LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie"

Transkript

1 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Modernt odlingssystem och lämplig sorter förättrr den svensk plommonodlingens produktivitet och lönsmhet Modern mngement procedures nd pproprite cultivrs improve orchrd productivity nd increse profitility of plum production in Sweden Tillväxt Trädgård Irhim Thir Institutionen för växtförädling, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsrkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskp Rpport 15:30 ISBN Alnrp 15

2

3 LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Modernt odlingssystem och lämplig sorter förättrr den svensk plommonodlingens produktivitet och lönsmhet Modern mngement procedures nd pproprite cultivrs improve orchrd productivity nd increse profitility of plum production in Sweden Tillväxt Trädgård Irhim Thir Institutionen för växtförädling, Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsrkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskp Rpport 15:30 ISBN Alnrp 15

4

5 Smmnfttning Trots tt efterfrågn på plommon (Prunus domestic) ökr i Sverige, är den kommersiell odlingen fortfrnde egränsd. Plommonodlingen hr minskt med tvåtredjedelr sedn För tt ny smt etlerde odlre sk kunn producer kvlitetsfrukt och ök ntl plommonfruktodlingr i Sverige, måste odlingssystemen modernisers som i sin tur förättrr produktiviteten och på det viset förstärk den inhemsk konkurrenskrften. Dett projekt syftde till tt utveckl en ny plnterd plommonodling genom en komintion v modern åtgärder (inklusive tätplntering, ny trädform, veckovis kvävetillförsel och nturligt ogräsekämpningsmedel) och lämplig sorter. Projektresultten visde tt etleringsformen hde stor etydelse för trädtillväxten och vkstningen. Slnk spindelform i Vlor och Vision sorter, hde större positiv effekt på trädtillväxten, trädhelheten och lomning (och till en viss del på skörden) jämfört med centrl ledreform. Veckovis kvävetillförselstrtegi förättrde trädtillväxten, trädlomningen, trädhelheten och skörden hos ll tre sorter. Med den strtegin kunde trädet försörjs med tillräckligt kväve vid ehov medn överskott v kvävetillförsel smt läckge till omgivnde vttendrg, kunde undviks. En strk negtiv korreltion melln örterns märktäckningsgrd och trädetleringsprocessen illustrerde den större negtiv effekten v konkurrensen melln träden och ogräset (särskilt i juni) på trädetleringsprocessen. Ättik som ett lterntiv till meknisk ogräsekämpning, visde inte någr märkr effekter, eftersom konkurrensen melln träd och ogräs inte hämmdes tillräckligt. Behndlingen med enrt meknisk ogräsekämpning visde sig h ättre effekt på etleringsprocessen. Av försöksresultten kn mn dr slutstsen tt odlingsmodell som innefttr trädetlering med slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning (minst fyr gånger per säsong) kn rekommenders som ett modernt odlingssystem för plommonsortern Vision och Victory. Slnk spindel form i komintion med veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik är den äst modellen som kn rekommenders för sorten Vlor. Jämförelsen melln de tre sortern med hänsyn till trädutveckling, tolerns mot ogräs respektive skdegörre och rektionen på modern etleringsprocess, visr tt Vlor och Vision sortern kn rekommenders strkt för plommonproduktionen i Sydsverige. Sorten Victory kn däremot inte rekommenders. 1

6 Summry Although the demnd for plums (Prunus domestic) is incresing in Sweden, the commercil production is still limited, while the plum cultivtion hs decresed y 65 % since To increse plum production, improve fruit qulity nd develop Swedish plum competitiveness, new growers should e ttrcted s well s orchrd mngement prctices must e modernized. This project sought to develop new plnted plum orchrd y comining different mngement prctices (tree trining, nitrogen fertiliztion nd control of weeds) with three different cultivrs (Vlor, Vision nd Victory). The results showed tht trining system is importnt to chieve cceptle tree growth nd yield. Slender spindle hd greter positive effect on tree growth, flowering nd tree sttus of Vlor nd Vision cultivrs compred to centrl leder. Weekly fertiliztion with nitrogen improved tree growth, tree flowering, tree helth nd yield of the three cultivrs. With this strtegy, the tree could e supplied with sufficient nitrogen without ny excess fertiliztion or nitrogen lck. A strong negtive correltion etween weeds nd tree development illustrted the greter negtive effect of weed competition (especilly in June) on the development of new plnted plum trees. Mechnicl weed control hd greter suppressive effects on weeds thn tretment with cetic cid. The positive intercting effects of trining s slender spindle, weekly nitrogen fertiliztion nd mechnicl weed control were very clerly demonstrted in this study to improve Vision nd Victory orchrds. Slender spindle shpe, in comintion with weekly nitrogen supply nd weed control with cetic cid ws the est model tht cn e recommended for Vlor orchrd. Comprisons etween the three cultivrs, depending on tree development, tolernce to weeds nd pests nd response to modern trining process showed tht Vlor nd Vision cultivrs cn e highly recommended for plum production in southern Sweden, while Victory cultivr cnnot e recommend. 2

