Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Transkript

1 Dokumentation lärträff BFL 19/ Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll. Inför varje möte så ska vi uppdatera oss på wikispaces. Vi känner att våra träffar sår frön som vi använder oss av i vårt dagliga arbete även om detibland för oss är svårt att sätta fingret på konkreta händelser. Gruppens förväntningar på lärledaren: Att hålla strukturen på mötet, se till att vi i gruppen håller den röda tråden, fungera som en länk mellan gruppen och GR och fördela talutrymmet. Lärledarens fortsatta roll är fortsättningsvis att stötta gruppen i vad den kommer fram till att den vill går genomföra/prova för att den ska känna att den går framåt. I gruppen beslutade vi att inför nästa träff 19/3 fundera kring vilka aktiviteter vi gör för att synliggöra lärandet för eleverna. Vi skapar en mailgrupp där vi håller kontakt med varandra. Där kan vi lägga tips, frågor eller annan information som gäller oss i BFL-gruppen. Grupp 2 Förväntningar på Bfl. Anpassning till barn på lågstadiet. Hur ger man respons till elever på lågstadiet? Vad har vi redan provat. No hands up, utvärderingar, kamratbedömningar. Läst artikel och diskuterat runt den. Grupp 3 Grupp 4 Presentation. Vi berättade för varandra vilka erfarenheter och förväntningar vi hade och vad vi hade gjort. Förväntningarna är stora och vi ser alla fram emot en givande grupp även om vi verkar bli få.

2 Grupp 5 Vi började med att prata om "no hands up". Flera av lärarna har börjat arbeta med miniwhiteborads och eleverna har varit mycket intresserade. Några lärare har använt den i matematik för att bland annat träna area och andra i svenska för att träna läsförståelse. Lärarna upplever det som att eleverna är mer delaktiga än tidigare. På Strömsskolan har man arbetat med dessa sedan i höstas medan man på Fuxernaskolans lågstadie har haft dem i ca en vecka. Vad gör vi med elever som tycker det är obehagligt med "no hands up", det vill säga att man kan få frågor utan att räcka upp handen? En lärare berättar att hon låter sina elever välja ut någon som kan hjälpa dem att komma på svaret på frågan. En lärare har berättat att eleverna har uppfattat denna förändring olika. En del har reagerat positivt och andra negativt. Vi diskuterade också under vilka olika situationer man kan använda sina whiteboards. En annan lärare berättade att det har varit svårast att övertyga flickorna om att gilla de nya verktygen. Vi diskuterade om någon använder elevrespons i sin undervisning: En lärare lärare låter en elev berätta något och de andra ger respons. En annan arbetar med nyheter där några elever får berätta och andra ger respons. En annan lärare berättar att eleverna får ge respons på varandras texter. Hur använder vi appar och ipads? Det ser väldigt olika ut eftersom en del årskurser har ipads och andra inte. Ska vi kunna utveckla arbetat med appar så behöver alla lärare och elever först få ipads och sedan möjlighet att kunna köpa appar som kostar pengar. Vilka appar används? Lärarnas uppfattning är att det finns bra appar i matte och engelska men dåligt utbud i svenska. Det är synd att inte de yngre eleverna får ipads eftersom det finns ett stort utbud av användbara appar för elever i yngre åldrar. En app som är användbar för de som ska lära sig att skriva heter "Grid player". Ta ansvar för sitt eget lärande: Vi har provat olika idéer som vi fått genom Bfl i klassrummen. En del använder t.ex. stickor och andra miniwhiteboards. Ystad kommun har en webbsida med många användbara länkar till ämnen som kan användas i undervisningen. Till nästa gång: Hur har vi arbetat vidare med "No hands up" i klassrummen.

3 Grupp 6 Förväntningar på vår grupp är att vi tar ett gemensamt ansvar och gör våra uppgifter i handlingsplanerna. Kan vi se filmerna och läsa dokumenten innan träffen för att få mer tid till diskussion? Vi diskuterar vid nästa lärträff eftersom alla i gruppen inte var närvarande. Viktigt att vi utvärderar vad vi gjort och att vi följer upp och inte hittar på nya saker för snabbt. Alla i gruppen har arbetat med No-hands och använt Names in a hat, glasspinnar och lappar. Nackdelen med Name s in a hat kan vara att varje namn bara kommer upp en gång. Önskemål i gruppen om att arbeta med Röda tråden (ämnes), vilket kommer att ske under nästa studiedag. Till nästa lärträff testar vi Answergarden för att synliggöra lärandet. Grupp 7 No hands up tycks genomsyra samtliga skolor. Eleverna är inte nöjda, de som inte får svara i Klassen blir missnöjda. Kan vara svårt med NHU i stor grupp. De duktiga känner sig inte uppmärksammade. Det finns elever som svarar rakt ut, även om de inte har fått ordet. Finns en viss lugn eftersom de väntar in vem som ska få ordet. En del grupper vill gärna att namnstickorna används. Viktigt att känna sig bekväm, att det passar till min lärstil. Kommunikation är en av punkterna som de tysta eleverna kan få möjlighet att visa sin styrka i, de kan inte smita undan. Det finns elever som blir stressade eftersom de upplever att de känner att de blir alltmer bedömda i allt fler situationer, några bryr sig inte medan andra oroar sig. Viktigt att elever får respons på det som de gjort. Det är bra att kunna sprida sparandet i klassrummet, kan öka lusten att svara. Kamratbedömning, parvis för att diskutera och motivera utifrån kunskapskraven. Kamratbedömning funkar bra i de flesta sammanhangen.

