BFLi p ra k tik e n Erfa re n h e te r frå n Bo rå s
Fundera en minut Al l a mä n n i s k o r v i l l l ä r a s i g f r å g a n ä r v a r f ö r e n d e l e l e v e r i n t e v i l l g ö r a d e t i s k o l a n?
Ch rís te r We d e, Hö g s k o la n Bo rå s Skolspelet Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Vi har inte fått materialet, så vi har ingenting att göra Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har prov! Hur långt måste man göra? Vi vill ha genomgång! Har du en penna? Vi är färdiga med frågan om livets mening. Vad ska vi göra nu? Jag kan inte jobba för min kompis är sjuk och grejerna är i hans skåp Hur ska jag veta var jag ska få reda på detta? Nu är vi lediga från matten på eftermiddagen, så nu undrar vi om Får man gå när man är klar? Varför får jag inte VG
Ch ris te r We d e Snabbanalys Serveramig Jagärhjälplös Duvetvadsomärviktigt-intejag Jag har inget ansvar för mitt lärande Initiativ är det läraren som tar Att kunna är att skriva ned det man minns på ett prov
Ch ris te r We d e Skolan som tvångsplats Fängelse Fritidsgård Trappa Växthus Skolan som bildningsplats Är det ok om en elev vill lägga sig på Godkänt-nivå?
vsson / Liedma Förmedlingspedagogik Målfokus Objektfokus Progressivism Processfokus Subjektfokus Bildnin g
Välgrundad forskning bakom BFL Fuchs & Fuchs 1986 Natriello 1987 Crooks 1988 Bangert-Drowns, Kulik, Kulik & Morgan 1991 Dempster 1991, 1992 Elshout-Mohr 1994 Kluger & DeNisi 1996 Black & Wiliam 1998 Nyquist 2003 Brookhart 2004 Allal & Lopez 2005 Köller 2005 Brookhart 2007 Wiliam 2007 Hattie & Timperley 2007 Shute 2008 Andrade & Cizek 2010 Formativ bedömning ökar elevernas lärande med mellan 50 och 100 %. Samma lärande kan ske på 6 mån som det skulle ta ett år.
Läraren gör skillnad!
Lä ra re n s k v a lite t Barber & Mourshed, 2007
En undersökning visar att elever som när de var 8 år gamla låg på samma nivå i matematik, kunde skilja sig åt avsevärt tre år senare beroende på vilken lärare de haft... Lärarens kvalitet visade sig tydligt. Vad vissa klasser lärde sig på 6 månader tog det andra två år (se vidare Hanushek, Kain, O Brien, & Rivkin, 2005; Rivkin, Hanushek, & Kain, 2005; Kane, Rockoff, & Staiger, 2006). De som tjänar mest på en effektiv lärare är enligt dessa studier de lägst presterande eleverna. Fritt efter manus: Bedömning för lärande, C Lundahl
En undersökning visar att elever som när de var 8 år gamla låg på samma nivå i matematik, kunde skilja sig åt avsevärt tre år senare beroende på vilken lärare de haft... Lärarens kvalitet visade sig tydligt. Vad vissa klasser lärde sig på 6 månader tog det andra två år (se vidare Hanushek, Kain, O Brien, & Rivkin, 2005; Rivkin, Hanushek, & Kain, 2005; Kane, Rockoff, & Staiger, 2006). De som tjänar mest på en effektiv lärare är enligt dessa studier de lägst presterande eleverna. Fritt efter manus: Bedömning för lärande, C Lundahl
Bedömning för lärande en definition: Arbetet i ett klassrum är formativt [BFL] i den utsträckning som tecken på elevers förståelse lyfts fram, tolkas och används av lärare, elever, eller klasskamrater för att besluta vilka nästa steg i undervisningen som verkar bättre eller mer välgrundade än de beslut som hade tagits utan de tecken som har lyfts fram. Black & Wiliam 2009
Bedömning för lärande en definition:
Vad är Bedömning För Lärande? För att en elev ska kunna lära sig krävs att eleven ser: En grundförutsättning för att elever skall kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. Sadler
Va d k rä v s fö r a tt e n b e d ö m n in g s k a b li b e d ö m n in g fö r lä ra n d e? Gra n s k a v å rt e xe m p e l frå n a ug us ti 5-5=4? 1 2 3 4 5 Lisa Björklund Boistrup: Att fånga lärandet i flykten Pedagogisk bedömning 16
Formativ bedömning för elevens lärande (BFL) Summativ bedömning av elevens lärande Varning för falsk dikotomi! En balans mellan summativ och formativ bedömning är nödvändig. 17
Lärande kan bara ske om eleverna förstår vad de ska lära sig, både på kort och lång sikt. Enkel uppgift: Att gör a en skiss som efter liknar stilen hos den br ittiske konstnär en Lowr y. Mål med uppgiften: (eleven) blir medveten om bilden som spr åk och dess r oll och användning i skilda sammanhang och kultur er samt utvecklar för måga att kommunicer a med hjälp av egna och andr as bilder, utvecklar för mågan att analyser a och samtala om bilder och för ståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det för eställande. Eleverna studerar och jämför några målningar av Lowry med t ex några av Carl Larsson. Det skall ni också göra nu. Fast muntligt.
