Vin i Alsace En betraktelse över några viner, dess vingårdar samt biodynamisk odling i Alsace Göteborgs universitet Vinodlingens grunder, vitikultur, kemi och grundläggande oenologi (KK0182) 10 poäng Mikael Lehto Aase Bodin Tommy Bergstrand Joachim Axelsson
Alsaceviner i specialsortimentet Systembolaget är en synnerligen välsorterad butik och beställningssortimentet innehåller inte mindre än 128 artiklar från Alsace. Detta är ganska omfångsrikt så vi började med att minska ner det till att bara omfatta Crand Cru-viner. Vi får då 29 viner kvar från 14 producenter. Producent Namn Årg. Varunr Bestheim Gewurztraminer Grand Cru Zinnkoepflé 2004 87574 Bestheim Tokay Pinot Gris Grand Cru Marckrain 2003 87573 Cave Vinicole Hunawihr Gewurztraminer Grand Cru Froehn 2000 81769 Cave Vinicole Hunawihr Gewurztraminer Grand Cru Rosacker 2000 86825 Cave Vinicole Hunawihr Riesling Grand Cru Rosacker 2000 86824 Cave Vinicole Hunawihr Tokay Pinot Gris Grand Cru Rosacker 2003 86823 Cave Vinicole Kientzheim Anne Boecklin Riesling Schlossberg 1998 81926 Kaysersberg Clément Klur Wineck Schlossberg Riesling Grand Cru 2003 87667 Domaine Ostertag Fronholz Pinot Gris 2001 88343 Domaine Ostertag Muenchberg Riesling 2001 88342 Domaine Paul Blanck Gewurztraminer Furstentum Vieilles Vignes Grand Cru 2001 82253 Domaine Paul Blanck Riesling Schlossberg 2001 72179 Domaine Weinbach Cuvée Ste Catherine Riesling Schlossberg 2004 88111 Domaine Weinbach Cuvée Ste Catherine Riesling Grand Cru Schlossberg 2003 88262 l'inédit Domaine Weinbach Riesling Schlossberg 2004 88043 Domaines Schlumberger Grand Cru Saering Riesling 1996 88417 Domaines Schlumberger Schlumberger Gewurztraminer Grand Cru Kessler 1997 85142 Domaines Schlumberger Schlumberger Pinot Gris Grand Cru Kitterlé 2002 86852 Domaines Schlumberger Schlumberger Riesling Grand Cru Saering 2004 86854 Domaines Schlumberger Schlumberger Gewurztraminer Grand Cru Kessler 2002 86865 Dopff & Irion Riesling Grand Cru Schoenenbourg 1998 82135 Dopff & Irion Tokay Pinot Gris Grand Cru Vorbourg 2002 85498 Gustave Lorentz Riesling Altenberg de Bergheim 1997 85257 Kientzler Kientzler Riesling Geisberg 2001 80963 Kientzler Kientzler Tokay Pinot Gris Grand Cru Kirchberg 2001 86956 Les Vignerons Reunis Schlossberg Grand Cru Gewurztraminer 1999 87850 Paul Kubler Gewurtztraminer Grand Cru Zinnkoepf 2002 80976 Willm Gewurztraminer Clos Gaensbronnel Grand Cru 1998 83539 Willm Riesling Kirchberg de Barr Grand Cru 2003 83538 Om Grand Cru-systemet Vinodlingen och medvetenheten om kvalitet har en lång historia i Alsace. Redan på 300-talet dokumenterades att vissa vingårdar år efter år gav viner av högre klass än andra. Men det dröjde fram till år 1975 innan INAO beslutade om systemet med att höja upp vissa lägen i Alsace till Grand Cru-status. År 1983 fick de 25 första lägena Grand Cru-status och år 1990 följde ytterligare 25 lägen. Grundläggande för att ett läge ska bli Grand Cru är en rimligt homogen terroir inom ett avgränsat område och kontinuerlig kvalitet på vinerna. Det finns kvalitetsodlare som av olika anledningar valt att stå utanför klassificeringssystemet. Per Warfvinge poängterar att det finns problem med Grand Cru-systemet i Alsace. Warfvinge menar att många Grand Cru är för stora. Det för med sig att de ursprungstypiska kvalitetsområdena inom en Grand Cru delar namn med en större och heterogen odlingsareal innefattande lägen som inte bör tillskrivas samma status (www.warfvinge.net).