7 Inledning Trots tt efterfrågn på plommon (Prunus domestic) ökr i Sverige, är den kommersiell odlingen fortfrnde egränsd. Den svensk produktionen v plommon uppgår till 327 ton fördelt på c 100 h (87 företg) (Jonsson, 10). Avkstningen i svensk odlingr ligger på c 3,5 ton/h vilket utgör endst 60 % v den dnsk odlingens medelskörd och endst 15 % v vd t.ex. Österrikes odlre kn producer. Plommonodlingen i Sverige hr minskt med två tredjedelr sedn 1971, då skörden uppgick till 937 ton fördelt på 304 h (795 företg) (Jonsson, 10; Jordruksverket, 08). Anledningen till denn lygsmm produktion är, förutom en kort säsong, även ristfällig odlingsåtgärder, dålig kännedom om svenskodlde sorter, hög retskostnder och en strk konkurrens från importerd frukt. Denn konkurrens gör tt den inhemsk plommonodlingen måste modernisers för tt möt hndelns krv på såväl högre kvlitet som lägre priser. För tt ny, smt redn etlerde odlre sk kunn li ttrherde till tt producer kvlitetsfrukt och ök ntlet plommonfruktodlingr i Sverige, måste produktiviteten i den svensk plommonodlingen förättrs och den inhemsk konkurrenskrften förstärks. Det finns stor möjligheter tt nå dess mål genom tt välj mer lämplig sorter, mer prktisk och ekonomisk gllrings-, eskärnings- och ogräsekämpningsmetoder smt modern växtnärings- och växtskyddsstrtegier (Guerr och Csquero, 09; Korsgrd et l., 07; Melnd, 01; Willimson et l., 10). Sortvl Flertlet v de nuvrnde sortern i svensk odlingr (t.ex. Opl, Emil och Viktori) ehöver yts ut mot sorter som är ättre lämpde för dgens mrknd. Hndeln efterfrågr sorter som ger stor frukter med r färg och som tål trnsporter och utiksexponering utn tt sprick eller få stötskdor. Odlrn ehöver produktiv och frisk sorter med olik utvecklingstider och mogndsperioder. De skll också h en jämn fruktsättning utn tt vr gllringskrävnde. Lgringsdugligheten är viktig. Sen sorter ör kunn lgrs längre med iehållen kvlitet för tt kunn jämn ut och förläng säsongen (Röen et l., 07; Willimsson et l., 10). Enligt preliminär resultt från ett tidigre försök på f.d. Kiviksförsökssttion, hr någr sorter vist sig vr intressnt för plommonproduktionen i området (Ericsson, 00). Modern odlingsteknik Odlingstekniken är v stor etydelse vd gäller ökning v skörden och utveckling v kvliteten. Trädtillväxten är till störst delen en sortegenskp, men kn också reglers genom vl v grundstm, eskärning och tillväxtreglering. Trditionellt, odls plommon på medelstor träd. De ymps vnligen på grundstmmen St. Julien A och forms som centrl ledre med lite eskärning. Under de senste tio åren hr intresset för modern odlingssystem, som kominerr svgväxnde grundstmmr med ny etleringsmetoder och tät plntering (hög trädntl per hektr), ökt. Med denn teknik kn träden snt utveckls, skörden lir högre och fruktkvliteten förättrs. Dessutom kn investeringskostndern återetls tidigre och retskrften nvänds effektivre (Melnd, 01). Genom tt eskär träden enligt formen slnk spindel istället för centrl ledre (som är populärt inom plommonodling), utvecklr träden r grenr med truig vinklr och öppen kron, vilket ökr skörden, förättrr kvliteten och minskr ngrepp från skdegörre (Ericsson, 00; Guerr och Csquero, 09; Korsgrd et l., 07). 3

8 Gllringsehovet nvänds som en prmeter i sortedömningen eftersom åtgärden medför högre kostnder. För en optiml gllring krävs tt vrje frukt får ett utrymme på 8-10 cm för tt kunn få en god kvlitet. Övergödningen v kväve är prolemtiskt. Gödslingsprogrmet enligt trädehovet under säsongen minskr de negtiv effektern v extr kvävetillförsel. Trädehovet kn estämms enligt jordnlys. Fördelning v mängden på olik tillväxtperioder under säsongen kn estämms enligt ldnlys. Det optiml näringsämnesinnehållet i plommonld är 2,3-2,8 % kväve, 2,2-2,8 % klium, 0,15-0,3 % fosfor och 1,6-2,1 % klcium (Korsgrd et l., 07). Dess riktvärden måste utvärders för olik sorter och enkl metoder för mätning v ldkvävet måste utrets (Thir och Gustvsson, 10). Kvlitetshöjnde åtgärder som ldgödsling med klcium tidigt på växtsäsongen, är exempel på ekonomiskt mycket värdefull åtgärder, eftersom smken hos plommon förstärks (högre socker- och syrinnehåll) och risken för svmpngrepp under lgring och försäljningsperioden minskr (Vngdl och Børve, 02; Wojcik, 01). Tillförselstidpunkt och kvävekvntitet smt sortvritioner är fktorer som ehöver studers för tt uppnå äst effekter. I äppelodling ehövs 3-5 ehndlingr per säsong med meknisk ogräsekämpning för tt egräns konkurrensen v ogräset (Erlndsson et l., 00). Viss v mskinern kn orsk rk- respektive rotskdor i nyplnteringr. Användningen v ättiksyr i rden och meknisk ogräsekämpning utnför rden som en lterntiv metod till enrt meknisk ogräsekämpning, visde lovnde effekter (Thir et l., 15). Frukten från träd som ehndldes med ättik visde högre motstånd mot svmpngrepp, dett knske p.g.. hög fsthet, sen mognd och låg klium/klcium kvot vid lgring (Thir et l., 07). Projektmål Hypotes Modern odlingssystem, inklusive tätplntering, etleringsform, veckovis kvävetillförsel och nturlig ogräsekämpningsmedel, kn förättr plommonträdens tillväxt, förkort etleringsperioden, förstärk träden, ök skörden smt förättr kvliteten. Syfte Projektet syftr till tt rekommender lämplig sorter och modern odlingssystem för tt uppmuntr åde professionell och ny plommonodlre till tt säkerställ en fortstt svensk plommonproduktion. 4

9 Mteril och Metod Försökslokl Projektet strtdes i mj 13, och vr plcert i en nyplnterd fruktodling i Onslund Nydl strx söder om Tomelill (ägren är Krister Nilsson). Ett år gml, helt frisk smt väl-grende plommonplntor från tre olik sorter på Snt Julin grundstm, plnterdes på 1,2 x 3,5 m i olik rder (ild 1). Fyrtioått träd per sort vldes ut och deldes slumpmässigt in i tre upprepningr (lock) med två träd per upprepning (Totl 144 träd). Bild 1. Fältet under vår - 13 Projektet innefttde ett ntl delprojekt enligt följnde: Sorter. Sort. Etleringsmetod c. Näringstillförsel d. Ogräsekämpning Tre sorter vldes ut (Vlor, Vision och Victory), sert på preliminär resultt från tidigre försök som gjordes på f.d. Kivikförsökssttionen (Ericsson, 00) smt försöksresultt från Norge och Dnmrk (Edlnd, 1998; Jstd et l., 07; Røen och Jstd, 02; Røen et l., 07). 5

10 Etleringsmetod Träden etlerdes enligt en v följnde former: 1. Slnk spindelform: träden som hde tre välplcerde grenr vldes ut vid plnteringen. Ympstället justerdes till 10 cm ovnför mrknivån. Grenr plcerde lägre än 60 cm togs ort. Huvudstmmen och sidogrenrn toppdes. Ung grenr tvingdes tt sträck sig horisontellt i örjn v sommren med hjälp v klädnypor för tt skp truig vinklr. Rmgrenr längre än 45 cm toppdes med en tredjedel v sin längd. I 14 toppdes ledren över den sist horisontell rmsgrenen. Klädnypor nvändes även den sommren för tt skp truig vinklr. Under tredje och sist året toppdes ledren igen och de krftig grenrn klipptes tillk (ild 2). Bild 2. Slnk spindel etleringsform 2. Centrl ledreform (Virvelkon): virvelkon är en modifierd form v centrl ledre som inneär tt träden efter vslutd uppyggndseskärning hr en konform med tre grenvåningr på c cm vstånd. Den nederst grenvåningen estår v 4-5 permnent rmgrenr medn de övre grenlgren hr 3-4 tillfällig grenr vrder. Toppskottet klipptes efter plntering till cm höjd. I ugusti öjdes de strkste grenrn ner i horisontellt läge (oftst 3-5 grenr) för tt få truig vinklr. Dess skulle ild de frmtid permnent rmgrenrn på först grenvåningen. Under 14 förkortdes 6