19
Vad har nu eleven lär t sig? Vad är formativt? Eleverna identifierar att Lowry har en dystrare färgskala, förenklade människofigurer och ofta betraktar dessa på distans (perspektiv). Eleverna tar fram kriterier vad som kännetecknar en lyckad skiss utifrån uppgiften. Utifrån detta gör eleverna skissen. Eleverna diskuterar sina resultat utifrån mål och kvaliteter. Eleverna diskuterar också vad, hur och varför de lärt sig i syfte att reflektera över sitt eget lärande (metadidaktisk/ metakognitiv nivå). Skillnaden mellan summativt och formativt lärande handlar om medvetande och ägande.
Lärande kan bara ske om eleverna förstår vad de ska lära sig, både på kort och lång sikt. Eleverna diskuterar och bedömer hur arbetet visar att ut vecklar för måga att kommunicer a med hjälp av egna bilder andr as bilder analyser a bilder sam tala om bilder medvet en om bilden som spr åk dess r oll och användning skilda samm anhang och kultur er för st åelse bilden bär betydelser skapar mening innehåll utöver det för eställande 21
Fem nyckelstr ategier Att dela målen för lärandet Klassrumssamtalet Klargör och utred målen för inlärningen och kriterier för att lyckas. Eleven måste vinna en förståelse för undervisningens mål för att kunna uppnå dem. Konstruera effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utfor skar lärande och synliggör tecken på elevens lärande. Feedback Ge feedback som flyttar eleverna framåt. Feedforward. Själv-bedömning Aktiverar eleverna som ägare av sitt lärande. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Kamratbedömning Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet.
Inputs
Målet år 1 Att alla lärare erövrar en medvetenhet om vad BFL innebär och gör sig trygga i den formativa bedömningen både teoretiskt och praktiskt. Att BFL blir en naturlig del av skolans utveckling.
Målet år 2 Att BFL är en naturlig del av den pedagogiska praktiken. Att även eleverna blir ägare av den formativa begreppsapparaten. Att eleverna genom den formativa bedömningen blir medvetna om vad kvalitet är, var de befinner sig och hur de ska ta sig vidare.
Vad tror du är det viktigaste för att ett förändringsarbete skall lyckas?
Struktur 6 vux/gymn 26 grund 58 vux/gymn 53 grund = ca 700 lärare Lärare och ca 14000 elever
Struktur år 2 6 vux/gymn 26 grund 58 vux/gymn 53 grund = ca 700 lärare Lärare och ca 14000 elever
Struktur år 2 58 vux/gymn 53 grund = ca 700 lärare
A model for teacher learning Content, then process Content (what we want teachers to change) Evidence Ideas (strategies and techniques) Process (how to go about change) Choice Flexibility Small steps Accountability Support
Möte med samtalsledarna Introduktion och rutinärenden (5 min) Så här går det (35 min) Nytt lärande (15 min) Personlig handlingsplan (15 min) Vad gav mötet (5 min)
Stramt men fritt Det strama: Att hålla sig inom grundperspektivet. Målet? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Vad är nästa steg (hur skall avståndet i förhållande till målet minska)? Det fria: Hur-frågan. Hur går man till väga?
