l iootterdotterdotterdotterbolag

Transkript

1 Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq j rntressebofaj:j j Dotterdotterdotterdotterboag j(hungarian Bioenergytd Dotterdotterdotterdotterboag I! B i oenerj:~v Tanzania Ud Ltresseboaa j Dotterdotterboag (SEKAB E ITechnofogyAB iootterdotterdotterdotterboag (EcoEnergia de Mozambique irnitad a ootterboaq ~SEKAB BioFuendustries AB Dotterdotterbo_ag_ SEKAB Hodin AB ootterdotterdotterboaa (SEKAB Internationa AB j Dotterdotterdotterboag (SEKAB BioFues & Chemcas [AB Intresseboa Bioa ra Poe n 1 Dotterföre~g Tjänstecentrum i ömskodsvik AB J Dottertöreag Mijö och Vatten i Omsködsvik AB ootterdotterboa

2 / Agande och boagsstruktur SEKAB och EcoEneray Agarbid per (käa: årsredovisningar). Andra boag än de redovisade ingår i respektive koncern. Under 2012 har enigt uppgift minoritetsposter i EcoEnergy Africa AB (3%) och EcoEnergy Tanzania td (5%) sås ti externa intressenter. [~~~~~=-~~I~:~ r r Ecodeveopment 00 -~-- _--:-_ ~~~: :-vie_n_ ~- -====~----=----_-_-_-_-_-_ -1~-~~--~-~--~_- :=J~---.-=-=- -=~] in Europe ---LänsfOrskringar ; Skeefteå ik Energi AB AB VIsterbotten Kraftaktieboag L t' L ' --!-----r---- L J---foo% J t- 95% ;; ~ J.tä 7%, -- ~ ,6%----f i% Econdustries Deveopment In Europe AB

3 projekten för samma kostnad, ca 11 MSEK, som hade beräknats för nedäggning. Samtidigt erbjöd EcoEnergy vikor i ett vinstdeningsavta som ger SEKAB möjighet att återvinna dear av sin investering. Styresen SEKAB accepterade i oktober 2009 avtasförsaget från EcoEnergy. 2.3 Både rekonstruktionen och överåtesen har ifrågasatts och granskats 2.4 Den fråga som varit poitiskt het är de förhåandevis stora kapitatiskott som de kommunaa ägarna gjort ti SEKAB, tiskott som ti stora dear använts för investeringar utomands. Det har ifrågasatts om kommunernas engagemang i SEKAB åg inom den kommunaa kompetensen. Frågan kom ti ytan då SEKABs omstruktureringspan godkändes i respektive kommuns fumäktigeförsaming under våren Debatten var ivig i okaa massmedia. och rekonstruktionen har bivit föremå både för överkagande ti förvatningsdomsto och för granskning genom externa revisorer. Kompex boagsstruktur En faktor som i viss mån försvårar bedömningen är den reativt kompexa boagsstrukturen. Både SEKAB- och EcoEnergy-koncemen består av ett., ferta boag och strukturen har förändrats vid ett ferta tifäen. Efter omstruktureringen 2009 har boagsstrukturen förenkats i viss mån. och EcoEnergy En beskrivning av boagsstrukturerna inom SEKABgrupperna per framgår av biaga Anays av debatten kring SEKAB Ett försök att anaysera debatten är att SEKAB-satsningen har kritiserats ur fera aspekter: (i) förvatningsrättsigt. Frågan är om de tre berörda kommunerna har överskridit den kommunaa kompetensen genom deägarskapet i SEKAB. Utan att Advokatbyrån utrett detta specifikt, är intrycket att det finns fog för kritik i denna de. Bristerna har fastsagits i kommunaa revisionsrapporter och kommunerna har skaffat nya poicies gäande ägarstyming av sina boag med anedning av det inträffade. För att biden ska bi fuständig finns dock skä att notera att förvatningsdomsto avsog överkagandena och de kommunaa besut som överkagats bev atså inte upphävda. (ii) affärsmässigt. Frågan gäer affärsmässigheten i SEKABs oika investeringsbesut Detta igger utanför utredningsuppdraget, även om den amänna uppfattningen är att vissa affärsbesut under visade sig vara oyckiga. SEKAB hade tvingats i defaut om de kommunaa ägarna inte hade vat att rädda boaget genom kapitatiskott. Ur vissa aspekter har 6 (20)

4 2005 ~()M YVIV Y\ j vy\ 1 'k-v-j S VfA-pf o r t Ägarstruktur SEKAB 11 P ivat kapita Eco ndustries Deveopment In Europe AB 50% Bio Fue ndustries Deveopment In Europe AB 90,1% Nordsvensk Etanosamverkan 9,9% 50% Skeefteå Kraft45% ÖVik Energi 45 /o Norrands Etanokraft AB Ok Ekonomisk Förening Umeå Energi 10% 100% SEKAB ÖEAB förvärvade under 2005 en post aktier i Norrands Etanokraft AB (NEKAB), som sedan förvärvade 50 procent av aktierna i moderboaget SEKAB Biofue Industries AB (SEKAB). ÖEAB och Skeefteå Kraft AB äger vardera 45 procent och Umeå Energi AB O procent av aktierna i NEKAB. Resterande 50 procent av aktierna ägs av ett privatägt konsortium Econdustries Deveopment in Europe AB. Dotterboaget Nordsvensk Etanosamverkan/SEKAB Hoding AB ägs ti1190,1 procent av moderboaget SEKAB. Resterande 9,9 procent ägs av OK Ekonomisk Förening/Norrtu Energi AB. Denna ägarstruktur har gät från 2005 och framåt.

