H77 L Orultm nc. skrivningspasset omfattar två temauppgifter med tillsammans 40 poäng.

Transkript

1 Jth -(j H77 L Orutm nc. 1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt personnummer samt ett studentnummer, med vars hjäp du senare kan hitta ditt resutat på kurswebben under Ansagstavan. skrivningspasset omfattar två temauppgifter med tisammans 40 poäng. Svaren ämnas i ett vitt respektive rosa svarshäfte, svaret ska skrivas på angivet utrymme. Skriv inte på baksidor eer på extrapapper. Det är viktigt att du skriver ditt personnummer och studentnummer på dessa. Skriv tydigt! Frågehäftet ska du behåa och ta med ti det integrerande seminariet! LYCKA TILL!

2 2 Bodsocker, en de i horneostasen Tema 3 frågor = max 20 poäng Vitt svarshäfte I ämnesomsättningen (metaboismen) omvandas födan ti energibärare och byggstenar för ceer och vävnader. Födan består band annat av kohydrater, som efter upptag i magtarm-kanaen band annat återfinnes som socker i bodet. Atför högt eer ågt bodsocker eder ti både akuta och kroniska probem. Horneostas är ett samingsbegrepp för de mekanismer som tisammans verkar för att håa den mijö som omger organismens aa ceer så konstant som möjigt. "Homeostasis", från grekiska, homoios, "ika" och stasis, "stiastående" Gfr Wikipedia). Detta begrepp introducerades av Water Bradford Cannon i fera skrifter, ti exempe "The Wisdom ofthe Body", Exempe på parametrar som ingår i horneostasen är bodtryck, bodvoym, p02, centraa kroppstemperaturen, hatema av K+ samt Ca 2 + i extraceuärvätskan, och syrabas status. Sjukdom innebär ofta störningar av homeostasen. Ytterigare en homeostasparameter av stor betydese för ceernas vämående är bodsockret. (7 p) V ad menas med begreppet "bodsocker"? Hur använder kroppens ceer bodsockret för energiutvinning? Beskriv översiktigt (i ord och/eer bid) de metaboa vägarna från substrat ti den moeky som kan nyttjas i energikrävande processer. Ange även andra metaboa vägar i vika ceerna nyttjar bodsockret. Förkara de symptom som uppträder om bodsockret bir för ågt? När kan detta inträffa? De kiniska konsekvenserna av högt eer ågt bodsocker motiverar god kunskap om hur bodsockret regeras. 2 (5 p) Redogör översiktigt (i ord och/eer bid) för hur bodsockerkoncentrationen håes på rätt nivå. Jämför ett vanigt dygn (med 3-5 måtider) med ett dygn då du fastar.

3 3 Diabetes typ ses iband (i utbidnings-sammanhang) som en "ut-tjatad diagnos", men kan ändå iband bi sent upptäckt i kiniken, viket påtaades i Läkartidningen nr 46,2011. "Barn och ungdomar med nydebuterad diabetes är akuta sjukhusfa". Fa13: Pojke 2 år, tas inte emot på vårdcentraens akutmottagning. Barnet har ökad törst sedan en vecka. Förädern misstänker diabetes och ringer vårdcentraen en ördag förmiddag. Vårdcentraens akutmottagning säger sig sakna kompetens för barndiabetes och tar inte emot faet. Förädern får inga andra råd utan avvaktar i hemmet i ytterigare tre dygn tis pojken bir amänpåverkad, han bir kinkig, rödbossig, andas tungt och verkar ha ont i magen, och man söker barnakuten. Bod- och urinprov visade: S-Na+ 132mM S-Cs-K+ 5,2mM 94mM s-ca2+ 2,7mM S-Mg2+,OmM S-osmoaitet 312 mosm/kg H20 B-gukos 25mM ph 7,27 Pc02 3,0 kpa Base excess -15mM Urinsticka Ketoner4+ Gukos 4+ ( mm) ( mm) (3,5-5 mm) (2,2-2,6 mm) (0,8-1 mm) mosm/kg H20 (3,3-5,6 mm, fasta) 7,35-7,45 5,3 kpa 0±3mM Diagnosen bev nydebuterad diabetes typ. 3 (8 p) Med edning av ovanstående, vika störningar föreigger vid detta tistånd och varför? Förkara orsakssambanden för symptom och probem vid obehandad diabetes typ. Vad kan ske på ång sikt vid bristfäigt behandad diabetes typ? Förkara orsaker och samband.