Struktur år 2
Finns det något du redan gör i klassrummet som är (eller i närheten av) BFL?
Inside the Black Box Hur länge kan en lärare vänta? mindre än 1 sek (Rowe, 1974) Klassrumssamtalet Jag kände mig så träffad i beskrivningen av ett klassrumssamtal, att det ibland kunde uppfattas som ett samtal mellan läraren och ett fåtal intresserade elever. Mitt mål med klassrumssamtalet har ju alltid varit att alla elever ska delta Men, handen på hjärtat, det är jag som hörs mest i diskussionen. Jag är rädd för tystnaden och är beroende av att det finns en puls i diskussionen. Alltför snabbt går jag in och bekräftar eller ifrågasätter. Har jag blivit ett facit? Jag ska försöka backa och ge eleverna mer utrymme. De ska tränas i att själva kunna värdera rimligheten i det sagda. Självbedömning och kamratbedömning Inför första lektionen berättade jag för eleverna om mina planer. Det blev många goda skratt. Mina elever känner mig väl och förstår hur svårt det var för mig. Mot slutet av lektionen hade jag gett upp... Sedan följde några lektioner som jag upplevde som plågsamt tröga. Det blev ingen fart i diskussionen. Jag försökte vägleda Nu har det börjat fungera. Första lektionen som resultatet märktes blev så tydlig både för mig och för eleverna. De märkte själva att de kommit till en punkt där de inte behöver invänta instruktioner från mig för att komma vidare... Dynamiken fanns där också! Jag tror att eleverna upplever en trygghet i att själva kunna bära situationen. Nu gäller det att även fortsättningsvis behålla denna roll i samtalet så att jag inte faller in i gamla mönster. Louise, gymnasieskola i Borås (Lundahl & Folke-Fichtelius 2010)
Inside the Black Box Vad innebar förändringen? Vad avgör om något är rätt eller fel då nu Elev till Louise: Vad jag kan känna efter ett läsår med BFL är att jag har blivit bättre på att identifiera mina egna styrkor och svagheter och att arbeta med dem / /Jag känner också att jag har blivit betydligt mer självständig i mitt arbete och jag tycker även att det är lättare att sitta och ha en diskussion i klassen/ /och att man inte hela tiden behöver använda [Louise] som ett facit (Lundahl & Folke-Fichtelius 2010)
Fem nyckelstr ategier Att dela målen för lärandet Klassrumssamtalet Klargör och utred målen för inlärningen och kriterier för att lyckas. Eleven måste vinna en förståelse för undervisningens mål för att kunna uppnå dem. Konstruera effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utfor skar lärande och synliggör tecken på elevens lärande. Feedback Ge feedback som flyttar eleverna framåt. Feedforward. Själv-bedömning Aktiverar eleverna som ägare av sitt lärande. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Kamratbedömning Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet.
Elevexempel på feedback Eleverna har Malin både i filosofi och svenska. I svenskan har läraren arbetat konsekvent med att ge feedback enbart i form av kvalitativa kommentarer. Filosofiskrivningen bedömdes med både kommentar och betyg. Vid nästa lektion fick eleverna reflektera över vilket de tyckte var bäst och hur det påverkade deras lärande.
