BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

Transkript

1 .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det mesta varit sparsamma och stundom även propagandistiskt färgade. Medan de viktigaste data om befokning och befokningsförändringar regebundet ämnas av samtiga betydande europeiska änder, ha dyika sedan änge saknats från Sovjetunionen och utveckingen därstädes är tämigen obekant med undantag av vetskapen om en betydig fokökning. Den senaste fokräkningen i januari 1939 har emeertid kastat ett jus över de genomgripande förändringar, som verkigen skett i Sovjetunionen under dess tjugoåriga tivaro och visar att utveckingen därstädes atmera närmat sig den i de västeuropeiska änderna, även om det än så änge föreigger stora skinader. Utveckingen i Sovjetunionen måste ses i bakgrund av befokningsutveckingen i det gama Ryssand före värdskriget. I Ryssand var fokökningen betydande och efter år 1850 större än i de västeuropeiska änderna. Under de sextio åren skedde mer än en fördubbing av fokmängden, från 61 mijoner 1850 ti 131 mijoner (Siffrorna avse det europeiska Ryssand inkusive Poen.) Den åriga ökningen har varit bortåt 13 %o i genomsnitt och stundom torde den ha varit mer än 20 %o. Ti jämförese må nämnas att den naturiga fokökningen i Sverige under samma tid i genomsnitt var %o och den verkiga med hänsyn ti emigration och immigration 7-8 %o. Data över befokningens förän~ringar i Ryssand äro sparsamma men enigt de tigängiga var födesetaet under de två decennierna mean %o och minst så stort torde det varit än tidigare. Den siffran är mycket hog och har t. ex. adrig observerats i Sverige, där födesetaet varit högst 35 %o och vanigen fuktuerat mean %o, innan det började sjunka efter år Det höga födesetaet i Ryssand motvägdes dock av en hög dödighet. Dödstaet torde ha varit omkring 35 %o och fokökningen bir 535

2 -~~-~~ : Car-Erik Quense p därför som nämnts omkring 13 %o. Medan dödigheten i Sverige och de västeuropeiska änderna började sjunka från mitten av taet synes någon motsvarande minskning av dödstaet i Ryssand först ha skett vid 1800-taets sut. Värdskriget medförde som bekant stora och genomgripande förändringar. Vädiga områden avträddes varjämte kriget, revoutionen och hungersnöden torde ha krävt offer, som måste räknas ti kanske tio mijoner. Enigt en uppskattning skue fokmängden i Sovjetunionen år 1920 varit 132 mijoner varav 102 mijoner i den europeiska deen och 30 mijoner i den asiatiska deen. Sedan dess föreigga b. a. föjande data över fokmängden i Sovjetunionen: 1920: uppskattning mijoner dec. 1926: fokräkning mijoner 1932: uppskattning mijoner jan. 1939: fokräkning mijoner. Den uppskattade fokmängden för år 1932 torde utan tvive vara för hög och har kanske i någon mån grundats på ett antagande om oförändrad fokökning jämfört med tidigare och kan tjäna som ett beägg på de sovjetryska siffrornas osäkerhet. I detta sammanhang må påpekas att ytterigare -en fokräkning företogs år 1937 men, sedan uppgifterna vä insamats och bearbetningen devis påbörjats, den vidare bearbetningen instädes av obekant orsak och inga data bekantgjordes. Den tämigen unika händesen är icke ägnad att giva at för stor titro ti statistiken i Sovjetunionen, enär det måste ha varit synnerigen grova fe, som bivit begångna. Dock torde av hittis ämnade uppgifter ingenting tyda på någon större feaktighet i 1939 års siffra för fokmängden på 170 mijoner. Fokökningen har såunda under sex år varit 15 mijoner och sedan under tov år mijoner, d. v. s. 2,5 och 1,9 mijoner årigen. Fokmängdstiväxten har medfört att medan % av Europas fokmängd tihörde Sovjetunionen siffran nu torde vara mean 26 och 27 %. Fokmängdstiväxten synes hava varit mest utprägad i de asiatiska områdena, som devis framgår av nedanstående tabå över fokmängd och fokmängdstiväxt i de skida förbundsrepubikerna. I Ukraina har fokmängdstiväxten varit anmärkningsvärt åg. Här torde den inrikes omfyttningen ha speat en icke obetydig ro och det uppgives att från 1926 ti 1939 mer än fem mijoner 536 ~:). r