4 Kamratbedömning utifrån matematikens muntliga prov är en bra metod där deras förmåga att använda ämnesorden i sina riktiga sammanhang. De kan lära varandra, förklara och visa. Grupp 8 Förslag att man schematekniskt försöker göra en bättre lösning istället för att börja så sent som Många är trötta och lite oinspirerade efter en hel arbetsdag. Skulle vara önskvärt att kunna börja tidigare. Många orosmoment och funderingar kring vad händer T.ex med 7-9 på Tingberg som tar energi. Vad händer med organisationen mm. BFL kommer ju att vara aktuellt i vilket fall. Vi diskuterade olika metoder: No hands fördelar, nackdelar. Hur det har fungerat. Moxtra är en bra app. mentimeter IPad är bra men det har en del problematik kring det och då kan det vara svårt att använda det som pedagogiskt verktyg, T.ex många trasiga ipads. Metoder är bra att få till sig, men det grundläggande att det finns ett bra klassklimat för att kunna genomföra det. Tycker att det är bra att man ser på film gemensamt så man har något att diskutera. Nästa träff 19/3 ta med oss ett positivt tänk. Grupp 9 No hands - hur har det gått? En del har provat, andra inte.. Fördelar Har tänkt till hur man ställer frågor Har provat små whiteboards vilket varit bra, alla svarar och är delaktiga. Mer och fler aktiva elever Nackdelar

5 Muggarna har testats i textilslöjden, trodde mycket på det men det visade sig vara svårt. Under syslöjden rör sig elever och lärare runt i klassrummet, vilket gör det lite svårt/onödigt med muggarna. Inte funktionellt i detta ämne. Viktigt! Anpassa! Tänk på att vissa elever kan uppleva det väldigt jobbigt att få ordet "slumpmässigt". Att göra lika för alla är det mest orättvisa, vi kan låta elever slippa få ordet om vi vet att det är väldigt jobbigt för dem. Vi kan prova No hands i mindre grupper, för att "träna" på situationen, alla fixar det inte i helklass. Vi läste och diskuterade kort artikeln Formativa frågor i biologi. (Bra tips ang filmning) Till nästa gång.. Vad vill vi prova till nästa gång 19/3-14 (för att förbättra elevers lärande)? Vad vill vi få ut av gruppen/vad vill vi ha framöver? Träffas ämnesvis Önskemål: föreläsningar (med efterföljande diskussioner för att bolla tankar och utvecklas) Att lärledaren ställer frågor till oss i gruppen (under tiden vi diskuterar, för att "lyfta diskussionen") Grupp 10 Sammanfattning: No- hands har använts i varierande grad. Från att inte använda det alls till att använda det varje lektion. De flesta har upplevt det som något positivt. Names in a hat har använts. Här slumpas inte namn fram. Men man kan lägga in varje namn två gånger för att få den slumpmässiga funktionen. Pick a student. Fördelen med den är att det finns en randomfunktion. Vi pratade vidare om risken med vinnare och förlorare. "Blyga" elever backar och säger "vet inte". Tappar vi dessa elever eller blir de faktiskt sedda? Några av oss använder sig av livlina. Kan man inte så får man be någon annan hjälpa en med svaret. Finns det då en risk med att en "elitgrupp" bildas som alla vänder sig till om man inte kan. Man kan om frågan är svår för flera låta dem använda sig av vanlig handuppräckning.

6 Förslag: anpassa frågan efter person. Se i så fall till att ha namnet framme före frågan ställs. Vi kan se en vinst i att fler lyssnar; att man vet inte när man får frågan. Det går att lägga in andra funktioner än namn, ex. Googla eller diskussion, eleven ställer nästa fråga. Nackdel: En del elever upplever det som frustrerande att inte få svara. Att använda den alltid kan vara svårt. Att utgå ifrån den kan vara bra. Dock bör det finnas utrymme till att inte alltid använda no- hands. Utvärdering Hur ska vi fortsätta? Ska vi utgå ifrån samma handlingsplan eller fortsätta med varsin? Ett problem som kan uppstå är att våra ämnen ser väldigt olika ut. Samtidigt kan vi hjälpa varandra att hitta nya ingångar till våra ämnen. Vi diskuterar vad som skulle kunna vara vår nya handlingsplan. Vi beslutar att vi ska arbeta med no-hands till nästa gång. Vi ska också fundera över när det inte fungerar och hur vi löser det. Vi ska även fundera över vad vi skulle vilja jobba med framöver. Vi bestämmer också att vi ska komma förberedda till varje tillfälle genom att läsa in oss på den litteratur som hör till varje tillfälle. Det innebär att vi har två läxor till nästa gång. Grupp 11

7