Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Skolan på Ön Upprättad: 151001 Fastställd: Gäller läsåret 15/16, tom 160930 Framställd i samråd med Elever Personal Skolledning Föräldrar
Handlingsplanens innehåll Inledning sid. 3 Målsättning och värdegrund sid. 3 Lagtext och styrdokument sid. 3 Elevernas delaktighet sid. 3 Vårdnadshavares delaktighet sid. 3 Personalens delaktighet sid. 3 Definitioner sid. 4 Elevers rätt till stöd sid. 5 Förebyggande och främjande åtgärder för att motverka alla former av kränkande behandling sid. 5 Utvärdering av åtgärder läsåret 2014-2015 sid. 6 Mål och åtgärder inför läsåret 2015-2016 sid. 6 Uppföljning och utvärdering sid. 8 Handlingsplan om det otillåtna sker sid. 8 Åtgärder vid barns/elevs dåliga uppförande som inte bedöms vara Diskriminering eller kränkande sid. 8 Skolan på Öns trivselregler sid. 9 Förväntansdokument sid. 9 Sid. 2 av 11
Inledning Skolan på Ön är den lilla skolan med stor gemenskap - där kunskaper, engagemang och kreativitet står i centrum. Skolan är en F-5 skola med ca 160 elever. Efter skoltid bedrivs fritidshemsverksamhet i skolans lokaler. Då det i fortsättningen står skola, innefattas även förskoleklassens och fritidshemmets verksamhet, eftersom vår grundtanke är hela barnet -hela dagen. Skolan på Ön ska vara en trygg och vänlig plats, där ingen blir utsatt för negativa handlingar. Ingen form av kränkande behandling accepteras på Skolan på Ön. Barn och vuxna ska känna att omgivningen reagerar med full kraft, så fort som möjligt. Om kränkande behandling och mobbning förekommer betraktas det som en olaglig handling och det krävs att det ovillkorligen upphör. Målsättning och värdegrund Skolan på Ön skall vara en plats dit alla går med glädje och nyfikenhet. Våra nyckelord är: trygghet, ansvar, livskunskap, demokrati och omtanke. - Vi är mot varandra så som vi vill andra ska vara mot oss. - Ingen får mobbas, trakasseras, kränkas eller diskrimineras. - Alla människor har lika värde. - Alla barn och vuxna, ges möjlighet att växa och utvecklas. - Alla barn och vuxna, möts med respekt och respekterar varandra. Lagtext och styrdokument Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk, enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen som anger att skolan varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. Det andra regelverket är enligt 6 kap. 8 skollagen som anger att skolan även årligen ska upprätta en likabehandlingsplan mot kränkande behandling. De två planerna, likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har sammanförts till en plan. I texten omnämns de som planen. Elevernas delaktighet Vid läsårsstart går varje klasslärare igenom förslaget till likabehandlingsplanen med sina elever..likabehandlingsplanen fastställs i samband med första skolrådet på terminen. Eleverna är med och följer upp likabehandlingsplanen löpande under läsåret genom vårt trygghetsarbete. Detta består bl a av samtal på klassråd och elevråd, trivselelevenkäter och kartläggning av otrygga platser All kartläggning följs av analys och eventuellt upprättande av åtgärder. Alla elever på skolan är delaktiga vid utvärderingen av likabehandlingsplanen vid slutet av läsåret. Utvärderingen görs tillsammans med pedagogerna. Vårdnadshavares delaktighet Vid föräldramöte presenterar klassläraren skolans likabehandlingsplan och öppnar för dialog och samtal kring planen. Vår likabehandlingsplan fasställs på Skolsamrådets första möte på höstterminen. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida. Vid läsårets sista skolsamrådsmöte utvärderas likabehandlingsplanen tillsammans med vårdnadshavarna genom representanterna i skolsamrådet. Personalens delaktighet En utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan görs under utvärderingsdagarna i juni, då all personal är delaktig. Utifrån resultat och analys formulerar skolledningen förslag på ny likabehandlingsplan, nya åtgärder och konkreta årsmål. I början på läsåret diskuteras utkastet till likabehandlingsplan vid fritids- och lärarmöte. Sid. 3 av 11