3 ... Befokningsutveckingen Sovjetunionen Fokmängd i mijoner , Ökning i 0/ /0 j, R. S. F. S. R ,46 109,28 16,0 Ukraina o 29,04 30,96 6,6 i Vitryssand... 4,98 5,57 11,8 ' Azerbejdszan... 2,31 3,21 39,0 Georgien... 2,68 3,54 32,1 Armenien... 0,88 1,28 45,5 Turkmenistan... 1,00 1,2 5 25,0 u,ooki"''" ,37 6,28 37,4 Tadzjikistan... 1,03 1,49 44,6 Kasakstan..., 0,07 6,15 1,3 ~ j Kirgisistan... : 1,oo 1,46 46,0 Sururna 14 7,o:J 170,47 15,9 ha vandrat eer förfyttats ti Uraområdet, Sibirien och de övriga asiatiska dearna och härav torde en icke ringa de kommit från Ukraina. Att några av de smärre förbundsrepubikerna uppvisa mer än dubbe eer tredubbe fokökning jämfört med hea Sovjetunionen beror troigtvis på uppkomsten av större industricentra, varti fok strömmat från de andra sovjetrepubikerna, och icke enbart på den naturiga fokökningen. Dock uppgives för Armenien den naturiga fokökningen från ti 32 %o årigen, en fantastiskt hög siffra. Den starka fokmängdstiväxten har koncentrerats ti städerna och här bor omkring tredjedeen av fokmängden mot omkring 18 % år I absout ta rämat har stadsbefokningen fördubbats medan andsbygdsbefokningen avtagit icke endast reativt utan även absout. Antaet storstäder med mer än 100,000 invånare har stigit från 31 ti 82. Moskva och Leningrad har en fokmängd på mer än 4 resp. 3 mijoner mot 2 och 1,7 mijoner år Den kraftigaste ökningen torde stadsbefokningen i de asiatiska områdena uppvisa. Av tjugoåtta städer, som fyrdubbat sin fokmängd, igger häften i Uraområdet och de asiatiska dearna. Samtidigt med förfyttningen ti städerna har jordbruksbefokningen avtagit års fokräkning angiver för Sovjetunionens europeiska de att 87 procent av yrkesutövarna voro syssesatta i jordbruk med binäringar. Ar 1928 uppgives i ett ta av Mootov Svensk Tidskrift

4 !.'. Car-Erik Quense i ansutning ti påbörjandet av första fyraårspanen att mer än tre fjärdedear av befokningen tihörde jordbruksbefokningen. År 1939 är siffran mindre än 50%. Mot 79 mijoner jordbruksbefokning svarar mer än 90 mijoner tihöriga andra näringsgrenar. J ordbruksbefokningen har därför under åren minskat i absout anta med över trettio mijoner, viket är mer än en fjärdede av bondekassens ursprungiga fokmängd. Ti jämförese må nämnas att reativtaen 75 resp. 50% i den svenska yrkesfördeningen i tiden kunna okaiseras ti åren 1870 och 1910 och den utvecking, som i Sverige krävt 40 år, har i Sovjetunionen endast tagit tredjedeen av den tiden. Industribefokningen torde åren i Sovjetunionen vuxit snabbare än i något annat and under ika ång tidsperiod. Med en fokmängdstiväxt av bortåt 2 % årigen och 1,22% årigen har ingen särskid förändring inträtt vid en jämförese med förkrigstidens Ryssand. Men den konstanta fokmängdstiväxten innebär icke konstanta befokningsförändringar. Härom föreigga dock endast sporadiska uppgifter. Enigt tigängiga uppgifter har t. o. m. år 1928 födesetaet i den europeiska deen fortfarande varit mer än 40 %o och dödstaet omkring %o. Siffrorna för åren voro såunda födeser och 20 dödsfa per tusen av fokmängden och en fokökning av 23 o/oo. Hade den fokmängdstiväxten fortsatt borde Sovjetunionens fokmängd år 1939 varit över 190 mijoner. statistisk Årsbok för Sverige år 1943 angiver i sin internationea översikt för år 1939 en fokökning av 3,5 mijoner, d. v. s. 20 %o. Den siffran synes märkigt hög jämförd med genomsnittssiffran för åren Den naturiga fokmängdsökningen måste ha nedgått sedan 1928 och siffror över befokningens ådersfördening giva tydigt vid handen att födesetaet sjunkit. En jämförese mean ådersfördeningen 1926 och 1939 erhåes i nedanstående tabå. I och för sig är ådersfördeningen av stort intresse. Ådersfördeningen var år 1926 av den starkt progressiva typen med många i de yngsta ådrarna och få i de höga åderskasserna. Under femton års åder voro 37 % av befokningen och över 50 endast 13 %. Motsvarande ta i Sverige innan nativitetsnedgången började voro 33 % och 17 %. Den sovjetryska siffran 37 % under 15 år uppnås dock trots att kriget och de inre orostörtningarna sänkt födesetaet, viket framgår av den ringa numerären i åderskassen 8-12 år, där det i genomsnitt finnes en mijon mindre än i närmast högre 538

