Kvalitetsrapport Rönnängs Förskola 2017/18

Kvalitetsrapport Rönnängs Förskola 2017/18 Barn och utbildningsförvaltningen Rönnängs förskola Marianne Mårtensson 1

2018-06-15 Innehåll 1 Enhet 4 2 Normer och värden 6 2.1 Likabehandling... 6 2.2 Trygghet och förhindra kränkningar... 6 2.3 Analys och förslag till utveckling... 6 2.4 Nämndens prioriterade utvecklingsområde... 6 2.4.1 Normer och värden i förskolan... 7 3 Utveckling och lärande 8 3.1 Förskolornas arbete... 8 3.2 Analys och förslag till utveckling... 8 4 Barns inflytande 9 4.1 Delaktighet och inflytande... 9 4.2 Förskolornas arbete... 9 4.3 Analys och förslag till utveckling... 10 4.4 Analys... 10 5 Förskola och hem 10 5.1 Föräldradelaktighet... 10 5.2 Förskolornas arbete... 10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: 10 5.3 Nämndens prioriterade utvecklingsområde... 11 5.3.1 Föräldrainflytande i förskolan... 11 5.4 Resultat... 12 5.5 Analys... 12 5.6 Utveckling... 12 6 Övergång och samverkan 12 6.1 Samverkan... 12 6.2 Övergång... 12 6.3 Förskolornas arbete... 12 6.4 Annalys och förslag till utveckling... 13 6.5 Resultat... 13 6.6 Analys... 13 6.7 Utveckling... 13 7 Budget 2018 13 7.1 Prioriterat mål Lärandet i förskolan ska öka... 13 2

Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 13 7.2 Analys... 14 7.3 Utveckling... 14 7.0 Förskolechefens ansvar 15 Sammanfattning Vi inspireras av Reggio Emilia filosofin som inte är en pedagogik utan ett förhållningsätt, vilket innebär ett sätt att förhålla sig till, våra medmänniskor, kunskap, lärande,i mötet med andra sker reflektioner och lärande( sociokulturellt)- en filosofi med humanistisk grund. På Rönnängs förskola är varje hemvist i det stora huset, är i uppdelad i sidor, barnen är åldersindelade på varje sida. Varje sida har ett statiskt arbetslag som följer barnen i takt med växande ålder och byte av sida. Varje sidas arbetslag ansvarar för planering, dokumentation och uppföljning av sin sidas arbete. Varje sida möts i det pedagogiska uppdraget på respektive hemvist, varav vi benämner varje hemvist som ett storarbetslag. Äventyrgruppen utgör ett arbetslag, Vintergatan utgör ett arbetslag. Vi arbetar utifrån vår grundstruktur på måndagar, reflektionsmåndag, vilket möjliggör möten mellan pedagoger. Varje hemvist möts 1,5 tim/v i reflektion, varje pedagog-par möts i reflektion 1 tim/v tisdag, onsdag eller torsdag. En timma varje måndag träffas pedagoger från varje hemvist i särskilda pedagog-grupper med särskilt syfte och innehåll. Grupperna leds av utvecklingspedagog, och planeras tillsammans med förskolechef. Arbetet under läsåret i pedagog-grupp har inriktats på: Rummet som tredje pedagogen, lärmiljöer Hur sker vårt arbete med dokumentation? Förskolans IKT-trappa Förhållningssätt Matematiklyftet Det pedagogiska arbetet i verksamheten kännetecknas av projekt utifrån barnens utforskande och intresse. Projekten har skett på och inom respektive sida. 3

Varje hemvist har startat upp arbete utifrån Skolverkets satsning Matematiklyftet. Matte-piloter har utsetts vilka arbetat med att lägga upp och driva arbetet. Under läsåret har arbete med specialpedagog genomförts. Pedagoger får handledning, specialpedagog är med vid utvecklingssamtal med berörda föräldrar. Handlingsplaner skrivs och är underlag för samtal och i ett senare skede, resurstilldelning. 1 Enhet Rönnängs förskola Enhetens organisation Beskrivning av er organisation Förskoleverksamhet i Stora byggnaden Rönnängs förskola Äventyrsgruppen i Jollen huset Vintergatan i modul bredvid Rönnängs förskola Linhäcklan villa i Bäckevik Arbetslagens organisation Rönnängs förskola består av sex hemvister. I stora byggnaden finns tre hemvister, Månen (yngre barn), Stjärnan (mellanstora barn), Solen (äldre barn). Äventyrsgruppen i Jollen-huset motsvarar en hemvist och Vintergatan och Linhäcklan motsvarar varsin mindre hemvist Varje hemvist i stora huset, är uppdelad i två sidor. På varje sida arbetar ett statiskt arbetslag som följer barnen i takt med stigande ålder och byte av sidor. Barnen är indelade i ålder på varje sida. Äventyrsgruppen är belägen i Jollen-huset på Rönnängs skolas område. Äventyrgruppen utgör ett arbetslag. Vintergatan är ett arbetslag och Linhäcklan ett arbetslag. 4