4 4 Hjärta-njure Tema2 5 frågor = max 20 poäng Rosa svarshäfte John Karsson, 54 år, är ekonom på ett stort företag. Arbetet är stressigt, hemma är det inte mycket bättre. Han är omgift och har två små barn. Varannan vecka kommer barnen från första äktenskapet, två tonåringar. Hans fru går på Friskis och Svettis två kväar i veckan. John hinner inte träna fast han borde, han har agt på huet de senaste åren. När han är på väg hem en måndag i början av september och står inkämd mean andra resenärer på tunnebanan, f'ar han ont i bröstet, en otäck smärta som stråar upp mot käken och ut i vänster arm. Han bir iamående och kasvettig samtidigt. Vid nästa station stiger han av, han orkar inte stå, han måste sätta sig på en bänk. Någon ringer efter en ambuans. När han kommer fram ti Södersjukhuset äggs han in för misstänkt hjärtinfarkt och en EKG-undersökning genomförs: ~. --'!;o""'fs 11/m.m ' d... v. ' iv< J. ; L j=_. + i ' i. : ~d- '. iy. ' J f-:. f-f-h r,.f-r i 'i ''+.L. + r ' -+ t +... I i -.\A'..... j. +. ; If v~... ; - ~!.j i.. T '...j_._. n 1 r Ii:!:... = =' I ;:i.f: i! '., , -~4- ~++ + tae:=

5 5 (6 p) Redogör för de patafysioogiska processerna vid en akut hjärtinfarkt. Hur skue du vija behanda hjärtinfarkten, dess oika symptom och därmed påverka sjukdomsföroppet? Motivera dina försag John Karsson hamnar bredvid Anna Fink, en 83- årig kvinna som har haft tre hjärtinfarkter tidigare och kommer in med en svår hjärtsvikt. Anna Fink är fåsig, hennes ben är svuna upp ti jumskarna, hon kissar dåigt trots att hon får vätskedrivande mediciner. 2 (4 p) Förkara detajerat hur Annas hjärtsvikt har ett ti de aktuea symtomen och de kiniska fynden. När John Karsson kommer från hjärtintensiven ti eftervårdsavdeningen möter han Emi Iga, en 60-årig man från Somaia, som bev inagd pga ett snabbt förmaksfimmer. Emi Iga berättar att han är diayspatient och inte ängre kissar. Läkarna har sagt att han har ett "stenhjärta", att inte bara hans bodkär är förkakade utan även hans hjärtmuske. När man inte ängre producerar urin kommer vätskebaansen gradvis att rubbas. 3 (2 p) Hur definieras en patients vätskebaans och hur beräknas denna? Vid kronisk njursvikt kan man få omfattande hjärtmuskeförkakningar, kaat stenhjärta, som eder ti en systoisk och diastoisk dysfunktion. 4 (3 p) Varför bir Emi Iga fåsig snabbare än andra diayspatienter som inte heer kissar, men som inte har ett stenhjärta utan har norma systoisk och diastoisk funktion? Förkara orsakerna ti detta.

6 6 5 ( 5 p) En morgon får Emi Iga en spruta med ett erytropoesstimuerande preparat. Förkara varför han får denna spruta regebundet och beskriv vad som kan hända med oika kroppsfunktioner, b.a. hjärtfunktionen om han inte skue få den.

