Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette
Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 6 Koppling till forskning... 6 Barnens utveckling... 6 Dokumentation... 7 Information till vårdnadshavare... 7 Utvärdering... 7 Pedagogernas insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens upplevelser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens utveckling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Koppling till forskning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av utvärderingen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatets betydelse för fortsatt arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2
Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består av 15 barn. Fem barn födda 2013, tre barn födda 2012, fyra barn födda 2011 och tre barn födda 2010. I december 2014 skolades ytterligare ett barn in, född 2010. Personalgruppen består av två förskollärare och en barnskötare. Alla tre arbetar 100%, varav 2,80% på Raketen och 20% på Hjulet. Från och med januari 2015 arbetar två personal 100% och den tredje 80% på Raketen. Förskolan består sammanlagt av fem avdelningar. Tre ligger i en och samma byggnad och två avdelningar ligger för sig. Vår avdelning består av två större rum och tre mindre rum samt hall och tvättrum. Detta gör det möjligt att dela in barngruppen i mindre grupper i vissa aktiviteter och vid behov. I huset finns en kokerska som lagar frukost och lunch varje dag och en lokalvårdare som städar våra lokaler på dagtid. Kartläggning av barnens intressen Vi pratar mycket med barnen om hur det känns och hur man mår i olika situationer. På våra samlingar har vi också märkt att barnen visat ett intresse för kroppen och dess kroppsdelar. Där föddes iden om att arbeta med ett tema som handlar om kroppen som utgångspunkt, där vi även kommer att beröra både känslor och våra olika sinnen. För att få en större inblick i vad barnen i förväg visste om kroppen har vi intervjuat åtta av barnen i gruppen. Våra intervjufrågor: Vad vet du om kroppen? Vilka kroppsdelar känner du till? Vad finns inuti kroppen? Vad använder man kroppen till? Vad vill du lära dig mer om när det gäller kroppen? Mål Eget formulerat mål Att barnen ska få kunskap om hur kroppen är uppbyggd, hur den fungerar, och att kroppen tillsammans med känslor och sinnen hänger ihop. Läroplanens mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, och att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö98/10). 3
Barnens utveckling Genom våra intervjuer fick vi reda på att barnen hade en förkunskap om kroppens olika delar. Tex. en fråga som vi tog upp med barnen var vilka kroppsdelar känner du till?. Pojke (4,5) kände till axlarna medans flicka (3,11) svarade ben, huvud, händer, armar och hår. På frågan vad använder man kroppen till? svarade flicka (3,11) man kan springa, jogga, gå, röra på armarna och fötterna och för att se medans pojke (2,9) svarade äta. Insatser åtgärder för att nå målet Vid intervjutillfället med barnen ställdes frågan vad vill du lära dig mer om när det gäller kroppen?. Då fick vi svar som magen, benen och öronen. Ett barn ville veta vad som händer om man bryter ett ben så det kommer vi att försöka ta reda på. Med hjälp av föräldrar på avdelningen har vi fått tag i röntgenbilder där vi kan se hur skelettet ser ut inuti. Vi kommer att ta hit en kroppsdocka och väggplanscher för att visa hur kroppen ser ut inuti och vad de olika kroppsdelarna har för funktion. Vi kommer även att arbeta med ett material som heter hjärtestunder, som handlar om livskunskap. Med hjälp av den tänker vi beröra våra olika känslor. Vi kommer att vara uppmärksamma på barnens intresse och anpassa verksamheten efter dem. Vi kommer också att sjunga sånger med rörelser som handlar om kroppen. Vi kommer att använda lekhallen för aktiviteter som tydliggör hur kroppen fungerar. Koppling till forskning Ingrid Pramling Samuelsson (2000) menar att det finns många fördelar med att göra barnintervjuer, dels för att vi som pedagoger ska bli bättre på att förstå barns tankevärld och därmed kunna skapa en bättre lärandemiljö men även för att vi ska kunna utvärdera vårt eget pedagogiska arbete. Leif Strandberg (2006) menar att man inte bör förbereda miljö/aktiviteter för mycket i förväg utan arbeta fram det tillsammans med barnen. Vi tänker därför låta barnen vara mer delaktiga i vad som händer på avdelningen och låta barnens intresse styra verksamheten. Vi hoppas att barnen på detta sätt kan komma med egna idéer gällande de miljöer de vistas i. Dokumentation Vi kommer delvis att dokumentera temat i barnens portfolio samt låta barnen dokumentera genom att fotografera och själva välja vilka bilder som ska visas upp inne på avdelningen och i hallen. 4