11 ledren till c 80 cm ovnför rmgrenrn och konkurrensskotten togs ort. I ugusti vldes 2-3 strk grenr ut för tt inds ner och kompletterr de permnent grenrn i det ndr lgret. Tredje året (15) vldes ytterligre 3-4 sidoskott ut och ehndldes på smm sätt som tidigre för tt skp den tredje våningen (ild 3). Näringstillförsel Bild 3. Centrl ledre etleringsform I försöket gödsldes träden med gödselmedlet (Bin lå 6:1:12) med en v följnde tillförselstrtegier: Tillförsel vid ett tillfälle: Träden fick 60 kg/h kväve och 150 kg/h klium vid ett tillfälle i örjn v mj. Veckovis tillförsel: Träden fick,0 kg/h kväve i mj (2,5 g N per träd och veck), 32 kg/h kväve i juni (4 g N per träd och veck) och 8 kg/h kväve i juli (1 g N per träd och veck) smt 150 kg klium per h, tillfördes vid ett tillfälle i mj. Ogräsekämpning Mrkeretningen, före försöksstrt, estod v meknisk eretning/fräsning, kompletterd med hndhckning. Ogräset ekämpdes sen med en v följnde metoder: Meknisk: upprepd meknisk ogräsekämpning, i och utnför trädrden med Pellenc, en gång per månd under juni-septemer. Ättiksyr: ogräset ekämpdes med ättiksyr, på en c 0,4 m red rems i trädrden. Utnför trädrden utfördes den meknisk ogräsekämpningen med Pellenc. Trädremsn ehndldes med en vätskemängd på 3060 liter/h (ehndld yt), estående v 12 % ättik. Odlingssystem På grund v de olik odlingsåtgärdern deldes försöket in i ått odlingssystem med 2 träd i vrje lock, totl 6 träd per system: A. slnk spindel, kvävetillförsel vid ett tillfälle och meknisk ogräsekämpning. B. slnk spindel, kvävetillförsel vid ett tillfälle och ogräsekämpning med ättik. C. slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning. 7

12 D. slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik. E. centrl ledre, kvävetillförsel vid ett tillfälle och meknisk ogräsekämpning. F. centrl ledre, kvävetillförsel vid ett tillfälle och ogräsekämpning med ättik. G. centrl ledre, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning. H. centrl ledre, veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik. Anlyser och övrig odlingsåtgärder Skdegörre ekämpdes inte under projektperioden. Följnde nlyser utfördes: Jordnlys/ldnlys - näringsämnesmängd i torrsustnsmängd (SLU l.). Trädtillväxt: stmtillväxten mättes i slutet v novemer under tre säsonger som TCSA, stmsektionsyt (trunk cross section re). Trädhelhet och skdor: edömdes enligt en skl där 1= mycket svgt och sjukt träd och 10 strkt och friskt träd. Trädlomning: edömdes enligt en skl där 1= ingen lomning och 9 full med lommor. Ogräsvläsning: visuell edömningr v ogräsmrktäckningsgrden utfördes regelundet under 14 och 15. Under 14 vlästes ogräsmrktäckningsgrden två gånger i juni och en gång i ugusti medn under 15 vlästes ogräsmrktäckningsgrden två gånger i juni och två gånger i ugusti. Skörd och fruktkvlitet. All resultt nlyserdes med dekvt sttistisk metoder (Minit 16). Resultt Etleringsmetod Vlorträd som etlerdes som slnk spindel växte ättre än Vlorträd som etlerdes som centrl ledre, under två säsonger i 13 och 14. Det vr ingen signifiknt skillnd melln åd etleringsformer under 15. Under hel perioden ökde slnk spindelformen, Vlors trädtillväxt med 23 % jämfört med centrl ledre (Fig. 1). Under två säsonger i 14 och 15 visde Visionsträd som etlerdes som slnk spindel, på ättre tillväxt jämfört med de träd som etlerdes som centrl ledre. Den skillnden oserverdes däremot inte under 13. Slutedömningen för hel perioden visde tt Visionsträd i slnk spindel form växte 24 % krftigre än Visionsträd i centrl ledre form (Fig. 1). Båd etleringsformern visde nästn smm effekt på Victorys trädtillväxt under de tre säsongern (Fig.1). 8

13 Stmtillväxt (%) Stmtillväxt (%) Fig. 1. Effekten v trädens etleringsform på trädtillväxten under tre säsonger (13-15) Vlor Totl Slnk spindel Centrl ledre 160 Vision Totl Slnk spindel Centrl ledre 9

14 Stmtillväxt (%) 140 Victory Totl Slnk spindel Centrl ledre Slnk spindelformen förättrde trädhelheten med 28 % hos Vlor, 15 % hos Vision och 47 % hos Victory jämfört med centerl ledre formen (Tell 1). Slnk spindelformen ökde lomningsnivån hos Vlor med 50 %, hos Vision med 60 % och hos Victory med 53 % jämfört med centrl ledre formen (Tell 2). Tell 1. Effekten v olik odlingssystem på trädhelheten under två säsonger (14 och 15 medeltl), 1= mycket dåligt träd, 9= mycket r träd. Odlingssystem Behndling Vlor Vision Victory Etleringsmetod Slnk spindelform 6,9 6,9 5,5 Centrl ledreform 5,4 6,0 4,8 Näringstillförsel En gång 5,5 6,0 4,3 Veckovis 6,7 6,8 4,9 Ogräsekämpningsmetod Meknisk 5,7 6,5 4,8 Ättik 5,8 6,4 45, Etleringsmetod x näringstillförsel P= 0,000 P=0,000 ns Etleringsmetod x ogräsekämpning ns P= 0,048 ns Ogräsekämpning x näringstillförsel ns ns ns Etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförsel ns ns ns 10