7 1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt personnummer samt ett studentnummer, med vars hjäp du senare kan hitta ditt resutat på kurswebben under Ansagstavan. skrivningspasset omfattar två temauppgifter med tisammans 40 poäng. Svaren ämnas i ett gut respektive grönt svarshäfte, svaret ska skrivas på angivet utrymme. Skriv inte på baksidor eer extrapapper. Det är viktigt att du skriver ditt personnummer och studentnummer på dessa. Skriv tydigt! Frågehäftet ska du behåa och ta med ti det integrerande seminariet! LYCKA TILL!

8 2 Fa från vårdens vardag Tema3 5 frågor = max 20 poäng Gut svarshäfte Du är AT-äkare på en vårdcentra i en av Stockhoms södra förorter och är snart kar med din AT. En av de patienter som sökt sig ti just dig och uppskattat ditt engagemang mycket är Lotta Ha, en 42 årig ensamstående kvinna som gått på vårdcentraen för kontro av sin hypertoni och bivit utredd för en okar stegring av everprover där utredning inte gett någon diagnos. Lotta har även haft probem med vikten (BMI 33) och sömnbesvär sedan fera år tibaka. Hon brukar få utskrivet insomningstabetter. Lotta har även ont i nacke och axar och står på grund av detta på Avedon (500 mg), max 8 per dag. Patienten sökte dig för någon månad sedan för domningar och pirrningar under fötterna. Du har konstaterat nedsatt vibrationssinne i båda fötterna och du har utrett med prover på fastebodsocker, en de vitaminer och hormoner. Aa dessa provsvar var normaa. Det enda avvikande var de måttigt förhöjda everproverna som är kända sedan tidigare (ALAT 2,3; ASAT 1,5; gamma-gt 2,7; ALP 0,8; samtiga f.lkat/l, referensvärden, se nedan*) samt en viss ökning av storeken på de röda bodkropparna. Lotta har uppgivit en ytterst måttig akohokonsumtion, på sin höjd ett gas vin vid något enstaka festigt tifäe. * P-ASAT <0,61 f.lkat/l P-ALA T <0.76 f.lkat/l P-Akaiskt fosfatas (ALP) <1,9 f.lkat/l P-GT <1.3 fkat/l Idag kommer patienten åter på besök för uppföjning: Doktorn: Väkommen Lotta. Hur kanjag hjäpa dig idag? Vi har ju inte hittat något konstigt som inte varit känt sedan tidigare i dina prover. Hur mår du? Lotta: Jag kan inte eva så här! Jag kan inte sova om nätterna pga dessa smärtsamma domningar. Jag behöver få recept på starkare värktabetter och så

9 3 behöver jag få nytt recept på sömnmedicinen Sobri (en bensodiazepin), gärna i ite högre dos än 15 mg, den dosen verkar varaför svagför mig. Du måste hjäpa mig! Jag var tvungen att sjukskriva migförra veckan och nu behöver jag även få ett sjukintyg, jag orkar inte stå i bomsteraffären och säja bommor med dessa domningar och sömnprobem som jag har. Doktorn: Jag ska hjäpa dig. Menjag ser att du fick utskrivet hea 50 st Sobri bara för ett par veckor sedan. Ar de redan sut? Lotta: Jag kan inte ha det så här, jag har inget iv och kan inte sova om jag inte tar två Sobri ti natten. Du måste förstå att det här är ett nödäge, jag är ingen missbrukare av tabetter. Du känner dig handfaen men vi så kart hjäpa din patient. Du erbjuder henne en remiss ti beroendemottagningen för ett samta kring den höga Sobrikonsumtionen. Hon avböjer. Du sjukskriver Lotta veckan ut och hon får recept på 50 stycken Sobri på 15 mg, du bokar ett återbesök en vecka senare. Du känner dig trött och i behov av avkopping och ringer en kompis och ni bestämmer er för att äta middag på en restaurang nära vårdcentraen samma kvä. När ni sitter där och njuter av era goda biffar och varsitt gas rödvin :far du pötsigt syn på din patient Lotta i restaurangens bar. Lotta beter sig påtagigt berusat och är aggressiv och börjar skrika åt bartendern. Snart tar två vakter tag i Lotta och hon bir utkastad från okaen. Lotta har inte agt märke ti dig. Veckan därpå kommer hon på återbesök ti dig som panerat. ( 4 p) Diskutera kring patientens positiva och negativa rättigheter. Resonera med utgångspunkt från ovanstående fa vad de är för etiska principer som kan komma i konfikt med varandra. 2 (5 p) Resonera kring troiga orsaker tieverpåverkan i Lottas fa. Beskriv orsakssammanhangen och hur evern påverkas. Du har många patienter med högt bodtryck utöver Lotta. Du börjar därför fundera över vad du ärde dig om bodtryck under de tidiga terminerna.