Information till vårdnadshavare På föräldramötet som vi hade i början av oktober informerades föräldrarna om vårt nya kvalitetsarbete och de fick information om temaarbetet. På mötet ställdes frågan om de vill att vi ska fortsätta att skriva i den dagliga almanackan i hallen, och några ville att vi gör det. Vi kommer då att skriva lite om temaarbetets gång även där. Föräldrarna är också välkomna in på avdelningen för att ta del av dokumentationen och barnens alster som vi kommer att sätta på väggar och golv. Uppföljning Januari 2015 Vid höstens intervjuer ställdes frågan vad vill du lära dig mer om när det gäller kroppen? och de svar vi fick var bland annat magen, benen och öronen samt vad som händer om man bryter ett ben. Vi har tillsammans med barnen iordningsställt ett doktorsrum där det finns tillgång till diverse sjukvårdsmaterial. som tex. plåster, plastsprutor, stetoskop m.m. Vi har också en kroppsdocka som visar kroppens organ. Av en förälder fick vi tillgång till ett antal röntgenbilder som vi gått igenom med barnen, hur skelettet ser ut och vilken kroppsdel som varit skadat. Vi har arbetat med rollspel, där barn och vuxna agerat patient eller doktor. En av personalen hade skadat benet och krävde akut läkarvård. En annan hade skurit sig i fingret och fick förband av barnen. I samband med detta har vi kunnat ta upp olika sjukdomar och hur man behandlar skador på kroppen. Vi har även gått igenom matsmältningen, från att maten stoppas i munnen, hur maten går igenom magsäck och tarmar tills det kommer ut igen. Rörelselekar och sånger om kropp och känslor har varit uppskattat av barnen. Dessa har utövats vid vår dagliga morgongympa och i den gemensamma lekhallen på förskolan. Ett egengjort memory om kroppen har lockat till många frågor och spelande bland barn och personal. Vi har även fått frågor om hur olika kroppsdelar fungerar, vilket har lett vidare till andra intressanta samtal där barnens frågor varit i fokus. Vi hade som mål att intervjua barnen på nytt, med samma frågor som innan temat påbörjades. Detta har vi tyvärr inte fått möjlighet till, utan vi planerar att göra detta under vårterminen. 5
Vi valde att först och främst fokusera på kroppen och dess delar, för att sedan gå över till känslor och sinnen. Känslo- och sinnesdelen har vi inte påbörjat ännu. Pedagogernas insatser Vi har tagit reda på barnens intresse för människokroppen och utefter det startat rollspel och samtal. Barnens frågeställningar har vi försökt svara på i den mån det är möjligt och även vidareutvecklat deras intresse för just det området. Vi har med hjälp av böcker och annat material kunnat ta reda på det vi själva inte haft svar på sedan tidigare. Vi upplever att det inte bara är barnen utan att även vi vuxna fått större kännedom och kunskap och kroppen och dess delar. Vi uppmuntrar och berömmer varandra i personalen, vilket gör att samarbetet oss emellan känns lustfyllt och spännande. Koppling till forskning Vi, precis som Ingrid Pramling Samuelsson (2000) anser att det finns många fördelar med barnintervjuer. Med hjälp av de intervjuer vi genomfört har planeringen underlättat för oss personal, då barnen uppmärksammat oss på vad de vill ha mer kunskap om gällande kroppen och vad de visste sedan tidigare. Vi planerar att intervjua samma barn en gång till. Dels för att ta reda på vilken kunskapsnivå de nu besitter, samt undersöka om vidare intresse finns. Genom att ha ett doktorsrum som barnen själva varit med och ställt iordning har vi, precis som Leif Strandberg (2006) påpekar låtit barnen vara delaktiga i verksamheten. Vi har även tagit fasta på deras idéer och frågor till planering av aktiviteter m.m. Barnens utveckling Vi upplever att intresset för kroppen är stort bland barnen. Det har varit en del tankar och funderingar kring hur maten ter sig i magen, vilket resulterade i att ett barn vid ett mellanmål konstaterade att maten som äts upp först åker ner i halsen och sen ner till magsäcken och sen blir det bajs. Det har varit mycket lek i doktorsrummet, där de undersöker och botar varandra från diverse sjukdomar och benbrott och med hjälp av det sjukvårdsmaterial vi införskaffat upplever vi att barnen blivit utmanade i sin lek. Vi valde att inte enbart ha planerade aktiviteter utan ta vara på barns frågor och funderingar. Med hjälp av surfplattan har detta kunnat ske mer spontant då fakta, bilder och filmer kunnat hämtats hem i samma stund. 6
Dokumentation Vi använder oss av den dokumentation som vi från början tänkt oss att göra. Bland annat att barnen själva är delaktiga i fotograferandet samt att dokumentation sätts upp på väggen så att både barn och vuxna kan ta del av det vi gjort på förskolan. Information till vårdnadshavare Vi har under hösten antecknat i almanackan i hallen, vad vi gjort under dagen. Vi har även genom den dagliga kontakten med föräldrarna berättat vad vi gjort och ämnar göra under dagen. Under hösten har vi även haft ett drop-in vid Lucia där föräldrarna hade möjlighet att ställa frågor och se genom vår dokumentation vad som skett i vårt temaarbete. Referenser Pramling Samuelsson, E & Doverborg, E. Att förstå barns tankar, (2000). Strandberg, L. Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar (2006). 7