15 Tell 2. Effekten v olik ehndlingr på lomningsnivån under två säsonger (14 och 15 medeltl), 1= nästn ingen lomning, 9= full lomning. Odlingssystem Behndling Vlor Vision Victory Etleringsmetod Slnk spindelform 4,6 4,1 3,2 Centrl ledreform 3,0 2,6 2,1 Näringstillförsel En gång 4,2 3,1 2,2 Veckovis 3,4 3,6 2,1 Ogräsekämpningsmetod Meknisk 4,0 3,4 2,8 Ättik 3,6 3,3 2,5 Etleringsmetod x näringstillförsel P= 0,000 ns ns Etleringsmetod x ogräsekämpning ns P= 0,043 ns Ogräsekämpning x näringstillförsel P= 0,033 ns ns Etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförsel P= 0,5 ns ns Näringstillförselsstrtegi Bldnlysen visde tt veckovis kvävetillförsel ökde ldens kväveinnehåll med 24 % 13 och 27 % 14 jämfört med kvävetillförsel vid nnt tillfälle. Bldens kolinnehåll ökdes 13 p.g.. veckovis tillförsel jämfört med kvävetillförsel vid nnt tillfälle. Ingen signifiknt skillnd melln de två tillförselstrtegiern oserverdes under 14. Dessutom, vr det ing signifiknt smspel melln sort och kvävetillförselstrtegi, vd gäller ldens kväveinnehåll eller ldens kolinnehåll under 13 och 14. Victoryld hde mindre kolinnehåll under 13 jämfört med de ndr sortern. Kvävetillförselsstrtegin under 13 påverkde den totl kvävendelen i jorden i örjn v 14. Veckovis tillförsel ökde det totl kväveinnehållet med 40 % jämfört med tillförsel vid nnt tillfälle ovsett plommonsort (Tell 3). Tell 3. Effekten v olik näringstillförselstrtegier på ldens- respektive jordens näringsinnehåll. Näringstillförselstrtegier Bldens kväveinnehåll % Bldens kolinnehåll % Jordens totl kväveinnehåll kg/h, 14 En gång 2,29 2,54 41,82 45,93 12,55 Veckovis 2,84 3,23 44,12 49,24 17,55 Sort ns ns P=0,048 ns ns Sort x näringsstrtegi ns ns ns ns ns De två olik näringstillförselstrtegiern hde ingen effekt på trädtillväxten under den först säsongen hos ll tre sorter. Veckovis tillförsel förättrde trädtillväxten hos ll tre sorter under 14 och hos Vision även under 15, jämfört med tillförsel vid ett tillfälle (Fig. 2). Slutedömningen för hel perioden visde tt veckovis kvävetillförsel förättrde trädtillväxten hos Vlor med 12 % och hos Vision med 7 % jämfört med tillförsel vid ett tillfälle. Den äst responsen noterdes hos Victory då veckovis kvävetillförsel förättrde trädtillväxten med 30 % jämfört med gödning vid ett tillfälle (Fig.2). 11

16 Stmtillväxt (%) Stmtillväxt (%) Fig. 2. Effekten v näringstillförselsstrtegin på trädtillväxten under tre säsonger (13-15). 140 Vlor Totl Tillförsel vid ett tillfälle Veckovis tillförsel Vision Totl Tillförsel vid ett tillfälle Veckovis tillförsel 12

17 Stmtillväxt (%) 140 Victory Totl Tillförsel vid ett tillfälle Veckovis tillförsel Vlor- och Visionsträden som fick veckovis kvävetillförsel visde ättre helhetsresultt jämfört med kvävetillförsel vid ett tillfälle. Trädhelheten för Victory inverkdes inte v näringstillförselstrtegin (Tell 1). Veckovis kvävetillförsel hde positiv effekt på lomningen r hos Vlor, där lomningsnivån ökdes med 17 % i slnk spindel träd jämfört med centrl ledre träd (Tell 2). Ogräsekämpning Under 14 hde den meknisk ogräsekämpningsmetoden ättre effekt på trädtillväxten hos Vlor och Vision jämfört med ogräsekämpning med ättik. Båd metodern visde nästn smm effekt under 13 och 15. Victoryträden växte ättre när ogräset ekämpdes med ättik under 14 och med enrt meknisk ogräsekämpning under 15. Slutedömningen för hel perioden visde tt meknisk ogräsekämpning förättrde Vlors trädtillväxt med 8 % och Visions trädtillväxt med 17 % jämfört med ogräsekämpning med ättik. Bekämpningsmetodern hde nästn smm effekt på Victorys trädtillväxt (Fig. 3). Ogräsekämpningsmetodern visde vrken signifiknt effekt på trädhelheten (Tell 1) eller på lomningen hos de tre sortern (Tell 2). 13

18 Stmtillväxt (%) Stmtillväxt (%) Fig. 3. Effekten v ogräsekämpningsmetoder på trädtillväxten under tre säsonger (13-15) Vlor Totl Meknisk Ättik Vision Totl Meknisk Ättik 14

19 Stmtillväxt (%) 1 Victory Totl Meknisk Ättik Det mrktäcknde ogräset konkurrerde med träden om vtten och näring och påverkde trädtillväxten. Örterns mrktäckningsgrd under olik årstider hde olik effekter på trädtillväxten, eftersom grden förändrdes under säsongen eroende på ekämpningsmetod smt tidpunkten då de olik metodern utfördes. Den meknisk ekämpningsmetoden minskde örterns mrktäckningsgrd med 19 % under hel försöksperioden jämfört med ekämpning med ättik. Örterns mrktäckningsgrd vr, i juni, c 10 % högre än i ugusti. Grden visde den högst nivån under 13 följt v 15. Örterns lägst mrktäckningsgrd noterdes under 14 (Tell 4). Tell 4. Effekten v olik ogräsekämpningsmetoder på örterns mrktäckningsgrd (%) under två säsonger (14 och 15 medeltl). Fktor Behndling Örterns mrktäckningsgrd (%) Ogräsekämpningsmetod Meknisk 37,7 Ättik 44,3 Period Juni 42,2 Augusti 39,6 År 13 46, ,1 c 15 39,9 Ogräsekämpningsmetod x år 0,004 Ogräsekämpningsmetod x period 0,000 År x period 0,002 Ogräsekämpningsmetod x år x period 0,015 Det fnns negtiv korreltioner melln örterns mrktäckningsgrd och trädtillväxten (Tell 5). Vlors trädtillväxt visde strk negtiv korreltioner med örterns mrktäckningsgrd i juni respektive ugusti under 13 och 14 (r=0,55-0,66, p<0,005). Visions trädtillväxt 15