1.1.1 Antal pedagogisk personal 43 1.1.2 Antal övrig personal En personal köket En personal lokalvård En vaktmästare 1.1.3 Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 21 1.1.4 Ledning Förskolechef 100% 1.1.5 Övrigt Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för att höja kvaliteten Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen 5

2 Normer och värden Förskolan har en Likabehandlingsplan. Läsårets målområde har handlat om barns trivsel och trygghet på förskolan. Barnintervjuer och föräldraenkäter har använts i detta arbete. 2.1 Likabehandling Pedagogers förhållningssätt att använda sig av hjälp-jag vid konfliktlösning, att hjälpa barnen sätta ord på olika situationer, handlingar där sammanhanget kräver det. Reflektion tillsammans med barnen om situationer som uppstår. Vårt arbete med att uppmuntra barnen att hjälpa varandra skapar tillfälle då barnen hjälper varandra utan vuxen vägledning. 2.2 Trygghet och förhindra kränkningar Våra miljöer innebär olika mötesplatser för barnen. Vi arbetar med jämställdhet genom observation, kartläggning och granskning av vårt arbetssätt/förhållningssätt i det pedagogiska uppdraget. De är viktigt att vi som personal ständigt reflekterar utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att inte fastna i ev. invanda könsmönster. Vi delar in barnen i mindre grupper utifrån barnen olika behov och att man organiserar sig både ute och inne i förskolans miljöer. Vi har även tagit tillvara på pedagogernas olika kompetenser och jobbar utifrån ett lågaffektivt bemötande. Pedagogerna har haft handledning av specialpedagog, habilitering, psykolog. 2.3 Analys och förslag till utveckling Att fortsätta arbeta i mindre grupper utifrån barnens behov och pedagogernas kompetenser. Erbjuda pedagoger utbildning i lågaffektivt bemötande. 2.4 Nämndens prioriterade utvecklingsområde Minska barngrupps storlekar Finns inga verksamhetsmål från nämnden. 6

2.4.1 Normer och värden i förskolan Utveckla innehållet i planen mot kränkande behandling så att barnperspektivet tydligare synliggörs och konkretiseras Vad ska vi uppnå? Barnperspektivet i planen mot kränkande behandling och diskriminering skall förtydligas. Hur uppnår vi det? Genom kompetensutveckling för medarbetarna som i sin tur för in det i sin dagliga verksamhet tillsammans med barnen och i samtal med vårdnadshavarna. Hur vet vi att vi uppnått det? När vi hör att planen är en naturlig del av det dagliga arbetet samt när vi får med det som en kontinuerlig del i vårt SKA-arbete. När ska vi uppnå det? Under våren 2018. Hur analyserar vi det? Genom barnobservationer och i det dagliga samtalet med barnen. Barnintervjuer en gång per termin, eller vid behov oftare. Utvecklingssamtal genomförs en gång per läsår. Planen skall utformas på så sätt att den innehåller tydliga och konkreta mätbara mål, vilka lätt går att analysera. Hur redovisar vi det? I enhetens plan mot kränkande behandling. I enhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering. På enhetsnivå redovisas höstens arbete till förskolechef i december. Vårens arbete redovisas i juni. Förskolechef redovisar sin kvalitetsrapport till förvaltningen som sammanställer förvaltningens kvalitetsrapport. Juni-augusti. Hur arbetar vi vidare? Utvärdering och analys leder till nya målformuleringar i den kommande planen mot kränkande behandling. Vem ansvarar för vad? Pedagogerna utvärderar och analyserar verksamhetens arbete och lämnar resultatet till respektive förskolechef. Förskolechef ansvarar för enhetens sammanfattade analys och lämnar resultatet till utvecklingschef. 7

3 Utveckling och lärande 3.1 Förskolornas arbete Vi har utgått från ett lustfyllt lärande med barnen i centrum. Vi har fortsatt att visa varandra respekt, visa tilltro till varandra och visa glädje i det vi gör. Vi har uppmuntrat samarbete emellan barnen såväl i vardagssituationer som i planerade aktiviteter. Strukturerat aktiviteter där barnen får öva sin förmåga att lyssna till sina kamrater. Matematiklyftet har hjälpt oss att fokusera på barnens utveckling och lärande. Barnen har löst problem, samarbetat och reflekterat. Genom att finna möjligheter att tillämpa detta i vardagen fångar barnens intresse kring matematiken och på så vis utveckla deras kunskaper. Experiment, problemlösningar och barnens egna frågeställningar skall vara vår grund och röda tråd att utgå ifrån. Barnen har varit delaktiga i lillmöten och fått förklara hur de tänker. Vi arbetar aktivt med att utveckla våra lärmiljöer utifrån barnens intresse och behov. I den pedagogisk dokumentation synliggör vi barns lärande. Digitala verktyg som används är Ipads, smartboard, projektorer och dokumentkamera. 3.2 Analys och förslag till utveckling Genom utveckling av vårt kvalitetsarbete, d.v.s. reflektion, utvärdering och analys av verksamheten, höjer vi vår kvalitet. Genom vår struktur på måndagar, reflektionsmåndag, skapas möjlighet till olika möten pedagoger emellan. Förskolechefer arbetar tillsammans med pedagoger för att reflektionstid ska utnyttjas på bästa sätt och fyllas med angeläget innehåll utifrån verksamhetens behov och vardag. Genom att utnyttja de kompetenser som finns bland pedagoger, kan kvalité höjas. Sådana kompetenser som finns är utvecklingspedagog, schema-tekniskt kunnande, IT-kompetens, utbildning i Äventyrspedagogik, utbildning inom förskole lyftet. Utifrån den nya läroplanen där det ställs högre krav på Ikt. i förskolans arbete med barnen behövs utbildning för personalen. Vi kommer satsa på föreläsning där personalen blir inspirerade och får kunskap. 8

Vad ska vi uppnå? Att tillsammans med barnet synliggöra det enskilda lärandet hos varje individ. Hur uppnår vi det? Genom att barnen får delaktighet och inflytande i sitt eget lärande så visar barnen oss vad de behöver för nya utmaningar i verksamheten. Hur vet vi att vi uppnått det? Vi vet det när barnen börjar tala om sitt eget lärande samt när pedagogerna beskriver barnets lärande i reflektioner och analyser. Vem ansvarar för vad? Förskolechef ansvarar för enhetens analys och lämnar resultatet till utvecklingschef. När ska vi uppnå det? Under våren 2018. 4 Barns inflytande 4.1 Delaktighet och inflytande Verksamheten ska vara utformad så att barnen ges möjlighet att ingå i mindre grupper. I dessa grupper ska barnen ges förutsättningar att bli lyssnade på och sedda i ett mindre sammanhang. Barnens intressen och behov ska tas tillvara och det ska få göra egna val. 4.2 Förskolornas arbete Vi har delat in barnen i mindre grupper under dagen. Vi har valt att dela av hemvisten till två avdelningar för att minska antal möten. Vi försöker dela av inne på hemvisten för att skapa mindre grupper och ge barnen möjlighet att leka sin lek i fred. Vi har delat barngrupperna genom att dela med att vara inne och ute. Barnen kan påverka sin vardag utifrån att de kan göra olika aktivitetsval. Måltider serveras som buffé där barnen kan välja utifrån flera alternativ. Pedagogerna arbetar aktivt utifrån ett förhållningssätt där man lyssnar, observerar och intervjuar barnen. Detta gör att man lättare kan utgå ifrån varje barns behov. 9

4.3 Analys och förslag till utveckling 4.4 Analys Att arbeta i grupper med färre barn betyder ett större lyssnande och fokus från pedagogerna och att öka möjligheterna till att möta det barnen försöker förstå Att erbjuda val under dagen där barnen kan påverka sina val Genom att utmana barnen i reflektion kring rättigheter/ ansvar, omsorg kring miljöer och relationer till sina medmänniskor osv skapar de tillsammans en förståelse och meningsfullhet för att värna om och ta ansvar 4.5 Utveckling Att utveckla en respekt och ödmjukhet kring att vi tänker olika och hur vi kan mötas i det Utveckla bildstöd och algoritmer Öka barnens material kunskaper, hur vi tar hand om olika material och varför det är viktigt. Vara mer konsekventa i det gemensamma ansvaret och hur mitt val och handlande påverkar och sätter spår både i miljö och relationellt 5 Förskola och hem 5.1 Föräldradelaktighet 5.2 Förskolornas arbete Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Vi ska visa respekt för föräldrar och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. 10