E L E V T E X T K V A L IT A T IV A K R IT E R IE R B E DÖ MN IN G B E T Y G Lä ra n d e ä r e tt k o m p lic e ra t o c h s v å rg re p p b a rt b e g re p p. Så p a s s a tt d e t i v a rd a g lig m e n in g h a r å tm in s to n e fyra b e tyd e ls e r, m e n a r Ille ris (2 0 0 1, 2 0 0 7 ). Fö r d e t fö rs ta k a n m a n fö rs tå lä ra n d e t s o m lä ra n d e ts re s u lta t, a llts å k o p p la s a m m a n lä ra n d e m e d d e t s o m m a n h a r lä rt s ig e lle r d e n fö rä n d rin g s o m h a r s k e tt. Ma n k a n fö r d e t a n d ra h ä n v is a till d e p s yk is k a p ro c e s s e r s o m lä ra n d e s k a p a r h o s d e n e n s k ild e... VÄL GODKÄNT
E L E V T E X T K V A L IT A T IV A K R IT E R IE R B E DÖ MN IN G B E T Y G Lä ra n d e ä r e tt k o m p lic e ra t o c h s v å rg re p pb a rt b e g re p p. Så p a s s a tt d e t i v a rd a g lig m e n in g h a r å tm in s to n e fyra b e tyd e ls e r, m e n a r Ille ris (2 0 0 1, 2 0 0 7 ). Fö r d e t fö rs ta k a n m a n fö rs tå lä ra n d e t s o m lä ra n d e ts re s u lta t, a llts å k o ppla s a m m a n lä ra n d e m e d d e t s o m m a n h a r lä rt s ig e lle r d e n fö rä n d rin g s o m h a r s k e tt. Ma n ka n fö r d e t a n d ra h ä n v is a till d e p s yk is k a pro c e s s e r s o m lä ra n d e s k a p a r h o s d e n e n s k ild e... F ö rs tå e ls e o c h fö rtro g e nhe t Ana lys a v pro ble m e t S luts a ts e r P re s e nta tio n Kv a lite ts m a rk ö re r på o lik a, m e n tyd lig a n iv å e r. Kv a lite ts m a rk ö re r på o lik a, m e n tyd lig a n iv å e r. Kv a lite ts m a rk ö re r på o lik a, m e n tyd lig a n iv å e r. Kv a lite ts m a rk ö re r på o lik a, m e n tyd lig a n iv å e r. Kv a lite ts m a rk ö re r på o lik a, m e n tyd lig a n iv å e r. SUMMA: Be h ö v s d e t? Va d m ä te r d e t i s å fa ll?
Inside the Black Box Feedbackmatris Kriterier och nivåbeskrivningar som riktar sig mot handlingar inte latenta variabler. Analytisk, inte holistisk Kvalitet inte kvantitet. Rikta sig mot uppgifterna inte mot person. Jönsson (2010)
Det största (och första) motståndet mot BFL bland eleverna handlar just om att de tycker att man bör lämna ut betyg på enskilda uppgifter. Att inte skriva ut betyg på uppgifter är också något som många lärare är tveksamma till. Hur tänker ni kring detta? Något argument för och emot
Bedömningen - ett verktyg för kvalitet Vad bedömer Kristina?
u r g Den d n a g g ä l d n n é d ei Belägg för elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov samt medvetandegör eleven om det egna lärandet
Några exempel på BFL-metoder Basketboll istället för ping-pong. Väntetid. Inga uppsträckta händer. Namnstickor. Trafikljus / muggar (Karlsson tveksam). Vändkorsfrågor. Frågor med syfte att se om det är dags att gå vidare. Two stars and a wish (två stjärnor och en fisk). Classroom exit cards checkquestions / Idag har jag lärt mig/det här undrar jag mer om
BFL är inget knep och knåp Använd inte BFL som en knep och knåp-låda. Testa det som känns relevant. Börja i det lilla. Hitta strategier som passar just din undervisning. Använd bara sådant som bevisligen gör skillnad. Om nya hjul nödvändigtvis måste uppfinnas: gör det med kollegor. Håll dig kritisk till det visionära. Science rules. Få med dig eleverna. I tänkandet
AfterworkintheBlack Box Lärarens förhållningssätt till eleven, ämnet och lärandet har förändrats. Elevens förhållande till ämnet och sitt eget lärande har förändrats.
AfterworkintheBlack Box Hög medvetenhet om bedömningsfrågor En övervägande majoritet arbetar aktivt med mål och betygskriterier De flesta lärare uppfattar att deras bedömningskompetens har ökat med BFL. En ökad känsla av professionalitet? Önskan: en ännu större kollektiv medvetenhet om bedömning.
BFL I ÖREBRO BFL kan ge dessa fördelar i min verksamhet BFL kan ge dessa bekymmer i min verksamhet Frågor och oklarheter för mig och min verksamhet