Definitioner Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller tillgänglighet. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering; att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Indirekt diskriminering; att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Varje persons upplevelse av kränkningar ska tas på fullaste allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska t.ex. slag och knuffar Verbala t.ex. hot eller att någon blir kallad för hora, bög eller andra kränkande tilltalsord. Psykosociala t.ex. utfrysning eller ryktesspridning Text-eller bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-mail, sms, mms, kommentarer på sociala medier. Sexuell t.ex. tafsande, kallas för bög eller hora Materiell t.ex. stöld, vandalisering, förstöra saker som är viktiga för någon annan. Mobbning Den allmänt vedertagna definitionen av mobbning innebär att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är också vanligt att begreppet innefattar att den som mobbar någon ska ha ont uppsåt. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Mobbing har inget med en konflikt att göra. En konflikt handlar om två jämnstarka parter. Mobbning är när en stark part kränker en svag. Sid. 4 av 11
Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Elevers rätt till stöd Det är det utsatta barnet/eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad, diskriminerande eller kränkande. Barnet/eleven har rätt att få stöd och hjälp när hen känner sig diskriminerad eller kränkt. Barns/elevers upplevelser av diskriminering och andra kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet/eleven än kontaktar så har hen rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att man i skolan skall kunna göra något, måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd med barnet/eleven. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Förebyggande och främjande åtgärder för att motverka alla former av kränkande behandling På Skolan på Ön arbetar vi aktivt och medvetet för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetet är en naturlig del i skolans arbete utifrån vår värdegrund. Det viktigaste är att de vuxna delar helhetssynen på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal skall arbeta förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling samt agera mot diskriminering och andra kränkningar när de uppstår. Vi jobbar för att all personal ska känna ansvar för alla elever och att vi har ett gemensamt förhållningssätt. Vi vill skapa en stark gemensam värdegrund bland elever, personal och föräldrar genom att levandegöra våra värdegrundsord; trygghet, ansvar, livskunskap, demokrati och omtanke så att skolan är en trygg miljö dit alla går med glädje. Vi har arbetsformer som förhindrar anonymitet och förstärker demokratiska värderingar; - Klassråd och elevråd. - Elevens val där vi blandar elever från olika klasser, temadagar, friluftsdagar, vänskapsveckor, utflykter och lägerverksamhet m.m för att stärka gemenskapen - Antimobbingteam som träffas kontinuerligt, diskussioner förs kring förebyggande arbete, rutiner, uppföljning och aktuella händelser. Teamet sammankallas även vid akuta situationer. Teamet består av pedagoger från alla verksamheter, skolsköterska och rektor. Teamet tar över när diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprepas trots samtal mellan eleven/eleverna. - Pratar med eleverna om etik på nätet - Minst två rastvakter ute på rasterna - Rastkompisar utses i årskurserna 3 5 och de är ute varje rast i sina speciella västar för att vara goda förebilder för hur man är en bra kamrat, bjuder in till lek samt arrangerar olika aktiviteter på rasterna. Rastkompisarna har inte till uppgift att agera polis. Att hantera konflikter är alltid en vuxens ansvar. Ansvariga för Rastkompisarna träffar Rastkompisarna en gång i månaden för samtal och utbildning. - Ansvariga för Rastkompisarna har kontinuerlig dialog med skolledning och ingår i skolans anti-mobbingteam. - Vuxen som anordnar rastaktiviteter vid vissa raster - Vår värdegrund innehåller nyckelorden: trygghet, ansvar, livskunskap, demokrati och omtanke. Dessa hålls levande under både skol- och fritidstid. All personal kopplar tillbaka till den gemensamma värdegrunden då vi samtalar med eleverna/barnen under skol- och fritidstiden. Sid. 5 av 11
Skolan har ett elevhälsoteam (EHT) som består av skolledning, speciallärare, skolsköterska och skolpsykolog. EHT har i samverkan med familjerna, skolans övriga personal och ledning ett övergripande ansvar kring de frågor som rör elever med rätt till särskilt stöd. EHTs uppgift är att främja lärande och undanröja hinder för elevers lust och möjlighet att lära och utvecklas, så att förutsättningar skapas för eleverna att uppnå målen. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i f-klass, åk 2 och åk 4. För att få fram verksamhetens behov görs följande kartläggning: - trivselenkät i februari - utvärderingsenkät på fritids i november - diskussioner på träffar med Rastkompisarna, antimobbingteamsmöten - regelbundna utvecklingssamtal med elev och förälder - diskussioner på klassråd och elevråd - samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter - observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen - läsårsutvärdering för personal. - diskussioner i arbetsgrupperna Likabehandlingsplanen presenteras och förankras: - för elever vid läsårsstart (klasslärare ansvarar), - på föräldramöten vid läsårsstart (klasslärare ansvarar) - på skolans hemsida (IT-ansvarig ansvarar) - vid introduktion av nya elever och föräldrar (klasslärare ansvarar) - vid introduktion av ny personal (ledning ansvarar) - i personalgruppen vid uppstart av nytt läsår (ledning ansvarar) Utvärdering av åtgärder läsåret 2014-2015 Åtgärder 2014/2015 - Skolan skall arbeta aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. - Fokus på ett bättre språkbruk genom återkommande samtal - Likabehandlingsplanen skall vara känd för alla - Utarbeta en miniversion av likabehandlingsplanen som är lättillgänglig för eleverna - Vara närvarande vuxna ute på rasterna Utvärdering Skolan har under året arbetat aktivt med det förebyggande arbetet. Vi har haft många gemensamma aktiviteter på skolan, tex vänskapsveckor, lekdagar, friluftsdagar och aktiviteter som Rastkompisarna ansvarat för. Vi har också haft ett aktivt arbete med värdegrundsfrågor i klassrummet och på fritids. Vi har avvaktat med att göra en miniversion av planen eftersom vi skall omarbetat vår likabehandlingsplan I samband med trivselenkäten har otrygga platser identifierats, vi har följt upp kartläggningen i klasserna och åtgärder för att göra platser trygga vidtas. Mål och åtgärder inför läsåret 2015-2016 Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland elever, personal och föräldrar. Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats med närvarande aktiva vuxna Sid. 6 av 11
Följande insatser planeras under läsåret 2015/2016 för att främja arbetet med likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Mål: Planen mot diskriminering och kränkande behandling är väl känd bland elever, personal och vårdnadshavare Aktivitet Ansvarig Tidplan Kontinuerlig information om likabehandlingsplanen till personal Informera elever om likabehandlingsplanen Informera föräldrar om likabehandlingsplanen Utbilda skolans kamratstödjare Revidera likabehandlingsplanen och upprätta ny Informera om likabehandlingsplanen för nyanställda Skolledning Lärare Lärare Skolledning Ansvariga för kamratstödjarna Skolledning och antimobbingteam Ansvarig för introduktionen Läsårsstart Läsårsstart, samt då vi får nya elever Föräldramöte Skolsamråd Kontinuerligt Höstterminen 2016 Vid nyanställning Arbeta fram en miniversion av likabehandlingsplanen som är lättillgänglig för eleverna All personal Under läsåret 15-16 Mål: Alla elever upplever att hela skolan är en trygg plats med närvarande aktiva vuxna Genomföra trivselenkät Anti-mobbingteam Februari 2016 Genomföra attitydundersökning Malmö Stad Våren 2016 Redovisa resultatet av trivselenkäten (personal, föräldrar, barn/elever) Genomföra trivselenkät på fritidshemmen Klasslärare/Skolledning Respektive fritidshemsavdelning Skolsamråd, Klassråd Anti-mobbingteam APT Under november Planerade rastaktiviteter Fritidspedagog Vissa raster under hela läsåret Så långt möjligt åtgärda de platser eleverna upplever som otrygga Att det alltid finns minst två, aktiva närvarande, vuxna ute på rasterna All personal All personal Sid. 7 av 11
Uppföljning och utvärdering Föra att säkerställa dokumentets aktualitet utvärderas och upprättas det årligen. Underlag för upprättandet av planen inhämtas från följande grupper under vårterminen: - skolledningen - medarbetarna - antimobbingteamet - Rastkompisarna - skolsamrådet - eleverna genom klassråd och elevråd - EHT Handlingsplan om det otillåtna sker Anmälan av ärenden till Antimobbingteamet görs av pedagoger på skolan, elever och föräldrar. I första hand kontaktas en ansvarig pedagog, i andra hand kontaktas rektor. Ärendegång barn-barn Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av en annan elev meddelar man en vuxen på skolan som man har förtroende för. Den som mottagit anmälan, meddelar omedelbart rektor som sammankallar Antimobbingteamet. Vid Antimobbingteamets möte medverkar, vid behov, den vuxne som uppmärksammat ärendet eller den som tagit emot anmälan. Antimobbingteamet ser till att situationen kartläggs och att problemets omfattning utreds. Detta skall så långt möjligt göras av personer som inte har undervisning i klassen/gruppen. 1. Samtal med den som upplever sig kränkt/mobbad. Samtalet dokumenteras 2. Enskilda samtal med övriga inblandade. Åtgärdsplan läggs upp. Dokumenteras. 