsgrden två gånger i juni och en gång i ugusti medn under 15 vlästes ogräsmrktäckningsgrden två gånger i juni och två gånger i ugusti. Skörd och fruktkvlitet. All resultt nlyserdes med dekvt sttistisk metoder (Minit 16). Resultt Etleringsmetod Vlorträd som etlerdes som slnk spindel växte ättre än Vlorträd som etlerdes som centrl ledre, under två säsonger i 13 och 14. Det vr ingen signifiknt skillnd melln åd etleringsformer under 15. Under hel perioden ökde slnk spindelformen, Vlors trädtillväxt med 23 % jämfört med centrl ledre (Fig. 1). Under två säsonger i 14 och 15 visde Visionsträd som etlerdes som slnk spindel, på ättre tillväxt jämfört med de träd som etlerdes som centrl ledre. Den skillnden oserverdes däremot inte under 13. Slutedömningen för hel perioden visde tt Visionsträd i slnk spindel form växte 24 % krftigre än Visionsträd i centrl ledre form (Fig. 1). Båd etleringsformern visde nästn smm effekt på Victorys trädtillväxt under de tre säsongern (Fig.1). 8

13 Stmtillväxt (%) Stmtillväxt (%) Fig. 1. Effekten v trädens etleringsform på trädtillväxten under tre säsonger (13-15) Vlor Totl Slnk spindel Centrl ledre 160 Vision Totl Slnk spindel Centrl ledre 9

14 Stmtillväxt (%) 140 Victory Totl Slnk spindel Centrl ledre Slnk spindelformen förättrde trädhelheten med 28 % hos Vlor, 15 % hos Vision och 47 % hos Victory jämfört med centerl ledre formen (Tell 1). Slnk spindelformen ökde lomningsnivån hos Vlor med 50 %, hos Vision med 60 % och hos Victory med 53 % jämfört med centrl ledre formen (Tell 2). Tell 1. Effekten v olik odlingssystem på trädhelheten under två säsonger (14 och 15 medeltl), 1= mycket dåligt träd, 9= mycket r träd. Odlingssystem Behndling Vlor Vision Victory Etleringsmetod Slnk spindelform 6,9 6,9 5,5 Centrl ledreform 5,4 6,0 4,8 Näringstillförsel En gång 5,5 6,0 4,3 Veckovis 6,7 6,8 4,9 Ogräsekämpningsmetod Meknisk 5,7 6,5 4,8 Ättik 5,8 6,4 45, Etleringsmetod x näringstillförsel P= 0,000 P=0,000 ns Etleringsmetod x ogräsekämpning ns P= 0,048 ns Ogräsekämpning x näringstillförsel ns ns ns Etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförsel ns ns ns 10