5 ..., Befokningsutveckingen i Sov jetunionen Ådersgrupp Tota fokmängd Fokmängd per årskass ,9 31,4 3,99 3, ,2 16,4 2,80 4, ,5 13,3 3,83 4, ,0 15,1 3,40 3, ,9 30,6 2,59 3, ,5 25,3 1,75 2, ,9 15,2 1,29 1, ,2 10,9 0,92 1, o 9,6,1 åderskasser. Å ven i åderskassen 4-8 år, födda , märkes en nedgång, ty antaet pm årskass var där 3,3 mijoner mot 4,7 mijoner per årskass i ådern 0-4 år, födda Kriget och de inre omvävningarna torde ha medfört att antaet i åderskasserna 4-12 år var 6 mijoner mindre år 1926 mot vad det annars borde ha vari t. Ar 1939 är den reativa andeen i ådern över 50 år oförändrad, däremot har andeen i ådern 0-15 år sjunkit något, från 371 %o ti 359 %o. Detta trots att födesetaen icke bivit störda av inre eer yttre oroigheter. I gengäd har antaet i åderskassen år ökat något reativt och än mer absout, från 73 mijoner ti 86 mijoner eer med mer än en mijon per år. Ådersfördeningen år 1939 antyder att födesetaet har avtagit sedan 1926, ty de yngsta åderskasserna äro icke ängre de ti antaet största. Störst är åderskassen år, födda Och detta är ett osvikigt tecken på födesenedgång. Men antaet i åderskasserna under 15 år giver också en håhake för bedömningen av födesetaets storek. Räknas fokräkningarna för avhåna vid årsskiftena 1926/27 och 1938/39, motsvarar åderskassen 0-12 år antaet födda under me_aniggande period, efter reduktion för antaet avidna band dem. Vi veta icke riktigt huru stor spädbarnsdödigheten i Sovjetunionen är. Aren aved närmre 30 % före uppnådda fem års åder i den europeiska deen och något mer än 35 % i Sibirien. Den siffran bör rimigtvis ha sjunkit. Räknar man med en bortgång av cirka 25% motsvaras den genomsnittiga numerären 3,93 mijoner i åderskassen 0-8 år av ett genomsnittigt födeseta åren av 5,2 mijoner 539 '.