Vi ska arbeta för att ge föräldrarna en god introduktion i förskolan och skapa tillit för god samverkan 5.3 Nämndens prioriterade utvecklingsområde 5.3.1 Föräldrainflytande i förskolan Utveckla strukturen kring förskolans föräldramöten genom att ta fram en modell där vi, utifrån föräldrarnas frågor, skapar möten med föräldraråden som bygger på fokusområden. Vad ska vi uppnå? Hög delaktighet på föräldramötena. Vårdnadshavarna ska uppleva mötena meningsfulla. En gemensam modell/struktur. Hur uppnår vi det? Genom att skapa intressanta och meningsfulla frågeställningar som lockar föräldrarna. Frågeställningarna tas dels fram genom ett utskick till föräldrarna där vi inventerar vad de är intresserade av att diskutera, dels genom att uppmana verksamheten att lyfta områden de anser intressanta för diskussion. Hur vet vi att vi uppnått det? När andelen vårdnadshavare som deltar på föräldramötena ökar. När ska vi uppnå det? Under våren 2018. Hur analyserar vi det? Genom frågeställningar i föräldraenkäten. Hur redovisar vi det? Genom återkoppling till vårdnadshavare. Vem ansvarar för vad? Förskolechef och pedagoger ansvarar för att utveckla innehållet på respektive enhets föräldramöten. Enhetens analys och förslag till utveckling 11

5.4 Resultat Fick ett bra resultat på föräldrar enkäten Upplever att vi har en bra daglig kommunikation och relation med föräldrarna, där föräldrar möte och inskolning som är återkommande under året. Vi skapar intresse kring våra projekt i form av dokumentation i tamburen 5.5 Analys Vi arbetar medvetet med att skapa en bra relation och ett förhållningsätt som bygger på respekt 5.6 Utveckling Vi arbetar vidare för en god samverkan Introduktionsmöte med nya föräldrar Hur får vi delaktiga och intresserade föräldrar 6 Övergång och samverkan 6.1 Samverkan 6.2 Övergång 6.3 Förskolornas arbete Utbyta kunskaper och erfarenheter med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter 12

6.4 Annalys och förslag till utveckling 6.5 Resultat Vi ser förväntansfulla barn inför starten i förskoleklass Positiva, nyfikna och intresserade barn som har ett stort engagemang i vad förskoleklassen har att erbjuda 6.6 Analys Barnen har fått varsin fadder som är känt för barnen sedan föregående läsår på förskolan Lärare har varit på besök vid flera tillfällen under året Barnen har besökt skolan vid flera tillfällen Överlämnings samtal Under läsåret arbetar vi för att öppna upp för att mötas i olika sammanhang och i nya konstellationer för att skapa en grupp av de barn som ska börja förskoleklass 6.7 Utveckling Fortsätter att utvärdera varje läsår tillsammans med lärarna i förskoleklassen för att kunna utveckla vårt samarbete. Att förskollärarna från förskolan besöker förskoleklassen efter start på höstterminen 7 Budget 2018 7.1 Prioriterat mål Lärandet i förskolan ska öka Förskolechefens prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Utveckla ett dokument för systematiskt kvalitets arbete Utveckla arbetet med den reviderade läroplanen Utveckla och förtydliga fsk resp. bsk uppdrag 13

Utveckla husets organisation kring arbetet i pedagogpar och utvecklings pedagog. Fördjupa arbetet med projekt, tema, pedagogisk dokumentation och barns lärprocesser. Utveckla Pedagogisk idé och vision för Rönnängs förskola. Utveckla miljön på förskolans torg till att fungera dels vid måltid, dels som utmanande lärmiljö. Utveckla våra lärmiljöer på respektive hemvister. Fortsätta det påbörjade arbetet med förskolans utemiljö. Gemensamt förhållningssätt tillsammans med barn, pedagoger och föräldrar. Fortsätta arbetet med matematiklyftet utifrån skolverkets rekommendationer 7.2 Analys Genom utveckling av vårt kvalitetsarbete, d.v.s. reflektion, utvärdering och analys av verksamheten, höjer vi vår kvalitet. Genom vår struktur på måndagar, reflektionsmåndag skapas möjlighet till olika möten pedagoger emellan. Förskolechefen arbetar tillsammans med pedagoger för att reflektionstid ska utnyttjas på bästa sätt och fyllas med angeläget innehåll utifrån verksamhetens behov och vardag. Genom att utnyttja de kompetenser som finns bland pedagoger, kan kvalité höjas. Sådana kompetenser som finns på Rönnängs förskola är pedagogista, utvecklingspedagog, schema-tekniskt kunnande, IT-kompetens, äventyrs pedagog och utbildning inom Förskole lyftet (matematik) 7.3 Utveckling Undervisning i förskolan handlar om att den ska vara utformad så att den bidrar till en tydlig progression i lärandet. Utveckla torget Vad innebär den reviderade läroplanen? Undervisnings processen som bygger på att skapa en utmanande och intresseväckande undervisningsmiljö Stort fokus på möten där lek estetik och fantasi får råda Digitaliseringen i förskolan 14

7.0 Förskolechefens ansvar Att organisera så att personalen kan systematiskt och kontinuerligt planera följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Skapa en organisation som schema tekniskt möjliggör personalen att utföra sitt uppdrag. Att organisera så att det i varje arbetslag finns en förskollärare/mentor som ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet. Att förskolans lärmiljöer utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. 15