15 Tell 2. Effekten v olik ehndlingr på lomningsnivån under två säsonger (14 och 15 medeltl), 1= nästn ingen lomning, 9= full lomning. Odlingssystem Behndling Vlor Vision Victory Etleringsmetod Slnk spindelform 4,6 4,1 3,2 Centrl ledreform 3,0 2,6 2,1 Näringstillförsel En gång 4,2 3,1 2,2 Veckovis 3,4 3,6 2,1 Ogräsekämpningsmetod Meknisk 4,0 3,4 2,8 Ättik 3,6 3,3 2,5 Etleringsmetod x näringstillförsel P= 0,000 ns ns Etleringsmetod x ogräsekämpning ns P= 0,043 ns Ogräsekämpning x näringstillförsel P= 0,033 ns ns Etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförsel P= 0,5 ns ns Näringstillförselsstrtegi Bldnlysen visde tt veckovis kvävetillförsel ökde ldens kväveinnehåll med 24 % 13 och 27 % 14 jämfört med kvävetillförsel vid nnt tillfälle. Bldens kolinnehåll ökdes 13 p.g.. veckovis tillförsel jämfört med kvävetillförsel vid nnt tillfälle. Ingen signifiknt skillnd melln de två tillförselstrtegiern oserverdes under 14. Dessutom, vr det ing signifiknt smspel melln sort och kvävetillförselstrtegi, vd gäller ldens kväveinnehåll eller ldens kolinnehåll under 13 och 14. Victoryld hde mindre kolinnehåll under 13 jämfört med de ndr sortern. Kvävetillförselsstrtegin under 13 påverkde den totl kvävendelen i jorden i örjn v 14. Veckovis tillförsel ökde det totl kväveinnehållet med 40 % jämfört med tillförsel vid nnt tillfälle ovsett plommonsort (Tell 3). Tell 3. Effekten v olik näringstillförselstrtegier på ldens- respektive jordens näringsinnehåll. Näringstillförselstrtegier Bldens kväveinnehåll % Bldens kolinnehåll % Jordens totl kväveinnehåll kg/h, 14 En gång 2,29 2,54 41,82 45,93 12,55 Veckovis 2,84 3,23 44,12 49,24 17,55 Sort ns ns P=0,048 ns ns Sort x näringsstrtegi ns ns ns ns ns De två olik näringstillförselstrtegiern hde ingen effekt på trädtillväxten under den först säsongen hos ll tre sorter. Veckovis tillförsel förättrde trädtillväxten hos ll tre sorter under 14 och hos Vision även under 15, jämfört med tillförsel vid ett tillfälle (Fig. 2). Slutedömningen för hel perioden visde tt veckovis kvävetillförsel förättrde trädtillväxten hos Vlor med 12 % och hos Vision med 7 % jämfört med tillförsel vid ett tillfälle. Den äst responsen noterdes hos Victory då veckovis kvävetillförsel förättrde trädtillväxten med 30 % jämfört med gödning vid ett tillfälle (Fig.2). 11

16 Stmtillväxt (%) Stmtillväxt (%) Fig. 2. Effekten v näringstillförselsstrtegin på trädtillväxten under tre säsonger (13-15). 140 Vlor Totl Tillförsel vid ett tillfälle Veckovis tillförsel Vision Totl Tillförsel vid ett tillfälle Veckovis tillförsel 12

17 Stmtillväxt (%) 140 Victory Totl Tillförsel vid ett tillfälle Veckovis tillförsel Vlor- och Visionsträden som fick veckovis kvävetillförsel visde ättre helhetsresultt jämfört med kvävetillförsel vid ett tillfälle. Trädhelheten för Victory inverkdes inte v näringstillförselstrtegin (Tell 1). Veckovis kvävetillförsel hde positiv effekt på lomningen r hos Vlor, där lomningsnivån ökdes med 17 % i slnk spindel träd jämfört med centrl ledre träd (Tell 2). Ogräsekämpning Under 14 hde den meknisk ogräsekämpningsmetoden ättre effekt på trädtillväxten hos Vlor och Vision jämfört med ogräsekämpning med ättik. Båd metodern visde nästn smm effekt under 13 och 15. Victoryträden växte ättre när ogräset ekämpdes med ättik under 14 och med enrt meknisk ogräsekämpning under 15. Slutedömningen för hel perioden visde tt meknisk ogräsekämpning förättrde Vlors trädtillväxt med 8 % och Visions trädtillväxt med 17 % jämfört med ogräsekämpning med ättik. Bekämpningsmetodern hde nästn smm effekt på Victorys trädtillväxt (Fig. 3). Ogräsekämpningsmetodern visde vrken signifiknt effekt på trädhelheten (Tell 1) eller på lomningen hos de tre sortern (Tell 2). 13

18 Stmtillväxt (%) Stmtillväxt (%) Fig. 3. Effekten v ogräsekämpningsmetoder på trädtillväxten under tre säsonger (13-15) Vlor Totl Meknisk Ättik Vision Totl Meknisk Ättik 14