20 påverkdes v örterns mrktäckningsgrd endst i juni under åd säsongern (r=0,51-0,76, p<0,011). Örterns mrktäckningsgrd i juni respektive ugusti påverkde inte Victorys trädtillväxt under 13. Däremot oserverdes mycket strk negtiv korreltioner melln Victorys trädtillväxt och örterns mrktäckningsgrd i juni och ugusti 14 (r=0,81-0,82, p<0,000) (Tell 5). Tell 5. Korreltionen melln örterns mrktäckningsgrd och stmutvecklingen. Sort Säsong Period r P R 2 Vlor 13 Juni - 0,66 0,000 45% Augusti - 0,63 0,001 40% 14 Juni - 0,56 0,005 31% Augusti - 0,55 0,005 31% Vision 13 Juni - 0,76 0,000 58% Augusti - 0, 0,359 4% 14 Juni - 0,51 0,011 26% Augusti 0,14 0,506 2% Victory 13 Juni - 0, 0,466 4% Augusti - 0,11 0,675 13% 14 Juni - 0,82 0,000 68% Augusti - 0,81 0,000 66% Trädvkstning Träden skörddes för först gången, säsongen 15. Avkstningen vr mycket låg. Br någr frukter kunde plocks från Victoryträden och därför kn mn inte edöm den sorten enligt mycket lågt trädvkstning. Slnk spindel formen ökde skörden med 90 % hos Vlor och med 143 % hos Vision jämfört med centrl ledre formen. Veckovis kvävetillförsel förättrde trädvkstningen med 30 % hos åd sortern. Ing signifiknt effekter v ogräsekämpningsmetodern på trädvkstningen oserverdes (Tell 6). Tell 6. Effekten v olik ehndlingr på skörden under 15 Odlingssystem Behndling Vlor Vision Victory Etleringsform Slnk spindel Centrl ledre Näringstillförselsstrtegi En gång Veckovis Ogräsekämpningsmetod Meknisk Ättik P.g.. för lite ntl frukt, kunde fruktkvliteten och lgringspotentilen inte kontrollers. Effekten v olik odlingssystem på etleringsprocessen Odlingssystemet som estod v etleringsformen slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik, hde den äst effekten på Vlors trädtillväxt under ll tre säsonger. För Vision och Victory visde sig däremot odlingssystemet som kominerde slnk spindel formen, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning h den äst effekten. Det fnns signifiknt interktioner melln de tre åtgärdern hos ll tre sortern (Fig.4.). 16

21 Stmutveckling (%) Stmutveckling (%) Fig. 4. Effekten v olik ehndlingr på trädtillväxten under tre säsonger (13-15) Fig Vlor A B C D E F G H Behndlingr Smspel etleringsmetod x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi P= 0,0 P= 0,000 P= 0,000 P= 0, Fig Vision A B C D E F G H Behndlingr Smspel etleringsmetod x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi P= 0,000 P= 0,000 P= 0,000 P= 0,005 17

22 Stmutveckling (%) Fig Victory A B C D E F G H Behndlingr Smspel etleringsmetod x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi etleringsmetod x ogräsekämpning x näringstillförselsstrtegi ns P= 0,000 ns P= 0,000 Diskussion och slutsts För tt ök plommonodlingrns produktivitet och förättr fruktkvliteten, måste träden etlers enligt modern åtgärder för tt kunn är frukt så snt som möjligt efter plntering. Optiml trädtillväxt under etleringsperioden resulterr i riklig skördr årligen. Trädtillväxten och växtsättet är de viktigste sortegenskpern som kn reglers genom vlet v grundstm och etleringssystem. Oönskd vegettion d.v.s. ogräs, konkurrerr med träden om vtten och näring vilket gör tt tillväxten hämms, vkstningen minskr och risken för vinterskdor ökr. Därför, kn ogräsfri mrk under träden vr en vgörnde fktor i trädtillväxten och skörden. En nnn fktor är gödsling som hr stor effekt på trädetlering och vidre utveckling. Gödslingsstrtegin ör lltid plners utifrån noggrnn jordrespektive ldnlyser. Tidigre studier undersökte oft inverkn v ovnnämnd fktorer vr för sig. I dett försök undersöktes smverknseffekten v de tre odlingsåtgärdern (etleringsform, kvävetillförselstrtegi och ogräsekämpningsmetod) på trädtillväxten, trädhelheten, lomningen och vkstningen hos tre plommonsortern (Vlor, Vision och Victory). Etleringsformen hr stor etydelse för trädtillväxten och vkstningen (Pestenu, 10). Resultten visde tt slnk spindelformen hde större positiv effekt på trädtillväxten, trädhelheten och lomningen (och till en viss del på skörden) för Vlor och Vision sortern jämfört med centrl ledre formen. Den positiv effekten vr inte märkr hos Victory sorten. I en tidigre studie (f.d. Kiviks försökssttion 1998) ökde inkortning v toppskott och 18

23 grenöjning ner till 45 grder, Juileums trädvkstning med 0 % jämfört med klssisk eskärning. Trädtillväxten och utvecklingen är i hög utsträckning eroende på den näring som finns tillgänglig under växtsäsongen. Trädets ehov v olik näringsämnen (mängd och typ) vrierr över året. Upptget v kväve, fosfor och klcium minskr under säsongen medn kliumupptget däremot ökr. I örjn v vegettionsperioden ehöver träden mycket kväve och fosfor. Nyplnterde träd nvänder upp till hälften v det totl kväveehovet för tt försörj tillväxten v ny rötter och skott. Det huvudsklig ehovet är egränst till måndern från pril till juli. Eftersom näringsupptget vi röttern är reltivt litet under våren, tvings träden tt utnyttj sin egn reserver, d.v.s. näringsämnen som trädet tidigre lgrt i röttern under förr hösten. Det inneär tt en tidig vårsgödsling v kväve är mindre effektiv än t.ex. när gödselgivn fördels under säsongen med hjälp v nlyser. Med hög kväve hlter i mrken under perioder när rotktiviteten är låg kn kvävet tvätts ort (Thir et l., 07). Eftersom edömning v trädens kväveehov med hjälp v nlyser är dyr och tidskrävnde, undersökte vi fördelningen v kvävetillförsel vid 12 olik tillfällen (veckovis tillförsel). Resulttet visde tt den strtegin hde större positiv effekt på trädtillväxt, trädlomning, trädhelhet och skörd hos ll tre sortern. Det inneär tt med den strtegin försörjs trädet med kväve vid ehov och överskott v kvävetillförsel smt läckge till omgivnde vttendrg undviks. Den strk negtiv korreltionen melln örterns märktäckningsgrd och trädetleringsprocessen illustrerde hur konkurrensen melln träden och ogräset kn hämm trädtillväxten och utvecklingen. Fruktträd växer som mest under mj till juli, men rotktiviteten försätter vr reltivt hög efter denn period. Därför, är konkurrensen om resurser melln trädens rötter och ogräset som störst från knoppsprickning frm till ugusti (Thir et l., 15). En noggrnn ogräseretning tidigt på säsongen är etydligt effektivre och hr större etydelse för vkstningen än ndr tider på året. Försökets resultt visde tt örterns mrktäckningsgrd vr större i juni än i ugusti under de tre säsongern. Konkurrensen melln träd och ogräs i juni hde större negtiv effekt på trädens etleringsprocess än konkurrensen melln träd och ogräs i ugusti. Visionsträden hde ättre konkurrensförmåg mot ogräset, särskilt i slutet v säsongen än Vlorträden, medn Victoryträden visde sämre konkurrensförmåg än Vlorträden. Ogräset kn ekämps med olik metoder l.. meknisk och kemisk. På grund v hälsorisken och miljön smt ökning v ogräsresistensen mot hericider, hr den meknisk ogräsekämpningsmetoden dominert i svensk fruktodlingr. Meknisk ogräsekämpning är däremot tidskrävnde och kn dessutom orsk rot- respektive rkskdor. Nturlig hericider, såsom ättiksyr, hr testts i svensk äppelodlingr (Thir et l., 15). När ogräsekämpning med ättiksyr undersöktes i dett försök som lterntiv till meknisk ogräsekämpning, visde resultten ing märkr effekter, eftersom konkurrensen melln träden och ogräset inte hämmdes tillräckligt. Ogräsekämpning med endst meknisk metod visde sig h ättre effekt på etleringsprocessen. Av försöksresultten kn mn dr slutstsen tt odlingsmodell som innefttr trädetlering med slnk spindel, veckovis kvävetillförsel och meknisk ogräsekämpning (minst fyr gånger per säsong) kn rekommenders som ett modernt odlingssystem för plommonsortern Vision och Victory. Slnk spindel form i komintion med veckovis kvävetillförsel och ogräsekämpning med ättik är den äst modellen som kn rekommenders för Vlorodling. 19

