Bedömning för lärande

Transkript

1 Bedömning för lärande och

2 Bedömning för lärande Bakgrund Kärnan Struktur, organisation och roller Vad BFL är och inte är Frågor, frågor, frågor

3 Är skolan mer viktig idag än för år sen?

4 Skolan är viktig Att förbättra utbildning är prioriterat i alla länder Att höja utbildningsnivån i ett samhälle innebär Ökad ekonomisk tillväxt Lägre samhällskostnader för hälso- och sjukvård Lägre samhällskostnader för kriminalvård och rättsliga insatser Investeringar i utbildning är kostnadseffektiva (Schweinhart, Montie, Xian, Barnett, Belfield and Nores,2005) 4

5 Skolan är viktig % alla födda 1981 börjar gymnasiet 27 % ej slutbetyg 20 år 13 % ej arbete eller studier - 24 år Elever med slutbetyg från gymnasiet har dubbelt så stor chans till arbete Sambandet mellan bra resultat i grundskolan, slutbetyg från gymnasiet och möjlighet till arbete är tydligt SKL 2008 Det viktigaste att varje elev får utveckla sin potential och blomstra som människa!" 5

6 Skolan är viktig Vilka faktorer i skolan ger bäst utdelning? 6

7 Historik talet Framtidstro och utvecklingsoptimism 7

8 Skolan sorterande Kvalificera för högre utbildning Kunskapssynen grundar sig på intelligensmätning Människor skiljer i begåvning Individens begåvning beskrivbar i förhållande till andra Instrument kan tillförlitligt mäta begåvningsskillnader Behaviorism - människans tänkande oåtkomligt, endast beteendet kan studeras 8

9 Kunskapssyn talet Bedömning genom intelligensmätning leder till sortering Förmåga till studier Begåvningsreserven Klassresenärer Ej förmåga till studier Kort studietid Sorterades ut ur skolan Vad hände med dem som sorterades ut ur skolan på 50-, 60- och 70-talen? 9

10 Slutpunkt: 1980-talet Tillverkningsindustrin sönderdelad i en mängd små arbetstempon 221 olika yrkesbeteckningar i skoindustrin 10

11 Vad krävs av skolan nu?

12 Kan verkligen alla lära sig? Klingberg Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan Den lärande hjärnan Flynn-effekten Hjärnan är formbar Barn med ADHD tränar med RoboMemo Arbetsminnet förbättrats Hjärnaktivitet i de multimodala områdena ökade 12

13 Vad är det som pågår? Vad ser ni? Kristina Brink, Almåsgymnasiet

14 Hantverksteknik Eleven ska kunna använda grundläggande hantverkstekniker Eleven utför arbetsuppgifter och anger tänkbara orsaker till avvikelser samt föreslår åtgärder Topparna Rena spolar Rät mot basen Kristina Brink, Almåsgymnasiet

15 1. Bedömning och sen feedback från lärare till elev 2. Bedömning och sen feedback från elev till lärare 3. Bedömning och sen feedback från elev till elev 4. Bedömning och sen feedback från arbetet till eleven själv Kristina Brink, Almåsgymnasiet

16 Utveckla en näsa för kvalitet Kristina Brink, Almåsgymnasiet

17 Feedback Elev tänker om feedback Eleverna har Åsa både i filosofi och svenska. I svenskan har läraren arbetat konsekvent med att ge feedback enbart i form av kvalitativa kommentarer. Filosofiskrivningen bedömdes med både kommentar och betyg. Vid nästa lektion fick eleverna reflektera över vilket de tyckte var bäst och hur det påverkade deras lärande. Åsa Wedberg, Sven Eriksonsgymnasiet

18 Kinds of feedback: Israel 264 low and high ability grade 6 students in 12 classes in 4 schools; analysis of 132 students at top and bottom of each class Same teaching, same aims, same teachers, same classwork Three kinds of feedback: scores, comments, scores+comments Achievement Attitude Scores no gain High scorers: positive Low scorers: negative Comments 30% gain High scorers : positive Low scorers : positive [Butler(1988) Br. J. Educ. Psychol., ]

19 Responses Achievement Attitude Scores no gain High scorers : positive Low scorers: negative Comments 30% gain High scorers : positive Low scorers : positive What do you think happened for the students given both scores and comments? A. Gain: 30%; Attitude: all positive B. Gain: 30%; Attitude: high scorers positive, low scorers negative C. Gain: 0%; Attitude: all positive D. Gain: 0%; Attitude: high scorers positive, low scorers negative E. Something else [Butler(1988) Br. J. Educ. Psychol., ]

20 Vad är Bedömning För Lärande? Varför anses det så positivt? För att en elev ska kunna lära sig krävs att eleven ser: 1. Det avsedda målet (Feed up) 2. Beviset/tecknet på elevens läge i förhållande till målet (Feed back) 3. Hur eleven skall krympa avståndet mellan sitt läge och målet (Feed forward) " Prof. R Sadler (1989) " Vilken av de tre tror du är viktigast för att eleven faktiskt ska lära sig mer?