Ytterligare urval 14 producenter är fortfarande ett försvarligt antal så vi valde att gå lite djupare in på ett par stycken. Förutom de listade vinerna ovan fanns också en låda med 6st viner från producenten Cave Vinicole Hunawihr. Innehållet var 3 viner gjorda på Riesling och 3 på Gewürttraminer från olika odlingsplatser. Detta var ett utmärkt utgångspunkt för fördjupning så vi beställde en låda och gjorde en provning på dessa. Producenten Cave Vinicole Hunawihr Det finns cirka 10 000 markägare men bara cirka 1 500 vinproducenter i Alsace. Därför är kooperativa producenter är en viktig del av vinframställningen i Alsace. Många odlare brukar bara några få hektar och har inte resurser eller möjlighet att själva framställa vin kommersiellt. De levererar då sina druvor till sitt lokala kooperativ. Cave Vinicole Hunawihr tillhör de mer välrenommerade kooperativen i Alsace. Hunawihr bildades 1955 och har 120 medlemmar (www.cave-hunawihr.com). År 2005 rankades Hunawihr som ett av de absolut bästa kooperativen i hela Frankrike av tidskriften Revue de vins de France. Enligt Alsacekännaren Per Warfvinge producerar Hunawihr ursprungstypiska, koncentrerade och välgjorda viner till bra pris. (www.warfvinge.net) Odlingarna, lägesklassificeringen och ägandet är verkligen en fragmenterad historia att hålla reda på för den som vill fördjupa sig i Alsace vinproduktion. Bakgrunden till den fragmenterade bilden av odlingsmarkerna i Alsace går tillbaka till Napoleontiden och den lika arvsrätten för syskon. Följden är att många av kooperativen vinifierar druvor från ett stort antal olika Grand Cru-lägen. I Hunawirs fall gör man Grand Cru-viner från Froehn, Schoenenbourg, Rosacker, Osterberg och Sporen. Vinerna vi provade kommer från Rosacker, Schoenenbourg och Osterberg. Läget och vinerna Rosacker utgör 26,18 ha och ligger omedelbart norr om byn Hunawihr. Läget är syd och syd-östligt med en höjd av 260 till 330 meter över havet. Sluttningen är medelbrant. Jordmånen består av fossilrik kalksten rik på kalcium och magnesium. Produktionen består huvudsakligen av Riesling och Gewurztraminer. Riesling från Rosacker är aromatisk och pepprig och utvecklar med tiden en framträdande mineralton. Gewurztraminer från Rosacker har en blommighet av rosor och viol, och en pepprighet (Terroirs of the Alsace Wines and Geology/CIVA). Vi provade en Riesling Grand Cru Rosacker 2000 (Alc. 13,0%, socker 9,0 g/l, syra 3600 g/l) och en Gewürztraminer Grand Cru Rosacker 2001 (Alc. 13,5%, socker 26,0 g/l, syra 3100). Rieslingen konstaterades ha en stor, fruktig och något utvecklad och smörig doft med inslag av ananas, honung och tutti-frutti. Smaken var stor, kryddig, örtig och mycket frisk med viss
beska, nötighet och inslag av päron och mineral. Sammantaget ett kraftfullt vin som bör kunna lagras ytterligare. Gewürztraminern hade en stor, blommig och söt doft med inslag av lychee, honungsmelon och blomsteraffär. Smaken var stor, fyllig och utvecklad med inslag av kryddighet och blommighet. Sammantaget ett druvtypiskt vin med bra balans mellan syra och sötma. Schoenenbourg är 53,40 ha och beläget på den relativt branta syd- och sydöstsluttningen omedelbart norr om Riquewihr. Höjden över havet är mellan 265 och 380 meter. Jordmånen består av ett underliggande lager av Keuper, marmor, dolomit och gypsum med ett överliggande ytlager av grus, sandsten och Muschelkalk. Här dominerar Riesling stort men även andra druvor förekommer. Mikroklimatet ger lämpliga