19 Stmtillväxt (%) 1 Victory Totl Meknisk Ättik Det mrktäcknde ogräset konkurrerde med träden om vtten och näring och påverkde trädtillväxten. Örterns mrktäckningsgrd under olik årstider hde olik effekter på trädtillväxten, eftersom grden förändrdes under säsongen eroende på ekämpningsmetod smt tidpunkten då de olik metodern utfördes. Den meknisk ekämpningsmetoden minskde örterns mrktäckningsgrd med 19 % under hel försöksperioden jämfört med ekämpning med ättik. Örterns mrktäckningsgrd vr, i juni, c 10 % högre än i ugusti. Grden visde den högst nivån under 13 följt v 15. Örterns lägst mrktäckningsgrd noterdes under 14 (Tell 4). Tell 4. Effekten v olik ogräsekämpningsmetoder på örterns mrktäckningsgrd (%) under två säsonger (14 och 15 medeltl). Fktor Behndling Örterns mrktäckningsgrd (%) Ogräsekämpningsmetod Meknisk 37,7 Ättik 44,3 Period Juni 42,2 Augusti 39,6 År 13 46, ,1 c 15 39,9 Ogräsekämpningsmetod x år 0,004 Ogräsekämpningsmetod x period 0,000 År x period 0,002 Ogräsekämpningsmetod x år x period 0,015 Det fnns negtiv korreltioner melln örterns mrktäckningsgrd och trädtillväxten (Tell 5). Vlors trädtillväxt visde strk negtiv korreltioner med örterns mrktäckningsgrd i juni respektive ugusti under 13 och 14 (r=0,55-0,66, p<0,005). Visions trädtillväxt 15

20 påverkdes v örterns mrktäckningsgrd endst i juni under åd säsongern (r=0,51-0,76, p<0,011). Örterns mrktäckningsgrd i juni respektive ugusti påverkde inte Victorys trädtillväxt under 13. Däremot oserverdes mycket strk negtiv korreltioner melln Victorys trädtillväxt och örterns mrktäckningsgrd i juni och ugusti 14 (r=0,81-0,82, p<0,000) (Tell 5). Tell 5. Korreltionen melln örterns mrktäckningsgrd och stmutvecklingen. Sort Säsong Period r P R 2 Vlor 13 Juni - 0,66 0,000 45% Augusti - 0,63 0,001 40% 14 Juni - 0,56 0,005 31% Augusti - 0,55 0,005 31% Vision 13 Juni - 0,76 0,000 58% Augusti - 0, 0,359 4% 14 Juni - 0,51 0,011 26% Augusti 0,14 0,506 2% Victory 13 Juni - 0, 0,466 4% Augusti - 0,11 0,675 13% 14 Juni - 0,82 0,000 68% Augusti - 0,81 0,000 66% Trädvkstning Träden skörddes för först gången, säsongen 15. Avkstningen vr mycket låg. Br någr frukter kunde plocks från Victoryträden och därför kn mn inte edöm den sorten enligt mycket lågt trädvkstning. Slnk spindel formen ökde skörden med 90 % hos Vlor och med 143 % hos Vision jämfört med centrl ledre formen. Veckovis kvävetillförsel förättrde trädvkstningen med 30 % hos åd sortern. Ing signifiknt effekter v ogräsekämpningsmetodern på trädvkstningen oserverdes (Tell 6). Tell 6. Effekten v olik ehndlingr på skörden under 15 Odlingssystem Behndling Vlor Vision Victory Etleringsform Slnk spindel Centrl ledre Näringstillförselsstrtegi En gång Veckovis Ogräsekämpningsmetod Meknisk Ättik P.g.. för lite ntl frukt, kunde fruktkvliteten och lgringspotentilen inte kontrollers. Effekten v olik odlingssystem på etleringsprocessen Odlingssystemet som estod v etleringsformen slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik, hde den äst effekten på Vlors trädtillväxt under ll tre säsonger. För Vision och Victory visde sig däremot odlingssystemet som kominerde slnk spindel formen, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning h den äst effekten. Det fnns signifiknt interktioner melln de tre åtgärdern hos ll tre sortern (Fig.4.). 16