21 Bedömning för lärande en definition: Arbetet i ett klassrum är formativt [BFL] i den utsträckning som tecken på elevers förståelse lyfts fram, tolkas och används av lärare, elever, eller klasskamrater för att besluta vilka nästa steg i undervisningen som verkar bättre eller mer välgrundade än de beslut som hade tagits utan de tecken som har lyfts fram. Black & Wiliam 2009

22 Bedömning för lärande en definition:

23 Hand hygiene in hospitals (Pittet, 2001) Study Focus Compliance rate Preston, Larson & Stamm (1981) Open ward 16% ICU 30% Albert & Condie (1981) ICU 28% to 41% Larson (1983) All wards 45% Donowitz (1987) Pediatric ICU 30% Graham (1990) ICU 32% Dubbert (1990) ICU 81% Pettinger & Nettleman (1991) Surgical ICU 51% Larson et al. (1992) Neonatal ICU 29% Doebbeling et al. (1992) ICU 40% Zimakoff et al. (1992) ICU 40% Meengs et al. (1994) ER (Casualty) 32% Pittet, Mourouga & Perneger (1999) All wards 48% ICU 36%

24 BFL växande lärande Lärandet innebär en komplex och känslig process Lärare måste kunna hantera krävande situationer och kanalisera personlig, emotionell och social stress i en grupp om 25 till 30 individer Hur kan vi tryggt, hållbart och långsiktigt stödja och utveckla lärandet, utan att beröva lärare och elever makten över lärandet? 24

25 Bedömning för lärande i Borås Samtalsgrupp Mötesordning Introduktion och rutinärenden (5 min) Så här går det (35 min) Nytt lärande (15 min) Personlig handlingsplan (15 min) Vad gav mötet (5 min)

26 Bedömning för lärande i Borås Lärare lär varandra Lärare möts i samtalsgrupper var fjärde vecka med en samtalsledare Personlig handlingsplan för de kommande fyra veckorna Informell mötestid var fjärde vecka Fast mötesordning för samtalsgruppen Varje lärare utvecklar sin praktik med gruppens stöd 26

27 Rektors roll Äga och berätta berättelsen Lärare Elever Föräldrar Gränsvakt Tid Organisation Pedagogisk ledare på flera nivåer Ledning Möte med processledarna Samtalsgrupperna Klassrum

28 Samtalsledares roll Teacher leader Passion för lärande Karriärtjänst Leda samtalsgruppens möten Följa dagordning Fördela ordet Ge ny näring Möte med de andra samtalsledarna och rektor

29 Alla människor vill lära sig " frågan är varför en del elever inte vill göra det i skolan?

30 Chríster Wede, Högskolan Borås Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har prov! Hur långt måste man göra? Vi vill ha genomgång! Har du en penna? Vi är färdiga med frågan om livets mening. Vad ska vi göra nu? Vi har inte fått materialet, så vi har ingenting att göra Jag kan inte jobba för min kompis är sjuk och grejerna är i hans skåp Hur ska jag veta var jag ska få reda på detta? Nu är vi lediga från matten på eftermiddagen, så nu undrar vi om Får man gå när man är klar? Varför får jag inte VG när jag skrev samma sak som han?

31 Christer Wede

32 Christer Wede Skolan som tvångsplats Fängelse Fritidsgård Trappa Växthus Skolan som bildningsplats Är det OK om en elev nöjer sig med E?

33 Den grundläggande idén Belägg för elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov samt medvetandegör eleven om det egna lärandet

34 Vad handlar BFL om? och fem nyckelstrategier Att dela målen för lärandet Klassrumsarbetet Feedback Att klargöra och utreda målen så att eleverna förstår dem och kriterierna för att lyckas. Att skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som synliggör tecken på lärande. Att ge feedback som utvecklar lärandet. Kamratbedömning Aktivera eleverna som resurser för varandra. Självbedömning Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer. 34

35 Strategi 1 Att klargöra och utreda målen så att eleverna förstår dem och kriterierna för att lyckas. Mål med uppgiften: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. Gy-11, Ämnesplaner, Bild, Ämnets syfte Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Lgr-11, Kursplan Bild Enkel uppgift: Att göra en skiss som efterliknar stilen hos den brittiske konstnären Lowry. Eleverna studerar och jämför några målningar av Lowry med t ex några av Carl Larsson. Det skall ni också göra nu.