förutsättningar för framställning av ädelsöta viner (ibid). Vi provade en Riesling Grand Cru Schoenenbourg 2002 (Alc. 13,0%, socker 7,0 g/l, syra 4800 mg/l) och en Gewürztraminer Grand Cru Schoenenbourg 2004 (Alc. 14,0%, socker 26,0 g/l, syra 3400 mg/l). Rieslingen hade en stor och något parfymerad doft med inslag av ananas och honung. Smaken var frisk och fruktig med markerad syra och inslag av citrus, alkohol, diesel och honung. Sammantaget ett koncentrerat vin som gav ett något orent och ointegrerat intryck. Gewürztraminern hade en diskret doft dominerad av en ovanlig (?) rabarberton. Smaken var stor, blommig och frisk med tydliga inslag av rabarber, honung och aceton. Sammantaget ett ovanligt men överraskande kul vin. Osterbergs 24,60 ha ligger i ytterkant av byn Ribeauville. Läget är solexponerat öst- och sydöstligt och sluttningen brant till medelbrant. Höjden över havet ligger mellan 250 och 350 meter. Jordmånen utgörs av stenig lerjord med underliggande kalksten (marmor) och Muschelkalk. Området passar bra för Riesling och Gewurztraminer. Riesling från Osterberg blir fyllig och utvecklad. Gewurztraminer får en kraftfull kraktär. Vinerna blir ofta mycket lagringsdugliga (ibid). Vi provade en Riesling Grand Cru Osterberg 2003 (Alc. 13,0%, socker 9,0 g/l, syra 3600 mg/l) och en Gewürztraminer Grand Cru Osterberg 2003 (Alc. 13,0%, socker 57,0 g/l, syra 3140 mg/l).
Rieslingen hade en fruktig doft med inslag av godis, citronpastill och honungsvatten. Smaken var något platt med avrundade syror och inslag av grape, honung, citrus och sockervatten. Sammantaget ett ganska enkelt och klumpigt vin. Gewüztraminern överraskade med en doft av hav och tång med animaliska inslag. Smaken var stor och balanserad med inslag av socker, honung, rosor, lychee och tutti-frutti. Sammantaget ett balanserat vin med bra längd. Om man ska våga sig på att plocka ut favoriterna som föll panelen bäst i smaken utmärkte sig Riesling Grand Cru Rosacker 2000 och Gewürztraminer Grand Cru Osterberg 2003 i en klass över övriga viner. Kort om några ytterligare producenter Producenten Cave Vinicole Kientzheim Kaysersberg (http://www.vinsalsace-kaysersberg.com/english/index.htm) Högteknologiskt vinskapande med ett avancerat elektroniskt system som möjliggör ett extremt noggrant val av druvor baserat på druvsort, kvalitetskrav och de geologiska egenarterna på växtplatserna. Skörden i Kayserberg görs helt för hand. Man har ett mikrofermentationsrum med fat från 5-40 hl för att kunna ta tillvara lokala variationer. Producenten Domaines Schlumberger (http://www.domaines-schlumberger.com/en) Framhåller toerroir-begreppet. På hemsidan möts man av Great Terrroirs, Great Wines. Skördar enbart egna druvor av hög kvalitet, detta åstadkommer man genom att hålla nere uttaget. Producenten Domaine Weinbach (http://www.domaineweinbach.com/en/index.htm) I vinmakarprocessen försöker man få ut kvintessensen av kombinationen jordmån och vingård. Vinkulturen präglas av respekt för naturen, de bästa traditionerna används men det utesluter inte nytänkande. Man har som många producenter odlingar på flera platser med olika jordmån. Granit på Schlossberg, märglig kalksten där druvorna till grand cruerna Furstentum, Mambourg and on Altembourg växer. Man har tagit åt sig mycket av de biodynamiska trenderna inom vinodling. T.ex. säger man: In order to keep the Earth's inheritance and the main balance of life, vine-growers have had to change their way of thinking..