21 Stmutveckling (%) Stmutveckling (%) Fig. 4. Effekten v olik ehndlingr på trädtillväxten under tre säsonger (13-15) Fig Vlor A B C D E F G H Behndlingr Smspel etleringsmetod x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi P= 0,0 P= 0,000 P= 0,000 P= 0, Fig Vision A B C D E F G H Behndlingr Smspel etleringsmetod x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi P= 0,000 P= 0,000 P= 0,000 P= 0,005 17

22 Stmutveckling (%) Fig Victory A B C D E F G H Behndlingr Smspel etleringsmetod x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi ns P= 0,000 ns P= 0,000 Diskussion och slutsts För tt ök plommonodlingrns produktivitet och förättr fruktkvliteten, måste träden etlers enligt modern åtgärder för tt kunn är frukt så snt som möjligt efter plntering. Optiml trädtillväxt under etleringsperioden resulterr i riklig skördr årligen. Trädtillväxten och växtsättet är de viktigste sortegenskpern som kn reglers genom vlet v grundstm och etleringssystem. Oönskd vegettion d.v.s. ogräs, konkurrerr med träden om vtten och näring vilket gör tt tillväxten hämms, vkstningen minskr och risken för vinterskdor ökr. Därför, kn ogräsfri mrk under träden vr en vgörnde fktor i trädtillväxten och skörden. En nnn fktor är gödsling som hr stor effekt på trädetlering och vidre utveckling. Gödslingsstrtegin ör lltid plners utifrån noggrnn jordrespektive ldnlyser. Tidigre studier undersökte oft inverkn v ovnnämnd fktorer vr för sig. I dett försök undersöktes smverknseffekten v de tre odlingsåtgärdern (etleringsform, kvävetillförselstrtegi och ogräsekämpningsmetod) på trädtillväxten, trädhelheten, lomningen och vkstningen hos tre plommonsortern (Vlor, Vision och Victory). Etleringsformen hr stor etydelse för trädtillväxten och vkstningen (Pestenu, 10). Resultten visde tt slnk spindelformen hde större positiv effekt på trädtillväxten, trädhelheten och lomningen (och till en viss del på skörden) för Vlor och Vision sortern jämfört med centrl ledre formen. Den positiv effekten vr inte märkr hos Victory sorten. I en tidigre studie (f.d. Kiviks försökssttion 1998) ökde inkortning v toppskott och 18