24 Jämförelsen melln de tre sortern med hänsyn till trädutveckling, tolerns mot ogräs respektive skdegörre och rektionen på modern etleringsprocess, visr tt Vlor och Vision sortern kn rekommenders strkt för plommonproduktionen i Sydsverige. Victory sorten är däremot svår tt rekommenders. Två skdegörre oserverdes under 14 och 15, ldlus på Vlorträd och päronpest på Visionsträd. Åkerfräken (Equisetum rvense), olik tistelrter (Circium) och mskrossläktet (Trxcum) vr de vnligste ogräsen i försöket. Slutligen. Vlor är en sort från Knd. Trädet växer gnsk krftigt, hr gnsk spetsig grenvinklr och kn ilnd vr försedd med tornr. Sorten lommr sent och plocks i septemer. Fruktern är låviolett, stor (55-65 g) och ovl. Fruktköttet är gröngult och släpper helt från stenen. Smken är utmärkt genom sin hög sötm (25% socker) med lätt syrlighet. Frukten ngrips v fruktmögel. Bldlus oserverde på Vlorträd under 14 och 15. Sorten är något vinterhärdig och kn odls i zon I-III. Vlorfrukt är rik på fenoler och ntioxidnter och kn evrs i ULO lgring under minst 6 veckor (Thir och Olsson, 10). Vision är en nnn sort från Knd. Trädet växer gnsk krftigt och hr svgt truig grenvinklr. Sorten lommr sent och plocks i septemer. Fruktern är lå, stor (55-60 g) och ovl. Fruktköttet är gult och släpper nästn stenen. Smken är ypperlig. Sorten är rikärnde och pssr enrt zon I och zon II. Visionsfrukter är rik på socker och vitminer och kn hålls i ULO lgring under något längre tid än Vlor, c 8 veckor (Thir och Olsson, 10). Victory är även den en kndensisk sort. Sorten är en korsning melln Vision och Vlor, mognr i septemer och ger stor och ttrktiv frukter. Frukten är hjärtformd och mörk låviolett sklfärg med grön-gul köttfärg. Sorten visde på dålig tillväxt och motstånd i dett försök. Tck! Slutligen vill jg tck ll som hr hjälpt mig tt genomför denn studie. Speciellt tck till Tillväxt Trädgård för finnsieringen v dett försök, till Krister Nilsson och Pul Ilg för ll hjälp på fältet smt till Henrik Stridh, VD, Äppelriket för smretet. Littertur Edlnd, T plommonsorter for økologisk dyrking. Plnteforsk plntevernet, Ås, Norge. Kompendium. Ericsson, N-A. 00. Försök med sen plommonsorter. Frukt nd ärodling. 3: Erlndsson, B., Erlndsson, G., Ögren, E., Åkererg, C. & Kling, M. 00. Slutredovisning v projektet Ekologisk fruktodling - växtskydd, mykorrhizförekomst och ogräsreglering. Länsstyrelsen Västmnlnds län Guerr, M. & Csquero, P. 09. Site nd fruit mturity influence on the qulity of Europen plum in orgnic production. Scienti Horticulture 122: Jstd, G., D. Røen, E. Bjotveit & S. Mogn. 07. Pest Mngement in Orgnic Plum Production in Norwy. Act Hort. 734:

25 Jonsson, M.S. 10. Plommonsorter i Sverige. Jordruksverket, 08. Ntionell Strtegi för hållr verksmhetsprogrm inom sektorn för frukt och grönsker i Sverige. Korsgrd, M. & H. Pedersen. 07. Frugt og är. Lndrugsforlget. Århus, Dnmrk. Mellnd, M. 01. Erly performnce of Europen plum density production systems. Act Hort. 557: Pestenu, A. 10. The influence of tree formtion methods on development nd plcement of genertive orgns in pple orchrd. J. Hort. forestry nd iotechnology V. 14:1-5. Røen, D. & Jstd, G. 02. Dmge on orgnic fruits cused y diseses nd pests. Poster, NJF-seminr NO346, Orgnic production of fruit nd erries, Årslev, Dnmrk. Røen, D., S. Hjeltnes nd G. Jstd. 07. Orgnic Production of Plum Cultivrs. Act Hort. 734: Thir, I., Johnsson, E. nd Olsson, M.E. 07. Improvement of qulity nd storility of pple cv. Arom y djustment of some pre-hrvest conditions. Scienti Hort., 112: Thir, I. & Olsson, M. 10. Qulity nd storility of five plum cultivrs Prunus domestic L. relted to hrvesting dte nd Ultr Low Oxygen tmosphere storge. Act Horticult., 876: Thir, I., Svensson, S-E. & Hnsson, D. 15. Floor mngement systems in orgnic pple orchrd ffect fruit qulity nd storge life. HortScience 50: Vngdl, E. nd Børve, J. 02. Pre- nd Posthrvest C-tretment of Plums (Prunus domestic L.). Act Hort. 577: Willimson, J. & Crne, J. 10. Best Mngement Prctices for Temperte nd Tropicl/Sutropicl Fruit Crops in Florid: Current Prctices nd Future Chllenges. Horttechnology, (1):111. Wojcik, P. 01. Drowick prune fruit qulity s influenced y clcium sprying. J. Plnt. Nutr. 24(8):

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Skyddseffekt mot snytggeskdor för cypermetrin, imidkloprid, lmd-cyhlotrin och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 22-26 på As och Tönnersjöhedens försöksprker. Delrpport

Läs mer

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.

Delrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010. Delrpport från projekt Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker oh är, 21. Projektledre: Birgitt Svensson Kort projekteskrivning Sniglr, främst den spnsk skogssnigeln, Arion lusitnius, men även

Läs mer

Alkylresorcinoler kan användas för att bekämpa lagringssjukdomar i ekologisk äppelodling

Alkylresorcinoler kan användas för att bekämpa lagringssjukdomar i ekologisk äppelodling Slutrpport till SLU EkoForsk Alkylresorcinoler kn nvänds för tt ekämp lgringssjukdomr i ekologisk äppelodling Appliction of ARs in n orgnic pple orchrd for protection ginst storge diseses Hilde Nyom 1,

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries

Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Prouktionssystem för ekologisk oling v trägårslåär Orgni proution systems in Northern highush lueerries Håkn Asp (projektnsvrig), Birgitt Svensson, Siri Cspersen, Smmr Khlil Institutionen för iosystem

Läs mer

Alkylresorcinoler i rågkli kan användas mot lagringssjukdomar i ekologisk äppelodling

Alkylresorcinoler i rågkli kan användas mot lagringssjukdomar i ekologisk äppelodling LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rpportserie Alkylresorcinoler i rågkli kn nvänds mot lgringssjukdomr i ekologisk äppelodling Alkylresorcinols in rye rn cn e used ginst storge diseses

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson 11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Utlkning efter olik spridningstidpunkter v flytgödsel till vll Sofi Delin, Gunnr Torstensson och Helen Aronsson Resultt från två projekt finnsierde v Jordbruksverket

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Protein från vallen hur gör man?

Protein från vallen hur gör man? Protein från vllen hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst. för HMH, SLU Skr Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutveckling D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Användande av formler för balk på elastiskt underlag Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Lödda värmeväxlare, XB

Lödda värmeväxlare, XB Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell) K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder

Borcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00

Läs mer

Behandling av utsädesburna sjukdomar i vårkorn

Behandling av utsädesburna sjukdomar i vårkorn LARS WIIK Hushållningssällskpet Skåne ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentrl, Linköping Behndling v utsädesburn sjukdomr i vårkorn Två utsädesprtier v vårkorn behndldes med två kemisk betningsmedel,

Läs mer

Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn

Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn Av Alf Djurberg och Lrs Wiik b Jordbruksverkets växtskyddscentrl, b Hushållningssällskpet Skåne Behndling v utsädesburn sjukdomr på vårkorn SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Två utsädesprtier v vårkorn behndldes

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Under 2018 startades en ny försöksserie i

Under 2018 startades en ny försöksserie i ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskpet Skrorg erik.jonsson@hushllningssllskpet.se Kvävestrtegi oh tipunkt i höstrps I enn ny försökserie unersöktes smbnet melln kvävegöslingstipunkt oh skör i höstrps. Resultten

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.

Läs mer

Lena Holm och Eva Johansson Område Agrosystem SLU Alnarp 2011-06-15

Lena Holm och Eva Johansson Område Agrosystem SLU Alnarp 2011-06-15 Slutrpport för projektet Optimerd näringssmmnsättning och gödselplcering för ökd skörd och förbättrd kvlité hos mltkorn fältförsök (PA-projekt 147) Len Holm och Ev Johnsson Område Agrosystem SLU Alnrp

Läs mer

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende.

1. Tvätta händerna och abborrens yttre samt använd rent material. Lägg abborren på skärbrädan framför dig. Studera dess utseende. 1 st färsk orre - Denn kn du köp i en livsmedelsutik som hr fiskdisk. Koll så tt den inte livit rensd (men hr de oftst inte livit). Aorren ör helst väg 250 g eller mer, nnrs kn det li lite pilligt. 1 st

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Det energieffektiva kylbatteriet

Det energieffektiva kylbatteriet Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det

Läs mer

En ny aktiv fluorformel i Sverige

En ny aktiv fluorformel i Sverige En ny ktiv fluorformel i Sverige Fördelr målinriktd fluor på tndytorn Ger ökd fluorkonentrtion i oh omkring tnden Underlättr reminerlisering v initil kriesskdor Ökr tänderns motståndskrft mot syrngrepp

Läs mer

Potatisbladmögel 2017

Potatisbladmögel 2017 Av Lrs Wiik, Ann Gerdtsson b, Erlnd Liljeroth Hushållningssällskpet Skåne, Bjärred b Jordbruksverket, Växtskyddscentrlen, Alnrp Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Av c NAMN, titel

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Slutrapport för projektet Mangan och zink kan minska angreppen av rotröta i rödklöver under fältförhållanden (V AEL)

Slutrapport för projektet Mangan och zink kan minska angreppen av rotröta i rödklöver under fältförhållanden (V AEL) Slutrpport för projektet Mngn och zink kn minsk ngreppen v rotröt i rödklöver under fältförhållnden (V14-0014-AEL) 2015-12-11 Ev Stoltz & Ann-Chrlotte Wllenhmmr, Hushållningssällskpet/HS Konsult AB, Örero

Läs mer

Så behandlades parodontitskadorna

Så behandlades parodontitskadorna VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes prodontitskdorn SAMMANFATTAT I förr numret v Tndläkrtidningen presenterdes fyr ptientfll där du fick terpiplner prolemtänder nteriort om molrer. Här redovisr vi ptient fllen

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

CLIMAFRUIT. Ekologisk odling av hallon och björnbär i tunnel, LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Birgitta Svensson Område Hortikultur, SLU Alnarp

CLIMAFRUIT. Ekologisk odling av hallon och björnbär i tunnel, LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Birgitta Svensson Område Hortikultur, SLU Alnarp LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rpportserie Ekologisk odling v hllon oh jörnär i tunnel, 8- Birgitt Svensson Område Hortikultur, SLU Alnrp Sveriges lntruksuniversitet Fkulteten för lndskpsplnering, trädgårdsoh

Läs mer

Utlakningsförsök med vintergrön mark Helena Aronsson, Lisbet Norberg, Maria Blomberg och Gunnar Torstensson

Utlakningsförsök med vintergrön mark Helena Aronsson, Lisbet Norberg, Maria Blomberg och Gunnar Torstensson Utlkningsförsök med vintergrön mrk 1993-17 Helen Aronsson, Liset Norerg, Mri Blomerg och Gunnr Torstensson Ekohydrologi 151 Uppsl 18 Titel: Utlkningsförsök med vintergrön mrk 1993-17 Förfttre: Helen Aronsson,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter? Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.

Läs mer

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram Vlldg Götl 21562 Eliset Ndeu och protein från vllen Projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Syfte Att utvärder näringsvärde, främst proteinkvlitet smt ensileringsförmåg

Läs mer

Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 oh Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö oh häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Bkgrund

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba. Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.