10 4 3 (5 p) Resonera kring möjiga orsaker ti högt bodtryck utifrån dina basvetenskapiga kunskaper inom cirkuationsregering och neurofysioogi. Du undersöker vibrationssinnet i ben och fötter på Lotta. 4 (3 p) Beskriv undersökningstekniken och redogör för det sinnes- och neurofysioogiska underaget för vibrationssinnet. Förkara viken information en sådan undersökning kan ge. Lotta är inte den enda patienten med nedsatt vibrationssinne du träffat under din AT -period på vårdcentraen. 5 (3 p) Resonera kring möjiga orsaker ti nedsatt vibrationssinne.

11 5 Aj, aj, aj... Tema4 5 frågor = max 20 poäng Grönt svarshäfte Du tjänstgör som AT-äkare på akuten på ett itet andsortssjukhus. En 63-årig kvinna förs ti akutmottagningen med svåra smärtor från vänster underben efter att ha snubbat i en trappa. Hon är bek och smärtpåverkad. Din patient berättar också att hon under ett skede efter sin oycka inte kände så mycket smärta. Ambuanspersonaen har gjort en yttre stabiisering av det skadade benet. Tisammans med övrig persona kommer du att se ti att hon :far en venös infart för ersättning av vätska. Hon f'ar dessutom smärtindring. Papation, yttre inspektion stärker din misstanke att hon drabbats av en fraktur. Det finns inte någon festäning av tibia. Din initiaa undersökning ger ingen misstanke om övriga skador (skaskada eer ryggskada), men du observerar ett O cm stort båmärke över vänster höft. Distaa pusar kan paperas utan anmärkning. Det finns ett mindre sår distat, vid mediaa maeoen. Dock inte någon egentig misstanke om en öppen fraktur. (6 p) Redogör för smärtkänsiga strukturer och för smärtimpusernas väg upp mot hjärnan. Beskriv översiktigt centraa nervsystemets mekanismer för hämning av smärta. När smärtan och vätskeförusten behandats skickar du henne för en röntgenundersökning, som visar en fraktur distat i tibia. Undersökningen ger misstanke om en iten patoogisk fraktur, att det kan finnas en tumörväxt som försvagat benet - trots att detta är en reativt ovanig okaisation för tumörväxt Två tänkbara okaisationer för den primära tumören är bröst och ivmoderhas. Båda dessa tumörers uppkomst försöker man upptäcka i tid med av samhäet organiserad "screening". 2 (5 p) Beskriv ochjämför dessa program för cancerprevention. För ett principiet resonemang, ur ett vetenskapigt perspektiv, kring de styrkor och

12 6 svagheter som är förenade med respektive program? Hur bedömer man att ett test är bra? Vika resutat har programmen haft? Hur skijer sig förutsättningarna för framgång? Efter diskussion väjer man att stabiisera benet konservativt med gips. Efter ett dygn kagar patienten över ökande smärtor. Du måste överväga vika kompikationer som kan ha uppstått. 3 (4 p) Resonera kring oika (fera) möjiga orsaker ti den uppevda smärtan. Beskriv även den anatomiska bakgrunden ti ett compartmentsyndrom. Efter ytterigare några timmar upptäcker man tecken på en infektion (temperaturstegring, CRP-stegring). 4 (2 p) Diskutera tänkbara patogener. Vika faktorer skue kunna öka risken för anaerob infektion? 5 (3 p) Redogör för oika faktorer som kan försvåra frakturäkning?