23 grenöjning ner till 45 grder, Juileums trädvkstning med 0 % jämfört med klssisk eskärning. Trädtillväxten och utvecklingen är i hög utsträckning eroende på den näring som finns tillgänglig under växtsäsongen. Trädets ehov v olik näringsämnen (mängd och typ) vrierr över året. Upptget v kväve, fosfor och klcium minskr under säsongen medn kliumupptget däremot ökr. I örjn v vegettionsperioden ehöver träden mycket kväve och fosfor. Nyplnterde träd nvänder upp till hälften v det totl kväveehovet för tt försörj tillväxten v ny rötter och skott. Det huvudsklig ehovet är egränst till måndern från pril till juli. Eftersom näringsupptget vi röttern är reltivt litet under våren, tvings träden tt utnyttj sin egn reserver, d.v.s. näringsämnen som trädet tidigre lgrt i röttern under förr hösten. Det inneär tt en tidig vårsgödsling v kväve är mindre effektiv än t.ex. när gödselgivn fördels under säsongen med hjälp v nlyser. Med hög kväve hlter i mrken under perioder när rotktiviteten är låg kn kvävet tvätts ort (Thir et l., 07). Eftersom edömning v trädens kväveehov med hjälp v nlyser är dyr och tidskrävnde, undersökte vi fördelningen v kvävetillförsel vid 12 olik tillfällen (veckovis tillförsel). Resulttet visde tt den strtegin hde större positiv effekt på trädtillväxt, trädlomning, trädhelhet och skörd hos ll tre sortern. Det inneär tt med den strtegin försörjs trädet med kväve vid ehov och överskott v kvävetillförsel smt läckge till omgivnde vttendrg undviks. Den strk negtiv korreltionen melln örterns märktäckningsgrd och trädetleringsprocessen illustrerde hur konkurrensen melln träden och ogräset kn hämm trädtillväxten och utvecklingen. Fruktträd växer som mest under mj till juli, men rotktiviteten försätter vr reltivt hög efter denn period. Därför, är konkurrensen om resurser melln trädens rötter och ogräset som störst från knoppsprickning frm till ugusti (Thir et l., 15). En noggrnn ogräseretning tidigt på säsongen är etydligt effektivre och hr större etydelse för vkstningen än ndr tider på året. Försökets resultt visde tt örterns mrktäckningsgrd vr större i juni än i ugusti under de tre säsongern. Konkurrensen melln träd och ogräs i juni hde större negtiv effekt på trädens etleringsprocess än konkurrensen melln träd och ogräs i ugusti. Visionsträden hde ättre konkurrensförmåg mot ogräset, särskilt i slutet v säsongen än Vlorträden, medn Victoryträden visde sämre konkurrensförmåg än Vlorträden. Ogräset kn ekämps med olik metoder l.. meknisk och kemisk. På grund v hälsorisken och miljön smt ökning v ogräsresistensen mot hericider, hr den meknisk ogräsekämpningsmetoden dominert i svensk fruktodlingr. Meknisk ogräsekämpning är däremot tidskrävnde och kn dessutom orsk rot- respektive rkskdor. Nturlig hericider, såsom ättiksyr, hr testts i svensk äppelodlingr (Thir et l., 15). När ogräsekämpning med ättiksyr undersöktes i dett försök som lterntiv till meknisk ogräsekämpning, visde resultten ing märkr effekter, eftersom konkurrensen melln träden och ogräset inte hämmdes tillräckligt. Ogräsekämpning med endst meknisk metod visde sig h ättre effekt på etleringsprocessen. Av försöksresultten kn mn dr slutstsen tt odlingsmodell som innefttr trädetlering med slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning (minst fyr gånger per säsong) kn rekommenders som ett modernt odlingssystem för plommonsortern Vision och Victory. Slnk spindel form i komintion med veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik är den äst modellen som kn rekommenders för Vlorodling. 19