Läs mer

Mikroalger i reningsverk och samrötning av mikroalger och slam

Mikroalger i reningsverk och samrötning av mikroalger och slam Mikrolger i reningsverk och smrötning v mikrolger och slm Ev Nordlnder, Mälrdlens högskol Jesper Olsson, Mälrdlens högskol/uppsl Vtten och Avfll AB Inledning: Reningsverk med ktivsslmprocess Ingående 1.

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011

Rapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011 Rpport gällnde LUS- resultt under höstterminen 2011 Kommunen hr sedn mång år tillk eslutt tt ll låg- och mellnstdieskolor sk gör ett läsutvecklingstest (LUS) på vrje rn en till två gånger per termin. Dett

Läs mer

Kvävestrategier i timotejfrövall (Phleum pratense L.)

Kvävestrategier i timotejfrövall (Phleum pratense L.) Kvävestrtegier i timotejfrövll (Phleum prtense L.) Nitrogen fertiliztion strtegies of timothy seed ley (Phleum prtense L.) Ann-Chrlotte Wllenhmmr och Lrs Eric Anderson Örebro läns hushållningssällskp,

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen

Tandvård i Skandinavien så olika är bidragssystemen ETIK INOM TANDVÅRDEN Tndvård i Skndinvien så olik är idrgssystemen SAMMANFATTAT Bidrgssystemen inom tndvården i, Sverige och Norge är mycket olik. Trots skillndern melln systemen är tndhälsn likrtd i de

Läs mer

Elektromagnetisk bromsning förbättrar stålkvaliteten vid stränggjutning

Elektromagnetisk bromsning förbättrar stålkvaliteten vid stränggjutning Elektromgnetisk romsning förättrr stålkvliteten vid stränggjutning Elektromgnetisk romsning v stålflödet i kokillen i stränggjutningsmskiner förättrr kvliteten hos det gjutn stålet genom tt mängden icke-metllisk

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor

Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permanetmagnet Synkronmotor Elektroteknik MF1016 föreläsning 11 Permnetmgnet Synkronmotor (I oken 7. 8 PM-synkronmotorn) Likheter oh skillnder med likströmsmskinen Enfsig modell (klls även per fs modell ) Ström oh moment Vrvtl oh

Läs mer

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Aretsrpport Från Skogforsk nr. 9 216 Effekter v olik gllringsformer och stickvägsvstånd på virkesproduktion och ekonomi i tllförsöket Kolfllet Resultt efter två gllringr och en 2-årig försöksperiod Effects

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

Hörnfogar på köksbänkar med 90 cm bredd

Hörnfogar på köksbänkar med 90 cm bredd Nr 534 Hörnfogr på köksänkr med 90 cm redd A Beskrivning Med frässchlonen APS 900 och en hndöverfräs från Festool, t ex OF 1400, kn mn snt och enkelt tillverk hörnfogr på köksänkr i 90. I dett exempel

Läs mer

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz

Röstens ålder. - en auditiv & akustisk studie. Susanne Schötz D-uppsts i fonetik FON 44 Institutionen för lingvistik Lunds Universitet Juni 21 Hndledre: Prof. Göst Bruce Röstens ålder - en uditiv & kustisk studie Susnne Schötz Innehållsförteckning 1 Introduktion

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

Proteinkvalitet i vall

Proteinkvalitet i vall Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll

Läs mer

14. MINSTAKVADRATMETODEN

14. MINSTAKVADRATMETODEN 4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar

Cikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar Cikori (Cichorium intyus L) till växnde grisr Emm Ivrsson Institutionen för husdjurens utfodring och vård Fier i grisfoder Hög ndel spnnmål i dgens grisfoder Inlndning v extr fier är kopplt med minskt

Läs mer

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång Hjälpred Lthunden Virkesåtgång Dimensionering Virkeskvliteter Fuktkvotsklsser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Teller 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Lthunden 1 Lthunden 2 Sommrhus Tjjkovski,

Läs mer

Examensarbeten 2012:2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Examensarbeten 2012:2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel Exmensrbeten 2012:2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel 1 Institutionen för skogens ekologi Kvlitet och skdor i tllungskog efter röjning vid olik stubbhöjder Qulity nd dmge in Scots pine-dominted

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-003 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

XIV. Elektriska strömmar

XIV. Elektriska strömmar Elektromgnetismens grunder Strömmens riktning Mn definierr tt strömmen går från plus (+) till minus (-). För tt få till stånd en ström måste mn. Spänningskäll 2. Elektriskt lednde ledningr 3. Sluten krets

Läs mer

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE. GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

Sparar energi och ökar säkerheten. Rörskål för isolering av varma och kalla rör

Sparar energi och ökar säkerheten. Rörskål för isolering av varma och kalla rör Sprr energi och ökr säkerheten Rörskål för isolering v vrm och kll rör Säker och hållr vrdg Isolering v rörledningr i en yggnd ger positiv effekter på driftsekonomin, optimerd energinvändning och minskde

Läs mer

Innovation GAT med guldkant

Innovation GAT med guldkant Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2017 Rpport 1 Dtum 2018-02-16 Tois Engerg och Henrik Frnzon, Anlyssten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn 2017 Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se, www.sktteverket.se

Läs mer

Hörnfogar på köksbänkar med 60 cm bredd

Hörnfogar på köksbänkar med 60 cm bredd Nr 529 Hörnfogr på köksänkr med 60 cm redd A Beskrivning Med frässchlonen APS 900 och en hndöverfräs från Festool, t ex OF 1400, kn mn snt och enkelt tillverk hörnfogr på köksänkr i 90. I dett exempel

Läs mer

90 fräskropp med spåndelande skär

90 fräskropp med spåndelande skär M micut MR90 MR90 9 fräskropp med spåndelnde skär Låg skärkrfter ger miniml virtioner til eretning ger lång verktygslivslängd 4 skäreggr ger god verktygsekonomi micut hr mrkndsfört Kyocer i verige sedn

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå

Läs mer

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Lödd värmeväxlare XB. Datablad. Beskrivning. Godkännanden: CE-certifierad enligt (PED) 97/23/EG GOST/Ryssland SVGW/Schweiz VA/Danmark

Lödd värmeväxlare XB. Datablad. Beskrivning. Godkännanden: CE-certifierad enligt (PED) 97/23/EG GOST/Ryssland SVGW/Schweiz VA/Danmark Beskrivning XB är en serie lödd plttvärmeväxlre i koppr för nvändning i fjärrvärmesystem (modell DH) och fjärrkylsystem (modell DC), till exempel vid vrmvtteneredning, i fjärrvärmeundercentrl för tt seprer

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer