ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMTAD BENGTSFORS ÅMÅL KARLSTAD VÄG 174 E6 164 E45. RAPPORT Åtgärdsplan

ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMTAD BENGTSFORS ÅMÅL KARLSTAD VÄG 174 E6 164 E45 RAPPORT Åtgärdsplan November 2015

RAPPORT : Åtgärdsplan Stråk 2 Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad TITEL Åtgärdsplan Stråk 2 UTGIVNINGSDATUM November 2015 VERSION 1.0 PRODUKTION Georgia Larsson, V. Götalandsregionen Anita R. Mårtensson, V. Götalandsregionen Jenny Ekeblad, Trafikverket Lovisa Berg, Trafikverket Helen Hansson-Burman, Trafikverket Barbro Gabrielsson, Trafikverket Björn Axberg, Västtrafik repo03.docx 2013-06-14 KONSULT Peter Blomquist, Sweco Joachim Kangevall, Sweco

Den här rapporten består av två delar: I. Åtgärdsplan Stråk 2 (denna del) II. Åtgärdsförslag Stråk 2 Vissa resonemang i del I (åtgärdsplan stråk 2) förutsätter kunskap om de två alternativa åtgärdsförslag som presenteras i del II (åtgärdsförslag stråk 2). repo001.docx 2012-03-29 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

SAMMANFATTNING Trafikverket och Västtrafik har på uppdrag av Västra Götalandsregionen tagit fram en åtgärdsplan för Stråk 2, Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad. Stråket är ett av nio prioriterade vägstråk i Västra Götaland där pottpengar finns avsatta i Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014 2025. För Stråk 2 finns 30 Mkr i stråkpotten. Syftet med stråkpotterna är att med kostnadseffektiva mindre åtgärder skapa bättre möjligheter till arbets- och studiependling längs stråken och därmed bidra till regional utveckling och regionförstoring. Under framtagande av åtgärdsplanen har det funnits möjlighet för stråkets kommuner att påverka inriktningen för åtgärdsplanen i samband med två workshops. Till den andra workshopen 11 maj 2015 hade Trafikverket och Västtrafik utarbetat tre alternativa åtgärdsförslag (del II) för kommunerna att ta ställning till och komma med synpunkter kring. Utifrån dessa synpunkter har Trafikverket och Västtrafik sedan utarbetat ett slutligt förslag till åtgärdsplan för stråk 2 (del I). Åtgärdsplanens huvudsakliga innehåll är sidoområdesåtgärder för 9 mnkr, vänstersvängfält i ED för 4,2 mnkr, stigningsfält vid Fengeforsbacken för 8,8 mnkr samt cirkulationsplats vid Skåpakorset för 8 mnkr. Detta utgör totalt 29,9 Mkr av den totala potten. Utöver dessa åtgärder föreslås siktröjning på några platser. repo001.docx 2012-03-29 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, RAPPORT ÅTGÄRDSPLAN:, NOVEMBER 2015

Innehållsförteckning Workshop 2 Bakgrund Dialoger under workshop 2 Förslag till åtgärdsplan Förslag Sammanställning av nyttoberäkningar Sidoområdesåtgärder Korsningsåtgärd Stigningsfält Cirkulationsplats Fortsatt hantering av förslag till åtgärdsplan för Stråk 2 Del II Åtgärdsförslag, Underlag till workshop 2, Stråk 2 repo001.docx 2012-03-29 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo03.docx 2013-06-14 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

Workshop 2 Bakgrund Workshop 2 för Stråk 2 hölls 11 maj 2015 på Kommunalförbundet i Uddevalla. Representanter från stråkets kommuner, kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trafikverket deltog. Workshopen leddes av konsulter från Sweco. Dialoger under workshop 2 Sweco presenterade de brister som identifierats under stråkstudien, den först workshopen samt vid framtagande av åtgärdsförslagen. Därefter presenterade Trafikverket de tre olika paketen med åtgärdsförslag. Paket A förväntas främst stärka kollektivtrafik och trafiksäkerhet i stråket. Paket B fokuserar på trafiksäkerhet och paket C på framkomlighet. Gruppen delades in i två mindre grupper där diskussionen fördes om de olika paketeten. Den ena gruppen prioriterade paket A med satsningar på kollektivtrafik och trafiksäkerhet. Några åtgärder prioriterades ner utan att tiden medgav att andra åtgärder lyftes in. Den andra gruppen prioriterade paket C med framkomlighetsåtgärder i form av bland annat stigningsfält. Gruppen ville lyfta in några ytterligare åtgärder utan at enas om vad som skulle tas bort. Vid den allmänna diskussionen som följde konstaterades det att flera av förslagen hade stöd i båda grupperna och att många ville utveckla förslaget kring Skåpakorset. Trafikverket meddelade att de kunde göra en snabb fördjupning av utredningen kring Skåpakorset, bland annat med en fältstudie under sommaren då trafiken är som tätast. repo001.docx 2012-03-29 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, RAPPORT ÅTGÄRDSPLAN:, NOVEMBER 2015

Förslag till åtgärdsplan Förslag I tabell nedan listas de av Trafikverket prioriterade åtgärdsförslagen i stråk 2. Listan är uppdelad i Åtgärder som Trafikverket föreslår hanteras inom stråkpotten respektive Åtgärder som ej omfattas av beslutet för stråkpotten men som av Trafikverket bedöms ha hög prioritet och som föreslås finansieras på annat sätt. ID Bristbeskrivning Åtgärdsförslag Åtgärder som Trafikverket föreslår hanteras inom stråkpotten C D Trafiksäkerhet - Osäkra sidoområden Trafiksäkerhet - Osäkra sidoområden Sidoområdesåtgärder - utbyte till eftergivliga vägmärkesstolpar Beräknad kostnad 450 000 Sidoområdesåtgärder - räcken 8 500 000 Kommentar En pott för att åtgärda bärare av vägmärken som är oeftergivliga. Det finns i dag 30 stycken sådana bärare på stråket. Sidoområdesåtgärder har hög trafiksäkerhetsnytta och kommer alla kommuner på stråket till del. En pott för att sätta upp räcken. I första hand prioriteras ytterkurvor, i andra hand raksträckor och därefter innerkurvor. Räckesåtgärder görs på totalt ca 1 mil. Sidoområdesåtgärder har hög trafiksäkerhetsnytta och kommer alla kommuner på stråket till del då de är fördelade över hela stråket. repo03.docx 2013-06-14 J Framkomlighet - Omkörningsmöjligheter saknas på stora delar av stråket. Tung trafik bromsar upp, framförallt i backiga partier. Stigningsfält norr om Bräcke (Fengerforsbacken, vid anslutning till väg 2242) ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD 8 750 000 Fyra sträckor på stråket har identifierats ha brister avseende omkörningsmöjligheter: Dalarne-Bräckan ca 800 m riktning mot Billingsfors, Villan-Bräckan ca 1100 m riktning mot Skåpafors, Väg 164 vid Skåpafors (identifierad i stråkstudien) och norr om Bräcke ca 850 m. Det är olämpligt att anlägga ett stigningsfält vid Skåpafors då det kan leda till siktproblem för svängande trafik. Sträckan norr om Bräcke kräver extra resurser av driften på vintern då det är stora problem med framkomligheten. Av den anledningen bedöms denna sträcka ha högst prioritet.

ID Bristbeskrivning Åtgärdsförslag X Trafiksäkerhet - Väg 164 vid anslutningsväg 2183 till Ed, osäker korsningstyp Förbättrad vägvisning på 164 + Vänstersvängskörfält på 164 + Hastighetssäkra korsningen för 60 km/h Beräknad kostnad 4 200 000 Kommentar En åtgärdsvalsstudie har genomförts. Trafikverket rekommenderar följande åtgärder: Förbättrad vägvisning på 164, vänstersvängskörfält på 164 och hastighetssäkring av korsningen för 60 km/h. Z Trafiksäkerhet - Väg 164 vid Kårslätt i Ed, korsningen med väg 166, trafikosäkerkorsning. Siktröjning utanför vägområdet + Tvärgående väckningslinjer på 166. 250 000 En åtgärdsvalsstudie har genomförts. Trafikverket rekommenderar följande åtgärder: siktröjning och tvärgående väckningslinjer på väg 166. Å Trafiksäkerhet - Trafikosäker korsning vid Forsbacka Siktröjning utanför vägområdet 200 000 En åtgärdsvalsstudie har genomförts. Trafikverket rekommenderar följande åtgärd: Siktröjning utanför vägområdet. Ä Trafiksäkerhet - Trafikosäkra korsningar i Rämne Siktröjning utanför vägområdet 200 000 En åtgärdsvalsstudie har genomförts. Trafikverket rekommenderar följande åtgärd: Siktröjning utanför vägområdet. EE Trafiksäkerhet och framkomlighet - Framkomlighetsproblem och trafikosäker korsning, Skåpakorset Cirkulationsplats inkl passage 8 000 000 En åtgärdsvalsstudie har genomförts samt fördjupade trafikmätningar samt dialog med berörda kommuner. Trafikverket rekommenderar cirkulationsplats inkl passage för oskyddade trafikanter 8 mkr. Summa 30 550 000 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, RAPPORT ÅTGÄRDSPLAN:, NOVEMBER 2015

Åtgärder som ej omfattas av beslutet för stråkpotten men som av Trafikverket bedöms ha hög prioritet och som föreslås finansieras på annat sätt. H Trafiksäkerhet - Risk för mötesolyckor. Mitträffling 13,4 km Vassända- Råtorp. 600 000 Kriterier för mitträffling är att vägen ska vara minst 7,5 m bred och beläggningen får inte vara äldre än 7 år gammal. I en översyn av ståket uppfyller en 13,4 km lång sträcka mellan Vassända-Råtorp dess kriterier. Föreslås finansieras via Smärrepott Regional plan. N Kollektivtrafik - Tillgängliga hållplatser saknas vid viktiga målpunkter/påstigningsplatser Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och passager Ej kostnadsber äknad inom ramen för stråkarbetet Billingsfors C, Billingsfors jvstn, Dalhem och Brohögen ligger på det nationellt prioriterade nätet för kollektivtrafik och har fler än 20 påstigande/dag. De ingår således i projektet Hållplatser För Alla (HFA) och tillgänglighetsanpassning ska finansieras via Nationell plan. För hållplatserna eftersträvas standard Typ 1 i VGU. Åtgärder inkluderar bland annat breddning av plattform, visuella och taktila ledstråk, anläggande av passage i form av mittrefug. Det finns funderingar hos Västtrafik att slå ihop hållplatserna. Fortsatt dialog med kommunen krävs. U Kollektivtrafik - Kapacitetsbrist eller avsaknad av pendelparkering Utökning av pendelparkeringen vid hållplats Brohögen med ytterligare 13 platser + byggnation av cykelparkering med plats för 10 cyklar 350 000 I dag har pedelparkeringen 7 parkeringsplatser för bilar med en beläggningsgrad på 57 %, enligt Swecos beläggningsinventering på uppdrag av Västtrafik. Åtgärder vid Brohögen är nödvändiga då det kommer bli en framtida knutpunkt, där fler resmöjligheter erbjuds. Utökning till 20 bilplatser och i ordningställlande av mark för 10 cykelplatser uppskattas kosta 350 tkr. Västtrafik finansierar utställning av cykelställ. Föreslås finansieras via Kollektivtrafikpott Regional plan. repo03.docx 2013-06-14 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

Y Trafiksäkerhet - Stenebykorset 164/172, trafikosäker korsning. Siktröjning utanför vägområdet + Förstärk anvisningar för vänstersvängande från 172 + Säkra sidoområden. 700 000 En åtgärdsvalsstudie har genomförts. Trafikverket rekommenderar följande åtgärder: siktröjning, förstärkta anvisningar för vänstersvängande från väg 172 och att säkra sidoområdena. Föreslås finansieras via Smärrepott Regional plan. CC Kollektivtrafik - Låg standard relativt antalet resande på hållplats Edselskog Affär Standardhöjninghållplats Edselskog Affär 1 000 000 kr Hållplatsen Edselskog Affär (knappa 20 påstigande, resande främst på en specifik avgång) har låg standard relativt antalet resande. Föreslås finansieras genom projekt Hållplats för alla (nationell plan) alternativt Kollektivtrafikpott (regional plan). FF GG Trafiksäkerhet. Trafikosäkra passager för oskyddade trafikanter i Billingsfors Trafiksäkerhet - Trafikosäkra passager för oskyddade trafikanter i Billingsfors Hastighetsmätning + 2 st digitala hastighetspåminnare Passage vid hpl Billingsfors station 250 000 Ej kostnadsber äknad inom ramen för stråkarbetet Trafikverket föreslår mätning för att se om hastighetsgräns 50 km/h verkligen överskrids, i syfte att bedöma behov av uppsättning av hastighetspåminnare och placering av dessa. Föreslås finansieras via Smärrepott Regional plan. En översyn har gjorts av passagerna i Billingsfors. Passage vid hållplats Billingsfors station föreslås inkluderas i det nationella projektet Hållplatser För Alla. Finansiering från Nationell plan. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, RAPPORT ÅTGÄRDSPLAN:, NOVEMBER 2015

Sammanställning av nyttoberäkningar Beräkningar av nyttan av föreslagna åtgärder är genomförda i de fall detta är möjligt. Övriga åtgärder kan förväntas ha en positiv måluppfyllelse. Sidoområdesåtgärder Totalt ca 9 miljoner kr (2015-05) vigda åt sidoområdesåtgärder på en sammanlagd sträcka av ca 1 mil på väg 164. Främst gäller detta uppsättning av räcken vid bergsskärningar, siktröjning, eftergivliga vägmärken och stolpar, där ytterkurvor prioriteras först och i andra hand raksträckor därefter innerkurvor. Nyttan för åtgärdad sträcka beräknas till ca 15 mnkr (2010-medel). Om åtgärderna endast görs på en sida av vägen anses denna nytta vara överskattad. Korsningsåtgärd Vänstersvängfält i Ed (för svängande från väg 164 in på väg 2183), hastighetssäkring av 60km/h samt förbättrad vägvisning. Total kostnad för dessa åtgärder beräknas till 4,2 mnkr (2015-05). Ett vänstersvängfält i Ed ger en nytta på 1,8 mnkr (2010-medel). Nyttan för övriga åtgärder är inte beräknade. Stigningsfält Fengerforsbacken, motsvarande kostnad ca 8,8 miljoner kr (2015-05). EVA-kalkylen förmår ej att fånga den kösituation, på grund av lägre hastigheter, som uppstår när lastbilar färdas i en backe. Justeringar av kalkylen är möjlig, men kan resultera i ett osäkert resultat på bättre eller sämre antaganden. Nyttan för denna åtgärd är, med justeringar, beräknad till 12,5 mnkr (2010-medel) Utöver detta kan vinterväghållningen reduceras, vilket innebär minskad kostnad för DoU. Cirkulationsplats Vid Skåpakorset, där väg 164 ansluter till väg 172, behöver trafiksäkerheten och framkomligheten ökas. Det föreslås därför att man bygger en cirkulationsplats med separering för oskyddade trafikanter, till en kostnad av 8 mnkr (2015-05). Nyttan av denna lösning beräknas till 7,2 mnkr (2010-medel). På väg 164, ca 20 meter efter infarten från väg 172, ligger en liten väg. Den påverkar inte EVA-beräkningarna och därför har inte hänsyn tagits till denna väg. I nyttoberäkningarna har antagits att det inte byggs några extra körfält i cirkulationen. repo03.docx 2013-06-14 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

Mål Bedömd måluppfyllelse Bidrag till funktionsmålet Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/länder Jämställdhet Funktionshindrade Positivt bidrag: Stigningsfält i utsatta backar innebär att godstransporter på väg utgör ett mindre hinder i kuperat landskap och torde då minska risken för köbildning i uppförsbacke. Sidoområdesåtgärder minskar risken för avåkning. Cirkulationsplats har en något negativ påverkan på framkomligheten men trafiksäkerheten ökar. Korsningsåtgärd ökar trafiksäkerhet och framkomlighet. Positivt bidrag: Åtgärderna i paketet innebär en förbättring både för bilister och för kollektivresenärer, men gynnar främst det lokala eller regionala perspektivet mer än det nationella. Negativt bidrag: De samlade åtgärderna innebär en förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet för bilister, vilket då tenderar att gynna män i högre utsträckning än kvinnor. Inget bidrag Barn och unga Inget bidrag Bidrag till hänsynsmålet Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Positivt bidrag: Separering för oskyddade trafikanter vid Skåpakorset gynnar gång- och cykeltrafikanter. Osäkert bidrag: Åtgärderna i paketet minskar risken för köbildning i uppförsbacke och kan bidra till ett mer optimalt körbeteende för bil respektive lastbil Samtidigt förbättras möjligheterna att använda bilen i högre utsträckning jfr med kollektivtrafiken. Hälsa Osäkert bidrag repo03.docx 2013-06-14 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

Mål Landskap Trafiksäkerhet Bedömd måluppfyllelse Inget till negativt bidrag: Åtgärderna sker i befintlig sträckning, men kan resultera i ökade barriäreffekter för vilt i och med sidoräcken och stigningsfält. Positivt bidrag: Åtgärder i sidoområdet och stigningsfält ger en positiv trafiksäkerhetseffekt, liksom cirkulationsplats med separering och korsningsåtgärden utanför Ed. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Fördelningsaspekter Målkonflikter Åtgärderna i paketet innebär en förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet för vägburna transporter av personer och gods. Åtgärderna riktar sig till vägsidan och klimatförändring kan då vara svårare att uppnå. Samtidigt är åtgärdernas effekter svåra att kvantifiera, vilket gör att förhållandet mellan kostnad och nytta blir svårbeaktad. Vägburna transporter av personer och gods antas gynnas i hög grad av åtgärderna, både ifråga om trafiksäkerhet och framkomlighet. En mindre del av detta antas tillfalla kollektivtrafikresenären. En klimatförändring kan bli svårare att uppnå med åtgärderna vilket ska vägas mot förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, RAPPORT ÅTGÄRDSPLAN:, NOVEMBER 2015

Fortsatt hantering av förslag till åtgärdsplan för Stråk 2 Förslag till åtgärdsplan bereddes, hösten 2015, av Beredningsgruppen för regional utveckling (BHU) och beslutades av regionstyrelsen i november 2015. Beslutad åtgärdsplan planeras och genomförs 2016 och 2017. repo03.docx 2013-06-14 ÅTGÄRDSPLAN STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, RAPPORT ÅTGÄRDSPLAN:, NOVEMBER 2015

RAPPORT Underlag till workshop 2 April 2015 ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMTAD BENGTSFORS ÅMÅL KARLSTAD VÄG 174 E6 164 E45

repo03.docx 2013-06-14 RAPPORT : Åtgärdsförslag Stråk 2 Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad TITEL Åtgärdsförslag Stråk 2 UTGIVNINGSDATUM april 2015 VERSION 1.0 PRODUKTION Georgia Larsson, V. Götalandsregionen Anita R. Mårtensson, V. Götalandsregionen Jenny Ekeblad, Trafikverket Lovisa Berg, Trafikverket Helen Hansson-Burman, Trafikverket Barbro Gabrielsson, Trafikverket Björn Axberg, Västtrafik KONSULT Peter Blomquist, Sweco Joachim Kangevall, Sweco

repo001.docx 2012-03-29 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision Västra Götaland och regionala mål... 2 Den regionala infrastrukturplanen 2014-2025... 2 Om arbetet med stråk och stråkpotter... 2 Workshop 1... 3 Arbetssätt... 4 Åtgärdsanalys... 4 Åtgärdsförslag... 5 Åtgärdsanalys... 6 Inledning... 6 Omvärldsbevakning... 6 Sedan stråkstudierna... 6 Objekt i regional/nationell plan... 7 Övergripande funktionshänsyn potentialer... 8 Allmänt... 8 Funktionella krav... 8 Potential... 9 Bristanalys... 11 Generellt för stråket... 11 Strömstad Billingsfors... 13 Billingsfors Åmål... 15 Åmål Karlstad... 15 Åtgärdsförslag... 16 Inledning... 16 Åtgärdspaket... 16 Bruttolistan... 16 Skillnader mellan paketen... 19 Fortsatt arbete... 19 Bilagor ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo03.docx 2013-06-14 1 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Bakgrund Vision Västra Götaland och regionala mål Vägledande för regionens arbete är Vision Västra Götaland - Det goda Livet. Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling där de tre dimensionerna den ekonomiska, sociala och den ekologiska förstärker varandra. Fyra perspektiv ska genomsyra alla insatser den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Viktiga inslag för infrastruktur och kommunikationer är regionens roll som internationellt transportnav, en hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur samt kollektivtrafik för en gemensam region. Kollektivtrafiken ska erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud och vara en del i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Regionen ska bli rundare och funktionella arbetsmarknader ska bli större för en ökad tillväxt. Den regionala infrastrukturplanen 2014-2025 Tillväxt och miljö är ledord för den regionala infrastrukturplanen. Planen omfattar totalt 6,3 miljarder kronor för investeringar i regionala vägar, kollektivtrafikanläggningar, statlig medfinansiering till kommuner för trafiksäkerhets- och miljöåtgärder samt samfinansiering för åtgärder i den nationella planen. För regionala vägåtgärder finns 3,4 miljarder kronor avsatta. Av dessa har i denna planomgång har 417 miljoner kronor avsatts i så kallade stråkpotter. Stråkpotterna avser nio stråk. I stråk 2 har totalt 30 miljoner kronor avsatts för åtgärder mellan Strömstad och Karlstad via Dals Ed. Bengtfors och Åmål. Potten fördelas över två år med 18 miljoner kronor för år 2016 och 12 miljoner kronor år 2017. I brist och åtgärdsarbetet har antagits att sträckan Åmål Karlstad utgörs av E45 och därmed inte omfattas av medel i regional infrastrukturplan. Om arbetet med stråk och stråkpotter År 2005 pekade kommunalförbunden ut nio regionala stråk. Beredningsgruppen för regional utveckling initierade därefter arbetet med nio stråkstudier för att skapa ett gemensamt kunskapsunderlag. Tanken var att genom att analysera sammanhängande stråk finna åtgärder som gav goda effekter på den regionala utvecklingen utifrån stråkens funktionella behov. Istället för enstaka punktinsatser kunde nyttan och effekterna bli större om stråken sågs som sammanhållna länkar i den regionala infrastrukturen. De nio stråkstudierna presenterades i rapporter i mars 2007. Pengarna till stråkpotter avser kostnadseffektiva åtgärder som var för sig understiger 25 mnkr för väg och 10 mnkr för kollektivtrafik. Potterna är konstruerade med syfte att hantera glappet mellan angelägna behov av åtgärder på stråken och tillgängliga medel och kan ge viktiga erfarenheter inför kommande planomgångar. Det handlar i hög utsträckning om att åtgärda flaskhalsar och genomföra insatser som ger stor nytta och samtidigt förbättrar tillgängligheten på stråken. Huvudsyftet är att skapa bättre möjligheter till arbetspendling på stråken med kollektivtrafik och bil. Ett hela-resan-perspektiv ska anläggas där anslutande gång- och cykelbanor, hållplatser, pendelparkeringar med mera beaktas. 2 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 Workshop 1 Arbetsgången för stråkpotterna beskrivs i nedanstående figur: Mål (regionala planen) Underlätta arbets- och studiependlingen Pröva möjligheten med kostnadseffektiva mindre åtgärder Öka kommunala och lokala inflytandet Funktioner (Workshop 1, dec 2014) Hur bör stråken fungera för ökad pendling till arbete och studier? Vilka relationer? Vilka grupper? Kollektivt? Bil? Steget innan konkreta åtgärder Åtgärder (Workshop 2, maj 2015) Hela verktygslådan Kombination av åtgärder Figur 1 Arbetsgång för stråkpotterna I december 2014 bjöds samtliga kommuner utmed stråket in till en workshop för att ta del av stråkstudien och diskutera övergripande relationer och funktioner. Särkskilt fokus låg på stråkets funktion kopplat till en möjlig regionförstoring eftersom vidgade arbetsmarknader har visat sig ha en stor betydelse för regionens tillväxt. Bland annat diskuterades vilka relationer, inom och över lokala arbetsmarknadsregioner, där det finns potentialer för ökad studie- och arbetspendling, huruvida det finns särskilda grupper i stråket som måste beaktas med tanke på pendling samt vilka krav man bör ställa på relationernas funktioner (dvs. tid, komfort, framkomlighet med mera) för att pendlingen med kollektivtrafik respektive bil ska öka. I workshopen lyftes också frågor kring godstransporterna och turismen. Med utgångspunkt i de diskussioner som fördes under workshopen påbörjades sedan arbetet att ta fram åtgärdsförslag för stråket av Trafikverket och Västtrafik. Resultatet av det arbetet presenteras i denna rapport. 3 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Arbetssätt Åtgärdsanalys Inom ramen för målet med stråkpotten har ett antal övergripande funktionshänsyn utkristalliserats som anses särskilt viktiga för regional tillväxt och regionförstoring. I första hand handlar det om att skapa bättre möjligheter för arbets- och studiependling på stråket med kollektivtrafik och bil. I andra hand anses det också angeläget att åtgärda flaskhalsar på stråket, underlätta för turism- och godstrafiken samt att föreslå åtgärder som ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Varje stråk är indelat i så kallade delstråk med hänsyn till den relativa funktion delstråket har för stråket som helhet. Ett delstråk sträcker sig oftast mellan två större tätorter och särpräglas genom att det har funktionella krav som är individuella för just den sträckan av stråket. Dessa funktionella krav, eller önskvärda funktioner, kan indelas i 4 kategorier: (1) Jämn hastighet och säker väg Innebörd: Likvärdig vägstandard på delstråk och få hastighetsförändringar, vägen upplevs säker för pendlare med bil och pendlare med kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter (hela resan) Exempel på åtgärder: Mindre vägombyggnad, korsningsåtgärder, säkra sidoområden, mitträcke, ta bort anslutningar, viltstängsel, vänstersvängfält, belysning, skyltning, vinterväghållning, hållplatsfickor, gångväg och gc-väg till hpl, väderskydd, röjning (2) Kortare restid på stråket och mellan målpunkter Innebörd: Hög framkomlighet, inga köer och flaskhalsar, resvägen upplevs som snabb och effektiv Exempel på åtgärder: Stigningsfält, vänstersvängfält, förbifart, cirkulationsplats, åtgärder för höjd hastighet, översyn antal hållplatser, minskad restidskvot för kollektivtrafiken (3) God intermodalitet Innebörd: Goda möjligheter att välja och byta ressätt (hela resan) Exempel på åtgärder: Pendelparkering inkl. skyltning av befintliga, Gc-väg, tillgänglighetsanpassning, byteshållplats, information om turutbud, realtid och anropsstyrd trafik, samverkan med bilpooler, cykeluthyrning (4) Högre marknadsandel för kollektivtrafiken i starka stråk Innebörd: Minskad trängsel och effektivare utnyttjande av trafiksystemet, fler resmöjligheter, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan Exempel på åtgärder: Påverkansprojekt, företagsbearbetning och marknadsföring, busskörfält, bussgata, bussprioritering i trafiksignal, utfart från hållplats och färjeläge, byteshållplats, översyn antal hållplatser De funktionella kraven är tillämpliga för samtliga övergripande funktionshänsyn, såväl arbets- och studiependling som för godstrafiken etc. Genom att möta de individuella kraven på delstråken förväntas också målet med stråkpotten att uppfyllas. För varje delstråk har brister eller problem identifierats utifrån ovan nämnda funktionskrav. Detta är ett arbete som påbörjades under workshop 1 tillsammans med 4 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 kommunerna och har sedan utvecklats och sammanställts av Trafikverket och Västtrafik. Identifieringen av dessa brister ligger till grund för arbetet med åtgärdsförslagen. Åtgärdsförslag Trafikverket och Västtrafik har bedrivit arbetet med att ta fram åtgärder med utgångspunkt i den bristanalys som gjorts av delstråken. Med de funktionella kraven i minnet har åtgärdsval skett utifrån fyrstegsprincipen (se figur 2). Summan av alla åtgärder har mynnat ut i tre stycken alternativa åtgärdspaket. Tanken med de tre åtgärdspaketen är att de för samma summa (stråkpottens storlek) ska erbjuda olika inriktningar för stråkkommunerna att ta ställning till. Det har dock funnits begränsningar för Trafikverket och Västtrafik att ta hänsyn till då val av åtgärder har gjorts. Dessa kan sammanfattas enligt följande: Inga vägåtgärder över 25 miljoner kronor Inga kollektivtrafikåtgärder över 10 miljoner kronor Inga åtgärder som kan betraktas som Västtrafiks ordinarie verksamhet Inga åtgärder på det kommunala vägnätet Inga hastighetshöjande åtgärder till 90 km/h Inga övriga åtgärder som inte uppfyller stråkpotternas syfte 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Figur 2 Fyrstegsprincipen: För att få så kostnadseffektiva lösningar som möjligt utifrån identifierade behov tillämpas ovan prioritetsordning 5 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Åtgärdsanalys Inledning Det här kapitlet beskriver och redovisar kärnan i Trafikverkets och Västtrafiks arbete för att ta fram åtgärdsförslag på stråket. Arbetet har inte kunnat ske förutsättningslöst utan har behövt ta hänsyn till vad som har hänt, händer och ska hända på stråket och i stråkets närhet. Under rubriken Omvärldsbeskrivning presenteras kort vad som hänt sedan stråkstudierna presenterades samt framtida åtgärder på stråket i regional/nationell plan. Under rubriken Övergripande funktionshänsyn potentialer beskrivs utmaningar och frågor som är av särskild betydelse för att utveckla stråket. Beskrivningarna lutar sig mot den tidigare gjorda stråkstudien och de synpunkter som framkom under workshop 1. Detta har i sin tur mynnat ut i identifierandet av funktionella krav på delstråken, det vill säga krav på infrastrukturen som ansetts särskilt viktiga på en viss del av stråket. Givet de ovan beskrivna förutsättningarna har en mer detaljerad form av analys utförts på stråket, en så kallad bristanalys. I bristanalysen beskrivs alla de punkter på stråket som kan tänkas hämma, i första hand, arbets- och studiependlingen och förslag på åtgärder ges. Omvärldsbevakning Sedan stråkstudierna Nedan redovisas kort om vad som utförts på stråket sedan stråkstudierna presenterades: Väg 164 har förlängts med 5 km från E6 till Strömstad, vilket innebär att Strömstad fått en ny infart söder om tätorten. Parallellt med vägen har en gångoch cykelväg anlagts. I samband med nysträckningen har anpassningar av Bohusbanan gjorts. Mellan Valex och Rämne, en sträcka på cirka 6,5 km, har vägen breddats till 7,5 meter i befintlig sträckning. Bärigheten har höjts så att BK1 kan hållas året runt och sidoområdena har säkerställts genom bland annat bergsprängning. En utökad släntröjning har gjorts mellan Strömstad och Mon. Vägen har justerats och fått ny beläggning mellan Loviseholm och Mon. På sträckan Mon-Ed har räckesjusteringar gjorts och vägen har fått ny beläggning. Kantbalk och räcken har bytts och nytt ytskikt har anlagts på bron över Granns utlopp vid Anfastebyn samt på bron över Stenebyälven nordväst om Steneby kyrka. Bullerremsor har målats i Stenebykorset i syfte att få ner hastigheten. Utbyte av kantbalkar och isolering samt reparation av is-skydd har skett på bron i Billingsfors. Gång- och cykelväg har anlagts vid hållplats Billingsfors centrum. Rörbron vid Edsland har bytts ut. På sträckan Ed-Åmål har justeringar av befintliga räcken gjorts. 6 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 I samband med hastighetsöversynen har justeringar av skyltad hastighet gjorts. På sträckan Strömstad-Åmål har skyltad hastighet 90 km/h sänkts till 80 km/h med undantag av Backa-Lovisholm som bedömts kunna behålla 90 km/h tack vare vägens och sidoområdenas goda standard. I Rämne har hastigheten höjts från 50 km/h till 60 km/h. I Ed och i Edsleskog har hastigheten sänkts från 70 km/h till 60 km/h. På sträckan Åmål-Karlstad har skyltad hastighet 90 km/h höjts till 100 km/h med undantag Säffle-Segmon där 90 km/h behållits och Björkås- Karlstad där hastigheten sänkts till 80 km/h. E45 mellan Säffle och Valnäs projekteras för 2+1-väg med start år 2016. Finansiering för produktion saknas i dagsläget. Ed-Karlstad har pekats ut som en delsträcka i det nationellt prioriterade nätet för kollektivtrafik. För detta nät har Trafikverket målsättningen att alla hållplatser med fler än 20 påstigande ska vara tillgänglighetsanpassade senast år 2021. I Fyrbodal berör detta hållplatserna Brohögen, Dalhem, Billingsfors järnvägstation och Billingsfors centrum. Objekt i regional/nationell plan Björkås Skutberget, E18: Ombyggnad av E18 mellan Björkås och Skutberget till 21,5 m fyrfältsväg. Cirka 4 km av totalt 7 km läggs i ny sträckning, söder om befintlig E18. Väg 664 (mot Vålberg) läggs om i ny sträckning för anslutning till ny trafikplats. Syftet med ombyggnaden är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten samt att få ett gynnsammare läge i förhållande till vattentäkten. Trafiköppning för nybyggd E18 planeras hösten 2017, övriga delar år 2018. 