24 Jämförelsen melln de tre sortern med hänsyn till trädutveckling, tolerns mot ogräs respektive skdegörre och rektionen på modern etleringsprocess, visr tt Vlor och Vision sortern kn rekommenders strkt för plommonproduktionen i Sydsverige. Victory sorten är däremot svår tt rekommenders. Två skdegörre oserverdes under 14 och 15, ldlus på Vlorträd och päronpest på Visionsträd. Åkerfräken (Equisetum rvense), olik tistelrter (Circium) och mskrossläktet (Trxcum) vr de vnligste ogräsen i försöket. Slutligen. Vlor är en sort från Knd. Trädet växer gnsk krftigt, hr gnsk spetsig grenvinklr och kn ilnd vr försedd med tornr. Sorten lommr sent och plocks i septemer. Fruktern är låviolett, stor (55-65 g) och ovl. Fruktköttet är gröngult och släpper helt från stenen. Smken är utmärkt genom sin hög sötm (25% socker) med lätt syrlighet. Frukten ngrips v fruktmögel. Bldlus oserverde på Vlorträd under 14 och 15. Sorten är något vinterhärdig och kn odls i zon I-III. Vlorfrukt är rik på fenoler och ntioxidnter och kn evrs i ULO lgring under minst 6 veckor (Thir och Olsson, 10). Vision är en nnn sort från Knd. Trädet växer gnsk krftigt och hr svgt truig grenvinklr. Sorten lommr sent och plocks i septemer. Fruktern är lå, stor (55-60 g) och ovl. Fruktköttet är gult och släpper nästn stenen. Smken är ypperlig. Sorten är rikärnde och pssr enrt zon I och zon II. Visionsfrukter är rik på socker och vitminer och kn hålls i ULO lgring under något längre tid än Vlor, c 8 veckor (Thir och Olsson, 10). Victory är även den en kndensisk sort. Sorten är en korsning melln Vision och Vlor, mognr i septemer och ger stor och ttrktiv frukter. Frukten är hjärtformd och mörk låviolett sklfärg med grön-gul köttfärg. Sorten visde på dålig tillväxt och motstånd i dett försök. Tck! Slutligen vill jg tck ll som hr hjälpt mig tt genomför denn studie. Speciellt tck till Tillväxt Trädgård för finnsieringen v dett försök, till Krister Nilsson och Pul Ilg för ll hjälp på fältet smt till Henrik Stridh, VD, Äppelriket för smretet. Littertur Edlnd, T plommonsorter for økologisk dyrking. Plnteforsk plntevernet, Ås, Norge. Kompendium. Ericsson, N-A. 00. Försök med sen plommonsorter. Frukt nd ärodling. 3: Erlndsson, B., Erlndsson, G., Ögren, E., Åkererg, C. & Kling, M. 00. Slutredovisning v projektet Ekologisk fruktodling - växtskydd, mykorrhizförekomst och ogräsreglering. Länsstyrelsen Västmnlnds län Guerr, M. & Csquero, P. 09. Site nd fruit mturity influence on the qulity of Europen plum in orgnic production. Scienti Horticulture 122: Jstd, G., D. Røen, E. Bjotveit & S. Mogn. 07. Pest Mngement in Orgnic Plum Production in Norwy. Act Hort. 734:

25 Jonsson, M.S. 10. Plommonsorter i Sverige. Jordruksverket, 08. Ntionell Strtegi för hållr verksmhetsprogrm inom sektorn för frukt och grönsker i Sverige. Korsgrd, M. & H. Pedersen. 07. Frugt og är. Lndrugsforlget. Århus, Dnmrk. Mellnd, M. 01. Erly performnce of Europen plum density production systems. Act Hort. 557: Pestenu, A. 10. The influence of tree formtion methods on development nd plcement of genertive orgns in pple orchrd. J. Hort. forestry nd iotechnology V. 14:1-5. Røen, D. & Jstd, G. 02. Dmge on orgnic fruits cused y diseses nd pests. Poster, NJF-seminr NO346, Orgnic production of fruit nd erries, Årslev, Dnmrk. Røen, D., S. Hjeltnes nd G. Jstd. 07. Orgnic Production of Plum Cultivrs. Act Hort. 734: Thir, I., Johnsson, E. nd Olsson, M.E. 07. Improvement of qulity nd storility of pple cv. Arom y djustment of some pre-hrvest conditions. Scienti Hort., 112: Thir, I. & Olsson, M. 10. Qulity nd storility of five plum cultivrs Prunus domestic L. relted to hrvesting dte nd Ultr Low Oxygen tmosphere storge. Act Horticult., 876: Thir, I., Svensson, S-E. & Hnsson, D. 15. Floor mngement systems in orgnic pple orchrd ffect fruit qulity nd storge life. HortScience 50: Vngdl, E. nd Børve, J. 02. Pre- nd Posthrvest C-tretment of Plums (Prunus domestic L.). Act Hort. 577: Willimson, J. & Crne, J. 10. Best Mngement Prctices for Temperte nd Tropicl/Sutropicl Fruit Crops in Florid: Current Prctices nd Future Chllenges. Horttechnology, (1):111. Wojcik, P. 01. Drowick prune fruit qulity s influenced y clcium sprying. J. Plnt. Nutr. 24(8):