5 /2009 Ägarstruktur SEKAB Privat kapita 1 Eco ndustries Deveopment In Europe AB ~% Bio Fuendustries Deveopment In Europe AB 90,1% Nordsvensk Etanosamverkan 9,9% 70% Skeefteå Kraft49,5% ÖVik Energi 49,5% Norrands Etanokraft AB Ok Ekonomisk Förening Umeå Energi 1% 1100% --..., SEKAB Vid årsskiftet 2008/2009 omvandades deägadån ti aktiekapita. I samband med det skrivs ett tiägg ti konsortiaavtaet, som innebär att aktiekapitaet ökar. NEKAB:s ägande ökar ti 70 procent. ÖEAB och Skeefteå Kraft AB äger vardera 49,5 procent och Umeå Energi AB procent av aktierna i NEKAB. Resterande 30 procent av aktierna ägs av Econdustries Deveopment in Europe AB.

6 /2011 Ägarstruktur SEKAB Organisationsskiss SEKAB ~ L övik energi Vid årsskiftet 20 0/20 I ändrades förhåanden inom NEKAB, viket innebär att ÖEAB och Skeefteå Kraft AB äger vardera 48,81 procent och Umeå Energi AB 2,38 procent av aktierna i NEKAB. NEKAB:s ägande uppgår fortfarande ti 70 procent och resterande 30 procent av aktierna ägs av Econdustries Deveopment in Europe AB." Besutet om investeringar i Poen har varit uppe i KF, då det besutet fattades inom sjäva moderboaget SEKAB där ÖEAB tisammans med de övriga kommunaägda energiboagen är majoritetsägare via NEKAB. Det besutet överkagades ti förvatningsdomstoen av en kommunmedborgare. Förvatningsdomstoens avsog denna överkagan. De övriga investeringarna utomands har fattats inom de boag som är dotter- eer dotterdotterboag ti SEKAB, och där kommunen inte ängre är majoritetsägare. Detta innebär att möjigheten att kräva att ett besut ska faststäas i KF inte föreigger på samma vis. Det innebär, enigt mig, att den här erfarenheten visar att kommunen i framtiden kanske bör förvissa sig om vad som sker när kommunen går in med

7 14 åtaganden i boag och att vara tydiga i sina ägardirektiv, samt att bidande av underboag inte ska få ske utan godkännande av KF. SEKAB har ofta varit uppe som punkt på dagordningen för ÖEABs- och Rodrets styreser. Det har ämnats information muntigt, men det finns inte mycket materia dokumenterat. Juridisk inte fe, men det försvårar i detta fa att kunna ge en tydig bid av vad de oika personerna och styreserna vetat och inte vetat. Jag kan inte finna något materia eer några skrivningar som på något sätt skue regerat att SEKAB inte hade möjigheten att göra satsningar i utandet för att trygga sin råvaruförsörjning. satsningarna i utandet har gjorts i fera mindre steg. Information om oika satsningar har getts ti de som sitter i styreserna. Min bedömning är att utifrån de avta som finns i form av b. a konsortieavta, boagsordningar, har inte någon av utiandssatsningarna gjorts i strid med dessa. Kommunen kan överämna sina angeägenheter ti ett aktieboag efter besut i KF enigt KL3kap17 och 18. KL preciserar inte närmare vika frågor som är av "principie beskaffenhet". Däremot skue kommunen kunnat säkra upp denna form av satsningar genom att ha varit tydigare i sina avta, med hänvisning ti sin ro som offentig aktör som även har ansvar och skydigheter enigt KL. Oftast har det endast handat om frågor av ekonomisk natur. Ä ven andra frågor än de rent ekonomiska kan vara viktiga att ha med som frågor av "principie beskaffenhet". V ad har då hänt när man kunnat fatta de besut om utiandsatsningar som hänvisats ti i motionen från Jar Strömbäck Såsom redovisats ovan, kan kommunen så änge den är majoritetsägare kräva att frågor av principie beskaffenhet ska faststäas av KF. Utiandsatsningarna SEKAB har många nämnt såsom sådana typ av ärende som borde varit uppe i KF. De besut som inte varit uppe i KF för faststäande har fattats i de underiggande dotterboagen, där inte det offentiga varit majoritetsägare. Lagtexten i KL använder mer den kommunarättsiga terminoogin och avspegar därför inte uppgiftsfördeningen i ABL mean boagsstämma, styrese och VD. Med detta som utgångspunkt kan en fråga som enigt ABL är att betrakta som en driftsfråga vara av principie vikt ur kommunarättsig synpunkt. Detta diemma märks ännu tydigare vid ett minoritetsägande.