Än så länge verkar det dock som om det räcker med att en tredjedel av vinet skall odlas på det här sättet vilket man nu gjort sedan 1998. Men när det gäller de vinerna tar man t.o.m. hänsyn till solens och månens cykler inom hela processen med fermentation, blandning och buteljering. Detta för oss in på: Biodynamisk vinodling Biodynamisk odling är en tanke som utvecklades av den österrikiske filosofen Rudof Steiner i början av 1900-talet. Den baserar sig på organisk odling men går ett steg längre än dess metod att undvika pesticider och andra kemikalier. Biodynamisk odling vill utöver den organiska odlingen ha ett holistiskt och filosofiskt förhållningssätt till bruket av marken. Vissa tankar kan verka svåra att förstå; såsom att odla efter en kalender som tar hänsyn till jordens magnetiska fält, till solens, månens samt planeternas rörelser och metoder som innebär att blanda mineraler med örter i gödslingen av jorden. "Kan jorden hela sig själv?" kan en icke övertygad biodynamiker fråga sig. Biodynamisk odling vill belysa de tecken på obalans och utarmning man kan se i jordbruket och genom dess synsätt, eller filosofi, bromsa den negativa utvecklingen. Men biodynamisk odling är inget recept för att bota och återställa en, som man ser det, kemiskt beroende eller sjuk mark. Man utgår istället från vad man tror är källan till markens välbefinnande och att man brukar jorden utifrån den kunskapen. Denna inställning är ingen medicin, det ett redskap för att rehabilitera jorden och på längre sikt få den att själv tillfriskna. I längden blir det ett hållbart jordbruk. Så varifrån kommer kraften att få jorden bördig på naturlig väg? Biodynamisk kunskap är en kunskap om livskrafter, ett erkännande av de grundläggande principerna i bruket av jorden och som tar dessa tankar med sig mot målet att få balans i, och tillfrisknande av, markens processer. Biodynamiskt arbetssätt är således snarare ett förhållningssätt att ständigt skaffa kunskap och tillämpa detta i arbetet än att bygga upp en arsenal av metoder och tekniker som kan lösa dagliga problem. Det är ett biodynamiskt, dynamiskt och interaktivt förhållningssätt som likt en pågående process beror på omständigheterna. Alsace har en förhållandevis stor andel biodynamiska producenter. Detta tros bero på det stora antalet odlare som har sin bakgrund i 60- och 70-talets miljörörelser samt att de varit influerade av den gröna rörelsen på andra sidan gränsen mot Tyskland. Bevisligen anser vissa konsumenter att de lyckats och på så sätt har andra odlare influerats. Vissa menar att tanken med biodynamisk odling snarare är en form av filosofi än en vetenskap. Mycket av dess praktik saknar vetenskaplig grund och är grundad i en erfarenhet som visar på utveckling men inte tar vetenskapens metoder in i sin bevisföring. Filosofin kan sägas vara rätt metod och vetenskaplig verifiering blir underordnad och onödig. Men man kan också se det som att vinmakarens erfarenhet lett fram till ett arbetssätt som traditionell vetenskap inte närmat sig och på så sätt inte studerats akademiskt. Den mänskliga, traditionsbundna erfarenheten är ett nytt spår som inte fullt ut prövats på lantbruksuniversiteten. Filosofin odlarna har kännetecknas av en stor varsamhet, respekt och uppmärksamhet för markens välmående, dess plantor och de naturelement som styr odlingen. Alla dessa element
blir personliga för odlaren och gör inblandning av tillskott som kemikalier och syntetiska substanser omöjlig. "Dopa inte jorden när den mått bra på naturlig väg utifrån de förutsättningar den haft i miljoner år." säger man. Här kommer en annan bild som åskådliggör den biodynamiska tanken: "Att klippa bort druvklasar är inte bra för vinrankan. De bortklippta klasarna påverkar rankans tillväxt det kommande året negativt, säger Oliver Humbrecht och fortsätter: "Vinrankan har ett minne och påverkas av en sådan hantering till att ge mer klasar nästa år pga den förlust vinrankan upplevde året innan. Vinrankan ökar sin kraft för att kunna ge mer druvor året efter, druvor som ger vinet sämre kvalité. Det handlar om att hamna i harmoni med vinrankans cykel snarare än att forma den." Den biodynamiska tanken tar odlarna med sig in i jästanken. Biodyvin är en fransk certifiering av biodynamiskt odlat vin. Demeter är en annan internationell märkning som förekommer i Alsace. Biodynamisk vinodling har blivit populärt i Alsace, kanske för att det är kommersiellt gångbart idag. Odlarna kan ta ut högre priser på dessa viner. Exempel på biodynamiska vinodlingar: Domaine Josemayer - Wintzenheim 25 ha + inköp från organiskt odlande grannar Godkänd av franska Biodyvin Domaine Jean Becker - Zellenberg 14 ha Ej ännu certifierad Cave de Ribeauville Kooperativ Domaine Albert Mann 19ha Certifierat organisk men inte helt biodynamisk Domaine Marc Kreydenweiss Domaine Remy Gresser Domaine Ostertag Barnmes-Buecher