7 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Figur 3 Skyltad hastighet och ATK (hastighetskamera) i stråket. Källa: Trafikverket 2014 Övergripande funktionshänsyn potentialer Allmänt Som en del i arbetet med att identifiera brister och åtgärder i stråket har deltagare vid workshop 1 i december 2014 fått arbeta fram funktionella krav för stråket och dess potential. De framarbetade kraven har sedan funnits med i det fortsatta arbetet som ett gemensamt mål tillsammans med stråkets identifierade potential. Funktionella krav Den samlade kravbilden som man valt att arbeta vidare med för stråket kan delas upp i följande huvudkategorier: Enhetlig hastighet, Säkerhet för oskyddade trafikanter, Framtiden samt Strömstad-Dals Ed. Enhetlig hastighet Skyltad hastighet i stråket varierar samtidigt som stråkets fysiska förutsättningar i terrängen ger utmaningar för främst tung trafik att hålla jämn hastighet. Detta riskerar att skapa stress med onödiga omkörningar och bristande hastighetsefterlevnad som följd. Det senare är främst ett problem genom tätorter och korsningar så som längs sträckan Bengtsfors-Åmål. Åtgärder som önskas av workshop 1 är åtgärder som ger bättre förutsättningar för omkörning (stigningsfält) samt hastighetsöversyn genom samhällen och korsningar på främst sträckan Bengtsfors-Åmål. Säkerhet för oskyddade trafikanter Generellt längs stråket så anses säkerheten för oskyddade som bristfällig. Detta identifieras dels genom möjligheten att förflytta sig längs vägen vid 8 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 exempelvis avstigning från kollektivtrafik samt genom höga hastigheter genom och svårigheter att korsa vägen i Billingsfors. Framtiden Trender och kommande utvecklingsområden i stråket att arbeta preventivt för har identifierats som: En ökad skolpendling med en efterfrågan i Åmål. En ökad efterfrågan på koppling mot Västkusten. Godstrafiken ökar med en förskjutning från förädlade varor till ökad andel råvarutransporter. Exempel på detta är industrins ökade uppdelning som ger förre tomtransporter och en ökad andel tunga transporter i två riktningar. Ökad efterfrågan på intermodalititet och snabba byten i kollektivtrafiken (läs buss och tåg). Strömstad-Dals Ed Efterfrågan på förflyttningar i stråkets västra del ökar vilket ställer ökade krav på funktionalitet. Idag saknas kollektivtrafik i denna del av stråket (undantaget viss skolbusstrafik) samt tågstopp längs Norgebanan mellan Göteborg/Öxnered och Oslo. För att möta efterfrågan och stärka regionen bör kollektivtrafiken ges en ökad marknadsandel i stråket. Kommentar från Västtrafik: Det har tidigare funnits försök med kollektivtrafik mellan Ed och Strömstad. Trafiken har dock avvecklats på grund av lågt resandeunderlag och i dagsläget är det inte aktuellt att på nytt etablera kollektivtrafikförsörjning i delstråket. Idag drivs en skollinje för gymnasiependling till Strömstad som under senare år ökat i popularitet och allt fler elever läser i Strömstad (vilka inte fångades upp i föregående kollektivtrafikförsörjning). Potential Efter att workshop 1 arbetat fram kravställning på stråket gick man vidare med att identifiera stråkets potential att utvecklas. Nedan ges ett utdrag av stråkets identifierade potential utifrån relationer för arbets- respektive studiependling, godstransporter, turism samt om det finns någon särskild pendlingsgrupp som bör beaktas. Arbets- respektive studiependling Det bedöms finnas en potential till och ökad efterfrågan på arbetspendling i stråkets västra del (Ed mot Strömstad/Tanum). I första hand bedöms detta kunna mötas med pendling med bil men i framtiden bör kollektivtrafiken kunna bli bärkraftig. I samband med detta har Dals Ed potential att utvecklas som knutpunkt för kollektivtrafik i relation mot väst/öst samt nord/syd tack vare sin koppling till Norge-/Vänernbanan. Studiependling har stor potential att öka i stråket i samband med en ökad grad av vidareutbildning i samhället. Stråket har potential att mota ett utflyttningsbehov i relationen Karlstad-Halden-Trollhättan och vidare mot Göteborg. Detta kräver dock effektiv och attraktiv kollektivtrafik. 9 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Godstransporter Industrin längs stråken genomgår en strukturomvandling och befintliga verksamheter är beroende av god och säker framkomlighet i stråket. Olika näringar har dock olika krav där bland annat skogsindustrierna kommer att ha ett fortsatt behov av transporter som är beroende av bärighet samtidigt som stråket är ett av få tvärgående stråk i Dalsland som har potential att öka och avlasta angränsande europavägar. Behovet av omlastningsplatser och lokala målpunkter har också potential att öka. Den ökade andelen godstransporter bedöms dock ha en negativ påverkan på trafiksäkerhet i stråket där vägutformning skapar farliga situationer med omkörningar i kuperad terräng. Stråkets inverkan på passerade samhällen bedöms samtidigt öka med ökade barriäreffekter och sämre trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Turism Turismindustrin bedöms ha stor potential att utvecklas längs stråket som kopplar samman Västsverige, Dalsland, Vänernområdet samt Värmland. I stråket finns flera nationalparker och köpcentrum som är drivande för turistrafik. Ekoturism bedöms vara underutvecklad och ha stor potential att utvecklas med koppling till lokala naturvärden. Potentialen för elbilen att utvecklas i samhället är stor vilket kommer ställa nya krav på infrastrukturen. Särskild grupp Kollektivtrafiken kommer behöva möta en ökad andel av äldre befolkning genom tillgänglighetsanpassningar. Turismen och de lokala resorna i stråket med cykel har stor potential att öka. 10 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 Karlstad Strömstad Bengtsfors Ed Billingsfors Åmål Tanumshede Mellerud Vänersborg Uddevalla Trollhättan Figur 4 Stråk 2 markerat i rött Bristanalys Det vi i detta avsnitt kallar bristanalys har varit en metod och ett arbetssätt för Trafikverket och Västtrafik att identifiera problem och behov på stråken. Arbetet har grundat sig i kommunernas kommentarer och förslag vid workshop 1 samt Västtrafiks och Trafikverkets analyser av stråken. Åtgärdsförslagen, som är en produkt av bristanalysen, har tagit hänsyn till stråkpotternas begränsningar och omfång. I varje steg då åtgärder föreslagits har Västrafik och Trafikverket ställt frågan: Kan vi lösa det här problemet på ett annat sätt? Finns det åtgärder vi inte tänkt på? Det har varit ett sätt att försäkra sig om att fyrstegsprincipen har varit levande och genomsyrat arbetet. Detta har resulterat i en uppsjö av åtgärdsförslag för att, i första hand, stimulera arbets- och studiependlingen på stråken. I vissa fall har det bara funnits ett rimligt alternativ och i andra fall flera. Generellt för stråket A. Kollektivtrafik - Bussfickor saknas vid sex hållplatslägen vilket medför trafiksäkerhetsproblem. Åtgärd av sex stycken bussfickor på mindre hållplatser B. Arbetspendling bil - "Vild" pendelparkering för trolig samåkning. Ingen åtgärd föreslås C. Trafiksäkerhet - Osäkra sidoområden. Sidoområdesåtgärder - utbyte till eftergivliga vägmärkesstolpar. 11 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 D. Trafiksäkerhet - Osäkra sidoområden. Sidoområdesåtgärder räcken E. Trafiksäkerhet - Osäkra sidoområden. Sidoområdesåtgärder räcken F. Trafiksäkerhet -Osäkra sidoområden Sidoområdesåtgärder - räcken G. Framkomlighet - förväntad stänkt hastighet i kommande hastighetsöversyn. Ny beläggning samt dubbel mittlinje med räffling H. Trafiksäkerhet - Risk för mötesolyckor. Mitträffling 13,4 km Vassända-Råtorp. I. Trafiksäkerhet - Risk för mötesolyckor. Ingen åtgärd föreslås. J. Framkomlighet - Omkörningsmöjligheter saknas på stora delar av stråket. Tung trafik bromsar upp, framförallt i backiga partier. Stigningsfält norr om Bräcke (Fengerforsbacken) K. Framkomlighet - Omkörningsmöjligheter saknas på stora delar av stråket. Tung trafik bromsar upp, framförallt i backiga partier. Stigningsfält Dalarne-Bräckan L. Framkomlighet - Omkörningsmöjligheter saknas på stora delar av stråket. Tung trafik bromsar upp, framförallt i backiga partier. Stigningsfält Villan-Bräckan M. Bristande vägvisning Ingen åtgärd föreslås 12 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 N. Kollektivtrafik - Tillgängliga hållplatser saknas vid viktiga målpunkter/påstigningsplatser. Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och passager O. Trafiksäkerhet - Avsaknad av viltstängsel Röjning inom vägområdet P. Trafiksäkerhet - Bristande väghållning, sen snöröjning. Ingen åtgärd föreslås. Q. Oskyddade trafikanter - Cykelstråk saknas där potential för arbetspendling finns. Kommunen ansöker om statlig medfinans R. Framkomlighet - Ojämna hastigheter i stråket. Sänkt hastighet från 90 till 80 Strömstad Billingsfors S. Kollektivtrafik - Bristande intermodalitet vid hållplats Brohögen. 1,4 km GC + passage + cykelparkering T. Kollektivtrafik - Bristande intermodalitet vid hållplats Brohögen. GC-bro i Dals Långed U. Kollektivtrafik - Kapacitetsbrist eller avsaknad av pendelparkering. Utökning av pendelparkeringen vid hållplats Brohögen med ytterligare 13 platser V. Framkomlighet - Ojämna hastigheter och smal väg. Breddning Rämne-Backa 12 km, god standard 13 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 W. Framkomlighet - Ojämna hastigheter och smal väg. Breddning 1 meter Rämne-Backa 12 km, enklare standard X. Trafiksäkerhet - Väg 164 vid anslutningsväg 2183 till Ed, osäker korsningstyp. Förbättrad vägvisning på 164 + Vänstersvängskörfält på 164 + Hastighetssäkra korsningen för 60 km/h Y. Trafiksäkerhet - Stenebykorset 164/172, trafikosäker korsning. Siktröjning utanför vägområdet + Förstärk anvisningar för vänstersvängande från 172 + Säkra sidområden Z. Trafiksäkerhet - Väg 164 vid Kårslätt i Ed, korsningen med väg 166, trafikosäkerkorsning. Siktröjning utanför vägområdet + Tvärgående väckningslinjer på 166. Å. Trafiksäkerhet - Trafikosäker korsning vid Forsbacka. Siktröjning utanför vägområdet Ä. Trafiksäkerhet - Trafikosäkra korsningar i Rämne. Siktröjning utanför vägområdet Ö. Trafiksäkerhet - Trafikosäker korsning, Backa. Ingen åtgärd föreslås AA. Kollektivtrafik - Avsaknad av kollektivtrafik Dals-Ed (Bengtsfors) Strömstad. BB. Brist ej aktuell för medel ur stråkpotten, ingen åtgärd föreslås. Ed busstation Brist ej aktuell för medel ur stråkpotten, ingen åtgärd föreslås. 14 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 Billingsfors Åmål CC. DD. EE. FF. GG. Kollektivtrafik - Låg standard relativt antalet resande på hållplats Edselskog Affär. Standardhöjning av hållplats Edselskog Affär Oskyddade trafikanter - Avsaknad av cykelväg Skåpafors-Billingsfors. 3,9 km GC-väg Trafiksäkerhet och framkomlighet - Framkomlighetsproblem och trafikosäker korsning, Skåpakorset. "Undersöka möjlighet att utjämna maxtimme genom omstyrning av arbetstider för närliggande verksamheter + Siktröjning utanför vägområdet + Flytta D2-märken på 164/172. Åtgärden förutsätter att Västtrafik tar bort det södra hållplatsläget (Skåpaforskorset)." Trafiksäkerhet. Trafikosäkra passager för oskyddade trafikanter i Billingsfors. Hastighetsmätning + 2 stycken digitala hastighetspåminnare Trafiksäkerhet - Trafikosäkra passager för oskyddade trafikanter i Billingsfors. Passage vid hållplats Billingsfors station spelas in i Hållplatser För Alla. HH. Framkomlighet - Långa sträckor 50 km/h genom Billingsfors Hastighetsöversyn Åmål Karlstad I brist och åtgärdsarbetet har antagits att sträckan Åmål Karlstad utgörs av E45 och därmed inte omfattas av de regionala medel som finns avsatta. 15 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Åtgärdsförslag Inledning I det här avsnittet presenteras tre alternativa förslag till åtgärder på stråket. De tre åtgärdspaketen grundar sig på de brister och behov (funktionella krav) som ansetts särskilt angelägna i stråket men skiljer sig åt i termer av satsade medel på väg respektive kollektivtrafik, större respektive mindre åtgärder. De tre presenterade åtgärdspaketen har arbetats fram med var sitt fokusområde. Paket A förväntas främst stärka kollektivtrafik och trafiksäkerhet i stråket samtidigt som paket B fokuserar på trafiksäkerhet och paket C på framkomlighet. Paketen ska ses som förslag till hur man kan möta några av behoven på stråket utifrån, i första hand, ett arbets- och studiependlingsperspektiv. Åtgärdspaketen kommer att tjäna som diskussionsunderlag för den workshop som genomförs under maj 2015. Läs därför förslagen med utgångspunkten att din kunskap behövs för att göra dem fullständiga. Vad känner du igen? Är det något som saknas? Och framförallt, vilket förslag möter ur din synvinkel det uppsatta målet om fokus på ett arbets- och studiependlingsperspektiv på bästa sätt? Den här typen av frågor är viktiga att ha med sig när du läser. Åtgärdspaket Bruttolistan I matrisen nedan presenteras tre förslag till åtgärdspaket (ÅP) på stråket, åtgärder markerade med ett X ingår i respektive paket. För mer information om bakgrunden till åtgärderna hänvisas läsaren till avsnittet Bristanalys genom att söka motsvarande Åtgärds-ID där. En mer detaljerad bruttolista hittas i bilaga 1. Stråkpotten för stråk 2 är 30 000 tkr. Den uppskattade summan för åtgärdspaket 1 (ÅP1) är 30 005 tkr, ÅP2 30 040 tkr respektive 29 950 tkr för ÅP3. Observera att Åtgärds-ID: N, O, P, Q, R, AA, BB, GG och HH inte omfattas av medel inom stråkpott och därför saknar beräknad kostnad. Åtgärd är identifierad som en del av bristinventeringen men omfattas inte inom arbetet med åtgärdspaketeringen. Åtgärds- ID Delstråk Åtgärdsförslag Beräknad kostnad Paket A Paket B Paket C A Generellt 6 stycken bussfickor på mindre hållplatser 2 000 tkr B Generellt Ingen åtgärd föreslås. 0 C Generellt Sidoområdesåtgärder - utbyte till eftergivliga vägmärkesstolpar 1 500 tkr x D Generellt Sidoområdesåtgärder - räcken 13 500 tkr x E Generellt Sidoområdesåtgärder - räcken 6 200 tkr x 16 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 Åtgärds- ID Delstråk Åtgärdsförslag Beräknad kostnad Paket A Paket B Paket C F Generellt Sidoområdesåtgärder - räcken 1 000 tkr x G Generellt Ny beläggning samt dubbel mittlinje med räffling 9 000 tkr H Generellt Mitträffling 13,4 km Vassända-Råtorp. 600 tkr x x x I Generellt Ingen åtgärd föreslås. 0 J Generellt Stigningsfält norr om Bräcke (Fengerforsbacken) 8 750 tkr x x x K Generellt Stigningsfält Dalarne- Bräckan 8 750 tkr x L Generellt Stigningsfält Villan-Bräckan 10 500 tkr x M Generellt Ingen åtgärd föreslås. 0 N Generellt Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och passager O Generellt Röjning inom vägområdet P Generellt Ingen åtgärd föreslås. Q Generellt Kommunen ansöker om statlig medfinans. R Generellt Sänkt hastighet från 90 till 80 S Strömstad- Billingsfors 1,4 km GC + passage + cykelparkering 8 000 tkr x T Strömstad- Billingsfors GC-bro i Dals Långed 15 000 tkr U Strömstad- Billingsfors Utökning av pendelparkeringen vid hållplats Brohögen med ytterligare 13 platser. 350 tkr x x x V Strömstad- Billingsfors Breddning Rämne-Backa 12 km, god standard 120 000 tkr 17 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

