Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Relevanta dokument
Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Bilaga 6.1 Låt oss studera ett generellt andra ordningens tidsdiskreta system

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Lösningar till Matematisk analys IV,

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

KURV- OCH YTAPPROXIMATION MED POLYNOM

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

101. och sista termen 1

Formelblad Sannolikhetsteori 1

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

============================================================ ============================================================

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Svar till tentan

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Modell för fukt på vind Enligt figuren kan en energi balans ställas upp:

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Differentialekvationssystem

Matematisk statistik

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

TAMS15: SS1 Markovprocesser

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Föreläsning G04: Surveymetodik

1 Elektromagnetisk induktion

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

Föreläsning 10: Kombinatorik

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Transkript:

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi berakar följade PDE u x u x k (, ) (, ), < x <, > (ekv), där k> är e kosa Ekvaioe (ekv) ka bl aa beskriva värmeledige i e u sav där u( x, beekar emperaure i puke x vid ide därför am värmeledigsekvaio Radvärdesprobleme besår av (ekv ) oh re villkor exempelvis: Villkor : u (,, för alla >, Villkor : u (, för alla >, oh Villkor 3: u ( x,) f ( för < x < Villkor oh beyder då a emperaure i saves ädpuker för alla > Villkor 3 (begyelsevillkore visar värmefördelig vid ide Vi berakar följade radvärdesproblem: Besäm u ( x, som uppfyller värmeledigsekvaioe u x u x k (, ) (, ), < x <, > (ekv) oh följade villkor: V: u (,, för alla >, V: u (, för alla > V3: u ( x,) f ( för < x <, där f ( är e give fukio Om f ( då har probleme de riviala lösige u ( x, I forsäig aar vi a f ( ie är ideisk Därmed förkasas lösige u( x, efersom de ie uppfyller V3 (oh bidrar med i summa av produklösigara som vi bildar i Fouriermeode) av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Amärkig: eke beyder ideisk lika ösig ill ovasåede radvärdesproblem: Vi börjar med produkasase oh variabelseparaio å u ( x, X ( Y ( (P) Vi subsiuerar P i (ekv) oh får k X ( Y ( Y ( X ( eller X ( Y ( X ( k Y ( (*) Efersom väserlede beror av x oh högerlede ebar av, måse de vara kosaa oh ha samma värde som vi beekar med λ (Vi beekar kosae med λ för a eferlika beekig i kursboke, aars ka vi aväda λ ) Allså X ( X ( Y ( λ k Y ( (**) där λ är e reell al (jus u vilke som hels Frå (**) får vi vå ekla ODE med kosaa koeffiieer: Frå X ( X ( λ oh Y ( k Y ( λ får vi X + λ X (ekv a) oh Y + λ ky (ekv b) ösige ill (ekv a) beror på λ Vi berakar re fall λ, λ < oh λ > I) Om λ blir ovasåede ekvaioer X oh Y som ger X Ax + B oh Y C Därmed blir u ( x, X ( Y ( C ( Ax + B) (oera a CA är e kosa eller u ( x, Ax + B II) Om λ < ka vi av prakiska skäll beeka λ α där α är e posiiv al Frå (ekv a) får vi X α X som gör X αx αx + Ae Be av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Frå (ekv b) har vi Y kα Y som ger Y Ce kα Därmed u ( x, X ( Y ( ( Ae III) Om λ > ka vi beeka + Be ) α x α x kα e, där α > λ α där α är e posiiv al Frå (ekv a) får vi X + α X som gör X Aos( + Bsi( Frå (ekv b) får vi Y + kα Y som ger Y α Ce Därmed u ( x, X ( Y ( ( Aos( + Bsi( ) e α, där α > Sammafaigsvis har vi få följade produklösigar ill (ekv): I) u ( x, Ax + B (om λ ) II) u ( x, ( Ae + Be ) α x α x α, där α > k e III) u ( x, ( Aos( + Bsi( ) e α, där α > (jus u vilke som hels posiiv