3. Samtliga inblandade elevers vårdnadshavare informeras. Steg 1-3 bör så långt möjligt ske under samma dag 4. Uppföljande samtal med inblandade elever och vid behov vårdnadshavare 5. Ärendet avslutas Kartläggningen med förslag på åtgärder redovisas för Antimobbingteamet. Om kartläggningen visar att Antimobbingteamet behöver arbeta vidare utses vilka i gruppen som skall arbeta med ärendet. De som skall hantera ärendet bör inte ha nära relationer till de inblandande eleverna. Ärendet anmäls till huvudmannen Ärendegång vuxen-barn Om elev känner sig kränkt av någon i personalgruppen meddelar hen rektor, skolsköterska eller annan personal hen har förtroende för. En anställd som upplever att en kollega kränker en elev skall omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor. Rektor utreder vad som hänt. Ärendet anmäls till huvudmannen- Ärendegång personal Känner sig personal kränkt av elev eller annan personal meddelar man rektor. Känner sig personalen kränkt av rektor tar man kontakt med utbildningschefen. Åtgärder vid barns/elevers dåliga uppförande som inte bedöms vara diskriminering eller kränkande på annat sätt Skolans vuxna skall alltid vara goda förebilder och visa att man bryr sig om varandra. Om en vuxen ser ett olämpligt elevbeteende och väljer att bara gå förbi innebär ur elevens synvinkel att den vuxne accepterar det som sker. Alla vuxna skall vid dåligt elevuppförande göra följande Sid. 8 av 11
direkt tillsägelse enskilt samtal medlingssamtal (samtal med alla inblandade i konflikten) vid upprepade förseelser kan andra åtgärder bli aktuella, t.ex. elevhälsosamtal med skolledning Skolan på Öns trivselregler Trivselregler/ordningsregler för Skolan på Ön Läsåret 2015 2016 Fastställda på elevrådet 151002 Vi vill ha en skola där alla trivs och känner trygghet. Det innebär att vi är rädda om vår skola och om allt och alla som finns här. Vi vill ha en trivsam och hälsosam arbetsmiljö med arbetsro och vänlig stämning. Därför talar vi vänligt till varandra och med ett vårdat språk. lägger vi tillbaka saker på rätt plats och hjälps åt att hålla ordning på skolan kommer vi i tid respekterar och hjälper vi varandra. Förväntansdokument Förväntansdokument utifrån vår värdegrund Källa: Gunnar Höistad Trygghet Ansvar Livskunskap Demokrati Omtanke Som elev kan du förvänta dig av oss Vi förväntar oss av dig som elev Som vårdnadshavare kan du förvänta dig av oss Vi förväntar oss av dig som vårdnadshavare Att du blir mött av engagerad personal som stöttar dig i din kunskapsutveckling och i din sociala utveckling Att vi möter alla med vänlighet, hänsyn och respekt Att du visar respekt för och tar hänsyn till andra människor i din omgivning och är en bra kamrat Att du tar ansvar för ditt skolarbete/ditt lärande Att vi aktivt arbetar för att skapa en trygghet för barnen i en trivsam skol- och arbetsmiljö Att vi stödjer och utvecklar ditt barns förmåga att nå kunskapskraven, och Att du gentemot ditt barn har ett positivt förhållningssätt mot skolan Att du aktivt intresserar dig för ditt barns skolgång och stöttar ditt barns Sid. 9 av 11
Att vi har tydliga trivselregler och arbetssätt när du är i skolan Att vi arbetar aktivt och ingriper mot alla former av kränkande behandling och mobbing i enlighet med vår likabehandlingsplan Att vi arbetar för att du skall ha en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt Att vi, vid behov, hjälper dig och dina kamrater att lösa konflikter Att du respekterar att skolan är en arbetsplats och att alla har rätt till en bra arbetsmiljö Att du lyssnar på andra och väntar på din tur Att du tar ansvar för och är rädd om vår skola Att du följer skolans och klassens trivselregler Att du passar tiderna Att du säger hej respektive hej då när du kommer och när du går hem sociala utveckling, utifrån ditt barns förmåga Att vi möter alla med vänlighet, hänsyn och respekt Att vi strävar efter en god kommunikation mellan hem och skola Att vi hör av oss om ditt barn inte kommit till skolan/ fritids och ingen frånvaro är anmäld Att vi hör av oss om det under skoldagen /fritidstiden har hänt något som vi bedömer att du behöver veta skolarbete Att du tar del av information från skolan och om möjligt deltar på föräldrarmöten och utvecklingssamtal som du inbjuds till Att du, om du undrar över något, tar kontakt med berörd personal Att du vid ditt barns sjukdom meddelar frånvaro varje dag Förväntansdokumentet är en del av vårt värdegrundsarbete och vårt förebyggande arbete. Dokumentet är framtaget genom diskussion bland medarbetare, i skolsamrådet och i klasserna/elevrådet. Innehållet diskuteras i klasserna i samband med läsårsstarten. Det skickas därefter hem för att ge vårdnadshavare och elev möjlighet till fortsatt diskussion. Innehållet diskuteras också på föräldramöten med viss regelbundenhet. Sid. 10 av 11
Sid. 11 av 11