repo001.docx 2012-03-29 Åtgärds- ID Delstråk Åtgärdsförslag Beräknad kostnad Paket A Paket B Paket C W Strömstad- Billingsfors Breddning 1 m Rämne-Backa 12 km, enklare standard 60 000 tkr X Strömstad- Billingsfors Förbättrad vägvisning på 164 + Vänstersvängskörfält på 164 + Hastighetssäkra korsningen för 60 km/h 4 200 tkr x x Y Strömstad- Billingsfors Siktröjning utanför vägområdet + Förstärk anvisningar för vänstersvängande från 172 + Säkra sidområden 555 tkr x x Z Strömstad- Billingsfors Siktröjning utanför vägområdet + Tvärgående väckningslinjer på 166 100 tkr x x Å Strömstad- Billingsfors Siktröjning utanför vägområdet 75 tkr x Ä Strömstad- Billingsfors Siktröjning utanför vägområdet 75 tkr x Ö Strömstad- Billingsfors Ingen åtgärd föreslås 0 kr AA Strömstad- Billingsfors Ingen åtgärd föreslås. BB Strömstad- Billingsfors Ingen åtgärd föreslås CC Billingsfors- Åmål Standardhöjning hållplats Edselskog Affär 1 000 tkr X DD Billingsfors- Åmål 3,9 km GC-väg 15 000 tkr EE Billingsfors- Åmål Undersöka möjlighet att utjämna maxtimme genom omstyrning av arbetstider för närliggande verksamheter + Siktröjning utanför vägområdet + Flytta D2- märken på 164/172. Åtgärden förutsätter att Västtrafik tar bort det södra hållplatsläget (Skåpaforskorset). 85 tkr x 18 (19) VGR, RAPPORT UNDERLAG TILL WORKSHOP 2:, APRIL 2015