al) Fråga är vilka av ovasåede lösigar uppfyller okså villkore V,V oh V3 ( Vi ska sar visa a edas fall 3 är iressa för oss i dea problem efersom I oh II leder ill de riviala lösige u ( x, Vi börjar med s k homogea villkor V oh V (som har i högerled) Förs apassar vi V oh V ill vår produklösig Efersom u ( x, X ( Y ( ka vi skriva V: u (,, för alla >, som X ( ) Y ( för alla > Dea ger X ( ) eller Y ( Me, efersom Y ( ger u ( x, kvarsår a X ( ) På samma sä drar vi slusas a V: u (, för alla >, medför X ( ) Y ( oh därmed X ( ) Nu udersöker vi vilka produklösigar som uppfyller V : X ( ) oh V : X ( ) I) Om X Ax + B då får vi frå V oh V a B oh A Därför blir X som ger de riviala lösige u ( x, Därmed uesluer vi yp I lösigar På likade sä ka vi visa a yp II lösigar okså leder ill u ( x, efersom 3 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe A + B Ae α + Be α medför A, B (efersom e α oh e α ) som ger X oh u ( x, uesluas fall II Därför Kvarsår lösigar av yp III dvs X Aos( + Bsi( Vi ska besämma alla värde på α så a X uppfyller både V oh V V : Frå X ( ) har vi A os( ) + Bsi() A Allså X Bsi( V : Frå X ( ) har vi Bsi( α ) Härav si( α ) (efersom B leder ill riviala lösige), oh därför α α där,,3,, (oera a α > elig aagade) Därför är X Bsi( oh därmed u ( x, XY Be där,,3,, (oh B e kosa vilke som hels) Fukioera u ( x, Be uppfyller (ekv) oh homogea villkor V oh V Samma gäller för e lijär kombiaio av sådaa fukioer (efersom ekvaioe oh vå villkor V,V är homogea) Sådaa lösigar (geerell uppfyller ie villkor 3 dvs villkore u ( x,) f ( för < x < Vi ska udersöka om vi ka bilda e oädlig serie (med obesämda koeffiieer ) u( x, e så a serie uppfyller villkor 3 Subsiuioe av serie i villkore u ( x,) f ( för < x <, får vi f ( (ekv) av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Frå (ekv) ser vi a är Fourierkoeffiieer vid uveklig av f ( i siusserie på iervalle [,] (Noera a Med adra ord besämmer vi π π π Ω oh ) Ω π f ( si( Ω dx f ( si( π dx oh därefer u( x, e Exempel a) Besäm u ( x, som uppfyller värmeledigsekvaioe u( x, ( x, 5 ) oh följade villkor: < x, > (ekv), < V: u (,, för alla >, V: u (, för alla > V3: u ( x,) x för < x <, b) Samma uppgif som ova med y 3π V3: u( x,) 8 + 3si(πx ) för < x <, ösig: a) I vår fall är (oh därmed periode ), k5, f ( x Vi upprepar ovasåede härledig (gör dea varje gåg du löser e värmeledig ekv) oh får u( x, e 5 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Koeffiieera besäms så a f ( dvs är Fourierkoeffiieer vid uveklig av f ( i siusserie på iervalle [,] π π π (Noera a Ω oh ) Ω π Med adra ord besämmer vi f ( si( Ω dx f ( si( π dx x dx (par i eller BEA) + ( ) Därmed u ( x, e (subs: k5, oh + ( ) ) ( ) + e 5 Svar: a) u( x, ( ) + e 5 b) Amärkig ( E speiell fall) Om vi ska uvekla f ( i e siusserie på halviervalle[,] oh om f ( reda är e lijär kombiaio av siusbasfukioera då ka vi hel ekel besämma geom a ideifiera koeffiieer som sår framför lika basfukioer Dea gör vi i dea exempel (ikade gäller vid uveklig i osiusserie av e fukio som är e lijär kombiaio av osiusbasfukioera) Vi gör på samma sä upp ill avädig av Villkor 3 Allså u( x, e 6 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Koeffiieera besäms så a f ( dvs så a 3π 8 + 3si(πx ) De här gåge är f ( reda e lijär kombiaio av ågra (vå i vår fall) basfukioer, Vi behöver INE aväda formel för uveklig i siusserie ua vi hel ekel jämför koeffiieer på båda sidor: 3 si π x är lika med för 3 därför 3 8 8π si(π x ) si är lika med för 8 därför 8 3 Alla adra koeffiieer är dvs om 3oh 8 Därför är u( x, 8e 3π 5 e 3π + 3e 3π 8π 3 k π 8π 3e + 8e 3π 8π 5 8π 8π 5 3 5 π 8π Svar b) u ( x, 8e + 3e Uppgif Besäm u ( x, som uppfyller värmeledigsekvaioe u( x, ( x, oh följade villkor: < x, > (ekv), < V: u (,, för alla >, V: u (, för alla > 7 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe V3: u ( x,) f ( för < x < för < x < ösig: Vi aväder u ( x, X ( Y (, separerar variabler oh får X + λ X, X ( ), X() oh Y + λ ky Vi har re möjliga lösigar ill X oh Y: I) X Ax + B, YC (om λ ) II) X Ae + Be, α x α x Y kα Ce där α >, λ α III) X Aos( + Bsi(, Y α Ce där α > λ α Sammafaigsvis har vi få följade produklösigar ill (ekv): I) u ( x, Ax + B (om λ ) II) u ( x, ( Ae + Be ) αx αx α, där α > k e III) u ( x, ( Aos( + Bsi( ) e α, där α > (jus u vilke som hels posiiv al) Fråga är vilka av ovasåede lösigar uppfyller okså villkore V,V oh V3 Villkore V: u (,, för alla >, V: u (, för alla > ger X ( ), X() elimierar försa fall (de gör riviala lösigar) Kvarsår X Aos( + Bsi(, Vi subsiuerar X() oh får A os( ) + Bsi() dvs A + därmed A oh X Bsi( Nu subsiuerar vi X() oh får Bsi( α) som ger α α där,,3,, (där α > λ α ) 8 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Allså X Bsi( där,,3,, (oh α > elig aagade) Fukioera oh V u ( x, XY Bsi( e uppfyller (ekv) oh homogea villkor V Vi bildar serie u( x, e oh besämmer så a Villkor 3 dvs u ( x,) f ( är okså uppfylld Allså f ( Med adra ord är Fourierkoeffiieer vid uveklig av f ( i siusserie på iervalle [,] (Noera a Därför π π π Ω oh ) Ω π f ( si( Ω dx f ( dx ( i vår fall me fukioe är för <x<) dx os( os( ) π Slulige u ( x, e (k,, os( ) ) u( x, Svar: u( x, os( ) e os( ) e 9 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Amärkig Homogea villkor V, V, i radvärdesproblem för e värmeledigsekvaio ka ages i adra former ex om save är isolerad i puke x då är Om save är isolerad i puke x då är Då ädras homogea villkor ill x x V: x för alla >, V: x för alla > Sådaa villkor leder ill e osiusserie som vi ser i äsa uppgif ---------------------------------------------------------------------------------------- Uppgif a) ös följade radvärdesproblem u x u x k (, ) (,, < x <, > (ekv) oh följade villkor: V: x för alla >, V: x för alla > V3: u ( x,) f (, < x < b) ös samma problem om k 5,, f ( + x ösig: Vi aväder u ( x, X ( Y (, separerar variabler oh får X + λ X, X ( ), X() oh Y + λ ky Vi har re möjliga lösigar ill X oh Y: I) X Ax + B, YC (om λ ) av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe II) X Ae + Be, α x α x Y kα Ce där α >, λ α III) X Aos( + Bsi(, Y α Ce där α > λ α Sammafaigsvis har vi få följade produklösigar ill (ekv): I) u ( x, Ax + B (om λ ) II) u ( x, ( Ae + Be ) αx αx α, där α > k e III) u ( x, ( Aos( + Bsi( ) e α, där α > (jus u vilke som hels posiiv al) Fråga är vilka av ovasåede lösigar uppfyller okså villkore V,V oh V3 Villkore ger x för alla >, V: x för alla > V X ( ), oh V X ( ) (*) (Villkora V oh Ve elimierar edas fall II som vi ser eda) Fall I) Frå X Ax + B har vi X A så a X ( ) ger A samidig X ( ) ger ige A Därför X B är e (ike rivial) kosa lösig som saisfierar ekv, V oh V Fall II) leder edas ill riviala lösige X oh därmed förkasas Kvarsår III) X Aos( + Bsi(, Härav X α Asi( + αb os( Frå V dvs frå X ( ) har vi α Asi( ) + αb os() som ger B Därmed X Aos( (oh X αasi( ) Frå V dvs frå X ( ) får vi u α Asi( α) Härav α dvs α, där,,3,, ( α > λ α ) Därmed X Aos( av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe Produklösigar u( x, Aos( e uppfyller ekv,v oh V Vi bildar serie u( x, e os( oh besämmer så a Villkor 3 dvs u ( x,) f ( är okså uppfylld Noera a är okså ikluderad i summa efersom vi uveklar i osiusserie oh dessuom e kosa fukio är lösig elig I) Alså os( f ( a Med adra ord är Fourierkoeffiieer vid uveklig av f ( + a os( i π π osiusserie på iervalle [,] (Noera a med periode gäller Ω ) Därför a f ( dx, a f ( os( Ω dx,,,3, När vi besämmer då är u( x, e os( + e os( Svar a) u( x, e os( där f ( os( Ω dx b) Om k 5,, f ( + x får vi () π Ω π a f ( dx ( + dx 6 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe (( ) ( + os( dx ( beräka själv) π ) Därför u( x, 6+ (( π ) ) e os( Svar: u( x, 6+ (( π ) ) e os( 3 av 3