36 Strategi 1 36

37 Strategi 1 kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation färdigheter i analys och tolkning Gy-11 utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Lp-11 37

38 Att klargöra och utreda målen så att eleverna förstår dem och kriterierna för att lyckas. 1. Att förstå att om eleven ska äga lärandemål så innebär det mer att få erfara än att bli informerad 2. Att se lärandemål ur elevens perspektiv 3. Att äga en förståelse för hur bild konstrueras och kan tolkas i relation till några av Lowrys verk 4. Att veta hur man gemensamt konstruerar framgångskriterier för en uppgift och förstå dess betydelse i lärandeprocessen 5. Att använda en enkel kamratbedömning och förstå dess betydelse i lärandeprocessen 6. Att inse språkets och samtalets betydelse för att internalisera lärandemål

39 Samstämmighet i lärandet! Ämnets syfte Vad vi lär Centralt innehåll Vad vi gör Utveckla en näsa för kvalitet Kunskapskrav Vilken kvalitet

40 Strategi 1 Att klargöra och utreda målen så att eleverna förstår dem och kriterierna för att lyckas. Vad innebär läsförståelse Vad krävs för att förstå denna text? En man i 50-årsåldern körde i går eftermiddag på en älg på riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan. Mannen vårdas nu för lindriga skador på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Polisen och jägare letar fortfarande efter det skadade djuret. Mannen hade 0,8 promille alkohol i blodet. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna. Lp 2011, centralt innehåll, åk 4-6 Aline Sjögren, Sven Eriksonsgymnasiet

41 Strategi 1 Att klargöra och utreda målen så att eleverna förstår dem och kriterierna för att lyckas. En man i 50-årsåldern körde i går eftermiddag på en älg på riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan. Mannen vårdas nu för lindriga skador på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Polisen och jägare letar fortfarande efter det skadade djuret. Mannen hade 0,8 promille alkohol i blodet. 1. Hur gammal är mannen? Svaret är explicit och står i texten. 2. Varför är jägare ute och letar efter djuret? Svaret är implicit. Här krävs både förförståelse (skadade djur dödas av humana skäl och för säkerhet) och inferens (jägare letar efter djuret för att det ska skjutas). 3. Vad var orsaken till olyckan? Svaret kan vara implicit. Förförståelse krävs (0,8 promille innebär rattfylleri) och läsaren måste inferera (promillehalten kan vara orsaken till olyckan). Det kan också kräva dialog med och ifrågasättande av författaren (är verkligen alkoholen orsaken eller gör det notisen mer uppmärksammad) Aline Sjögren, Sven Eriksonsgymnasiet

42 Strategi 1 Att klargöra och utreda målen så att eleverna förstår dem och kriterierna för att lyckas. En man i 50-årsåldern körde i går eftermiddag på en älg på riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan. Mannen vårdas nu för lindriga skador på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Polisen och jägare letar fortfarande efter det skadade djuret. Mannen hade 0,8 promille alkohol i blodet. Om målet är att en elev ska kunna läsa och förstå en text på detta vis så måste eleven se och förstå: Det explicita Det implicita Som nås via förförståelse Och inferens Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna. Lp 2011, centralt innehåll, åk 4-6 Att man ibland måste gå i kritisk dialog med texten

43 Varför lässtrategier? Implicit kunskap kring läsning måste göras explicit för lärare och elever så att deras metakognitiva förståelse ökar. I skolans värld är tankeprocesserna ofta osynliga för både elever och lärare. (Collins m.fl. 1991) (Gibbons, 2010) Visst hittar de flesta barn in i läsningen av sig själva. Men även det mest läsande barn kommer med hjälp av strategier och samtal ännu djupare och utvecklar sin förmåga att tolka och läsa mellan raderna ännu mer. /---/ Målet är att varje barn ska få en fördjupad läsning. Stensson, Mellan raderna, 2006:19

44 Vilken kvalitet Vad vi lär Vad vi tar upp Vad vi gör

45 Lärande kan bara ske om eleverna förstår vad de ska lära sig

46

47