repo03.docx 2013-06-14 Åtgärds- ID Delstråk Åtgärdsförslag Beräknad kostnad Paket A Paket B Paket C FF Billingsfors- Åmål Hastighetsmätning + 2 st digitala hastighetspåminnare 250 tkr x x GG Billingsfors- Åmål Passage vid hpl Billingsfors station spelas in i Hållplatser För Alla HH Billingsfors- Åmål Hastighetsöversyn Skillnader mellan paketen De tre presenterade åtgärdspaketen har arbetats fram med var sitt fokusområde. Paket 1 förväntas främst stärka kollektivtrafik och trafiksäkerhet i stråket samtidigt som paket 2 fokuserar på trafiksäkerhet och paket 3 framkomlighet. Fortsatt arbete Efter workshopen sammanställs synpunkter som framkommit och Trafikverket och Västtrafik utarbetar förslag till åtgärdsplan för stråket. Förslag till åtgärdsplan stäms av med kommunalförbundet och hanteras därefter politisk i Beredningen för hållbar utveckling (BHU) i Västra Götalandsregionen. Beslut tas av regionstyrelsen. Medel till stråket finns i Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014 2025. Beslutad åtgärdsplan kommer att genomföras för Stråk 2, 2016 2017. 19 (19) ÅTGÄRDSFÖRSLAG STRÅK 2 STRÖMSTAD BENGTSFORS ÅMÅL - KARLSTAD