6 L >!.' Car-Erik Quense och räknas med en bortgång av endast 20 procent, bir siffran i stäet 4,9 mijoner. Räknas med en så kraftig förbättring av spädbarnsdödigheten som ned ti15 %, en jämfört med västeuropeiska förhåanden hög siffra, skue detta innebära en nativitet av 4,6 mijoner årigen. Under åren har födesetaet varit något högre, mean 5,7 och 5,1 mijoner, beroende på viken spädbarnsdödighet man förutsätter ha rått. Under de tov åren bör såunda det absouta antaet födda varit mean 64 och 57 mijoner. Då fokmängdstiväxten varit 23 mijoner har dödstaet varit mean 41 och 34 mijoner och per tusen av fokmängden högst 21,5 o/oo och ägst 17,7. Man måste för Sovjetunionens vidkommande förutsätta att naturig och verkig fokökning överensstämma. I jämförese med dödstaet åren synes ingen mera markant nedgång hava skett. Vä taar Roubakine i en redogörese över befokningsröresen i Sovjetunionen vid 1937 års befokningskongress i Paris om dödsta på /oft i Ukraina och Vitryssand. Siffror över dödstaen i de större städerna angivas ti samma storek. I föredraget taas även om födeseta på 1930-taet på 40 o/oo och äri. högre i somiga områden i Sovjetunionen och att nedgången i födesetaet sedan revoutionsåren är obetydig. Men så höga födeseta och så åga dödsta stå absout icke i samkang med den observerade fokmängdstiväxten. Under inga omständigheter kan dödstaet ha varit så ågt. Mot 147 mijoner år 1926 svarar tov år senare ett anta av 122 mijoner Ö':"er 12 års åder och antaet dödsfa har därför varit sammanagt minst 25 mijoner eer 2 mijoner årigen. Dödstaet har såunda varit ägst 13 o/oo och detta endast under den uppenbart orimiga förutsättningen att ingen dödighet förekommit i de tov senaste födeseårskasserna. Här ovan angivna siffror över.födesefrekvens och dödsta torde något så när återgiva de verkiga befokningsförändringarna under det senaste årtiondet. Då siffran 4,9 mijoner över antaet födda årigen är ett genomsnittsvärde och nativiteten uppenbarigen är i nedåtgående torde födesetaet omkring 1938 icke varit mer än 4,5 mijoner eer 26 o/oo mot över 40 o/oo femton år tidigare. Om än födesetaet sjunkit väsentigt under ifrågavarande period kan man icke taa om någon befokningsfråga i västeuropeisk mening. Fruktsamheten, antaet födeser i proportion ti antaet kvinnor mean 15 och 45 år, räcker mer än vä ti för att motväga dödsfaen. Den kan uppskattas ti icke fut 120 o/oo medan den i Sverige år 1940 var 65 o/oo eer knappast mer än häften så stor. Reproduktionstaet, som i de festa västeuropeiska stater under- 540

7 Befokningsutveckingen i Sovjetunionen skridit det kritiska värde, som skijer mean tiräckig och otiräckig fruktsamhet och som i Sverige bott är O,s, kan i Sovjetunionen trots nativitetsnedgången uppskattas ti 1,3, viket ta icke överträffas i något annat europeiskt and. Den bid ovanstående siffror giver över befokningsutveckingen i Sovjetunionen visar att utveckingen har föröpt och föröper i anaogi med den tidigare utveckingen i andra stater men omvävningen synes gå betydigt hastigare. J ordbruksbefokningens tibakagång, stadsbefokningens fördubbing, födesetaets nedgång och de yngsta åderskuarnas sakta tibakagång äro faktorer, som i de västeuropeiska änderna intimt hängt samman. Nu märkes samma tendens i Sovjetunionen, ehuru det visserigen, trots avtagande födeseta, torde dröja änge innan någon befokningsfråga iknande de västeuropeiska staternas uppstår därstädes. Det pågående kriget måste infuera på den framtida befokningsutveckingen och kan tiäventyrs påskynda den tidigare tendensen i fruktsamhetens nedgång. Det kan icke bestridas att Sovjetunionen band de större staterna bivit det and, som hittis drabbats värst. Områden med en fokmängd av ursprungigen femtio mijoner äro eer hava tidvis varit ockuperade. De verkstäda fokmängdsförfyttningarna ha krävt sina offer och även om de av tyskarna rapporterade förustsiffrorna äro överdrivna räknas de stupades anta i mijoner. Och om efter kriget Sovjetunionens isoering brytes bringas utveckingen måhända än mer i överensstämmese med de västeuropeiska förhåandena. 541 t " j..