Bilaga 1. Underlag till Bruttolista stråk 2 Åtgärds-ID Bristbeskrivning Åtgärdsförslag Beräknad kostnad Kommentar A Kollektivtrafik - Bussfickor saknas vid sex hållplatslägen vilket medför trafiksäkerhetsproblem. 6 stycken bussfickor på mindre hållplatser 2 000 000 kr Vad gäller hållplatser på stråket med färre än 20 påstigande så saknar sex stycken hållplatslägen fickor (Bräckan (1 resande/dag), Gyllsviken (0 resande/dag), Hästeberg x 2 (1 resande/dag), Knösteviken (2-3 resande/dag) och Vassända x 2 (1 resande/månad). B Arbetspendling bil - "Vild" pendelparkering för trolig samåkning Ingen åtgärd föreslås. 0 kr I dag finns ett par bilar på parkeringsfickorna längs med vägen. Behovet av pendelparkeringar för samåkning anses inte vara tillräckligt stort för att motivera en utbyggnad. C Trafiksäkerhet -Osäkra sidoområden Sidoområdesåtgärder - utbyte till eftergivliga vägmärkesstolpar 1 500 000 kr En pott för att åtgärda bärare av vägmärken som är oeftergivliga. Det finns i dag 30 stycken sådana bärare på stråket. D Trafiksäkerhet -Osäkra sidoområden Sidoområdesåtgärder - räcken 13 500 000 kr En pott för att sätta upp räcken. Räcken vid bergskärningar på den del av sträckan som har högst ÅDT. I första hand prioriteras ytterkurvor, i andra hand raksträckor och därefter innerkurvor. E Trafiksäkerhet -Osäkra sidoområden Sidoområdesåtgärder - räcken 6 200 000 kr En pott för att sätta upp räcken. Räcken vid bergskärningar på den del av sträckan som har högst ÅDT. I första hand prioriteras ytterkurvor, i andra hand raksträckor och därefter innerkurvor. F Trafiksäkerhet -Osäkra sidoområden Sidoområdesåtgärder - räcken 1 000 000 kr En pott för att sätta upp räcken. Räcken vid bergskärningar på den del av sträckan som har högst ÅDT. I första hand prioriteras ytterkurvor, i andra hand raksträckor och därefter innerkurvor. G Framkomlighet - förväntad stänkt hastighet i kommande hastighetsöversyn Ny beläggning samt dubbel mittlinje med räffling 9 000 000 kr På sträckan mellan Backa och Loviseholm, 11 km är det för närvarande 90. För att få bibehålla 90 i kommande hastighetsöversyn - vilket är möjlighet för vägar med ÅDT under 2000 och bredd över 7 m - krävs att mitträffling genomförs (pga lågt ÅDT krävs ej mitträcke). Då beläggningen är för gammal i nuläget krävs ny belägging innan räffling kan genomföras. Utan åtgärd kommer vägen troligtvis sänkas till 80 inom ett par år då mittseparering saknas. Skillnaden mellan 80 och 90 gör ca 1 minut i restid. Åtgärden måste kombineras med sidoområdesåtgärder. H Trafiksäkerhet - Risk för mötesolyckor. Mitträffling 13,4 km Vassända-Råtorp. 600 000 kr Kriterier för mitträffling är att vägen ska vara minst 7,5 m bred och beläggningen får inte vara äldre än 7 år gammal. För dessa kriterier faller en 13,4 km lång sträcka mellansträckan Vassända Råtorp ut. I Trafiksäkerhet - Risk för mötesolyckor. Ingen åtgärd föreslås. 0 kr Vägen är för smal för att sätta upp mitträcke. Breddning av väg är kostsam, se ovan. J Framkomlighet - Omkörningsmöjligheter saknas på stora delar av stråket. Tung trafik bromsar upp, framförallt i backiga partier. Stigningsfält norr om Bräcke (Fengerforsbacken) 8 750 000 kr Fyra sträckor har identifierats: Dalarne-Bräckan ca 800 m riktning mot Billingsfors, Villan- Bräckan ca 1100 m riktning mot Skåpafors, Väg 164 vid Skåpafors (identifierad i stråkstudien) och norr om Bräcke ca 850 m. Det är olämpligt att anlägga ett stigningsfält vid Skåpafors då det kan leda till siktproblem för svängande trafik. Sträckan norr om Bräcke kräver extra resurser av driften på vintern då det är stora problem med framkomligheten. Av den anledningen förordas denna sträcka. Dalarne-Bräckan:7,5-10 mkr. Villan-Bräckan: 9-12 mkr. Bräcke: 7,5-10 mkr